Förslag till: Plan 2015 – 2017 inom funktionshinderområdet 2014-10-09 1 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Innehåll 1 Inledning ..................................................................................................................................... 3 2 Metod och kompetensutveckling ................................................................................................ 3 2.1 Beskrivning av behov........................................................................................................... 3 2.2 Viktiga frågor ........................................................................................................................ 5 3 Bostäder ..................................................................................................................................... 5 3.1 Beskrivning av behov........................................................................................................... 5 3.2 Planerad utbyggnad och ekonomiska konsekvenser .......................................................... 7 3.3 Underlag och överväganden för fortsatt planering .............................................................. 8 3.4 Förmedling av bostäder ....................................................................................................... 9 3.5 Viktiga frågor ........................................................................................................................ 9 4 Korttidsavlastning ....................................................................................................................... 9 4.1 Korttidsvistelse enligt LSS ................................................................................................... 9 4.2 Korttidsboende ................................................................................................................... 10 4.3 Viktiga frågor ...................................................................................................................... 10 5 Daglig verksamhet/sysselsättning ............................................................................................ 11 5.1 Viktiga frågor ...................................................................................................................... 12 Förklaring av förkortningar: ......................................................................................................... 12 Bilaga 1. Inventering av behov av bostäder 2014-2017.............................................................. 13 Bilaga 2. Analys av behov och efterfrågan av BmSS ................................................................. 16 Bilaga 3. Planerade bostäder 2014-2017.................................................................................... 17 2 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 1 Inledning Göteborgs stad ska aktivt arbeta för att alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett gott liv (Budget 2014). Synvändan, Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, baserad på FN:s standardregler utgör värdegrunden för funktionshinderpolitikens inriktning. Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen och LSS. Bostad med särskild service (BmSS), personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet, ledsagarservice, korttidsvistelse utanför hemmet, stödfamilj, kontaktperson och sysselsättning/ daglig verksamhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige utsett fyra stadsdelsnämnder med ett särskilt uppdrag kring planering och samordning av bostäder med särskild service, daglig verksamhet/sysselsättning och korttidshem. Uppdraget omfattar vidare förmedling av bostäder med särskild service samt metodoch kompetensutveckling. De fyra resursnämnderna är SDN Angered, Centrum, Västra Göteborg och Norra Hisingen. I uppdraget ingår att utifrån inventering och beskrivning av behov upprätta denna plan. Denna plan är framtagen i samråd med resursstadsdelarnas sektorschefer och områdeschefsnätverken. Som underlag ligger även de arbeten som genomförts inom ramen för KPB, plattformsarbete för myndighetsutövning samt analys av kostnadsutveckling. 2 Metod och kompetensutveckling 2.1 Beskrivning av behov Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med komplexa behov och brukare som ställer höga krav på individualiserade insatser vilket också ställer stora krav på medarbetare som ska utföra stödinsatserna. Som en del i utveckling och kvalitetssäkring av BmSS i Göteborgs Stad har brukardialoger genomförts. Genom dialog med presumtiva och befintliga hyresgäster samt deras nätverk, fångas synpunkter och önskemål. Metoder för fortsatt brukarmedverkan behöver utvecklas av verksamheterna för att stödja inflytande och delaktighet. Ett konkret förslag från en brukardialog är en struktur för delaktighet i form av en ”Hyresgästförening för BmSS”. I två stadsdelar finns redan ett påbörjat arbete; SDN Centrum samt Västra Hisingen, dessa kommer att bli pilotstadsdelar för att ta fram ett arbetssätt som skulle kunna användas över staden. Genom de årliga behovsbedömningarna på BmSS ges en möjlighet att fånga frågeställningar kring den enskildes behov. Vid dessa tillfällen uppmärksammas även medarbetarnas kompetens samt enhetens arbetssätt och sätt att organisera sig. Med detta som underlag förs en fördjupad dialog med stadsdelarna, främst kring de enheter som har behov av utveckling i sina bostäder, för att kunna möta brukarens förändrade behov. Det fortsatta arbetet förutsätter att metod- och kompetensutveckling tydligare integreras i utvecklingen av nya och befintliga verksamheter. Arbetet ska ske genom evidensbaserad praktik, som är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande där brukaren, dennes företrädare och de professionella, utifrån bästa tillgängliga kunskap och beforskade metoder tillsammans, fattar beslut om lämpliga insatser. Ett gott förhållningssätt och bra bemötande är grunden för att rätt metoder blir framgångsrika. Erfarenheten visar att det finns stora likartade behov av kompetensutveckling över staden och det vore mer effektivt om man kunde nå konsensus kring innehåll och ut3 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 formning av detta område för att gemensamt möta behoven. Utbildningssatsningar för fortbildning till komplementär nivå genomförs i samverkan med stadskansliet, som hittills finansierats med medel ur anslaget för strategisk kompetensutveckling. Dessa medel söks för ett år i taget. För att skapa en långsiktig och hållbar planering av kompetenssatsningar krävs en regelbundenhet och kontinuitet i utbudet av utbildningar som inte bygger på upphandlade kortsiktiga lösningar. Det är också viktigt att arbeta för att utbildningsanordnarna, i sitt ordinarie utbud, kan erbjuda utbildningar som ger den kompetens som verksamheterna behöver. Därför är det viktigt att funktionshinderområdet har representanter med i gymnasieskolans programråd för Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet, men också i motsvarande utbildningar för vuxna på gymnasienivå samt i ledningsgrupperna för Yrkeshögskoleutbildningar som ger medarbetarna den specifika kompetens som verksamheterna kräver. Högskoleutbildningarna behöver ha ett innehåll som bättre motsvarar verksamheternas behov. I staden har det tagits fram en kompetensförsörjningsplan för hela sektor IFO/FH. En revidering av kompetensstrategin från 2007 kommer att göras med hänsyn till kompetensförsörjningsplanen. En arbetsgrupp med representanter för enhetschefer inom boende/personligt stöd samt arbetsmarknad/sysselsättning ska bildas för att arbeta vidare med kompetensfrågorna inom området. De tre kompetensnivåerna; bas, komplementär och specifik bör behållas och kopplas till kompetensnivåerna som krävs för arbete som stödassistent och stödpedagog. Socialstyrelsen har tagit fram ett informationsmaterial och allmänna råd (SOSFS 2014:2) avsett att användas som vägledning för arbetsgivare om vilka kunskaper och erfarenheter som behövs för arbete inom verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Under 2014 påbörjades utbildningar inom ramen för Socialstyrelsens satsning på omvårdnadslyftet för medarbetare som kommer från verksamheter där medelåldern är över 65 år samt inom verksamheter som bedrivs utifrån SoL. Utbildningarna är både på grundläggande nivå samt enstaka kurser. Utbildningssatsningen möter det behov som identifierats för personer med åldersrelaterat omvårdnadsbehov inom funktionshinderverksamheten i Göteborg. Under 2014 genomfördes en inventering som låg till grund för ansökan om prestationsbaserade statsbidrag inom området psykisk ohälsa för vuxna. Medlen är avsedda att utveckla verksamheter kring vuxna med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik samt utveckla strukturer på regional och lokal nivå. Resultatet av inventeringen har analyserats utifrån Göteborgs behov inom området och en handlingsplan med konkreta åtgärder har utarbetats. Socialpsykiatriska nätverket har fått i uppdrag att utgöra referensgrupp för det arbete som ska genomföras och leds av en styrgrupp som fattar avgörande beslut. Arbete utifrån handlingsplanen genomförs under 2014-2016. En delregional överenskommelse om insatser till vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar har tagits fram, utifrån en regional överenskommelse, mellan stadsdelarna och SU. Denna antogs 2012 av LGS (Ledningsgruppen för samverkan). Utifrån denna har en handlingsplan för införande av Vård- och stödsamordning inom LGS området fastlagts. Erfarenheterna från projektet Västkompetens ligger från 2014 till grund för skapandet av en samverkansarena för hållbar kompetensutveckling, implementeringsstöd och uppföljning för hela LGS-området (psykiatri, barn och unga, mitt i livet och äldre). Göteborg och GR är, tillsammans med resten av landets kommun- och landstingsförbund, representerade i ett nationellt kompetensråd (NKR). Kompetensrådet arbetar för att tydliggöra funktionshinderområdet bl. a genom att utveckla och påverka kompetensfrågan på den nationella nivån och att arbeta för gemensamma befattningsbenämningar. Rådet för dialog med SKL, socialstyrelsen, skolverket, YH-myndigheten och socialdepartementet m fl i denna avsikt. Initiativtagare till NKR är Carpe, kompetensprojekt i 4 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Stockholm. De har arbetat fram Yrkeskrav för personal. Dessa yrkeskrav ligger bl.a. till grund för socialstyrelsens vägledning för personal inom funktionshinderområdet samt innehållet i utbildningarna till stödassistent/stödpedagog. 2.2 Viktiga frågor Arbetet inom funktionshinderområdet ska bedrivas utifrån brukarmedverkan för att stärka evidensbaserad praktik som det rådande arbetssättet. Fortsatt utbildning och implementering av Vård och stödsamordning, enligt delregional överenskommelse inom psykiatriområdet, ska ske i samverkan med Socialpsykiatriska nätverket. Fortsatta utbildningssatsningar ska ske för att höja kompetensnivån i verksamheten utifrån prioriterade målgruppers behov och angivna kompetensnivåer. 3 Bostäder 3.1 Beskrivning av behov Vid ingången av 2014 fanns 1 277 lägenheter i bostad med särskild service (BmSS) i Göteborg. Därutöver köpte stadsdelarna ca 150 lägenheter i BmSS enl. LSS av externa leverantörer. Här visas antalet lägenheter fördelat per stadsdelsförvaltning: Antal Lgh i BmSS 2013-12-31 250 200 150 100 50 0 Ang Ö Gbg Ör-Här Ce Ma-Li AFH V Gbg V His Lu N His Processen från behov av till inflyttning i BmSS börjar med myndighetsutövningens, dvs socialsekreterarnas, utredningar och bedömningar av personers behov av bostad. Många personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet. Behovet av stöd och service kan tillhandahållas genom tekniska hjälpmedel (t.ex. stöd för minne och struktur), hemtjänst, boendestöd och personlig assistans. Vanliga lägenheter kan vid behov handikappanpassas i samarbete med fastighetskontoret. I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför att en del personer med funktionsnedsättning som skulle kunna klara ett ordinärt boende istället ansöker om bostad med särskild service. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En förutsättning är också att stödet i bostaden (exempelvis boendestöd) fungerar och att det finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap. Ett gemensamt basutbud av boendestöd finns nu i alla stadsdelar. För att gynna tillgången till bostäder och samtidigt öka möjligheterna för personer att bo mer självständigt behöver boendestödet säkerställas vad gäller basutbudet och även utvecklas för att klara behov utöver detta. 5 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Socialsekreterare inom funktionshinderverksamhet redovisar fortlöpande i kartläggningsinstrumentet ”BoInvent2” personers kända eller bedömda behov av bostad. Med utgångspunkt av denna behovskartläggning har en analys genomförts för att beräkna det antal lägenheter i BmSS som faktiskt kommer att efterfrågas. Denna beräkning har visat på att cirka 320 lägenheter behöver tillskapas för att behov och utbud ska vara i balans år 2017. Dvs målsättningen bör vara att det år 2017 ska finnas cirka 1 600 lägenheter i BmSS. (Kartläggningen av behov - BoInvent2 - redovisas i bilaga 1. Analysen av efterfrågan presenteras i bilaga 2.) BoInvent2 visar att personer i behov av BmSS ibland har flera funktionsnedsättningar. Här visas fördelningen av personernas primära funktionsnedsättningar. Intellektuell 34% Psykisk 28% Autism 17% Neuropsykiatrisk 8% Neurologisk 8% Demensrelaterad 5% 85 % av personerna har behov av en bostad under åren 2014-15. Behovet av bostadsform fördelar sig enligt följande. Gruppbostad 52% Servicebostad - nära stöd 34% Servicebostad mindre nära stöd 10% Lägenhet med stöd (F100) 4% 65% av personerna är män och 35% är kvinnor. Nationell statistik visar också på att fler män än kvinnor har insats enligt LSS. En knapp tredjedel av personerna har behov/ beslut om bostad med särskild service men bor idag på olika former av korttidsboende, köpt BmSS utanför Göteborg eller i boenden inom Social Resursförvaltning. Det finns personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (t ex stroke), som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att dessa personer får ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och anpassad omsorg behövs särskild 6 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 planering. För vissa personer behöver planeringen även ske i ett samarbete med äldreomsorgen. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i bostäder med särskild service. För en del av dessa innebär ökad ålder också ett förändrat (åldersrelaterat) behov. För att säkerställa att personerna får sina behov tillgodosedda behöver även bostäder för denna målgrupp särskilt beaktas i planeringen. Sektorscheferna för individ och familjeomsorg/funktionshinder samt äldreomsorg/hälso- och sjukvård är överens om att man behöver arbeta gemensamt för att tillgodose dessa personers behov av boende, stöd och omsorg. En arbetsgrupp ska inventera behov för såväl personer med tidiga symtom på åldrande som för äldre personer som bor i befintliga BmSS. 3.2 Planerad utbyggnad och ekonomiska konsekvenser Kommunfullmäktige avsätter årligen i budget ett anslag för expansion av BmSS enligt LSS. Anslaget 2015 ska täcka driftkostnaderna för 2015 till följd av helårseffekter för bostäder som startat under 2014 och expansion av bostäder 2015. Tabell 2: Planerad utbyggnad, 2014- 2017 ANTAL LÄGENHETER STADSDEL 2014 2015 2016 2017 Totalt Angered 6 13 17 12 48 Östra Göteborg 8 0 8 12 28 Örgryte-Härlanda 6 17 8 22 53 Centrum 0 13 6 0 19 Majorna-Linné 6 7 0 0 13 Askim-Frölunda-Högsbo 17 0 40 12 69 Västra Göteborg 6 8 0 19 33 Västra Hisingen 15 12 6 6 39 Lundby 8 6 16 0 30 Norra Hisingen 0 6 12 37 55 Summa 72 82 113 120 387 Samtliga objekt framgår av bilaga 3. Observera att ovanstående sammanställning redovisar lägenheter i objekt som är under planering. Som tidigare nämnts behöver det tillskapas 320 lägenheter för att behov och utbud ska vara i balans år 2017. Nu planerad utbyggnad omfattar 387 lägenheter, varav 25 ersätter lägenheter som avvecklas och övriga 362 planeras som en faktisk utökning. Vidare finns även en osäkerhet om vad det verkliga tillskottet blir 2016-2017 eftersom en del av dessa objekt är i ett tidigt planeringsskede. Därutöver tillkommer ett antal lägenheter i objekt där tidplanen är oklar eller där det finns en osäkerhet kring objektet av andra skäl. Efter det att bristen på BmSS i Göteborg har byggts bort återstår planering för tillkommande årliga behov samt att ersätta de bostäder som inte är ändamålsenliga. Konceptet med F 100-lägenheter har varit framgångsrikt. Det årliga tillskottet av F 100lägenheter har utökats från ca 30 till ca 50. För att få en bättre uppfattning om behovet lägger socialsekreterare även in personer med behov av F100 i databasen BoInvent 2. Fastighetskontoret har numera ansvaret för hanteringen av F100-ansökningar från stadsdelarna. Planeringsorganisationen kvarstår i en referensgrupp för F100-frågor. 7 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Utbyggnaden av BmSS och antalet F100 varierar mellan stadsdelarna. När en stadsdel har en expansion av BmSS och F100-lägenheter påverkar det även andra delar av funktionshinderverksamheten som myndighetsutövning, daglig verksamhet och boendestöd samt stadsdelens hälso- och sjukvårdsorganisation. 3.3 Underlag och överväganden för fortsatt planering Det är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform anpassad till deras behov. Att planera för varierat utbud av olika former av bostäder; gruppbostäder, servicebostäder och möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till stöd och service är därför en viktig inriktning i denna plan. Det totala antalet bostäder inom BmSS har nu ökat så att det ger möjligheten för personer att flytta till annan BmSS om behovet av stöd förändras med tiden. Inom beståndet BmSS finns olika typer av bostäder. Ett exempel är BmSS där unga personer under en tid (upp till några år) kan pröva sig fram till vilket stöd de behöver innan de går vidare och får ett varaktigt beslut på en insats. Ett annat exempel är BmSS som skapas för att ge omvårdnad och service till personer som blir äldre och behöver omfattande service och personer med äldrerelaterade sjukdomar. Precis som i det övriga samhället kan de som bor i BmSS och har detta behov av omsorg få ett erbjudande om att flytta till en ”äldre-BmSS”. Synsättet innebär att samma standard i lägenheten som i vanliga äldreboenden, med pentry eller trinett, anses som fullvärdigt för målgruppen. Mellan dessa former finns en rad BmSS med olika fysiska uttryck och olika former av stöd till olika målgrupper och individer. En arbetsgrupp inom områdeschefsnätverket boende och personligt stöd genomför ett arbete med att ta fram olika metoder och en struktur för att ge ökad möjlighet för personer att ”Bo Rätt” inom BmSS. För personer med personlig assistans som annars skulle vara aktuella för BmSS saknas en bostadstyp som möjliggör gemenskap med andra. Ett tänkbart alternativ är ett antal vanliga lägenheter i anslutning till en lokal för gemenskap, typ ”trygghetsboende”. Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Av BoInvent2 framgår att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostadsutbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden. Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden. Då behoven fortfarande är stora är det en övergripande målsättning att ta tillvara samtliga objekt för att säkerställa en expansion av BmSS. Samtidigt finns skäl att identifiera möjliga objekt som innebär en jämnare fördelning av BmSS över staden. Ett problem som förts fram är att planerade objekt kan utgå eller bli försenade av olika orsaker. För att tillförsäkra att utbyggnaden ändå totalt får en tillräcklig volym behöver en buffert av objekt skapas. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper, med representanter för olika förvaltningar och bolag i staden, har initierat ett arbete för att åstadkomma en ökad utbyggnadstakt. Därutöver bör arbetet med att identifiera lokaler som kan byggas om till BmSS intensifieras. Det är ett långsiktigt mål att behovet av bostäder för göteborgare med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses inom Göteborgs kommungräns. Staden har brist på bostäder för personer med olika former av komplexa behov som svår autism, utagerande beteenden och med kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Stadsdelarna är därmed ofta hänvisade till att köpa platser. Utbyggnaden av bostäder för dessa målgrupper går inte i önskad takt. Svårigheterna beror på att det är brist på tomter i lämpliga lägen. 8 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 3.4 Förmedling av bostäder Förmedlingsuppdraget omfattar bostäder med särskild service som beviljas enligt LSS eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-staden-perspektiv, där personer med störst behov prioriteras. Det finns flera olika orsaker till att personer tackar nej till erbjuden bostad. En vanlig orsak är att den erbjudna bostaden inte ligger i önskad stadsdel eller att personen inte är beredd att flytta. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. En tydlig information om vad bostad med särskild service innebär, att förmedling sker över hela staden samt ett förbättrat motivationsarbete behövs i ett tidigt skede. Rutiner och checklistor har utarbetats inom ramen för plattformsarbetet, för att skapa bättre förutsättningar för socialsekreteraren att fatta rätt beslut om bostadsform och möjliggöra för den enskilde att få ett adekvat erbjudande om bostad. 3.5 Viktiga frågor Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd. Planera bostäder för de prioriterade grupperna; - personer med komplexa behov - personer med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (i samverkan med äldreomsorgen) - personer som bor i BmSS och som behöver flytta till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov. I ledningsgruppen ”Bostadsförsörjning för särskilda grupper” säkerställa processer för att möjliggöra en snabbare expansion av BmSS, främst genom tilldelning av fler byggbara tomter. Planera för nya BmSS där det finns möjlighet och tillsammans med lokalsekretariatet verka för en jämnare fördelning över staden. 4 Korttidsavlastning 4.1 Korttidsvistelse enligt LSS Alla barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att växa upp och utvecklas i familjen. En förutsättning är att stödet till föräldrar och anhöriga fungerar. Korttidsvistelse enligt LSS utformas individuellt för att ge det stöd som familjen behöver. Det innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt, under kortare eller längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en stödfamilj eller inom lägerverksamhet. Vid utformningen av insatsen ska stor vikt läggas vid den enskildes och närståendes önskemål. För små barn bör man i första hand överväga korttidsavlastning i stödfamilj. För ungdomar och vuxna personer kan korttidshemmen vara en möjlighet att bo utanför familjen för att så småningom flytta till en egen bostad, vistelsen kan för andra vara en form av rekreation. Två tredjedelar av stadens behov av korttidsverksamhet enligt LSS tillgodoses av stadens egna verksamheter. Resterande köps av externa verksamheter. Stadsdelarna som bedriver korttidshem enligt LSS tar ett stadsövergripande ansvar med ett ekonomiskt risktagande. Vid en minskad beläggning är risken stor att den enskilda stadsdelen avvecklar korttidshemmet. Befintliga korttidshem har en fysisk utformning som idag gör det svårt att kunna erbjuda personer med komplexa behov en vistelse där. På uppdrag av sektorschefsgruppen har en arbetsgrupp bestående av områdeschefer boende personligt stöd, verksamhetschef och enhetschef inom social resursförvaltning samt 9 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 planeringsledare tagit fram förslag för att effektivisera resursutnyttjandet av stadens verksamheter för korttidsvistelse enligt LSS. Social resursförvaltning har därefter fått ett uppdrag att utreda möjligheten att samorganisera stadens lägerverksamhet och korttidshem. 4.2 Korttidsboende Korttidsboende enligt SoL kan beviljas med syftet att den enskilde ska kunna bo kvar i sitt hem så länge som möjligt och att anhöriga skall få avlastning. Korttidsboende kan även beviljas efter sjukhusvistelse i väntan på t ex bostadsanpassning eller annat boende. Kommunens befintliga korttidsboenden kan indelas med utgångspunkt från två olika inriktningar: - - För personer som blivit utskrivningsklara från sjukhuset men som inte kan komma direkt hem pga. behov av bostaden behöver anpassas och/eller att personen en tid har behov av ytterligare omvårdnad. För personer med stora behov, där personen inte kan återgå till hemmet utan ytterligare rehabilitering och/eller där en bedömning om fortsatt boendeform behöver ske. Detta kan vara avgörande för att personer ska kunna klara ett självständigare liv och inte vara beroende av fortsatt omfattande insatser. För målgruppen utskrivningsklara köper stadsdelsförvaltningarna huvudsakligen externa korttidsboende SoL. Knappt tre fjärdedelar (74%) av de totala kostnaderna 2012 gick till externa verksamheter. Tidigare har en del av dessa personer kunnat erbjudas korttidsboende inom äldreomsorgen vilket idag sker i begränsad omfattning. En kartläggning av stadens kostnader (2012) visar att stadsdelarna av externa utförare i genomsnitt köper 75 platser/dygn i korttidsboende för utskrivningsklara personer. Det finns ett underlag för att starta ytterligare korttidsavlastning i egen regi för denna målgrupp. Sektorscheferna har gett ett uppdrag att utreda hur stor andel av de utskrivningsklara personerna som behöver en tids konvalescens och hur stor andel som är i behov av ytterligare rehabilitering samt därefter analysera och föreslå framtida lösningar. Det finns idag tre korttidsboenden i staden som erbjuder mer kvalificerade rehabiliteringsinsatser och som var och en har delvis olika inriktning, Dalheimers hus, Björkbacken och Vega. För att bättre tillgodose stadens behov behövs ett fortsatt arbete för att få en effektiv samordning och ett bättre resursutnyttjande mellan dessa. 4.3 Viktiga frågor Implementera ny organisation i staden för korttidsvistelse enligt LSS. I samverkan med LGS Mitt i livet - utreda behovet av och de ekonomiska förutsättningarna för korttidsboende (SoL) för målgruppen utskrivningsklara. 10 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 5 Daglig verksamhet/sysselsättning Insatsen daglig verksamhet omfattar personer tillhörande personkrets 1 och 2 enligt LSS. Personerna ska vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte gå någon utbildning. Kommunen är också skyldig att medverka till att enskilda personer erbjuds en meningsfull sysselsättning enligt SoL. I det utbud som tillhandahålls inom kommunens dagliga verksamheter finns både arbetsinriktad verksamhet och verksamheter med mer fokus på omvårdnad och upplevelsebaserat innehåll. Utgångspunkten för planeringen är att utveckla verksamheter som möter brukarnas olika behov och förutsättningar. Stadsdelarna köper externa platser som komplement till egenproduktionen. Vid senaste uppföljning (augusti 2013) hade 63 procent av personerna daglig verksamhet verkställd i stadsdelens egna regi, 19 i annan SDF och 18 procent i extern regi. Det finns vidare en ambition i staden att vidareutveckla samverkan med den sociala ekonomin. Varje stadsdel har under åren byggt upp ett eget, brett utbud av verksamheter. En analys av kostnadsnivå och kostnadsutveckling rörande stadens dagliga verksamheter har genomförts. Analysen visar bl.a. på att många förhållandevis små enheter, geografiskt spridda i stadsdelarna innebär höga kostnader per enhet. Arbetet med att effektivisera verksamheterna pågår inom flera områden, men kommer att ta tid då det handlar både om att hitta lämpliga lokaler samt omställning för berörda brukare. Anpassningsarbetet påverkar också stadsdelarna ekonomiskt då finansieringen sker genom att stadsdelarna köper av och säljer till varandra. Det är viktigt att omställningsarbetet sker i ett stadenperspektiv för ett hållbart resultat. Ett område som fortsatt behöver utvecklas är verksamheter för personer som inte fullt ut står till arbetsmarknadens förfogande men inte heller ser daglig verksamhet som ett alternativ. Här kan nämnas t.ex. yngre personer med intellektuella funktionsnedsättningar som gått gymnasiesärskolans nationella program samt personer med Aspergers syndrom. Behov av att utveckla former för sysselsättning enligt SoL finns även för personer som inte har rätt till insatsen daglig verksamhet enligt LSS, t ex personer med psykiska funktionsnedsättningar. Stadsdelarna arbetar idag på olika sätt för att fler människor ska komma ut i praktik, lönearbete eller få annan meningsfull sysselsättning. Fortsatt arbete med coacher och kooperativa verksamheter kan vara alternativa lösningar för dessa personer. I detta arbete finns Social resursförvaltnings handlingsplan som ett stöd. Enligt förslaget om en ny nämnd för arbetsmarknad och vuxenutbildning kommer troligen stadsdelarnas ansvar och arbete gällande arbetsmarknadsfrågor att påverkas. Sysselsättning för äldre (över 67 år), är en fråga som aktualiserats över staden. Gruppen ökar och därför behöver anpassade verksamheter utvecklas i samverkan med t.ex. äldreomsorgen och kultur och fritid. De pågående nätverksarbetena inom området Arbetsmarknad/ Sysselsättning fångar idag frågor gällande såväl daglig verksamhet, sysselsättning som arbetsmarknad. För vissa personer är boendestödet avgörande för möjligheten att komma ut i någon form av sysselsättning. Det skulle öppna fler vägar för den enskilde samt bli kostnadseffektivt för staden om befintliga verksamheter inom sysselsättning och stöd till arbete samutnyttjades över staden. Göteborgs stad, som är en stor arbetsgivare, bör i ökad omfattning kunna erbjuda praktik/arbetsträning, framförallt inom egna verksamheter som inte är riktade till personer med funktionsnedsättning. Det innebär att stadsdelarnas, förvaltningarnas och bolagens HR-avdelningar har ett ansvar för att skapa dessa möjligheter. Den nya nämnden för 11 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 arbetsmarknad och vuxenutbildning kommer här att ha ett ansvar. Koppling mellan utbildning och arbete i stadens verksamheter är ett fokus. 5.1 Viktiga frågor I ett stadenperspektiv utveckla daglig verksamhet som tillgodoser personers olika behov och förutsättningar. Fortsatt arbete med de förslag till förändringar som identifierats i arbetet med analysen av kostnadsutvecklingen. Följa den nya nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt HRavdelningarnas arbete med att öka antal praktikplatser och möjligheten till anställning för personer med funktionsnedsättningar i Göteborgs kommun. Förklaring av förkortningar: IFO/FH Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder BmSS Bostad med särskild service FN Förenta nationerna F100 Överenskommelse mellan fastighetskontoret och fastighetsägare om att tillgodose lägenheter för personer med funktionsnedsättningar HR Human resources - tidigare kallad personalavdelning IFO Individ- och familjeomsorg KPB Kostnad per brukare LGS Ledningsgruppen för samverkan LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade NKR Nationella kompetensrådet SDF Stadsdelsförvaltning SDN Stadsdelsnämnd SKL Sveriges kommun- och landstingsförbund SoL Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens författningssamling YH Yrkeshögskola 12 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Bilaga 1. Inventering av behov av bostäder 2014-2017. Utdrag från BoInvent2, 2014-09-18 Tabell 1: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltningen och kön. Stadsdelsförvaltning Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN KÖN Män 32 34 28 38 48 32 30 40 31 44 357 Kvinnor 17 23 19 22 20 17 20 19 17 16 190 Summa 49 57 47 60 68 49 50 59 48 60 547 Tabell 2: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltning och handläggningsstatus. Stadsdelsförvaltning Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN Tabell 3: HANDLÄGGNINGSSTATUS Ansökan Ansökan Ej verkställt finns ej finns beslut 20 8 21 23 9 25 11 13 23 37 14 9 25 22 21 26 9 14 15 9 26 31 8 20 26 15 7 56 1 3 270 108 169 Summa 49 57 47 60 68 49 50 59 48 60 547 Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och kön. Målgrupp (funktionsnedsättning) Intellektuell Psykisk Neuropsykiatrisk Autism Neurologisk / förv. hjärnskada Demensrelaterad Summa KÖN Män 112 98 35 67 26 Kvinnor 72 57 11 25 15 Summa 184 155 46 92 41 19 357 10 190 29 547 13 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Tabell 4: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och handläggningsstatus. Målgrupp (funktionsnedsättning) Intellektuell Psykisk Neuropsykiatrisk Autism Neurologisk / förv. hjärnskada Demensrelaterad Summa Tabell 5: HANDLÄGGNINGSSTATUS Ansökan Ansökan Ej verkställt finns ej finns beslut 111 23 50 61 36 58 17 13 16 60 18 14 13 10 18 8 270 8 108 13 169 29 547 Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och region. Målgrupp (funktionsnedsättning) NeuroStadsdelsförvaltning Intellekpsykiattuell Psykisk risk Autism Angered 20 16 1 9 Östra Göteborg 19 21 3 5 Örgryte-Härlanda 10 15 6 7 Centrum 15 18 5 14 Majorna-Linné 19 15 9 17 As-Fr-Hö 15 11 5 10 Västra Göteborg 21 9 6 7 Västra Hisingen 24 19 2 9 Lundby 20 17 4 0 Norra Hisingen 21 14 5 14 184 155 46 92 Tabell 6: Summa 184 155 46 92 41 Neurol./ förv järn- Demens skada relaterad Summa 2 1 49 8 1 57 3 6 47 4 4 60 6 2 68 4 4 49 5 2 50 2 3 59 5 2 48 2 4 60 41 29 547 Antal personer med behov av bostad fördelat efter nuvarande boendesituation och kön. Nuvarande bostad Köpt BmSS utanför Gbg Köpt korttidsplats enligt SoL Särskilt boende för äldre Boende inom Social resursförvaltning Hos föräldrar/ släkt./vänner Egen lägenhet/ villa Bostadslös Annat Summa; Varav personer i behov av ny bostad Personer i behov av ersättningsbostad Män 25 103 2 11 Kvinnor 8 57 1 6 Summa 33 160 3 17 151 38 9 18 357 216 83 28 0 7 190 118 234 66 9 25 547 334 141 72 213 14 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Tabell 7: Antal personer med behov av bostad fördelat efter när bostaden behövs och ålder. År när bostad behövs 201 2015 2016 2017 Summa; Tabell 8: 13-22 år 43 55 30 20 148 23-54 år 120 116 18 7 261 55- år 71 58 4 1 134 Summa 235 230 54 28 547 Antal personer med behov av bostad fördelat på stadsdelsförvaltning och bostadstyp. TYP AV BOSTAD GruppServicebostad bost. nära stöd Stadsdel Angered Östra Göteborg Örgryte-Härlanda Centrum Majorna-Linné As-Fr-Hö Västra Göteborg Västra Hisingen Lundby Norra Hisingen STADEN Tabell 9: -12 år 1 1 2 0 4 32 27 30 33 36 26 23 29 25 23 284 13 25 13 18 24 14 18 22 19 18 184 Servicebost. mindre nära stöd 3 3 4 5 8 8 4 5 4 12 56 Lhg (F100) Summa 1 2 0 4 0 1 5 3 0 7 23 Antal personer med behov av bostad fördelat på bostadstyp och kön TYP AV BOSTAD Gruppbostad Servicebostad med nära stöd Servicebostad med mindre nära stöd Lhg (F100) Summa Män 182 115 Kvinnor 102 69 Summa 284 184 43 13 56 17 357 6 190 23 547 15 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 49 57 47 60 68 49 50 59 48 60 547 Bilaga 2. Analys av behov och efterfrågan av BmSS Underlag utbyggnad BmSS och "behov i balans" BoInvent2 Antal i Bi2 (GRP-bostad och SB med nära stöd) Osäkra 40 % Myndighetsutövn.+ Bostöd Netto 468 -187 -50 231 "Rörelse" i bef. bestånd Tillkommer årligen (inkl inflytt) Lediga lgh som uppstår i bef. BmSS Netto årligen 80 -50 30 Efterfrågan för perioden tom 2017 Bi2 Tillkommer 2015-2017 Total bedömd efterfrågan 230 90 ca 320 Förklaring till sammanställningen ovan: Osäkra 40 procent: Utgångspunkten för att kartlägga en persons behov i BoInvent2 är att socialsekreteraren bedömer personens behov av BmSS som ”säkert”. Det är bedömningar som görs och för ett antal innebär detta att en viss osäkerhet ändå kvarstår om det är BmSS som personen kommer att efterfråga. Sammantaget motsvarar dessa ”osäkerheter” en andel av det totala antalet kartläggningsärenden, som här anges som ”adderad osäkerhet”. Denna är beräknad till ca 40 procent. En analys av har även genomförts av de avslutningsorsaker som anges när ett kartläggningsärende avslutas i BoInvent2. Av denna framgår att det finns ett antal som avslutas där personerna inte flyttar till BmSS, vilket också stödjer resonemanget kring ”adderad osäkerhet”. Myndighetsutövning + Boendestöd är en antagen förväntad effekt (minskad efterfrågan) från planerat plattformsarbetet myndighetsutövning samt utveckling av boendestöd. Tillkommer årligen: Till grund för bedömningen ligger en analys av "inflödet" av nya ärenden i BoInvent2. I analysen av nya ärendet ingår också ett motsvarande resonemang som ovan kring "adderad osäkerhet". Lediga lgh i bef. BmSS: Uppgiften bygger på en analys av uppgifter av antalet personer som genom förmedling erbjudits lediga lägenheter i befintliga BmSS. "Statistiken" för tidigare år tyder på att 40 skulle vara en trolig siffra. I sammanställningen ovan har siffran ökats något. Anledningen är att erfarenheten visar på att förmedling av lediga lägenheter i befintliga bostäder visat en ökande trend. Här antas att trenden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av att den totala volymen lgh i BmSS ökar och då ökar också "rörelsen" i befintligt bestånd. Ett ytterligare antagande är att arbetet med myndighetsutövningen och utveckling av boendestöd också genererar en ökad rörelse. 16 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Bilaga 3. Planerade bostäder 2014-2017 Avstämd med Lokalsekretariatet 2014-08-19 Reg- Antal lgh År 2014 Objekt i särskilda hus ion SDF Totalt Tillsk Kommentar Fjällbruden Gräsmånadsgatan (fd Ekebo) Norra Dragspelsgatan NO Ang 6 6 NO Ö Gbg 0 5 V AFH 8 1 Skalskärsgatan 2 V V:a Gbg 6 6 Lilla Björlandavägen H V:a His 6 6 Kvibergs Terrasser NO Ö Gbg 8 8 Ekparken C Ö-H 6 6 Amiralitetsgatan C M-L 6 0 Tunnlandsgatan Bankogatan/Rubelgatan V A/F/H 8 8 V A/F/H 1 1 Utökning bef. BmSS Amhult Centrum H V:a His 9 5 Ers. Fyrklövern Sven Agne Larssons väg H Lundby 8 8 72 60 Ombyggnad ny målgrupp i befintliga lokaler Ersätter Marconigat Objekt i flerb. hus Alla objekt 2014 RegÅr 2015 Ers. Lillängsgatan Antal lgh ion SDF Totalt Tillsk Kommentar Bergums fritidslantgård Kaggeledsgatan NO Ang 6 6 C Ö-H 9 5 Britthags/Trälåsgatan, V V:a Gbg 8 8 Sjumilaparken H V:a His 6 6 Liegatan H Lundby 6 6 Övralidsgatan H N:a His 6 0 Objekt i flerb. hus Skolspåret NO Ang 7 7 Prästgårdsängen C Ö-H 8 8 Landalahus Trubaduren C C 5 2 Landalahus, Björkö Varholmsg./Sven Brolids väg Orustgatan C C 8 8 C M-L 7 1 Orustgatan flyttar hit C M-L 0 6 Ny målgrupp Länsmanstorget H V:a His 6 6 82 69 Objekt i särskilda hus Alla objekt 2015 Teckenspråk Ers. Mellangård Ersätter Dr Lindh 17 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017 Reg- Antal lgh År 2016 ion SDF Totalt Tillsk Objekt i särskilda hus Östra Björredsvägen NO Ang 8 8 Decenniumplan NO Ö Gbg 8 8 Skolmössan Lövviksvägen/Klåva gårdsväg Uggledalsvägen V A/H/F 8 8 V A/F/H 6 6 V AFH 6 6 Falkebovägen H V:a His 6 6 Blackevägen H Lundby 6 6 Kärravinkeln H N:a His 6 6 Stora Tolsereds väg H N:a His 6 6 Objekt i flerb. hus Muskotgatan NO Ang 9 9 Torpagatan C Ö-H 8 8 Egnahemsvägen C Centrum 6 6 Flatåsparken V A-F-H 14 14 N om Uggledal V A/F/H 6 6 Sannegården Centrumhus H Lundby 10 10 113 113 Alla objekt 2016 RegÅr 2017 Antal lgh ion SDF Totalt Tillsk NO Ang 6 6 NO Ö Gbg 6 6 V AFH 6 6 Flintyxegatan V V:a Gbg 6 6 Västra Palmgrensgatan V V:a Gbg 6 6 Södra Långströmsparken H V:a His 6 6 Långhagsgatan H N:a His 6 6 Objekt i flerb. hus Gunnilse centrum NO Ang 42 6 42 6 Kv Makrillen NO Ö Gbg 6 6 Stora Torp Munkebäcksgymnasiet C Ö-H 10 10 C Ö-H 6 6 Morängatan C Ö-H 6 6 Sisjövägen V AFH 6 6 Opaltorget V V:a Gbg 7 7 Selma Lagerlöfs Torg H N His 16 16 Lillhagsparken H N.a His 15 15 120 120 Objekt i särskilda hus Kniparedsvägen Fjällbo Park/ Sysslomansgatan Billdals Björkväg Kommentar Kommentar 18 Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017