Retorik: Att tala, 7,5 hp

Retorik: Att tala, 7,5 hp, 738G26, ht 2014
Momentschema och anvisningar
Kursen är upplagd kring tre föreläsningar och sex seminarier. I kursen ingår ett antal
förberedda och oförberedda anföranden. De förberedda anförandena eller uppgifterna är
högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande
presentation, analys av tal etc. och debattövning.
Du kan använda tavla, dator och OH-projektor eller andra hjälpmedel som du finner lämpliga.
Vid något tillfälle ska du använda dator och projektor. Utnyttja gärna de möjligheter som
finns i datorprogrammet med någon eller några animeringar.
Dina presentationer kommer att bedömas av opponenter i gruppen, av övriga kursdeltagare
samt av läraren. Vid ett tillfälle finns möjlighet att spela in din presentation. Det är frivilligt,
men rekommenderas, och det är bara du själv som tittar på inspelningen. Till presentationerna
ska du ha med ett manus. Detta ska vid eventuell begäran visas upp. Du kommer att få
feedback dels av utsedda opponenter i gruppen, dels av övriga kursdeltagare samt av läraren.
Obs! Föredragen inleds med en presentation av dig själv i den talarsituation du befinner dig.
Det är viktigt att du vid de tidsbestämda övningarna håller dig inom tidsramen.
Vid något tillfälle kan du välja att tala inför en negativt inställd publik för att få uppleva hur
det känns. Detta är frivilligt och om du väljer att pröva detta – ange till seminarieledaren vid
vilket tillfälle det ska ske. Publiken får då i så fall anta en negativ attityd.
Föreläsningar
Fö 1 Upprop, kursinformation Britta Önnegren
Fö 2 Argumentation: logos ethos, pathos Maria Thunborg
Fö 3 Argumentation: retoriska grepp Britta Önnegren
Fö 4 Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de blir en hjälp Linnea Björk
Timm
Fö 5 Argumentation Britta Önnegren
Kursansvarig
Studievägledare
Administratör
Britta Önnegren [email protected] 28 23 17
Elisabet Kloow [email protected] 28 18 53
Helen Falck [email protected] 28 18 45
Undervisande lärare
Linnea Björk Timm [email protected] 28 27 42
Maria Thunborg [email protected] 011-36 32 21
Britta Önnegren [email protected] 28 23 17
Kursens hemsida
http://www.liu.se/ikk/retorik/738g06?l=sv
1
Seminarier
Se 1 Högläsning
Du ska läsa upp en text, till exempel ett utdrag ur en skönlitterär bok, för din seminariegrupp.
Berätta eventuellt något om författaren. Visa gärna boken och sätt oss in i handlingen. Tänk på
betoningar, tempo och pausering. Vid dialog, försök att variera dig så att de olika karaktärerna
kommer fram. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan
förbättras. Även om det är en uppläsning är det viktigt att då och då ha ögonkontakt med
lyssnarna. Träna många gånger hemma, gärna med publik. Kopiera gärna texten och markera
pauser, nyckelord som ska betonas etc. så att du slipper göra anteckningar i originalet.
Tid: 3–4 minuter. Momentet är lärarlöst.
Se 2 Informerande presentation
Du ska förbereda en presentation som ska handla om språklig kommunikation. Presentera
gärna något ämne som du själv är intresserad av. Förslag på ämnen:









Retorik (retorikens historia, retoriska grepp, en duktig talare eller ett känt tal)
Manligt och kvinnligt språk
Fackspråk (lumparsnack, sotarmoj, m.m.)
Att kommunicera med djur (t.ex. en jämförelse mellan hundens och människans språk)
Konstnärens/författarens kommunikation med betraktaren/läsaren
Språklig manipulation i massmedia (t.ex. reklam)
Dolda budskap
Ironi
Talängslan
Det är viktigt att du håller dig inom tidsramen och gör en så fängslande presentation som
möjligt. Var beredd att svara på frågor!
Vid presentationen ska du använda något visuellt hjälpmedel.
Tid för presentationen: 4–5 minuter.
Se 3 Muntlig gruppredovisning av valbar litteratur
I grupper om 3–4 personer ska ni presentera en bok om retorik. Förbered diskussionsfrågor.
Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska
framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna
bok och er problemställning. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel powerpoint
och OH. Kanske är det lämpligt att läsa ett citat eller att genomföra ett rollspel? Det finns en
mängd olika framställningsformer: en filmsnutt på dvd, bilder, dialog/frågor till åhörarna.
Variation är välkommet både för att väcka och behålla kurskamraternas intresse och för att
inspirera och ge idéer till riktigt bra kommande presentationer.
Tid för själva presentationen: 8–10 minuter.
2
Se 4 Argumenterande presentation
Du ska träna på att hålla ett mer argumenterande föredrag, eftersom du i många situationer i
verkligheten kommer att ställas inför liknande uppgifter. Din uppgift är att ”sälja” något; en
produkt eller en idé; vara talare vid en varumässa, företagsmässa, ett "Speaker's Corner" eller
annan tänkt talsituation. Ämnet du väljer kan vara hämtat från ditt utbildningsområde eller ditt
yrke. Du bör använda någon form av hjälpmedel för att illustrera din framställning. Väljer du
att presentera en produkt kan du gärna demonstrera den.
Använd retoriska och stilistiska grepp för att göra presentationen så övertygande som möjligt.
Tesen (huvudbudskapet) du driver ska komma fram tydligt och klart, inledningsvis och
avslutningsvis. Den ska underbyggas av minst tre välformulerade argument och nyanseras av
något motargument, som du bemöter.
Tid för presentationen: 4–5 minuter.
Se 5 Analysera ett tal eller delar av ett tal alternativt en reklamföreteelse,
debattartikel eller liknande
Syftet med denna uppgift är att analysera ett tal alternativt delar av ett tal eller en
reklamföreteelse. Argumentera för din ståndpunkt – varför var talet eller reklamföreteelsen
bra/mindre bra.
Du kan till exempel koncentrera dig på hur logos, ethos och pathos används i talet/artikeln
eller retoriska grepp. Du kan också titta på talets olika delar – hur talet är uppbyggt enligt
retorikens konventioner.
I den muntliga presentationen ingår att sätta in åhörarna i situationen (visa reklamen) och
ange de retoriska grepp som används.
Dator och projektor finns vid seminariet så att du kan peka på de grepp du talar om.
Tid för den muntliga analysen: 5–8 minuter.
Se 6 Debattövning
Övningen går till på följande sätt: två lag (3–4 personer/lag) debatterar mot varandra i cirka
15 minuter. Gruppen (bestående av två lag) om 6 till 8 personer bestämmer vilka som ska
debattera för respektive emot ett ämne. Era ställningstaganden i debatten behöver inte vara era
egna utan ni kan spela en roll. Tänk på att man i arbetslivet kanske måste propagera för något
som företaget stödjer men som man själv inte till fullo stödjer. Man kanske tycker att saker
från båda sidor är bra men i en debatt bör man inte vackla mellan blocken.
Förbered er noga genom att samla material med hjälp av exempelvis tidningar, böcker,
intervjuer m.m. Strukturera argumenten och var beredd på motståndarens argumentation.
Improvisera dock under själva debatten. Lyssna noga på det motståndarna säger och anpassa
replikerna till detta, så att det verkligen blir en dialog. Var övertygande i framförandet.
Använd retoriska grepp under debatten, men det ska ske i hövlig ton med respekt för
motparten. Tänk på hur ni ska formulera er slutreplik, men var beredda på att ni kan behöva
modifiera den beroende på vilken riktning debatten tog.
3
Vi singlar slant om vem som får inleda debatten och alltså har ett visst tolkningsföreträde.
Den som inte får börja, får i stället vara den som får sista ordet.
Vid debattseminariet väljs en debattledare ur publiken. Debattledaren bör tänka på följande:
 Presentera deltagarna och ämnet
 Låt varje lag presentera sin ståndpunkt i 30 sekunder
 Låt alla komma till tals
 För tillbaka dem som hamnat utanför ämnet
 Hjälp fram tysta och osäkra och dämpa storpratare
 Låt deltagarna ur publiken komma in i debatten
 Ge en signal när det är cirka en minut kvar av debattiden (den som just då talar får
avsluta det argument han/hon utvecklar och eventuellt får motståndaren också ge en
kort replik)
 Låt varje lag säga några avslutande ord i 30 sekunder

Avsluta debatten.
Förslag till debattämnen
















Bli vegetarian
Förbjud vissa hundraser
Sänk bensinpriset
Tillåt dödshjälp
Inför hårdare fängelsestraff
Inför dödsstraff
Sänk myndighetsåldern
Öka systembolagets öppettider
Sänk pensionsåldern till 60 år
Avskaffa monarkin
Kaffe ska vara gratis för studenter
Fri fart på alla vägar
Kvotering är det bästa sättet att öka jämställdheten
Avskaffa kärnkraften
Retorik borde vara ett obligatoriskt ämne
Att vara en bra talare är medfött
Kom gärna med egna förslag!
Övningen utvärderas i gruppen efter varje debatt, då vi diskuterar hur de olika deltagarna
agerat.
4
Betygskriterier
Betyg: U–G–VG.
Kriterier för Godkänd för muntliga presentationer








Budskapet ska framgå tydligt
Tidsramarna ska hållas
Presentationen ska vara väl förberedd
Lämpliga hjälpmedel ska användas
Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt
Retoriska grepp ska användas
Ögonkontakt ska hållas med publiken
Närvaro och engagemang för ämnet och publiken ska visas
Kriterier för Väl godkänd för muntliga presentationer
Utöver kriterierna för godkänd ska studenten dessutom
 Visa stor närvaro och engagemang
 Använda retoriska grepp i sin framställning på ett övertygande sätt
 Skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna
5
Examination
A. Genomförda och godkända uppgifter: högläsning, informerande presentation,
gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation, debattövning samt
analys av tal etc.
B. Studiesammanfattning: skriftlig redovisning.
A. Uppgifter
Alla uppgifter genomförs inför en grupp av åhörare, vilket i detta fall blir kursdeltagarna. Om
läraren bedömer att du inte har fullgjort någon uppgift på ett tillräckligt bra sätt kan du få göra
om uppgiften senare. Exempel på undermåligt utförd uppgift kan vara att du inte följt
uppgiftsinstruktionen eller att du uppenbart inte förberett dig på ett bra sätt. Om du är
frånvarande från en lektion och inte gör din uppgift kan du få göra den vid ett senare tillfälle.
Således kan du då få genomföra två tal under samma lektionspass.
B. Studiesammanfattning
I den avslutande studiesammanfattningen, som är ett verktyg för lärande och examination, och
som på denna kurs är en viktig examinationsuppgift, ska du försöka att bedöma din utveckling
under kursen – som talare vid oförberedda respektive förberedda uppgifter. Vad du skriver i
sammanfattningen är intressant för dig själv, eftersom det hjälper dig att upptäcka dina egna
utvecklingsmöjligheter. För läraren kan studiesammanfattningen ge en uppfattning om vad du
har lärt dig och hur din språkliga medvetenhet har utvecklats. Studiesammanfattningen kan
byggas upp kring nedanstående punkter:
Tankar och känslor under kursens gång: Hur uppfattade jag – intellektuellt och emotionellt
– uppgifterna? Hur planerade jag och genomförde jag dem? Vilka hinder, svårigheter och
problem mötte jag? Hur löste eller undvek jag problemen? Hur upplevde jag att ge och få
respons?
Starka och svaga sidor hos mig som talare: Vad lärde jag mig? Vilka nya kunskaper, nya
insikter upptäckte jag? Hur har min medvetenhet ökat? Är jag nöjd med resultatet av mina
ansträngningar? Vad är jag mindre nöjd med? Varför? Vilka starka, svaga eller nya sidor hos
mig själv upptäckte jag eller fick bekräftade?
Strategier för mitt lärande: Vad ska jag tänka på i fortsättningen? Vilka starka sidor kan jag
bygga på? Vilka svaga sidor måste jag försöka förbättra? Vilka kunskapsområden eller
färdigheter är det viktigt att jag utvecklar? Vilka attityder och känslor har jag nytta av att
försöka förändra eller förstärka?
Om du valde att bli inspelad – kommentera inspelningen.
Omfång: Cirka två A4-sidor (800–1 000 ord med 12 punkters storlek). Försök att förklara,
motivera och exemplifiera dina tankar och slutsatser genom att referera till det som ingått i
kursen.
Du ska anknyta till kurslitteraturen: Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i
skrivande och praktisk retorik. Du kan även i din studiesammanfattning anknyta till den
redovisade litteraturen.
6
Kurslitteratur
Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik.
2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Valbar litteratur – förslag på böcker. Kom gärna med egna förslag.
Adelswärd, Viveka (1991). Prat, skvaller och gräl och annat vi gör när vi
samtalar. Brombergs.
Adelswärd, Viveka (1991). Till struntpratets lov. Brombergs.
Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan. Doxa.
Axelsson, Ulrika (2011). Talängslan. Förstå, utmana och förändra. Lund:
Studentlitteratur.
Backlund, Britt (1991). Inte bara ord. En bok om talad kommunikation.
Lund: Studentlitteratur.
Backlund, Britt (red.) (2000). Talandets lust och vånda. Tänkt och talat om språk och
kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Frank förlag.
Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur.
Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Utbildningsstaden AB.
Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: Att lyckas som talare.
Stockholm: Ekerlid.
Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik: konsten att övertyga.
Malmö: Liber.
Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2:a uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist, Torbjörn (1992). Presentationsteknik. Malmö: Almqvist & Wiksell.
Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips.
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Johannesson, Kurt (2001). Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik.
Nordstedts.
7
Juhlin, Lotta (1999). Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket
och retoriken. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes.
Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund:
Studentlitteratur.
Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.
Strömquist, Siv (1996). Talarskolan. Talprocessen – teori och tillämpning.
Malmö: Gleerups.
Stuart, Christina (2002). Tala för dig själv. En komplett handbok i hur du kommunicerar
effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö: Richter.
van der Vliet, Paul (2010) Tala dig till ledarskap. Studentlitteratur.
Walla, Erik (2011) Presentationsteknik och retorik – för ingenjörer och tekniker.
Studentlitteratur.
Åkerblom, Jenny (2002). Tala för publik. Förberedelse och
genomförande. Stockholm: Liber.
8
Opponering muntlig framställning
Du ska ge synpunkter på de muntliga framställningarna. Var positiv, konkret och konstruktiv
men ge också exempel på något som kan förbättras. Motivera dina synpunkter.
Innehåll




Presentationen av talaren
Inledning
Disposition; röd tråd
Avslutning
Framförande
Röstbehandling




Röststyrka
Taltempo
Betoning
Artikulation (tydligt uttal)
Språkbehandling


Stilnivå
Ordval
Teknik





Allmänt uppträdande (ledigt eller spänt)
Lyssnarkontakt
Engagemang
Kroppsspråk
Hjälpmedel
Vid muntlig framställning i grupp tillkommer



Helhet
Samspel
Övergångar
9
Retoriska och stilistiska grepp
Attitydmarkering – ståndpunkten markeras med hjälp av ord som ”tyvärr” eller ”som tur är”.
Auktoritetstrick – att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. ”professor Eld, läkare ...”
Bemötande av motargument – mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att
alla kort har lagts på bordet. ”Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt.”
Citat – ett citat kan förstärka en tes. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”
Emotiva ord – värdeladdade ord t.ex. ”miljövänligt” och ”miljöfarligt”.
Fakta – exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. ”I valet röstade 78 % för
förslaget.”
Faktaurval – undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes.
Generaliseringar – exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. ”Facket
rasar mot regeringen” (facket = 2 ombudsmän).
Ironi – att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga
Pomperipossa.
Jämförelser – jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas.
Majoritetstrick – sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. ”78 % har samma uppfattning”.
Paralipsis – att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. ”Det går t.o.m. rykten om ...”
Personangrepp – att uttala sig ofördelaktigt om någon.
Retoriska frågor – frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara.
Självklarheter – att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. ”Det vet ju alla ...”
Statustrick – att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, ”Björn Borg ...”
Upprepningar – tretalsupprepning är vanligt, t.ex. ”I have a dream …”
Vaghet – vaga ord som ”bra” kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. ”Resultatet blev bra ...”
Vi-tricket – att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. ”Vi här i Linköping ...”
10
Schema för 738G26, 7,5 hp, ht 2014, grupp A
Vecka 41, 2012
Må
6 okt
15:15-17:00
Fö1
Moment
Lärare
Grupp
Sal
Upprop, kursinformation
Britta Ö
A,B
Key1
Vecka 42
On
15 okt
15:15-16:00
Fö2
Argumentation, logos,ethos,pathos
Maria T
A,B
Key1
On
15 okt
16:15-17:00
Fö3
Argumentation: retoriska grepp
Britta Ö
A,B
Key1
Vecka 43
Må
20 okt
15:15-16:00
Fö4
Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de blir
en hjälp?
Linnea Björk
Timm
A,B
Key1
Må
20 okt
16.15-17.00
Fö5
Argumentation
Britta Ö
A,B
Key1
Lärarlöst
A
D33
Maria T
A
D33
Maria T
A
D33
Maria T
A
D33
Maria T
A
D33
Maria T
A
D33
Vecka 44
On
29 okt
15:15-17:00
Se1
Högläsning
Vecka 45
On
5 nov
15:15-17:00
Se2
Informerande presentation
Vecka 46
Ti
11 nov 15:15-17:00
Se3
Gruppredovisning av valbar litteratur
Vecka 47
On 19 nov 15:15-17:00
Se4
Argumenterande presentation
Vecka 48
On 26 nov 15:15-18:00
Se5
Analys av tal etc.
Vecka 49
On
3 dec
15:15-17:00
Se6
Debattövning, uppsamling
Gemensam uppsamling för grupp A + B vecka 50 onsdag den 10 dec kl 15-19 med Britta i Key6
Studiesammanfattningen skickas in en vecka efter sista seminariet.
11
Schema för 738G26, 7,5 hp, ht 2014, grupp B
Vecka 41, 2012
Må
6 okt
15:15-17:00
Fö1
Moment
Lärare
Grupp
Sal
Upprop, kursinformation
Britta Ö
A,B
Key1
Vecka 42
On
15 okt
15:15-16:00
Fö2
Argumentation, logos,ethos, pathos
Maria T
A,B
Key1
On
15 okt
16:15-17:00
Fö3
Argumentation: retoriska grepp
Britta Ö
A,B
Key1
Vecka 43
Må
20 okt
15:15-16:00
Fö4
Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de
blir en hjälp?
Linnea Björk
Timm
A,B
Key1
Må
20 okt
16.15-17.00
Fö5
Argumentation
Britta Ö
A,B
Key1
Lärarlöst
B
D33
Britta Ö
B
Key6
Britta Ö
B
TEMCAS
Britta Ö
B
Key6
Britta Ö
B
Key6
Britta Ö
B
Key6
Vecka 44
Må
27 okt
15:15-17:00
Se1
Högläsning
Vecka 45
Må
3 nov
15:15-17:00
Se2
Informerande presentation
Vecka 46
On 12 nov 15:15-17:00
Se3
Gruppredovisning av valbar litteratur
Vecka 47
Må 17 nov 15:15-17:00
Se4
Argumenterande presentation
Vecka 48
Må 24 nov 15:15-18:00
Se5
Analys av tal etc.
Vecka 49
Må 1 dec
15:15-17:00
Se6
Debattövning, uppsamling
Gemensam uppsamling för grupp A + B vecka 50 onsdag den 10 dec kl 15-19 med Britta i Key6
Studiesammanfattningen skickas in en vecka efter sista seminariet.
12