Lungcancervå ngcancervård

Revisionsrapport
Lungcancervård
ngcancervård –
 vårdprocess
 resultat i öppna jämförelser
 följsamhet
f
till nationella
a
riktlinjer mm
Landstinget Gävleborg
Lars-Åke Ullström
Januari 2012
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
1 Inledning
4
1.1
Bakgrund
4
1.2
Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
4
1.3
Metod
5
Lungcancer
5
2.1
Allmänt
5
2.2
Orsaker till lungcancer
5
2.3
Förekomst
5
2.4
Olika typer av lungcancer
6
Vårdprocess
6
3.1
Remiss
6
3.2
Planering för nybesök
7
3.3
Nybesök
7
3.4
Undersökningsmetoder
7
3.5
Ronder
8
3.6
Möten med patient och anhöriga
9
3.7
Behandlingsmetoder
9
3.8
Vårdplatser
11
3.9
Palliativ vård
12
2.
3.
3.10 Vårdprocess - bedömning
4.
13
Kompetens
14
Kompetens - Bedömning
15
Öppna jämförelser
15
5.1
Öppna jämförelser inom cancersjukvården
15
5.2
Sammanfattande resultat för Landstinget Gävleborg
18
5.3
Öppna jämförelser – sammanfattande bedömning
19
Förbyggande/sjukdomsförebyggande insatser
20
6.1
Gävleborgs län
20
6.2
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011
20
6.3
Förbyggande/sjukdomsförebyggande aktiviteter – sammanfattande bedömning 21
4.1
5.
6.
7.
Nationella riktlinjer
22
8.
Revisionell bedömning
23
2
Sammanfattning
Revisorerna skall varje år uttala sig om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de
enskilda ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för
dessa anger kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen.
Landstingets revisorer har under senare år granskat efterlevnaden av ett flertal nationella
riktlinjer. De nationella riktlinjerna utformas av Socialstyrelsen och innehåller
rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att riktlinjerna skall säkerställa att
alla får tillgång till god vård på lika villkor i hela landet.
Syftet med denna granskning är att granska vård- och omvårdnadsinsatser för
lungcancerpatienter inom Landstinget Gävleborg. Vården i Landstinget Gävleborg har ställts
i relation till Öppna jämförelser och Nationella riktlinjer.
Den palliativa vården berörs vad gäller palliativa behandlingsåtgärder då dessa ingår i
riktlinjerna. Den specialiserade palliativa vården utanför sjukhus granskades våren 2010 och
Socialstyrelsen kommer med nya riktlinjer för den samlade palliativa vården under 2012.
Inledningsvis kan konstateras att Landstinget Gävleborg hävdar sig bra i ”Öppna
jämförelser ” utifrån ett riksgenomsnitt. Den del som avviker gäller undersökning med PETDT (undersökning med radioaktivt ämne+datortomografi). Bilden är dock bättre nu vad
gäller PET-DT än år 2009 som Öppna jämförelser baserar sig på. Även palliativ
strålbehandling är underutnyttjad.
Väntetider till nybesök och behandlingsstart är 14 dagar respektive 27 dagar vilket är i nivå
med ett riksgenomsnitt. Väntetiderna kan dock kortas ytterligare och ett projekt med den
målsättningen har startats.
Utbudet av undersöknings- behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna.
Multidisciplinära ronder finns och är fungerande.
Inom ramen för granskningen har rekommendationerna i de nationella riktlinjerna
(prioritet 1-3 samt åtgärder som inte skall utföras) stämts av. Resultatet visar på att
rekommendationerna tillämpas/ genomförs i Gävle, alternativt Uppsala. Det är dock
väsentligt att internt följa upp efterlevnaden så att alla får tillgång till bästa vård.
Länets befolkning, oavsett bostadsort, får tillgång till de resurser för diagnostik och
behandling som finns att tillgå. Då resurserna är samlade i Gävle får dock patienter i många
fall åka för olika insatser under sjukdomstiden. Boende kan ordnas i Gävle för de som inte
kan resa emellan (hotell). Ett patienthotell på sjukhusområdet i Gävle skulle underlätta bl a
för dessa patienter. Cytostatikabehandling kan ges i både Hudiksvall och Bollnäs. Palliativa
team finns i hela länet. Den framtida inriktningen vad gäller undersökning med PET-DT bör
klargöras då den delen avviker markant i Öppna jämförelser.
3
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Revisorerna skall varje år uttala sig om ansvarsfrihet för styrelser och nämnder samt de
enskilda ledamöterna i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för
dessa anger Kommunallagen att all verksamhet skall granskas årligen.
Landstingets revisorer har under senare år granskat efterlevnaden av ett flertal nationella
riktlinjer. De nationella riktlinjerna utformas av Socialstyrelsen och innehåller
rekommendationer till hälso- och sjukvården. Syftet är att riktlinjerna skall säkra att alla får
tillgång till god vård på lika villkor i hela landet.
1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Syftet är att granska vård- och omvårdnadsinsatser för lungcancerpatienter inom Landstinget
Gävleborg med utgångspunkt från öppna jämförelser.
Den palliativa vården berörs vad gäller palliativa behandlingsåtgärder då dessa ingår i
riktlinjerna. Den specialiserade palliativa vården utanför sjukhus granskades våren 2010 och
Socialstyrelsen med nya riktlinjer för den samlade palliativa vården under 2012.
Revisionsfråga
Har landstingsstyrelsen säkerställt att lungcancervården inom Landstinget Gävleborg bedrivs
på ett ändamålsenligt sätt?
Områden som ingår i granskningen är;

Öppna jämförelser av cancersjukvården

Lungcancervårdens organisation

Vårdprocessen

Personal

Behandlingar och metoder

Patient/anhörigas delaktighet i vården

Vård på lika villkor

Avstämning av ett urval av indikatorer ur nationella riktlinjerna
4
1.3 Metod
Genomgång av öppna jämförelser, nationella riktlinjer och framtagande av
frågeställningar/granskningsprogram. Besök och intervjuer vid berörda enheter inom
sjukhusen – mottagningar, vårdavdelningar och andra berörda behandlingsenheter.
Underlag har inhämtats från specialister, verksamhetsutvecklare inom division primärvård
samt Samhällsmedicin Gävleborg.
2. Lungcancer
2.1 Allmänt
Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen i Sverige och år 2010 fick sammanlagt ca
3.700 personer lungcancer. En tydlig ökning av antalet lungcancerfall hos kvinnor har setts
under ett flertal år och nu är diagnosen lika vanliga hos båda könen. De flesta patienterna
som diagnostiseras är 60 år eller äldre. Det är fler kvinnor än män som insjuknar i åldern
under 60 år. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.
Fallen av lungcancer har minskat bland män sedan 1980-talet men samtidigt ökat bland
kvinnor, vilket enligt öppna jämförelser sannolikt beror på kvinnors ökade rökvanor sedan
1950-talet.
Lungcancer är en aggressiv tumörsjukdom men den går att bota hos en del patienter om
sjukdomen inte spridit sig. Ca 50% av alla drabbade har en långt framskriden sjukdom redan
vid diagnosen, och den går då oftast inte att bota.
2.2 Orsaker till lungcancer
Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ca 80-90% av lungcancerfallen bedöms
bero på rökning.
Även asbest, joniserande strålning (ex radon), ämnen i arbetsmiljön liksom avgaser och
industriutsläpp kan öka risken för lungcancer, särskilt i kombination med rökning.
2.3 Förekomst
Data hämtade från Regionala lungcancerregistret för åren 2007 – 2009 visar att närmare 130
personer inom Gävleborgs län nyinsjuknade i lungcancer år 2009.
Trenden har varit att antalet nyinsjuknade visat en lätt ökning de sista 10 åren. Det mest
anmärkningsvärda är ökningen av lungcancer hos kvinnor under de senaste 10 åren.
5
2.4 Olika typer av lungcancer
Det finns två olika cancerformer; småcellig och icke småcellig cancer. Icke småcellig cancer
utgör cirka 80 procent av all lungcancer och småcellig ca 15 procent. Resterande går inte att
klassificera.
Framförallt den småcelliga cancerformen är aggressiv och kännetecknas av att den växer fort
och brukar därför vara spridd utanför bröstkorgen då den upptäcks.
Lungcancer delas in i olika stadier beroende på primärtumörens utbredning samt förekomst
av körtelmetastaser. I tabellen nedan redovisas schematiskt de olika huvudgrupperna.
Beroende på kombinationer av utbredning och antal metastaser finns dessutom ett antal
undergrupper i varje stadium.
Stadier
Kännetecken
Stadium 1
En begränsad tumör som inte spridit sig utanför lungan eller
luftrören (max 5 cm stor tumör)
Stadium 2
Cancerceller finns i en eller flera närliggande lymfkörtlar eller
vävnad, alternativt en stor tumör lokalt, >5 cm.
Stadium 3
Större spridning i bröstkorg och i regel till flera större lymfkörtlar
Stadium 4
Cancern är spridd till andra delar av kroppen
Den lungcancer som kan opereras, om patientens tillstånd i övrigt medger det, återfinns i
huvudsak i stadium 1 och 2.
3. Vårdprocess
3.1 Remiss
Remisserna till lungenheten vid Gävle sjukhus kommer från Primärvården (offentlig/privat)
eller via sjukhusen. Remissen baseras oftast på fynd som gjorts i samband med en
lungröntgen.
Inom lungenheten går man dagligen igenom inkomna remisser. Kontaktsjuksköterska vid
lungmottagningen tar därefter hand om tidsbokningar för undersökningar.
6
3.2 Planering för nybesök
Kontaktsjuksköterska skickar ut kallelse för ett nybesök och börjar samtidigt planera in
undersökningarna.
3.3 Nybesök
Det första besöket omfattar undersökningar under två dagar.
Dag 1 – Provtagning, datortomografi (CT), EKG, Spirometri (lungfunktionsprov) samt
Läkarbesök
Dag 2 – Bronkoskopi (undersökning av lungor och luftrör)
Vid lungkliniken i Gävle finns en målsättning att tiden från remissankomst till nybesök skall
vara 2 veckor.
3.4 Undersökningsmetoder
Lungröntgen
När hälso- och sjukvården misstänker att en patient kan ha lungcancer görs inledningsvis en
lungröntgen. Undersökningen gör att sjukdomen oftast men inte alltid kan upptäckas.
Datortomografi (DT)
DT är en känsligare metod än lungröntgen dvs visar även mindre förändringar i lungan.
Denna undersökning ger även ytterligare information om ex tumörens storlek och läge inför
bronkoskopin. Med datortomografi kan även avgöras om cancern spridit sig till lymfkörtlar
mellan lungorna eller till bukorganen.
Bronkoskopi
Ett bronkoskop är en böjlig rörkikare som förs ner i lungorna via svalget och luftstrupen.
Med hjälp av denna kan läkaren dels inspektera luftrören och dels ta ut vävnadsprov/
cellprov för ytterligare undersökning.
Transtorakal biopsi
Metoden innebär att en tunn nål förs in genom bröstkorgsväggen för att ta vävnadsprov från
den misstänkta cancern under kontroll med datortomografi. Undersökningen görs
polikliniskt.
7
Torakoskopi
En metod för att undersöka lungsäcken. En rörkikare förs in genom ett snitt i bröstkorgens
hud. Undersökningen innebär inläggning på sjukhus. Metoden har nyligen införts på Gävle
sjukhus.
Immunhistokemiska biomarkörer
Noggrannare analys av vävnadsprovet. Undersökningen innebär framförallt ett bättre
underlag inför ställningstagande till val av behandlingsmetod.
PET -DT (positronemissionstomografi+datortomografi)
En relativt ny metod vars fördel är att tumören kan avbildas på ett bättre sätt samt är en
skonsam undersökning för patienten. Vid PET-DT kan man se var det finns ett förhöjt
upptag av ett radioaktivt märkt ämne. Upptag av det specifika ämnet kan förekomma vid
cancer men även vid inflammation. Undersökningen används för att dels identifiera
tumören, men även dottersvulster (metastaser). Undersökningen görs på patienter där man
bedömer att det finns en botande möjlighet. Patienter med upptäckta metastaser behöver då
inte opereras, utan kan direkt erbjudas mer adekvat behandling. Denna undersökning görs i
Uppsala.
Mediastinoskopi
En metod som syftar till att undersöka om det finns spridning av cancern i lymfkörtlar
utanför lungan. Vävnadsprov tas från körtlar utmed luftstrupen. Undersökningen genomförs
i Uppsala och innebär inläggning på sjukhus då den sker i narkos.
Ultraljud via bronkoskop (EBUS)
Om lymfkörtlarna inte är åtkomliga för mediastinoskopi kan undersökningarna kompletteras
med bronkoskopi och ultraljud samtidigt (EBUS). Cellprover tas då ut via nål ultraljudslett.
Detta är en metod som har kommit på senare tid. Undersökningsmetoden är nyligen
introducerad i Uppsala.
Slemprov
Vid behov kan även slemprov tas för att undersöka förekomst av cancerceller i upphostning.
Metastasutredning
Vid misstanke om spridd cancer kompletteras utredningen med exempelvis isotopundersökning och/eller undersökning med magnetkamera. Syftet är att lokalisera
dottertumörer i kroppen.
3.5 Ronder
Lungläkare och patolog träffas regelbundet för genomgång och analys av undersökningsresultat.
Lungläkaren tar med sig resultaten till den multidisciplinära ronden som genomförs dagen
efter patologronden. Då diskuteras undersökningsresultat och behandlingsalternativ. De
som deltar i ronden är lungläkare, onkolog, kontaktsjuksköterskor och ibland röntgenläkare.
8
Det pågår även ett utvecklingsarbete att via telekommunikation delta i multidisciplinära
lungronder med Uppsala Akademiska sjukhus för diskussion med bl a Thoraxkirurgen.
Processen från remiss till multidisciplinär rond kan sammanfattas enligt följande;
3.6 Möten med patient och anhöriga
Från det att remiss inkommit till lungenheten har patienterna regelbunden kontakt med de
två kontaktsjuksköterskorna.
Efter ronden träffar läkare patient och ev anhöriga för genomgång av sjukdomsbild och vilka
behandlingsmöjligheter som kan vara aktuella.
3.7 Behandlingsmetoder
Utgångspunkten vid val av behandling är tumörtyp, vilket stadium sjukdomen är i samt
patientens allmäntillstånd. Efter de inledande behandlingarna fortsätter patienten med
kontroller. Vid återfall kan ny behandlingsomgång bli aktuell beroende på patientens
allmäntillstånd. Behandlingsmetoder kan även kombineras.
9
Nationellt finns en målsättning att tiden från remissankomst till behandlingsstart bör vara
högst 28 dagar. Landstinget Gävleborg har 27 dagar enligt öppna jämförelser (riksgenomsnittet är 33 dagar).
Kirurgi
Ca 20% av patienterna med nyupptäckt lungcancer kan opereras. En förutsättning för
operation är dock att cancern upptäcks i tid och inte är spridd. Det är nu vanligare att även
småcellig cancer opereras om den upptäcks tidigt.
Operationen utformas med hänsyn till hur stor tumören är och beroende på var i lungan den
växer. Alternativen är att en del av lungan (lobektomi) eller hela lungan (pulmektomi)
opereras bort
Operationerna utförs i Uppsala och vårdtiden är i normalfallet 5-7 dagar. Efter den tiden
återkommer patienten till Gävle sjukhus för en kortare vårdtid.
Planering för strålbehandling
Datortomografi används alltid inför strålbehandling, för att göra dosplanering. PET-DT
(datortomografi) kan ibland vara bättre för att avgöra hur stor strålvolymen bör vara vid
strålbehandling. PET-DT kan således vara en bättre undersökning för vissa patienter för att
planera en bättre strålbehandling. Undersökningen genomförs i Uppsala. Under 2011 har ca
25 patienter från länet remitterats till Uppsala för PET-DT.
Strålbehandling
Strålbehandling ges som kurativ behandling (botande) eller palliativ behandling vid obotlig
lungcancer (lindra symtom eller fördröja symtomdebut). Strålbehandling ges dagligen i flera
veckor till patienterna. Det är även vanligt att strålbehandling kombineras med cytostatika.
De patienter som bedömts som operabla, men där patientens tillstånd i övrigt (KOL, hjärtfel
etc) inte medger operation eller då patienten avstår operation, kan erbjudas stereotaktisk
strålbehandling (hög precision/hög dos). För närvarande genomförs den behandlingen i
Uppsala. Under 2012 kommer dock onkologkliniken att ha teknik och resurser för detta på
Gävle sjukhus.
Cytostatika
Cytostatika är samlingsnamnet på en grupp läkemedel som används för att skada tumörceller
och hindra dem från att dela sig och bli fler. Det är tumörformen som avgör vilken
kombination av läkemedel som används. Ibland används läkemedlen var för sig och ibland i
olika kombinationer. Behandlingen ges oftast polikliniskt dvs patienten kommer för
behandling över dagen. I de flesta fall ges hela kuren under en dag/halvdag och upprepas
fyra-sex gånger med tre-fyra veckors mellanrum. Om tumören spridit sig i kroppen
behandlar man med cytostatika.
Många patienter som opererats genomgår cytostatikabehandling för att reducera risken för
återfall. Behandlingen sätts in 6-8 veckor efter operation.
Cytostatika ges vid onkologklinikens cytostatikamottagning, medicinmottagningen vid
Bollnäs sjukhus och vid dagvårdsmottagningen i Hudiksvall.
10
Nya typer av läkemedel
På senare år har en ny typ av cancerläkemedel tillkommit. Syftet med dessa är att påverka
speciella egenskaper hos cancercellen. De nyare läkemedlen har i dagsläget inte någon hög
prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer men kan erbjudas.
Radiokemoterapi
Vid vissa cancertyper är strålbehandling inte tillräcklig utan måste kombineras med
cytostatika. Behandlingen kallas för radiokemoterapi.
3.8 Vårdplatser
Lungcancerpatienter kan ibland vårdas i samband med utredning på lungmedicinsk
avdelning beroende på nedsatt allmäntillstånd men de flesta utreds polikliniskt dvs via
lungmottagningen.
Den lungmedicinska avdelningen vid Gävle sjukhus har 26 vårdplatser. Avdelningen skall i
första hand ta emot lungpatienter men avdelningen är även en internmedicinsk resurs.
Kontaktsjuksköterskan har en viktig funktion i själva vårdflödet. Om behov av slutenvård
uppstår dagtid tar patienten oftast kontakt med kontaktssjuksköterskan som efter kontakt
med läkare och avdelning kan ordna en direktinläggning på i första hand lungavdelningen.
Kvällar, nätter och helger måste alla patienter passera akutmottagningarna för bedömning.
Ca 25 procent av de patienter som vårdas inom lungavdelningen är lungcancerpatienter.
Under 2011 vårdades 131 personer inom lungavdelningen med en lungcancerdiagnos. 85 av
patienterna kom från Gästrikland, 42 från Hälsingland och 4 utomläns. Differensen beror på
att patienter från Hälsingland vårdas inom lungavdelningen i samband med utredning och
vissa behandlingar. I övrigt ges vården inom internmedicin i Hudiksvall och Bollnäs.
Lungavdelningen har 3 st 4-salar, 4 st 2- salar och 6 enkelrum. Svårt sjuka/döende patienter
får tillgång till enkelrum. Extrasängar kan ställas in. Rummen är dock små. Det finns inga
familjerum, ändamålsenliga samtalsrum etc.
Även hotell utnyttjas i Gävle för patienter som har lång resväg till Gävle för olika
behandlingar. Det finns i dagsläget inte något patienthotell på sjukhusområdet.
I vissa situationer behöver patienter slutenvård för behandling eller av andra skäl. Är
patienten inskriven i palliativ vård får de flesta patienterna sin trygghetsplats på
onkologkliniken. Om plats inte finns erbjuds patienten vård inom i första hand
lungmedicinsk avdelning. Omflyttning sker så snart möjligt. Trygghetsplatser i Hälsingland
finns i första hand inom medicinska vårdavdelningar.
11
3.9 Palliativ vård
Palliativ vård innebär att det saknas möjligheter att bota den som är sjuk. Sjukdomsförloppet
går inte länge att bromsa. Istället ges bästa möjliga lindrande vård och behandling där
symtom förebyggs så långt det är möjligt.
Det stora flertalet lungcancerpatienter har en långt framskriden sjukdom redan vid första
kontakt med lungkliniken. För många innebär det att botande behandling inte är möjlig utan
palliativ behandling är det som är aktuellt.
För att lindra symtom, begränsa smärta får patienten strålbehandling eller läkemedelsbehandling eller en kombination av dessa.
Sjukhuset remitterar patienten till palliativt team. Det lokala palliativa teamet planerar in ett
möte med patienten och upprättar en vårdplan. Ansvaret för den palliativa vården åvilar
därefter det lokala teamet och dess läkare. Specialiserade palliativa teamen finns i Gävle,
Söderhamn, Bollnäs, Hudiksvall och Ljusdal. Sedan 2010 ingår den specialiserade palliativa
vården som en vårdenhet inom onkologin.
På hemmaplan får patienten i första hand stöd från familjeläkare och distriktssköterskor så
långt möjligt. Ytterligare insatser till patienten/stöd till primärvården kan ges av de palliativa
teamen. Teamen finns tillgängliga vardagar kl 08.00-17.00 samt per telefon helger mellan
09.00-15.00.
Om behov av slutenvård uppstår för en patient som är ansluten till palliativt team, så får
patienten sin vård på onkologiskt vårdavdelning om det finns plats, i annat fall ges vården på
lungmedicinsk vårdavdelning. Målsättningen är dock att vården skall ske inom
onkologkliniken varför omflyttning sker så snart möjligt. För patienter i Norra Hälsingland
sker vården ofta via medicinkliniken.
Om ett vårdbehov uppstår dagtid och kontaktsjuksköterska vet att plats finns inom den
onkologiska avdelningen kan patienten komma direkt till vårdavdelning. Om plats inte finns
samt under kvällar och nätter går patienten via akutmottagningen. Vård kan även ges på
medicinklinikerna i Bollnäs och Hudiksvall eller inom närsjukvården.
Arbetsätt mm inom den specialiserade palliativa vården, primärvårdens och kommunens
insatser granskades separat tidigt under 2011 varför någon ytterligare beskrivning inte ingår i
denna granskning.
12
Processen från möte mellan patient/anhörig och vårdpersonal om behandlingsalternativ till
olika behandlingar;
3.10 Vårdprocess - bedömning
Väntetiden till nybesök skall enligt verksamhetens egna mål vara ca 2 veckor. Enligt
verksamhetsföreträdare klaras i regel denna tidsgräns.
Utbudet av diagnostiska undersökningar följer de nationella riktlinjerna. PET-DT kan dock
inte erbjudas på hemmaplan och inte heller ultraljudsundersökning kombinerat med
provtagning via nål (EBUS). Om det skulle vara aktuellt så remitteras patienten till Uppsala.
I och med detta så blir väntetiden till beslut om behandling något längre än om metoderna
kunde erbjudas på hemmaplan. Specialister anser att PET-DT inom ett fåtal år bör kunna
erbjudas inom landstinget. EBUS har nyligen införts på regionnivå.
Väntetid till behandling är tillfredställande i förhållande till ett riksgenomsnitt, men kan
sannolikt reduceras ytterligare. Det pågår dessutom en SKL finansierad studie inom UppsalaÖrebroregionen inkl Gävle sjukhus som syftar till att tydliggöra väntetider och möjliga
förändringar. En av kontaktsjuksköterskorna har som en del i projektet även till uppgift att
vara patientlots (boka in tider, hämta in undersökningsresultat etc).
Utbudet av behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna.
13
Multidisciplinära ronder finns och är fungerande.
Patienten är delaktig i processen. Detta säkerställs framförallt i kontakten med
kontaktsjuksköterskorna på lungmottagningen i Gävle. Därutöver sker samtal löpande i
samband med undersökningar och behandlingar.
Det bör säkerställas att vården av lungcancerpatienter vid Bollnäs sjukhus utformas på ett
likartat sätt även efter det att extern entreprenör tar över driften våren 2012.
Enligt verksamhetsföreträdare ges vård- och behandling på ett likvärdigt sätt i länet.
Avstånden till specialistfunktionerna i Gävle gör dock att patienter måste resa för olika
insatser. Om det är svårt för patienter att resa finns patienthotellsfunktionen (hotell i Gävle).
Vårdplatser inom såväl onkologavdelning som lungavdelning kan användas i speciella fall.
Från samtliga berörda anges behovet av ett patienthotell på sjukhusområdet.
För att underlätta för patienten är det även möjligt att ge cytostatikabehandling i Bollnäs och
Hudiksvall. Palliativa team finns i hela länet.
4. Kompetens
Inom lungenheten finns specialistläkare i lungmedicin. Av sex specialister har två ett mer
uttalat ansvar för lungcancervården. I lungenhetens roll ingår även att ha ett samarbete med
andra discipliner inom sjukhusen samt primärvården.
Sjuksköterskor inom lungenhetens vårdavdelning har specialistutbildning i lungmedicin. Av
de två kontaktsjuksköterskor som finns för lungcancerpatienter har en vidareutbildning i
lungcancervård.
Inom onkologin finns nio specialister varav två överläkare med lungcanceransvar.
Inom laboratoriemedicin (division diagnostik) finns patologer som svarar för analyser av
vävnadsprov mm. Från berörda verksamheter upplever man nu att patologin fungerar bättre
än för något år sedan. Svarstiderna är kortare och kvaliteten har förbättrats. Det är dock
fortfarande brist på erfarna patologer.
Inom bild och funktion finns ett antal specialister med inriktning mot lungcancer. Även inom
den specialiteten krävs rekrytering för att klara pensionsavgångar etc alternativt överföra
ytterligare bildgranskning utomlands.
För kompetensutveckling finns ett antal nätverk/motsvarande;

Regionmöten i lungcancervård (2-3 ggr/år). I dessa möten deltar såväl läkare som
sjuksköterskor.

Arbetsgrupp för lungcancer inom Regionalt onkologiskt centrum. En av överläkarna
på onkologkliniken i Gävle är ordförande i arbetsgruppen där även två lungläkare från
Gävle ingår. Gruppens huvuduppgift är att utarbeta vårdprogram som är gällande i
hela regionen.

Representant från onkologkliniken medverkar i den nationella gruppen för
kvalitetsregistret för lungcancer.
14

Representant från lungenheten ingår i planeringsgruppen för lungcancer inom
Svenska lungcancerstudiegruppen. Den gruppen arbetar bl a med nationella
vårdprogram.

Studier som är utlagda på olika kliniker i regionen. Under året har en gemensam
journalgranskningsstudie gjorts (60 journaler per landsting) för att få ett bättre
underlag avseende väntetider. Studien kommer att presenteras våren 2012.
Under året har en multinationell vaccinationsstudie gjorts i samarbete mellan
onkologi- och lungkliniken.

Medverkan i olika forskningsprojekt rörande lungcancer pågår ständigt och
prioriteras.
4.1 Kompetens - Bedömning
Inom länet finns de specialistfunktioner som krävs för en god lungcancervård. Bemanningen
är dock skör vilket leder till att det krävs utbildning/fortbildningsinsatser och fokus på
rekrytering av ST-läkare. För helheten är det även väsentligt att det är en fortsatt positiv
utveckling av kvalitet i diagnostik.
Det är positivt att verksamhetsföreträdare har möjlighet att aktivt delta i utvecklings- och
utbildningsaktiviteter inom regionen.
5. Öppna jämförelser
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL ta fram en särskild
rapport av Öppna jämförelser som belyser cancersjukvården. Det övergripande syftet med
rapporten är att jämföra kvaliteten i svensk cancersjukvård för att därigenom bidra till ett
lokalt, regionalt och nationellt förbättringsarbete. Tio cancersjukdomar ingår i rapporten och
för varje sjukdom redovisas ett antal indikatorer.
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tar varje år gemensamt fram
rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I rapporten
ingår jämförelser mellan landstingen när det gäller medicinska resultat, patienterfarenheter,
väntetider och kostnader. Tre av de variabler som ingår i Öppna jämförelser för
cancersjukvården har lyfts in i de övergripande öppna jämförelserna.
5.1 Öppna jämförelser inom cancersjukvården
Överlevnad
Den relativa överlevnaden vid lungcancer är låg men lite högre bland kvinnor än män. Sedan
början av 1990-talet har trenden varit något ökande, framförallt när det gäller överlevnaden
på kort sikt.
Under perioden 2005-2009 var den relativa ettårsöverlevnaden bland män 37,7 procent och
43 procent för kvinnor. Landstinget Gävleborg uppvisar en något lägre ettårsöverlevnad för
kvinnor jämfört med riket och en något högre överlevnad för män.
Femårsöverlevanden är cirka 12 procent bland män och cirka 15 procent bland kvinnor.
15
Multidisciplinär konferens
Med multidisciplinär konferens menas att olika specialister samverkar inför
behandlingsstarten av en nyupptäckt cancer.
Landstinget Gävleborg ligger här över riksgenomsnittet med en andel om 65,7 procent att
jämföra med rikets 50,4 procent.
Väntetid från remissankomst till beslut om behandling
Enligt Svenska lungcancergruppen bör väntetiden vara maximalt 28 dagar för minst 80
procent av patienterna.
Öppna jämförelser visar att Landstinget Gävleborg har kortare väntetid (27 dagar) än
genomsnittet för landet (33 dagar).
Ett stickprov om 11 patienter hösten 2011 vid lungenheten visade att väntetiden i medeltal var
22 dagar.
Lungcancer bekräftat med vävnadsprov
För att ta reda på vilken tumör patienten har behövs ett vävnadsprov som skickas för analys.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för lungcancervård fick diagnos med ett vävnadsprov
en mycket hög prioritet. Enligt riktlinjerna är målnivån 99 procent. De flesta landsting är
nära att uppnå detta mål. Rikssnittet är 95,1 procent och landstinget Gävleborg redovisar
91,2 procent.
En förklaring till Gävleborgs nivå i förhållande till målvärde och riksgenomsnitt, som lämnats
av verksamhetsföreträdare, är att när den kliniska och cytologiska bilden överensstämmer är
det angeläget att behandling startas omgående och därför har inte utredningen drivits vidare
med vävnadsprov eftersom det då fördröjt behandlingsstart. Målsättningen idag är att
vävnadsprov skall erhållas.
Användning av PET-DT inför kurativt syftande behandling
En undersökning med PET-DT möjliggör ytterligare utredning av patienter med icke
småcellig lungcancer. Med undersökningsmetoden kan man avgöra vilka patienter som är
aktuella för kurativt syftande behandling (operation eller en kombination av cytostatika eller
strålbehandling). Metoden är tämligen ny. Under mätperioden, som är underlag i
riktlinjerna, var nyttan av PET-DT inte allmänt känd.
Målvärdet enligt riktlinjerna är att 82 procent i denna patientgrupp utreds med PET-DT.
Riksgenomsnittet var här 49,1 procent och Landstinget Gävleborg hade ett värde på 6,4
procent.
Kurativt syftande kirurgi vid icke småcellig cancer i stadium 1 och 2
Det är framförallt patienter med icke småcellig cancer i stadium 1 och 2 som kan opereras.
Målet är att 79 procent av patienterna i denna grupp bör få kurativt syftande kirurgi.
Riksgenomsnittet är 68,6 procent och Landstinget Gävleborg hamnar på en nivå om 70,1
procent. Fler kvinnor än män tycks få tillgång till kirurgi.
16
Palliativ strålbehandling vid lungcancer i stadium 3B och 4
Syftet är att skada cancercellerna och förhindra att tumören växer, och på så sätt förhindra
att tumören växer, och på så sätt fördröja eller lindra symtomen.
Enligt riktlinjerna är målnivån 22 procent. Trenden i riktlinjerna utgår från 2002-2009.
Riksgenomsnittet är 13,1 procent och Landstinget Gävleborg har nivån 11,6. Socialstyrelsen
anser att flera landsting bör överväga om den palliativa strålbehandlingen är underutnyttjad.
Palliativt syftande kemoterapi vid obotlig lungcancer
Kemoterapi innebär behandling med läkemedel som dödar cancerceller eller hindrar att de
växer och blir fler. Vid obotlig lungcancer rekommenderar vårdprogrammen att man ska
överväga kemoterapi för att lindra patientens symtom och ge en förbättrad livskvalitet.
Målnivån enligt Socialstyrelsen är att 78 procent av berörd patientgrupp skall erbjudas
palliativ kemoterapi. Riksgenomsnittet i denna del är 63,2 procent och Landstinget
Gävleborg har en nivå om 65,1 procent. Socialstyrelsen anger att detta är ett komplext
område men att de uppgifter som finns tyder på att en viss underbehandling kan förekomma.
Numera anges i lungcancerregistret även varför behandling inte givits enligt
rekommendation. Anledningarna kan exempelvis vara patientens allmäntillstånd dvs om
patienten inte orkar med behandlingen eller att patienten själv väljer att avstå fortsatt
behandling.
17
5.2 Sammanfattande resultat för Landstinget Gävleborg
Bilden visar att Landstinget Gävleborg vad gäller 5 variabler hamnar bättre än
riksgenomsnittet och för 4 variabler lägre än riksgenomsnittet.
Det tydligaste förbättringsområdet gäller användningen av PET-DT
PET DT inför kurativt syftande
behandling. Läget år 2011 är dock bättre
bättr jämfört med öppna jämförelser som bygger på
underlag från år 2009.
Det finns dock utvecklingsmöjligheter inom flertalet områden om vi ser till bästa värden i
öppna jämförelser.
18
Variabel
Multidisciplinär konferens
Landstinget
Gävleborg
Bästa värde
i öppna
jämförelser
Målvärde enligt
Socialstyrelsen
65,5 %
80,5 %
74 %
Väntetid från
remissankomst till
specialistklinik till beslut
om behandling
27 dagar
17 dagar
28 dagar
Lungcancer bekräftat med
vävnadsprov
91,2 %
98,9 %
99 %
Användning av PET-DT
inför kurativt syftande
behandling
6,4 %
83,2 %
82 %
Kurativt syftande kirurgi
vid icke småcellig cancer i
stadium 1 och 2
70,1%
77,6 %
79%
Palliativ strålbehandling
vid lungcancer i stadium
3B och 4
11,6 %
27,5 %
22 %
Palliativt syftande
kemoterapi vid obotlig
lungcancer
65,1 %
87,9 %
78 %
5.3 Öppna jämförelser – sammanfattande bedömning
Siffrorna i öppna jämförelser baserar sig på perioden fram till 2009. Landstinget Gävleborg
klarar sig relativt bra i de öppna jämförelserna och jämfört med riksgenomsnitt.
Ett område där Landstinget Gävleborg hamnade lågt var undersökning med PET-DT inför
kurativt syftande behandling. Under senare år har användningen dock ökat och nu remitteras
ca 20-25 patienter årligen till Uppsala. Användandet i landet som helhet är mycket lågt i
förhållande till det målvärde som Socialstyrelsen angett.
Socialstyrelsen konstaterar även att palliativ strålbehandling är underutnyttjat i landet som
helhet.
Underlagen i öppna jämförelser kan lokalt användas till att formulera målsättningar för
verksamheten inom landstinget Gävleborg.
19
6. Förbyggande/sjukdomsförebyggande
insatser
I detta avsnitt har granskningen avgränsats till rökning då ca 80-90 % av lungcancerfallen
bedöms bero på rökning.
6.1 Gävleborgs län
Utvecklingen för Gävleborgs län ser ut enligt följande:






Totalt sett är det 25 procent, en fjärdedel av länets vuxna befolkning, som använder
tobak dagligen. Av dessa är det 13 procent (cirka 27 500 länsbor) som röker dagligen i
länet 2010.
Något fler män än kvinnor röker dagligen.
Det finns en tydlig koppling till utbildningsnivå där en signifikant högre andel med
kort utbildning röker jämfört med de med högre utbildning.
Andelen dagligrökande kvinnor har minskat från 19 procent (2004) till 14 procent
(2010). I stort sett samma nivå som riket.
Andelen dagligrökande män har minskat från 13 procent (2004) till 12 procent
(2010). I stort sett samma nivå som i rikets genomsnitt.
Från 2009 till 2011 har andelen rökare i åk 9 sjunkit från 23 till 19 procent bland
pojkarna och från 30 till 26 procent bland flickorna.
6.2 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
2011
Med rökning avses i Socialstyrelsens riktlinjer dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. För
vissa grupper inkluderas även sporadisk rökning. Vuxna dagligrökare har en mycket kraftigt
förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död.
Riktlinjerna behandlar följande åtgärder vid daglig rökning hos vuxna

enkla råd,

rådgivande samtal

rådgivande samtal med särskild uppföljning

kvalificerat rådgivande samtal

proaktiv telefonrådgivning

webb- och datorbaserad rådgivning
Kvalificerat rådgivande samtal får hög prioritet i riktlinjerna. Övriga åtgärder, som enligt
Socialstyrelsen innebär något sämre effekt, får hög till medelhög prioritet.
20
Kvalificerade rådgivningssamtal är tidmässigt längre än enkla samtal och innehåller mer av
dialog, motiverande strategier, diskussion om förändrade levnadsvanor, uppföljning och
bygger på särskilda metodiker.
Åtgärder Landstinget Gävleborg
Inom ramen för Hälsoval finns olika former av målrelaterad ersättning för olika aktiviteter.
En sådan aktivitet är att ställa frågan om den person som söker vård även röker. Viss
information/diskussion kan ske samtidigt. Åtgärden kan i princip definieras som ett enkelt
råd utifrån Socialstyrelsens definition. Åtgärden ger 40 kronor i ersättning per aktivitet. Det
finns en rutin som den offentligt drivna primärvården tagit fram som ett stöd i detta arbete.
Primärvården har efterhand utvecklat arbetssättet och nu är det vanligare att personer som
röker erbjuds rådgivning, motiverande samtal samt erbjudande av rökavvänjning.
I dagsläget har i princip samtliga hälsocentraler personer som arbetar med tobaksfrågan.
Folkhälsoenheten inom primärvården träffar personal vid enheterna för metodstöd etc. Inom
specialistvården är det inte lika vanligt förekommande att det finns resurspersoner som
arbetar med tobak/rökning.
Inför 2012 har Hälsovalskontoret höjt nivån genom att en åtgärd även krävs för att få
ersättning ex motiverande samtal, deltagande i rökslutargrupper. Ambitionen når dock inte
upp till den nivå som Socialstyrelsen förordar.
Barn- och ungdomshälsovården, ungdomsmottagningar inom landstinget är några andra
aktörer som är aktiva i arbetet.
6.3 Förbyggande/sjukdomsförebyggande aktiviteter –
sammanfattande bedömning
Trenden vad gäller dagligrökare är minskande både vad gäller kvinnor och män. Även bland
ungdomar är trenden positiv. Nivån är dock fortfarande hög då var femte man och var fjärde
kvinna är dagligrökare.
Ett arbete pågår framförallt inom primärvården med att arbeta förebyggande – råd,
motiverande samtal och rökavvänjning. Hälsovalet innebär även att målrelaterad ersättning
utgår till aktiviteter som både offentligtdrivna och privata hälsocentraler genomför.
Former för förebyggande/sjukdoms förebyggande arbete inom specialistvården kan sannolikt
utvecklas. Ett intressant projekt som bedrivits inom den slutna vården är ”Rökfri inför
operation”.
21
7. Nationella riktlinjer
Riktlinjerna för lungcancervård omfattar 68 rekommendationer inom områdena diagnostik,
kirurgi, strålbehandling, läkemedelsbehandling, palliativ behandling och omvårdnad.
Riktlinjerna behandlar inte palliativ vård och inte heller åtgärder för att få personer att sluta
röka. Åtgärder för rökstopp ingår i Socialstyrelsens riktlinjer om sjukdomsförebyggande
metoder.
De nationella riktlinjerna utgår från en tillstånds- och åtgärdslista som är rangordnade från
1-10, alternativt klassificerade som icke-göra eller FoU (forskning och utveckling).
I granskningen har det skett en avstämning av de tillstånd och åtgärder som fått en hög
prioritet (1-3). Sammanlag är det 17 tillstånd/åtgärder.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de metoder/undersökningar som rekommenderas
tillämpas för patienter från Landstinget Gävleborg. Antingen genomförs undersökningar på
plats i Gävle eller i Uppsala. Tidigare i rapporten har dock redovisats det underutnyttjande
som sannolikt sker beträffande undersökning med PET-CT.
De åtgärder som Socialstyrelsen har angett som icke-göra är

Strålbehandling efter operation (vid radikalt opererad icke småcellig cancer i stadium
1-2).

Profylaktisk lymfkörtelbestrålning i mediastinum vid kurativt syftande
strålbehandling (vid lokalt avancerad småcellig lungcancer i stadium 3A-B).

Nutritionsstöd genom kostråd och kosttillägg (person med lungcancer i sent palliativt
skede och med undernäring eller risk för undernäring).

Inhalation av morfin (andnöd i palliativt skede).
Enlig företrädare från berörda verksamheter följs dessa rekommendationer.
I bilaga 1 redovisas en sammanfattande bild över tillstånd och åtgärder som erhållit prioritet
1- 3 i riktlinjerna och en lägesbild för landstinget Gävleborg.
Inom ramen för granskningen har rekommendationerna i de nationella riktlinjerna
(prioritet 1-3 samt åtgärder som inte skall utföras) stämts av. Resultatet visar på att
rekommendationerna tillämpas/ genomförs i Gävle, alternativt Uppsala. Det är dock
väsentligt att internt följa upp efterlevnaden så att alla får tillgång till bästa vård.
22
8. Revisionell bedömning
Antalet nyinsjuknade personer i lungcancer är ca 13o per år i Gävleborgs län. Ett problem är
att många nyinsjuknade har en långt framskriden sjukdom redan vid diagnosen och den går
då oftast inte att bota. Lungcancer är idag lika vanligt förekommande hos kvinnor som hos
män.
Ettårsöverlevnaden vid lungcancer är ca 40% för landet. Landstinget Gävleborg har en
överlevnad som i stort överstämmer med riksgenomsnittet. Ettårsöverlevnaden har ökat med
ca 10 procent från 1990-1994 till 2005-2009 vilket bl a beror på utveckling vad gäller
diagnostik och olika typer av behandlingar. Femårsöverlevnaden är cirka 12 procent bland
män och cirka 15 procent bland kvinnor.
Väntetiden till nybesök skall enligt verksamhetens mål vara ca 2 veckor. Detta klaras i regel
enligt verksamhetsföreträdare.
Utbudet av diagnostiska undersökningar följer de nationella riktlinjerna. PET-DT kan dock
inte erbjudas på hemmaplan och inte heller bronkoskopisk ultraljudsundersökning
kombinerat med provtagning via nål (EBUS). Om det skulle vara aktuellt så remitteras
patienten till Uppsala. I och med detta så blir väntetiden till beslut om behandling något
längre än om metoderna kunde erbjudas på hemmaplan. Specialister anser att PET-DT inom
ett fåtal år bör kunna erbjudas inom landstinget. Den speciella ultraljudsundersökningen
som kan vara aktuell har nyligen införts på regionnivå.
Väntetid till behandling är tillfredställande i förhållande till ett riksgenomsnitt. Enligt
statistiken är den i dagsläget ca 27 dagar men kan sannolikt reduceras ytterligare. Det pågår
dessutom en SKL finansierad studie inom Uppsala-Örebroregionen inkl Gävle sjukhus som
syftar till att tydliggöra väntetider och möjliga förändringar. En av kontaktsjuksköterskorna
har som en del i projektet även till uppgift att vara patientlots (boka in tider, hämta in
undersökningsresultat etc).
Utbudet av behandlingsmetoder följer de nationella riktlinjerna. Multidisciplinära ronder
finns och är fungerande.
Patienten är delaktig i processen. Detta säkerställs framförallt i kontakten med
kontaktsjuksköterskorna. Därutöver sker samtal löpande i samband med undersökningar och
behandlingar. Uppföljning/uppföljande samtal med anhöriga efter ett dödsfall är ett
förbättringsområde.
Det bör säkerställas att vården av lungcancerpatienter vid Bollnäs sjukhus utformas på ett
likartat sätt även efter det att extern entreprenör tar över driften våren 2012.
Enligt verksamhetsföreträdare ges behandling på ett likvärdigt sätt i länet. Avstånden till
specialistfunktioner i Gävle gör dock att patienter måste resa för olika insatser. Om det är
svårt för patienter att resa finns patienthotellsfunktionen (hotell i Gävle). Vårdplatser inom
såväl onkologavdelning som lungavdelning kan användas i speciella fall.
23
Från samtliga berörda anges behovet av ett patienthotell på sjukhusområdet. Lungavdelningens lokaler är inte optimala – små rum, inga familje- eller samtalsrum.
För att underlätta för patienten är det även möjligt att ge cystostatikabehandling i Bollnäs
och Hudiksvall. Palliativa team finns i hela länet.
Inom länet finns de specialistfunktioner som krävs för en god lungcancervård. Bemanningen
är dock skör vilket leder till att det krävs utbildning/fortbildningsinsatser och fokus på
rekrytering av ST-läkare. För helheten är det även väsentligt att det är en fortsatt positiv
utveckling av kvalitet i diagnostik.
Det är positivt att verksamhetsföreträdare har möjlighet att aktivt delta i utvecklings- och
utbildningsaktiviteter inom regionen.
Inom ramen för granskningen har rekommendationerna i nationella riktlinjer (prioritet 1-3
samt åtgärder som inte skall utföras) stämts av. Resultatet visar på att åtgärderna
tillämpas/genomförs i Gävle, alternativt Uppsala. Det är dock väsentligt att internt följa upp
efterlevnaden så att alla får tillgång till bästa vård.
Majoriteten av sjukdomsfallen i lungcancer beror på rökning. Inom ramen för Hälsoval finns
olika former av målrelaterad ersättning för olika aktiviteter. En sådan aktivitet är att ställa
frågan om den person som söker vård är rökare. Primärvården har efterhand utvecklat
arbetssättet och nu är det vanligare att personer som röker erbjuds rådgivning, motiverande
samtal samt erbjudande av rökavvänjning.
I dagsläget har i princip samtliga hälsocentraler personer som arbetar med tobaksfrågan.
Folkhälsoenheten inom primärvården träffar personal vid enheterna för metodstöd etc. Inför
2012 har Hälsovalskontoret höjt nivån genom att en åtgärd även kräv s för att få ersättning ex
motiverande samtal, deltagande i rökslutargrupper.
Inom specialistvården är det inte lika vanligt förekommande att det finns resurspersoner som
arbetar med tobak/rökning. Detta bör analyseras vidare då rökslutarstöd är väsentligt för
många patientgrupper inom slutenvården.
Sammanfattningsvis kan konstateras den enskilt viktigaste åtgärden för att reducera antalet
personer som insjuknar i lungcancer är att minska rökningen i samhället. Det finns en
struktur och organisation för en god lungcancervård i länet utifrån nationella riktlinjer.
Utvecklingsområden är patienthotell och vårdmiljöer som är lämpliga för vård bl a i livets
slut. Kompetensfrågan är viktig på sikt dvs att det finns specialister inom berörda områden
som arbetar med lungcancervård. Det är även viktigt att verksamhetsföreträdare har fortsatt
focus på vård på lika villkor. Den framtida inriktningen vad gäller undersökning med PETDT bör klargöras då den delen avviker markant i Öppna jämförelser.
24
Bilaga 1
Tillstånd
Åtgärd
Nytillkomna luftvägssymtom med en
varaktighet av 6 veckor hos rökare eller
före detta rökare över 40 år utan kronisk
obstruktiv lungsjukdom.
Rekommendation
Status Gävleborg
3
Tillämpas
Lungröntgen
Nytillkomna luftvägssymtom med en
varaktighet av 6 veckor hos rökare eller
f öre detta rökare över 40 år med
kroniskt obstruktiv lungsjukdom
2
Tillämpas
Lungröntgen
Icke småcellig cancer lungcancer i
stadium 1B-3 som planeras för kurativt
syftande behandling
3
Genomförs. Patienterna
remitteras till Uppsala.
PET-DT för att visa fjärrmetastasering
till andra kroppsdelar än hjärnan
Icke småcellig cancer som planeras för
kurativt syftande behandling
2
Genomförs. Patienterna
remitteras till Uppsala
PET-DT för att visa spridning till
lymfkörtlar i mediastinum
Misstänkt eller diagnosticerad
lungcancer som planeras för kurativt
syftande behandling
3
Kombination av bronkoskopiskt
ultraljud med nålaspiration (EBUS)
Misstänkt lungcancer där cytologiskt
eller histologiskt vävnadsprov utförs.
Morfologisk basutredning med tillägg
av immunhistokemiska biomarkörer
Resultat av PET-DT kan
visa på behov av
ytterligare undersökning.
Patienten remitteras i så
fall för ultraljudsundersökning till
Uppsala
2
Metodiken används i
Gävle
25
Lungcancer
3
Multidisciplinär konferens
Icke småcellig cancer i stadium 1A och
nedsatt lungfunktion
Tillämpas
2
Tillämpas – remitteras
till Uppsala
Lobektomi
Lokalt avancerad icke småcellig
lungcancer i stadium 3A-B
3
Genomförs i Uppsala
PET-DT för planering av kurativt
syftande behandling
Icke småcellig lungcancer i stadium 1
som inte går att operera
3
Genomförs i Uppsala
Stereotaktisk strålbehandling
Lokalt avancerad icke småcellig
lungcancer som inte går att operera
3
Genomförs i Gävle
Kurativt inriktad konkomitant
radiokemoterpi
Obotlig lungcancer med symtom från
torax
3
Genomförs i Gävle
Palliativ strålbehandling
Begränsad småcellig lungcancer
3
Strålbehandling mot torax som börjar
inom 30 dagar från start av
platinabaserad cytostatikabehandling
Småcellig lungcancer i komplett
remission efter given behandling
Genomförs i Gävle
3
Genomförs i Gävle
Profylaktisk hjärnbestrålning (PCI)
Andnöd vid lungcancer i palliativt skede
2
Tillämpas
Systemiskt morfin
26
Lungcancer och högt andningshinder i
form av tumörorsakad kompression av
centrala bronker
2
Metoden tillämpas,
Genomförs i Uppsala.
Stent
Lungcancer med malign perikardit
(spridning till hjärtsäcken)
3
Tillämpas
Perikardiocentes med tillägg av dränage
och skleroserande ämne
27