Bilaga 2
Översikt över befintliga datakällor
Ingår i rapporten ”Stegvist godkännande och införande av nya läkemedel”
2014-12-12
Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN
Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala
Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66
Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: [email protected]
Innehållsförteckning
1.
Inledning ....................................................................................................................................................... 3
2.
Vårddatalager – några exempel .................................................................................................................. 7
Korta fakta om Gemensamt vårdregister (GVR) ................................................................................................. 7
Korta fakta om VAL ............................................................................................................................................ 7
VAL-databasen för uppföljning av läkemedel ..................................................................................................... 8
3.
Register hos Socialstyrelsen ......................................................................................................................... 9
Korta fakta om Socialstyrelsens register ............................................................................................................ 9
Socialstyrelsens register för uppföljning av läkemedel ..................................................................................... 10
Tillgång till data från Socialstyrelsens register ................................................................................................ 10
4.
Journalsystem ............................................................................................................................................. 11
Korta fakta om TakeCare .................................................................................................................................. 11
TakeCare för uppföljning av läkemedel ............................................................................................................ 11
5.
Andra datakällor för uppföljning av läkemedel ...................................................................................... 12
Mallversion 2009-05-12
2(13)
1. Inledning
I Sverige finns goda möjligheter att bedriva uppföljningsstudier med hjälp av olika register.
Medicinska data finns t.ex. i vårddata-baser (ex. VAL-databasen – SLL; VEGA – VGR;
Vårddatalagret – Östergötland), kvalitetsregister och i journaldatalager.
Begreppet ”uppföljningsstudier” omfattar många olika typer av studier, alltifrån uppföljning
av läkemedlets effekt och säkerhet och hälsoekonomiska konsekvenser, till enklare
kartläggningar av förskrivningsmönster, uppföljning av följsamheten till riktlinjer och
förmånsbeslut. Frågeställningen avgör vilka variabler som är av intresse och vilka krav som
ställs på datakvalitet i använda register.
En randomiserad klinisk läkemedelsprövning genomförs vanligtvis i en selekterad patientgrupp (baserat på flera exklusions- och inklusionskriterier), under kontrollerade former, och
där patienterna randomiseras till en av flera behandlingar.
I observationsstudier inkluderas patienter baserat på ett eller flera urvalskriterier, t.ex. efter
vilken sjukdom de har, eller vilka läkemedel de behandlas med. Därefter insamlas data
retrospektivt eller prospektivt via formulär, eller så kan data hämtas från befintliga databaser
eller journaler.
Avsaknaden av randomisering och därmed risken för påverkan av förväxlingsfaktorer
(confounding) gör att observationsstudier har lägre evidensgrad än kliniska prövningar.
Observationsstudier har emellertid andra styrkor och kan användas för att studera
frågeställningar som inte kan besvaras i en klinisk prövning, eller då det av etiska eller
praktiska skäl inte är möjligt att göra en klinisk prövning.
Ett flertal olika studiedesigner kan användas för observationsstudier. De kan delas in i
deskriptiva studier (tvärsnittstudier och ekologiska studier) och analytiska studier
(kohortstudier, fall-kontrollstudier och case-crossover-studier). Det är enbart analytiska
studier som kan vara aktuella för uppföljningsstudier inom ramen för ett stegvist
godkännande. De vanligaste analytiska observationsstudierna är kohortstudier, fall-kontrollstudier samt case-crossover-studier.
Sedan 70-talet har det funnits möjlighet att på aggregerad nivå följa läkemedelsanvändningen
via databaser som förvaltades av dåvarande Apoteksbolaget (senare Apoteket AB). På senare
år har det skett en väsentlig utveckling, både avseende datainnehåll och metoder för att
studera läkemedelsanvändningen på individnivå, vilket gör det möjligt att beskriva vilka
personer som behandlas, på vilka indikationer samt studera om de effekter som dokumenterats
i kliniska prövningar även ses i den kliniska vardagen.
Nedan finns en översikt över datakällor som kan användas för att studera läkemedelsanvändningen, både inom ramen för verksamhetsuppföljning och för forskningsändamål.
Fokus ligger på datakällor som det finns erfarenhet av, men även andra har beskrivits
översiktligt. Tabellen ger även en översikt över vilken information som finns i respektive
datakälla, med fokus på variabler användbara för uppföljning av läkemedel. Materialet bygger
på en genomgång som SLL tidigare genomfört. Även om olikheter i datakällornas egenskaper
i viss mån framgår av tabellen, så saknas i dagsläget en jämförande värdering av deras styrkor
och svagheter. En sådan värdering skulle kunna vara föremål för en senare utredning.
Mallversion 2009-05-12
3(13)
Tabell 1. Översikt över datakällor för studier av läkemedelsanvändning
Register
Ägare/
Förvaltare
Täckning
Täckningsgrad och uppgifter
Läkemedelsregistret
SoS
Nationellt
Sedan 2005-07-01 - alla läkemedel uthämtade
mot recept på svenska apotek av personer
med svenskt personnummer.
Patientregistret
SoS
Nationellt
Sedan 1987 - diagnoser och åtgärdskoder för
alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård.
Sedan 2001 - både offentliga och privata
vårdgivare inom såväl sluten vård som
specialiserad öppen vård.
Cancerregistret
SoS
Nationellt
Bl.a. information om klinisk och morfologisk
diagnos, diagnosdatum samt
tumörutbredning.
Dödsorsaksregistret
SoS
Nationellt
Data fr.o.m. 1961 som uppdateras varje år.
Dödsorsaksregistret innehåller data över alla
avlidna personer som vid tidpunkten för
dödsfallet var folkbokförda i Sverige det år
de avled, oavsett om själva dödsfallet
inträffade inom eller utom landet.
Medicinska
födelseregistret
SoS
Nationellt
Sedan 1973 - uppgifter om graviditeter,
förlossningar och nyfödda barn rapporteras
av mödrahälsovården, förlossningsvården och
nyföddhetsvården till registret.
Registret över SoS
kommunal
hälso- och
sjukvård till
äldre och
personer med
funktionsnedsättning
Nationellt
Sedan 2007 – data för drygt 300 000
individer. Uppdateras halvårsvis med
uppgifter för de senaste 6 månaderna.
Nationella Kvalitetsregister
Regionala
Nationellt
registercentra –
t.ex. Registercentrum Västra
Götaland;
Mallversion 2009-05-12
4(13)
Register
Ägare/
Förvaltare
Täckning
Täckningsgrad och uppgifter
Uppsala
Clinical
Research Center
(UCR);
QRC
Stockholm
Regionala
cancercentra
(RCC)
Vårddatalager – några exempel
GVR –
Gemensamt
vårdregister
SLL
Region/
landsting
VAL
SLL
Region/
landsting
SLL
Slutenvård Sedan 1993 - uppgifter om alla registrerade
(SLV)
slutenvårdsvårdtillfällen inom den av SLL
finansierade vården. Användning av ICD-10
koder från 1997.
SLL
Öppenvård Sedan 1993 - uppgifter om alla registrerade
(OVR)
besök inom specialiserad öppenvård som
finansieras av SLL. Användning av ICD-10
koder från 1997.
SLL
Primärvård Sedan 2003 - uppgifter om vårdkontakter och
(KON)
diagnoser från vårdcentraler, husläkarmottagningar, närakuter och primärvårdsjourer enligt det urval som skapades genom
projektet Prirapp (Rapportering av
vårdkontakttyper och diagnoskoder i
primärvården). Viss överlappning med OVR.
SLL
Privata
Sedan 1998 - uppgifter om besök som ersatts
specialister via ARV-systemet. För närvarande ingår
(ARV)
besök hos privata specialistläkare,
sjukgymnaster, logopeder och kiropraktorer.
Besök som ersatts enligt ARV-avtalet
registreras dock sällan med diagnos.
Landstingets gemensamma databas där
vårdgivare med uppdrag i SLL regelbundet
inrapporterar vårddata.
Mallversion 2009-05-12
5(13)
Register
Ägare/
Förvaltare
Täckning
Täckningsgrad och uppgifter
SLL
Utomlänsvård
(ULV/ULD
)
Sedan 2000 - utomlänsvård av SLL:s
patienter finns i två databaser där
databasen ULV (UtomLänsVård) redovisar
varje enskilt besök eller vårdtillfälle.
SLL
Medicinsk
service
(FUMS)
Sedan 2003 - uppgifter om åtgärder inom
medicinsk service som faktureras till SLL
enligt det så kallade FUMS-avtalet
(Fakturerings Underlag Medicinsk Service).
Databasen innehåller inga medicinska resultat
utan endast information om att en viss analys
har utförts.
SLL
Flytt/döds- Sedan 1995 - uppgifter om händelser såsom
fall
dödsfall samt in/utflyttningar till Stockholms
(FLYTT)
län.
SLL
Läkemedel Sedan 1998 - data över uthämtade läkemedel
(LAK)
på recept finns med individdata från 1/7
2010. Sedan 2002 - data över läkemedel
rekvirerade till en vårdinrättning.
Observera att rekvirerade läkemedel endast
kan analyseras på aggregerad nivå då dessa
data ej är individbaserade.
VEGA
VGR
(databas för
vårdkonsumtion)
Region/
landsting
Skaraborg
VGR
Primary Care
DataBase
(SPCD)
Vårddatalagret
Östergötlands
läns landsting
Individbaserade uppgifter t.ex. patientens
hemvist, diagnoser och åtgärder.
Sedan 1998 – kliniska data från Primärvården
Skaraborgs offentligt drivna vårdcentraler.
Region/
landsting
Administrativa data om patienter - besök,
inläggningar och diagnos. Sjukhusdata från
1998 och Primärvårdsdata från 1999 – total
täckning sedan 1999. Andel diagnossatta
läkarbesök PV 2007 - 94 %. Andel
diagnossatta läkarbesök sjukhus 2007 - 70 %.
Andel diagnossatta inläggningar 2007 - 92 %.
Mallversion 2009-05-12
6(13)
Register
Ägare/
Förvaltare
Journalsystem
Täckning
Täckningsgrad och uppgifter
Region/
landsting
Läkemedel inkl. dosering som administrerats
på en vårdinrättning på individnivå,
diagnosdata, andra kliniska data t.ex.
laboratoriedata.
Specifika
Extraktion av data för cancerläkemedel
ordinationssystem t.ex.
CytoDos
2. Vårddatalager – några exempel
Korta fakta om Gemensamt vårdregister (GVR)
Gemensamt vårdregister (GVR) är SLLs gemensamma databas där vårdgivare med uppdrag i
SLL regelbundet inrapporterar vårddata. Informationen i GVR används dels som underlag för
ersättning till vårdgivaren, men även som underlag för den krypterade uppföljningsdatabasen
VAL. Inom ramen för forskning och etiskt godkännande är det också möjligt att från GVR
beställa vårddata baserat på personnummer för vidare länkning till exempelvis Socialstyrelsens register eller register vid Statistiska Centralbyrån (SCB). Vid samkörningar med
data från GVR avidentifieras alltid data av tredje part (ofta hos Socialstyrelsen eller SCB)
innan forskaren får ta del av data. För att beställa data från GVR i detta syfte krävs etiskt
godkännande, sekretessprövning samt tillstånd från GVRs informationsägare.
Korta fakta om VAL
VAL är en krypterad uppföljningsdatabas hos hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL som
funnits sedan mitten av 90-talet. VAL skapades för att samla data över all vård som
produceras inom SLL eller konsumeras av landstingets invånare och används för att planera
och följa upp behov, volymer, kvalitet och effektiviteten i vården. VAL innehåller bl.a. data
från slutenvård, primärvård, specialiserad öppenvård, listningsinformation från husläkarsystemet, flyttningar till/från Stockholms län, avlidna inom länet samt läkemedel uthämtade
på recept (se Tabell 2). Då samtliga databaser inom VAL är krypterade på samma sätt ger detta
en möjlighet att följa en individ genom hela vårdförloppet utan att kunna spåra vem det är.
Databaserna i VAL lagras som SAS-dataset och åtkomst sker via SAS programvara (t.ex. SAS
Enterprise Guide).
Tabell 2 Översikt över databaser som ingår i uppföljningsdatabasen VAL
Databas:
Slutenvård
(SLV)
Data finns sedan:
1993
Kommentar:
Innehåller uppgifter om alla registrerade slutenvårdsvårdtillfällen inom den av SLL finansierade vården.
Användning av ICD-10 koder från 1997.
Mallversion 2009-05-12
7(13)
Öppenvård
(OVR)
1993
Innehåller uppgifter om alla registrerade besök inom
specialiserad öppenvård som finansieras av SLL.
Användning av ICD-10 koder från 1997.
Primärvård
(KON)
2003
Innehåller uppgifter om vårdkontakter och diagnoser
från vårdcentraler, husläkarmottagningar, närakuter
och primärvårdsjourer enligt det urval som skapades
genom projektet Prirapp (Rapportering av vårdkontakttyper och diagnoskoder i primärvården). Viss
överlappning med OVR.
Privata
specialister
(ARV)
1998
Innehåller uppgifter om besök som ersatts via ARVsystemet. För närvarande ingår besök hos privata
specialistläkare, sjukgymnaster, logopeder och
kiropraktorer. Besök som ersatts enligt ARV-avtalet
registreras dock sällan med diagnos.
Utomlänsvård
(ULV/ULD)
2000
Utomlänsvård av SLL:s patienter finns i två databaser
där databasen ULV (UtomLänsVård) redovisar varje
enskilt besök eller vårdtillfälle.
Medicinsk
service (FUMS)
2003
FUMS-databasen innehåller uppgifter om åtgärder
inom medicinsk service som faktureras till SLL enligt
det så kallade FUMS-avtalet (Fakturerings Underlag
Medicinsk Service). Databasen innehåller inga
medicinska resultat utan endast information om att en
viss analys har utförts.
Flytt/dödsfall
(FLYTT)
1995
Databasen innehåller uppgifter om händelser såsom
dödsfall samt in/utflyttningar till Stockholms län.
Data finns från 1995.
Läkemedel
(LAK)
1998 (recept)
2002 (rekvisition)
Data över uthämtade läkemedel på recept finns sedan
1998, med individdata från 1/7 2010. Data över
läkemedel rekvirerade till en vårdinrättning finns
sedan 2002. Observera att rekvirerade läkemedel
endast kan analyseras på aggregerad nivå då dessa
data ej är individbaserade.
VAL-databasen för uppföljning av läkemedel
Det unika med VAL är möjligheten att krypterat kunna följa en individ genom hela vårdkedjan inom SLL. När databasen i juli 2010 också fick tillgång till data över uthämtade
läkemedel på individnivå öppnades helt nya möjligheter att även följa läkemedelsanvändningen. Det är nu möjligt att studera frågeställningar såsom antalet individer som behandlas
med ett specifikt läkemedel, hur länge man kvarstår på en behandling samt vad man tidigare
Mallversion 2009-05-12
8(13)
behandlats med före insättning av ett läkemedel (behandlingsordning). Det är också möjligt
att koppla läkemedelsbehandling till diagnosdata för att bl.a. studera på vilka indikationer ett
läkemedel förskrivs, eller omvänt vilka läkemedel som används hos patienter med en viss
diagnos. En nackdel är att databasen endast innehåller förskrivna läkemedel uthämtade på
recept. Individbaserade data över läkemedel som administreras på sjukhus samt andra vårdinrättningar, s.k. rekvisitionsläkemedel, går alltså inte att finna i VAL. Data för dessa läkemedel
i VAL baseras på försäljningsdata (leverans av läkemedel till ett läkemedelsförråd) och kan
idag endast följas upp med avseende på kostnad och volym. VAL innehåller även information
om medicinsk service (t.ex. laboratoriemedicin, röntgen och klinisk fysiologi). Databasen
innehåller dock inte några medicinska resultat utan endast att visst prov eller undersökning
har utförts. Den är heller inte komplett avseende laboratorieprover som beställs inom
sjukhusen. Detta gör att det idag är svårt att använda VAL för att utvärdera behandlingseffekter av läkemedelsbehandling.
För att få tillgång till VAL krävs förutom ett EK-konto (SLLs elektroniska katalog) även en
särskild behörighet. Mer information om VAL hittar man i VAL-handboken:
http://www.gups.sll.se/val/default.htm
3. Register hos Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (SoS) förvaltar en rad register med syfte att bl.a. följa hälsoutvecklingen i
befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt öka
patientsäkerheten. Registren tillhandahåller data för bland annat statistik, forskning och
utvärdering.
Korta fakta om Socialstyrelsens register
Nedan presenteras ett urval av de register som förvaltas av Socialstyrelsen. För mer
information och variabelförteckningar, se: http://www.socialstyrelsen.se/register
Läkemedelsregistret
Läkemedelsregistret innehåller uppgifter om läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel
som hämtats ut mot recept eller motsvarande på apotek från 1999 och framåt. I juli 2005
uppdaterades registret med information om personnummer.
Patientregistret
Patientregistret innehåller diagnoser och åtgärdskoder för alla avslutade vårdtillfällen i sluten
vård sedan 1987, och omfattar sedan 2001 både offentliga och privata vårdgivare inom både
sluten vård och specialiserad öppen vård.
Cancerregistret
Cancerregistret innehåller bl.a. information om klinisk och morfologisk diagnos, diagnosdatum samt tumörutbredning.
Dödsorsaksregistret
Dödsorsaksregistret omfattar alla avlidna personer som vid tidpunkten för dödsfallet var folkbokförda i Sverige det år de avled, oavsett om själva dödsfallet inträffade inom eller utom
landet. Dödsorsaksregistret innehåller data från 1961 och uppdateras varje år.
Mallversion 2009-05-12
9(13)
Medicinska födelseregistret
Uppgifter om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn har rapporteras av mödrahälsovården, förlossningsvården och nyföddhetsvården till det medicinska födelseregistret sedan
1973.
Socialstyrelsens register för uppföljning av läkemedel
Socialstyrelsens läkemedelsregister kan användas för att studera läkemedelsanvändningen
både i enskilda landsting och i hela landet. Då registren hos SoS baseras på personnummer
finns möjlighet att samköra läkemedelsregistret med andra hälsodataregister inom SoS, men
även externa register som exempelvis register hos Statistiska centralbyrån (SCB).
Socialstyrelsens läkemedelsregister har dock samma begränsningar som VAL dvs. det
innehåller endast läkemedel förskrivna och uthämtade på recept. Att följa upp användningen
av läkemedel som beställs via rekvisition på individnivå är idag inte möjligt, trots stora behov
och önskemål från bl.a. myndigheter och landsting. SoS fick våren 2012 i uppdrag av
regeringen att i en förstudie beskriva vad som måste utredas vidare för att möjliggöra att
individdata för rekvisitionsläkemedel ska kunna integreras i ett hälsodataregister.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-4-21
Det finns några skillnader mellan Socialstyrelsens register och t.ex. VAL som kan vara
väsentliga för uppföljning av läkemedel:
Socialstyrelsens läkemedelsregister skapades 1 juli 2005 och innehåller därför individbaserade data för fler år.
I VAL finns oftast uppgifter om dödsdatum men information saknas om dödsorsaker
(finns i Socialstyrelsens dödsorsaksregister).
I VAL finns data från primärvården men detta saknas i Socialstyrelsens patientregister.
Socialstyrelsens register innehåller vårddata från hela landet medan VAL/VEGA resp.
Vårddatalagret endast innehåller vårddata från verksamheter/individer i resp.
landsting/region.
De flesta registren hos Socialstyrelsen uppdateras endast en gång per år medan t.ex.
VAL uppdateras varje månad. (Socialstyrelsens läkemedelsregister uppdateras dock en
gång per månad). Detta gör VAL till en mer aktuell databas vilket kan vara en fördel
om man exempelvis vill följa upp introduktionen av ett nytt läkemedel då aktuella data
är en nödvändighet.
Tillgång till data från Socialstyrelsens register
För att beställa data på individnivå från Socialstyrelsens register krävs att detta sker inom
ramen för forskning och att det finns ett etiskt godkännande. Mer information hittar man på:
http://www.socialstyrelsen.se/register
http://www.socialstyrelsen.se/register/bestalladatastatistik/bestallaindividuppgifterforforsknin
gsandamal
Mallversion 2009-05-12
10(13)
4. Journalsystem
Införandet av elektroniska journalsystem har öppnat upp för nya möjligheter att följa läkemedelsanvändningen på länsnivå, särskilt för studier av läkemedel som administreras inom
sjukhus (rekvisitionsläkemedel) då denna typ av läkemedel idag inte finns i hälso- och
sjukvårdsförvaltningens uppföljningsdatabaser (ex. i VAL).
I Stockholm används ca 15 olika journalsystem. De flesta av dessa har dock liten användning
och används främst av privata vårdgivare. Det journalsystem som används av flest vårdgivare
i Stockholm är TakeCare. Anledningen till detta är att SLL år 2008 tog ett beslut att införa
TakeCare på bred front, och idag används systemet av den landstingsdrivna vården men även
av en del privata vårdgivare som landstinget har avtal med. Detta innebär bl.a. att TakeCare
används av samtliga akutsjukhus i Stockholm förutom Capio S:t Göran sjukhus som använder
journalsystemet Cambio Cosmic.
Flera av de mindre journalsystemen som används inom Stockholm har funktionalitet för att
extrahera data. Men då TakeCare är huvudjournalsystem i SLL och majoriteten av all vård i
Stockholm dokumenteras där, har man inom INNOVIS inriktat sig på att utveckla en metod
för att extrahera data från detta system.
Korta fakta om TakeCare
Journalsystemet TakeCare är ett system som till stor del utvecklats på Huddinge sjukhus, och
vid sammanslagningen av Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset år 2004
blev TakeCare journalsystem inom hela Karolinska Universitetssjukhuset. Kopplat till
TakeCare finns en krypterad relationsdatabas (TakeCare Intelligence) som möjliggör
extraktion av bl.a. läkemedelsdata och andra kliniska data från TakeCare.
För aktuell information kring de verksamheter som använder TakeCare se:
www.samverkantc.se
Ytterligare information om TakeCare finns även på följande hemsida:
http://www.ne.compugroupmedical.com/sverige.aspx
TakeCare för uppföljning av läkemedel
En stor fördel med att använda data från journalsystemet TakeCare för uppföljning av
läkemedel är möjligheten att analysera läkemedel som administrerats på en vårdinrättning.
Det innebär att det är möjligt att på individnivå analysera användningen av läkemedel som
rekvireras till en klinik, en möjlighet som idag inte finns i VAL. Liksom med VAL finns även
möjlighet att i TakeCare länka läkemedelsanvändning till diagnosdata. Det finns också
möjlighet att studera vilka doser som använts av läkemedlet. Detta är en skillnad jämfört med
VAL där vi endast får information om det uthämtade läkemedlets styrka men inte någon
angiven dosering. Det är även möjligt att länka data om läkemedel till andra kliniska data
såsom laboratoriedata. Detta öppnar för möjligheten att studera nytta och säkerhet av en
läkemedelsbehandling.
I TakeCare registreras information om läkemedel i en läkemedelsmodul. Denna läkemedelsmodul innehåller dock begränsad information om vissa komplexa ordinationer, som
Mallversion 2009-05-12
11(13)
exempelvis cancerläkemedel där andra ordinationsstöd används (se nedan under
Cancerläkemedel).
Erfarenhet av extraktioner från TakeCare inom INNOVIS
Inom ramen för INNOVIS har en metod tagits fram för att extrahera data från TakeCare via
dess databas TakeCare Intelligence. Syftet med detta metodarbete har varit att studera vilken
typ av data kring läkemedelsanvändning som finns att tillgå, kvaliteten på data samt
eventuella svårigheter i att tolka data. I detta arbete har man valt att studera läkemedel som
ges som infusioner då dessa läkemedelsordinationer är betydligt mer komplexa än andra
beredningsformer. Resultaten har visat att det är möjligt att, från TakeCare via dess databas,
extrahera data över läkemedelsanvändning inom slutenvård (eller sjukhusdriven öppenvård)
där läkemedelsbeställning vanligtvis sker via rekvisition. Läkemedelsdata har också kopplats
samman med diagnoser för att studera ett läkemedels användningsmönster, och det har också
varit möjligt att extrahera data om läkemedelsdosering. I dessa extraktioner har en del
manuella kompletteringar och justeringar varit nödvändiga för att få data komplett.
Data från TakeCare i forskningssyfte
Arbetet med att ta fram metoder för att extrahera data från TakeCare har skett inom ramen för
forskning och etiskt godkännande. Varje vårdgivare som använder TakeCare äger sina data
vilket innebär att tillstånd krävs från respektive verksamhet.
5. Andra datakällor för uppföljning av läkemedel
De datakällor man främst använt inom Hälso- och sjukvårdförvaltningen för uppföljning av
läkemedel på individnivå är uppföljningsdatabasen VAL samt data från Socialstyrelsens
läkemedelsregister. Som tidigare nämnts har dessa databaser vissa begränsningar vad gäller
läkemedelsinformation, t.ex. saknas individdata för läkemedel som administreras på sjukhus.
Dessa databaser har även begränsad information om exempelvis extempore-läkemedel
(specialtillverkade), licensläkemedel samt vissa cancerläkemedel. Nedan följer ett exempel på
en läkemedelsspecifik datakälla, där man kan återfinna individdata för en del av den
läkemedelsinformation som saknas i VAL.
Cancerläkemedel
De flesta cancerläkemedel administreras på sjukhus eller vid andra vårdinrättningar. Det
innebär att dessa läkemedel oftast beställs via rekvisition (rekvisitionsläkemedel) och därmed
inte kan följas upp på individnivå via uppföljningsdatabasen VAL eller Socialstyrelsens
läkemedelsregister. Dessa läkemedelsberedningar är också ofta komplexa vilket gör att de
läkemedelsmoduler som finns i journalsystemen inte är anpassade för denna typ av
ordinationer utan specifika ordinationssystem krävs. Ett sådant ordinationsstöd (CytoDos) har
nyligen implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset.
Då information om cancerläkemedel i de flesta fall inte kan extraheras direkt från journalsystemen (t.ex. TakeCare) finns idag följande möjligheter att studera användningen av dessa
läkemedel (se även genomgång av kvalitetsregister):
Extraktioner från specifika ordinationssystem (t.ex. CytoDos) för cancerläkemedel
Extraktion av data från de beredningscentraler som tillverkar cancerläkemedel
Mallversion 2009-05-12
12(13)
Inom INNOVIS pågår en studie för att kartlägga behandlingen av cancer i region
Stockholm/Gotland. Till denna studie har information om cancerläkemedel beställts från
Apoteket Farmaci AB, som fram till 2012 har försörjt Stockholm med leveranser av s.k.
extempore-läkemedel (inkl. cancerläkemedel).
Mallversion 2009-05-12
13(13)
