Smittskyddsområdets etik
– ur ett folkhälsoperspektiv
Christian Munthe
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
flov.gu.se
Smittskydd, folkhälsoarbete och vård
•
Smittskyddsorganisationen i Sverige (och annorstädes) har ett
folkhälsoperspektiv
•
Populationsinriktning (hindra/begränsa epidemier, pandemier)
•
Preventionsinriktning (minska smittorisk, minska omfattningen av
smittspridning)
•
Vårdens (och andra samhällssektorers) organisation utnyttjas av
smittskyddet och smittskyddsverksamheten kommer också på
andra sätt i kontakt med dem
•
Vården har en annan organisation än smittskyddet och styrs av
andra regleringar, operativa värderingar och etos
•
Sektoriseringen av samhället: bevekelsegrunderna för
folkhälsoområdet i stort skiljer sig från vårdens
Vårdetik vs. folkhälsoetik
•
Vårdetiken bygger på
Individperspektiv: patienten
Professionsperspektiv: vårdarens beslutsproblem
Reaktiv/reparativ uppgift i förh. t. individers hälsoproblem
Olika grundläggande etikperspektiv kan anläggas på
aktualiserade frågor
vårdetisk debatt och forskning
Praktiskt konsensus: patientnytta och -autonomi ska vara
styrande
individuella rättigheter + skydd mot
Instrumentalisering av individen
•
Folkhälsoetiken bygger på
Populationsperspektiv: befolkningen som helhet
Samhällsperspektiv: samhällsinstitutioners beslutsproblem
Preventiv och proaktiv uppgift i förh. t. Befolkningshälsan
Olika grundläggande etikperspektiv
folkhälsoetisk
debatt och forskning
Oenighet och oklarhet i praktiken: mål/grundvärden?
restriktioner/individens ställning?
Folkhälsoetik mycket yngre forskningsområde än vårdetiken
Skillnader och konflikter
•
Synen på ohälsa som ett problem
för individen
för samhällets funktionalitet
Kan inte vs. kan berättiga avsteg från vanliga rättigheter, restriktioner,
samhällsordningar, m.m.
•
Synen på levererade nyttigheter
individuella
kollektiva
•
Individens ställning
Självbestämmande
Ansvar
Instrumentalisering
Patienten som ”victim and vector”
•
Prioriteringar
•
Förtroende
individ - grupp
instrumentalisering
patienter vs. Andra
Fasthållande vid eget etikperspektiv
Hänsyn till andra etikperspektiv
Samhällets syn i Sverige och internationellt
•
Svenska regleringar ger klar prioritet till smittskyddets perspektiv
vid konflikter med andra samhällssektorer, även vården
•
Samhället uttrycker en önskan om att sådana konflikter ska
förebyggas, mildras eller överbryggas i görligaste mån, men ger
ingen klar vägledning om hur eller på vilka grunder
•
Oklart hur den svenska smittskyddsregleringen passar den nya
folkhälsopolitiken (självbestämmande, jämlikhet, individualism,
förutsatt god befolkningshälsa och samhällsfunktionalitet )
•
Jämfört med andra länder har Sverige både ett starkare och ett
svagare individskydd (kompensation, integritet, rättssäkerhet)
•
WHO’s och andra länders grundsyn i samklang med den svenska,
inklusive oklara mål och avvägningar
•
Trycker på vikten av varsamhet med skarpa tvångsmedel och att
prioriteringar ska styras av folkhälsoskäl
•
Politiska värden och förtroendets betydelse: ”fair process”
•
Problem: snabb aktion eller välgrundad aktion?
Forskningsfrågor
•
Etik-strategier för konflikthantering
•
Risk-etik
•
Smittskyddets etik och den nya folkhälsopolitiken
•
Sårbara grupper
•
•
•
•
Offer för smitta
Hot mot andra och samhället
Offer för smittskyddsåtgärder
Offer för fördomar och omotiverad diskriminering
•
Vaccinationsetik
•
Etiska frågor pga. antibiotikaresistensutvecklingen
•
Analyser byggda på värsta-lägesscenarier
•
”Svenskarna och dom andra”
•
Folkhälsoetiska grundmodeller och teorier
