Retorik: Att tala, 7,5 hp, 738G26, ht 2014 Momentschema och anvisningar Kursen är upplagd kring fem föreläsningar och sex seminarier. I kursen ingår ett antal förberedda och oförberedda anföranden. De förberedda anförandena eller uppgifterna är högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation, analys av tal etc. och debattövning. Du kan använda tavla, dator och OH-projektor eller andra hjälpmedel som du finner lämpliga. Vid något tillfälle ska du använda dator och projektor. Utnyttja gärna de möjligheter som finns i datorprogrammet med någon eller några animeringar. Dina presentationer kommer att bedömas av opponenter i gruppen, av övriga kursdeltagare samt av läraren. Vid ett tillfälle finns möjlighet att spela in din presentation. Det är frivilligt, men rekommenderas, och det är bara du själv som tittar på inspelningen. Till presentationerna ska du ha med ett manus. Detta ska vid eventuell begäran visas upp. Du kommer att få feedback dels av utsedda opponenter i gruppen, dels av övriga kursdeltagare samt av läraren. Obs! Föredragen inleds med en presentation av dig själv i den talarsituation du befinner dig. Det är viktigt att du vid de tidsbestämda övningarna håller dig inom tidsramen. Vid något tillfälle kan du välja att tala inför en negativt inställd publik för att få uppleva hur det känns. Detta är frivilligt och om du väljer att pröva detta – ange till seminarieledaren vid vilket tillfälle det ska ske. Publiken får då i så fall anta en negativ attityd. Föreläsningar Fö 1 Upprop, kursinformation Britta Önnegren Fö 2 Argumentation: logos ethos, pathos Maria Thunborg Fö 3 Argumentation: retoriska grepp Britta Önnegren Fö 4 Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de blir en hjälp Linnea Björk Timm Fö 5 Argumentation Britta Önnegren Kursansvarig Studievägledare Administratör Britta Önnegren [email protected] 28 23 17 Elisabet Kloow [email protected] 28 18 53 Helen Falck [email protected] 28 18 45 Undervisande lärare Linnea Björk Timm [email protected] 28 27 42 Maria Thunborg [email protected] 011-36 32 21 Britta Önnegren [email protected] 28 23 17 Kursens hemsida http://www.liu.se/ikk/retorik/738g06?l=sv 1 Seminarier Se 1 Högläsning Du ska läsa upp en text, till exempel ett utdrag ur en skönlitterär bok, för din seminariegrupp. Berätta eventuellt något om författaren. Visa gärna boken och sätt oss in i handlingen. Tänk på betoningar, tempo och pausering. Vid dialog, försök att variera dig så att de olika karaktärerna kommer fram. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan förbättras. Även om det är en uppläsning är det viktigt att då och då ha ögonkontakt med lyssnarna. Träna många gånger hemma, gärna med publik. Kopiera gärna texten och markera pauser, nyckelord som ska betonas etc. så att du slipper göra anteckningar i originalet. Tid: 3–4 minuter. Momentet är lärarlöst. Se 2 Informerande presentation Du ska förbereda en presentation som ska handla om språklig kommunikation. Presentera gärna något ämne som du själv är intresserad av. Förslag på ämnen: Retorik (retorikens historia, retoriska grepp, en duktig talare eller ett känt tal) Manligt och kvinnligt språk Fackspråk (lumparsnack, sotarmoj, m.m.) Att kommunicera med djur (t.ex. en jämförelse mellan hundens och människans språk) Konstnärens/författarens kommunikation med betraktaren/läsaren Språklig manipulation i massmedia (t.ex. reklam) Dolda budskap Ironi Talängslan Det är viktigt att du håller dig inom tidsramen och gör en så fängslande presentation som möjligt. Var beredd att svara på frågor! Vid presentationen ska du använda något visuellt hjälpmedel. Tid för presentationen: 4–5 minuter. Se 3 Muntlig gruppredovisning av valbar litteratur I grupper om 3–4 personer ska ni presentera en bok om retorik. Förbered diskussionsfrågor. Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna bok och er problemställning. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel powerpoint och OH. Kanske är det lämpligt att läsa ett citat eller att genomföra ett rollspel? Det finns en mängd olika framställningsformer: en filmsnutt på dvd, bilder, dialog/frågor till åhörarna. Variation är välkommet både för att väcka och behålla kurskamraternas intresse och för att inspirera och ge idéer till riktigt bra kommande presentationer. Tid för själva presentationen: 8–10 minuter. 2 Se 4 Argumenterande presentation Du ska träna på att hålla ett mer argumenterande föredrag, eftersom du i många situationer i verkligheten kommer att ställas inför liknande uppgifter. Din uppgift är att ”sälja” något; en produkt eller en idé; vara talare vid en varumässa, företagsmässa, ett "Speaker's Corner" eller annan tänkt talsituation. Ämnet du väljer kan vara hämtat från ditt utbildningsområde eller ditt yrke. Du bör använda någon form av hjälpmedel för att illustrera din framställning. Väljer du att presentera en produkt kan du gärna demonstrera den. Använd retoriska och stilistiska grepp för att göra presentationen så övertygande som möjligt. Tesen (huvudbudskapet) du driver ska komma fram tydligt och klart, inledningsvis och avslutningsvis. Den ska underbyggas av minst tre välformulerade argument och nyanseras av något motargument, som du bemöter. Tid för presentationen: 4–5 minuter. Se 5 Analysera ett tal eller delar av ett tal alternativt en reklamföreteelse, debattartikel eller liknande Syftet med denna uppgift är att analysera ett tal alternativt delar av ett tal eller en reklamföreteelse. Argumentera för din ståndpunkt – varför var talet eller reklamföreteelsen bra/mindre bra. Du kan till exempel koncentrera dig på hur logos, ethos och pathos används i talet/artikeln eller retoriska grepp. Du kan också titta på talets olika delar – hur talet är uppbyggt enligt retorikens konventioner. I den muntliga presentationen ingår att sätta in åhörarna i situationen (visa reklamen) och ange de retoriska grepp som används. Dator och projektor finns vid seminariet så att du kan peka på de grepp du talar om. Tid för den muntliga analysen: 5–8 minuter. Se 6 Debattövning Övningen går till på följande sätt: två lag (3–4 personer/lag) debatterar mot varandra i cirka 15 minuter. Gruppen (bestående av två lag) om 6 till 8 personer bestämmer vilka som ska debattera för respektive emot ett ämne. Era ställningstaganden i debatten behöver inte vara era egna utan ni kan spela en roll. Tänk på att man i arbetslivet kanske måste propagera för något som företaget stödjer men som man själv inte till fullo stödjer. Man kanske tycker att saker från båda sidor är bra men i en debatt bör man inte vackla mellan blocken. Förbered er noga genom att samla material med hjälp av exempelvis tidningar, böcker, intervjuer m.m. Strukturera argumenten och var beredd på motståndarens argumentation. Improvisera dock under själva debatten. Lyssna noga på det motståndarna säger och anpassa replikerna till detta, så att det verkligen blir en dialog. Var övertygande i framförandet. Använd retoriska grepp under debatten, men det ska ske i hövlig ton med respekt för motparten. Tänk på hur ni ska formulera er slutreplik, men var beredda på att ni kan behöva modifiera den beroende på vilken riktning debatten tog. 3 Vi singlar slant om vem som får inleda debatten och alltså har ett visst tolkningsföreträde. Den som inte får börja, får i stället vara den som får sista ordet. Vid debattseminariet väljs en debattledare ur publiken. Debattledaren bör tänka på följande: Presentera deltagarna och ämnet Låt varje lag presentera sin ståndpunkt i 30 sekunder Låt alla komma till tals För tillbaka dem som hamnat utanför ämnet Hjälp fram tysta och osäkra och dämpa storpratare Låt deltagarna ur publiken komma in i debatten Ge en signal när det är cirka en minut kvar av debattiden (den som just då talar får avsluta det argument han/hon utvecklar och eventuellt får motståndaren också ge en kort replik) Låt varje lag säga några avslutande ord i 30 sekunder Avsluta debatten. Förslag till debattämnen Bli vegetarian Förbjud vissa hundraser Sänk bensinpriset Tillåt dödshjälp Inför hårdare fängelsestraff Inför dödsstraff Sänk myndighetsåldern Öka systembolagets öppettider Sänk pensionsåldern till 60 år Avskaffa monarkin Kaffe ska vara gratis för studenter Fri fart på alla vägar Kvotering är det bästa sättet att öka jämställdheten Avskaffa kärnkraften Retorik borde vara ett obligatoriskt ämne Att vara en bra talare är medfött Kom gärna med egna förslag! Övningen utvärderas i gruppen efter varje debatt, då vi diskuterar hur de olika deltagarna agerat. 4 Betygskriterier Betyg: U–G–VG. Kriterier för Godkänd för muntliga presentationer Budskapet ska framgå tydligt Tidsramarna ska hållas Presentationen ska vara väl förberedd Lämpliga hjälpmedel ska användas Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt Retoriska grepp ska användas Ögonkontakt ska hållas med publiken Närvaro och engagemang för ämnet och publiken ska visas Kriterier för Väl godkänd för muntliga presentationer Utöver kriterierna för godkänd ska studenten dessutom Visa stor närvaro och engagemang Använda retoriska grepp i sin framställning på ett övertygande sätt Skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna 5 Examination A. Genomförda och godkända uppgifter: högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation, debattövning samt analys av tal etc. B. Studiesammanfattning: skriftlig redovisning. A. Uppgifter Alla uppgifter genomförs inför en grupp av åhörare, vilket i detta fall blir kursdeltagarna. Om läraren bedömer att du inte har fullgjort någon uppgift på ett tillräckligt bra sätt kan du få göra om uppgiften senare. Exempel på undermåligt utförd uppgift kan vara att du inte följt uppgiftsinstruktionen eller att du uppenbart inte förberett dig på ett bra sätt. Om du är frånvarande från en lektion och inte gör din uppgift kan du få göra den vid ett senare tillfälle. Således kan du då få genomföra två tal under samma lektionspass. B. Studiesammanfattning I den avslutande studiesammanfattningen, som är ett verktyg för lärande och examination, och som på denna kurs är en viktig examinationsuppgift, ska du försöka att bedöma din utveckling under kursen – som talare vid oförberedda respektive förberedda uppgifter. Vad du skriver i sammanfattningen är intressant för dig själv, eftersom det hjälper dig att upptäcka dina egna utvecklingsmöjligheter. För läraren kan studiesammanfattningen ge en uppfattning om vad du har lärt dig och hur din språkliga medvetenhet har utvecklats. Studiesammanfattningen kan byggas upp kring nedanstående punkter: Tankar och känslor under kursens gång: Hur uppfattade jag – intellektuellt och emotionellt – uppgifterna? Hur planerade jag och genomförde jag dem? Vilka hinder, svårigheter och problem mötte jag? Hur löste eller undvek jag problemen? Hur upplevde jag att ge och få respons? Starka och svaga sidor hos mig som talare: Vad lärde jag mig? Vilka nya kunskaper, nya insikter upptäckte jag? Hur har min medvetenhet ökat? Är jag nöjd med resultatet av mina ansträngningar? Vad är jag mindre nöjd med? Varför? Vilka starka, svaga eller nya sidor hos mig själv upptäckte jag eller fick bekräftade? Strategier för mitt lärande: Vad ska jag tänka på i fortsättningen? Vilka starka sidor kan jag bygga på? Vilka svaga sidor måste jag försöka förbättra? Vilka kunskapsområden eller färdigheter är det viktigt att jag utvecklar? Vilka attityder och känslor har jag nytta av att försöka förändra eller förstärka? Om du valde att bli inspelad – kommentera inspelningen. Omfång: Cirka två A4-sidor (800–1 000 ord med 12 punkters storlek). Försök att förklara, motivera och exemplifiera dina tankar och slutsatser genom att referera till det som ingått i kursen. Du ska anknyta till kurslitteraturen: Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. Du kan även i din studiesammanfattning anknyta till den redovisade litteraturen. 6 Kurslitteratur Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Valbar litteratur – förslag på böcker. Kom gärna med egna förslag. Adelswärd, Viveka (1991). Prat, skvaller och gräl och annat vi gör när vi samtalar. Brombergs. Adelswärd, Viveka (1991). Till struntpratets lov. Brombergs. Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan. Doxa. Axelsson, Ulrika (2011). Talängslan. Förstå, utmana och förändra. Lund: Studentlitteratur. Backlund, Britt (1991). Inte bara ord. En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Backlund, Britt (red.) (2000). Talandets lust och vånda. Tänkt och talat om språk och kommunikation. Lund: Studentlitteratur. Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Frank förlag. Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur. Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Utbildningsstaden AB. Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: Att lyckas som talare. Stockholm: Ekerlid. Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik: konsten att övertyga. Malmö: Liber. Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Holmqvist, Torbjörn (1992). Presentationsteknik. Malmö: Almqvist & Wiksell. Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Johannesson, Kurt (2001). Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik. Nordstedts. 7 Juhlin, Lotta (1999). Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken. Lund: Studentlitteratur. Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes. Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Strömquist, Siv (1996). Talarskolan. Talprocessen – teori och tillämpning. Malmö: Gleerups. Stuart, Christina (2002). Tala för dig själv. En komplett handbok i hur du kommunicerar effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö: Richter. van der Vliet, Paul (2010) Tala dig till ledarskap. Studentlitteratur. Walla, Erik (2011) Presentationsteknik och retorik – för ingenjörer och tekniker. Studentlitteratur. Åkerblom, Jenny (2002). Tala för publik. Förberedelse och genomförande. Stockholm: Liber. 8 Opponering muntlig framställning Du ska ge synpunkter på de muntliga framställningarna. Var positiv, konkret och konstruktiv men ge också exempel på något som kan förbättras. Motivera dina synpunkter. Innehåll Presentationen av talaren Inledning Disposition; röd tråd Avslutning Framförande Röstbehandling Röststyrka Taltempo Betoning Artikulation (tydligt uttal) Språkbehandling Stilnivå Ordval Teknik Allmänt uppträdande (ledigt eller spänt) Lyssnarkontakt Engagemang Kroppsspråk Hjälpmedel Vid muntlig framställning i grupp tillkommer Helhet Samspel Övergångar 9 Retoriska och stilistiska grepp Attitydmarkering – ståndpunkten markeras med hjälp av ord som ”tyvärr” eller ”som tur är”. Auktoritetstrick – att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. ”professor Eld, läkare ...” Bemötande av motargument – mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. ”Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt.” Citat – ett citat kan förstärka en tes. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.” Emotiva ord – värdeladdade ord t.ex. ”miljövänligt” och ”miljöfarligt”. Fakta – exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. ”I valet röstade 78 % för förslaget.” Faktaurval – undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes. Generaliseringar – exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. ”Facket rasar mot regeringen” (facket = 2 ombudsmän). Ironi – att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Jämförelser – jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas. Majoritetstrick – sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. ”78 % har samma uppfattning”. Paralipsis – att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. ”Det går t.o.m. rykten om ...” Personangrepp – att uttala sig ofördelaktigt om någon. Retoriska frågor – frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Självklarheter – att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. ”Det vet ju alla ...” Statustrick – att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, ”Björn Borg ...” Upprepningar – tretalsupprepning är vanligt, t.ex. ”I have a dream …” Vaghet – vaga ord som ”bra” kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. ”Resultatet blev bra ...” Vi-tricket – att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. ”Vi här i Linköping ...” 10 Schema för 738G26, 7,5 hp, ht 2014, grupp A Vecka 41, 2012 Må 6 okt 15:15-17:00 Fö1 Moment Lärare Grupp Sal Upprop, kursinformation Britta Ö A,B Key1 Vecka 42 On 15 okt 15:15-16:00 Fö2 Argumentation, logos,ethos,pathos Maria T A,B Key1 On 15 okt 16:15-17:00 Fö3 Argumentation: retoriska grepp Britta Ö A,B Key1 Vecka 43 Må 20 okt 15:15-16:00 Fö4 Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de blir en hjälp? Linnea Björk Timm A,B Key1 Må 20 okt 16.15-17.00 Fö5 Argumentation Britta Ö A,B Key1 Lärarlöst A D33 Maria T A D33 Maria T A D33 Maria T A D33 Maria T A D33 Maria T A D33 Vecka 44 On 29 okt 15:15-17:00 Se1 Högläsning Vecka 45 On 5 nov 15:15-17:00 Se2 Informerande presentation Vecka 46 Ti 11 nov 15:15-17:00 Se3 Gruppredovisning av valbar litteratur Vecka 47 On 19 nov 15:15-17:00 Se4 Argumenterande presentation Vecka 48 On 26 nov 15:15-18:00 Se5 Analys av tal etc. Vecka 49 On 3 dec 15:15-18:00 Se6 Debattövning, uppsamling Studiesammanfattningen skickas in en vecka efter sista seminariet. 11 Schema för 738G26, 7,5 hp, ht 2014, grupp B Vecka 41, 2012 Må 6 okt 15:15-17:00 Fö1 Moment Lärare Grupp Sal Upprop, kursinformation Britta Ö A,B Key1 Vecka 42 On 15 okt 15:15-16:00 Fö2 Argumentation, logos,ethos, pathos Maria T A,B Key1 On 15 okt 16:15-17:00 Fö3 Argumentation: retoriska grepp Britta Ö A,B Key1 Vecka 43 Må 20 okt 15:15-16:00 Fö4 Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de blir en hjälp? Linnea Björk Timm A,B Key1 Må 20 okt 16.15-17.00 Fö5 Argumentation Britta Ö A,B Key1 Lärarlöst B D33 Britta Ö B Key6 Britta Ö B TEMCAS Britta Ö B Key6 Britta Ö B Key6 Britta Ö B Key6 Vecka 44 Må 27 okt 15:15-17:00 Se1 Högläsning Vecka 45 Må 3 nov 15:15-17:00 Se2 Informerande presentation Vecka 46 On 12 nov 17:00-18:45 Se3 Gruppredovisning av valbar litteratur Vecka 47 Må 17 nov 15:15-17:00 Se4 Argumenterande presentation Vecka 48 Må 24 nov 15:15-18:00 Se5 Analys av tal etc. Vecka 49 Må 1 dec 15:15-18:00 Se6 Debattövning, uppsamling Studiesammanfattningen skickas in en vecka efter sista seminariet. 12