Promemoria
2013-07-25
Prag
Landrapport: Tjeckien
Basfakta
Officiellt namn: Tjeckiska republiken (Česká republika)
Huvudstad: Prag (1,3 milj invånare)
Språk: Tjeckiska (officiellt språk), slovakiska, romani
Yta: 78 864 km² (18 % av Sveriges yta, 133 invånare/km²)
Folkmängd: 10,5 miljoner (februari 2013)
Födelsetal: 8,6 födda/1000 invånare (uppskattat värde för 2012)
Religion: Icke-troende 59 %, katoliker 27 %, protestanter 2 %
Statsskick: Republik, enhetsstat
Statschef: President Miloš Zeman
Regeringschef: Premiärminister Jiří Rusnok
Regeringspartier: Partipolitiskt obunden tjänstemannaregering
Parlament: Deputeradekammaren (200 platser), Senaten (81 platser)
Partier i parlamentet: Parlamentet är f.n. upplöst. I deputeradekammaren fanns
tidigare socialdemokrater (54), ODS (51), TOP 09 (41), kommunistpartiet (26), VV
(12), LIDEM (7) samt 9 övriga ledamöter representerade. Den socialdemokratiska
oppositionen har sedan 2010 haft majoritet i senaten.
Senaste allmänna val: Presidentval (jan 2013), regionalval samt val till 1/3 av senaten
(okt 2012), val till deputeradekammaren (maj 2010)
Nästa allmänna val: Val till deputeradekammaren (maj 2014), lokalval samt val till 1/3
av senaten (okt 2014)
Valuta: Koruna (CZK), 1 CZK = 0,36 SEK (mars 2013)
BNP: 196 miljarder USD (2012), 26 064 USD per capita (2012, köpkraftsjusterad)
2
Viktigaste handelspartners: Tyskland (31,4 % av total export, 25,4 % av total import),
Slovakien (8,9 % respektive 6 %)
Viktigaste exportprodukter: Personbilar, verkstadsprodukter, andra industrivaror
(stål, glas, textiler)
Tillväxt: -1,2 % (2012)
Inflation: 3 % (årsbasis, feb 2013)
Budgetunderskott: 3,1 % av BNP (2012)
Statsskuld: 43% av BNP (2012)
Handelsbalans: +16,35 miljarder USD (2012)
Bytesbalans: -3,9 miljarder USD (2012)
Bistånd: 0,13 % av BNI (2011)
Arbetslöshet: 8,1 % (feb 2013). Stora regionala skillnader, arbetslösheten i Prag ca
4,6 % medan den i vissa regioner uppgår till omkring 14 %.
Kort historik
Inom den habsburgska dubbelmonarkin (1867-1918) utgjorde dagens
Tjeckien en del av det österrikiska kejsardömet. Nuvarande Slovakien
lydde under den ungerska kungakronan. Tjeckoslovakien blev
självständigt 1918 och utvecklades under mellankrigstiden till en
förhållandevis stabil parlamentarisk demokrati och en av Europas
ledande industrinationer. Genom Münchenöverenskommelsen 1938
styckades Tjeckoslovakien upp och stora landområden tillföll Tyskland.
I mars 1939 ockuperade Tyskland resterande delar av landet.
Efter andra världskriget och Pragkuppen i februari 1948 hamnade
Tjeckoslovakien i den sovjetiska intressesfären och integrerades politiskt
och ekonomiskt i östblocket. 1968 blev Alexander Dubček ledare för
kommunistpartiet och påbörjade en reformprocess med målsättningen
att skapa en "socialism med ett mänskligt ansikte". Utvecklingen under
den s.k. Pragvåren accepterades inte av ledarna i Moskva och
Tjeckoslovakien invaderades av Warszawapaktstrupper i augusti 1968.
Gustav Husák tog över som partiledare 1969 och så gott som alla
reformer upphävdes under den s.k. "normaliseringsperioden".
I januari 1977 undertecknade ett antal regimkritiker ett manifest, Charta
77, i protest mot statens kränkningar av mänskliga och politiska
rättigheter. En av undertecknarna var Václav Hável, som senare blev det
fria Tjeckoslovakiens förste president. Kommunistregimen föll i slutet av
1989 som ett resultat av den fredliga "sammetsrevolutionen". Efter 1989
restes slovakiska krav på större självbestämmande, vilket ledde fram till
landets uppdelning i Tjeckien och Slovakien vid årsskiftet 1992/93.
3
Inrikespolitik
I mars 2013 tillträdde Miloš Zeman som Tjeckiens första direktvalda
president (tidigare utsågs presidenten av parlamentet). Zeman har en
positiv grundinställning till EU-samarbetet.
Efter parlamentsvalet i maj 2010 tillträdde en trepartiregering under
ledning av premiärminister Petr Nečas (ODS). Koalitionen bestod av de
båda högerpartierna ODS ("Demokratiskt medborgarforum") och TOP
09 (förkortning för "Tradition, Ansvar, Välstånd" – partiet grundades
2009) samt det något mer centerinriktade LIDEM
("Liberaldemokraterna").
I juni 2013 avgick Nečas (och därmed hela regeringen) efter det att en
brottsutredning inletts mot Nečas kanslichef. Misstankarna mot
kanslichefen rör korruption och missbruk av tjänsteställning.
President Zeman utnyttjade tillfället att kringgå parlamentet och utse en
tjänstemannaregering under ledning av ekonomen Jíři Rusnok. Efter att
denna misslyckats med att få parlamentets förtroende har parlamentet
upplösts och nyval utlysts till den 25-26 oktober 2013. Mycket talar för
att socialdemokraterna kommer att få väljarnas förtroende att leda nästa
regering.
Regeringen består av 15 ministrar (varav 14 män):
Premiärminister: Jiří Rusnok
Förste vice premiärminister, tillika finansminister: Jan Fischer
Vice premiärminister, tillika inrikesminister: Martin Pecina
Utrikesminister: Jan Kohout
Försvarsminister: Vlastimil Picek
Justitieminister: Marie Benešová
Utbildningsminister: Dalibor Štys
Arbetsmarknads- och socialminister: František Koníček
Hälsominister: Martin Holcát
Transportminister: Zdeněk Žák
Industri- och handelsminister: Jiří Cieńciała
Jordbruksminister: Miroslav Toman
Minister för regional utveckling: František Lukl
Miljöminister: Tomáš Jan Podivínský
Kulturminister: Jiří Balvín
CV för respektive minister återfinns på den tjeckiska regeringens
hemsida http://www.vlada.cz/en/vlada/
4
Tjeckiens EU- och utrikespolitik
Tjeckien blev medlem i EU 1 maj 2004 efter att 77 procent röstat för
medlemskap i en folkomröstning. Tjeckien innehade ordförandeskapet
för EU under första halvåret 2009. Landet driver frågor om fortsatt
avreglering av den inre marknaden, en frihandelsinriktad extern
handelspolitik och fortsatt utvidgning av EU. Tillväxtfrågor och
diversifiering av energiförsörjning är också högt prioriterade områden
för Tjeckien.
EU och NATO är hörnpelare i Tjeckiens utrikes- och säkerhetspolitik.
Tjeckien blev medlem i NATO 1999 och har genomfört en omfattande
modernisering av försvaret. Tjeckien värnar om nära relationer med
USA. Liksom Sverige förstärker Tjeckien försvarsmaktens möjligheter
att delta i FN- och EU-operationer. För närvarande bidrar man med
trupp i Afghanistan genom FN och deltar med stabspersonal i EU:s
operation "Atalanta" på Afrikas horn och även i insatsen i Mali. I
fredsbevarande syfte finns Tjeckien representerade i BosnienHercegovina och Sinai.
Förutom EU och NATO fokuseras utrikespolitiken på relationerna med
länderna i närområdet, inte minst samarbetet med de tre övriga s.k.
Višegradländerna - Slovakien, Ungern och Polen. Den djupa och goda
relationen med Slovakien intar en särställning. Även förbindelserna med
Tyskland och Österrike är nära. I Österrike finns en stark folkopinion
mot det tjeckiska kärnkraftverket i Temelin, c:a 60 kilometer från
gränsen mellan länderna.
Tjeckisk biståndspolitik är nära integrerad med utrikespolitiken och har
bland annat som uttalat mål att säkra demokrati och stabilitet i
närområdet.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
2012 blev ett svagt år för den tjeckiska ekonomin med en BNPminskning på 1,2 procent. Detta jämfört med den betydligt starkare
tillväxten åren före den ekonomiska krisen. Den huvudsakliga
anledningen är att Tjeckiens exportorienterade ekonomi i mycket är
beroende av utvecklingen i eurozonen och EU i sin helhet. Även
minskad hushållskonsumtion är en starkt bidragande orsak till den
dämpade ekonomin. Tjeckien har befunnit sig i en recession sedan slutet
på år 2011 och den nedåtgående trenden beräknas fortsätta under 2013
med en negativ tillväxt på 0,8 procent. Tillväxten förväntas därefter stiga
gradvis.
Strukturella problem, särskilt i de statliga försäkringssystemen, har gjort
det svårt för regeringen att hålla budgetunderskottet lägre än 3 procent
5
av BNP. Sedan 2008 har Tjeckien haft budgetunderskott som överstiger
konvergenskriterierna. Budgetunderskottet för 2012 uppgick till 3,1
procent av BNP. Den tidigare tjeckiska regeringen var relativt
optimistisk och räknade med ett budgetunderskott på strax under 3
procent i år. Målet var att uppnå en balanserad budget år 2016. Den i juli
tillträdda tjänstemannaregeringen har ännu inte presenterat någon egen
statsfinansiell färdplan.
Statsskulden har ökat rejält under de senaste tio åren och uppgick 2012
till omkring 43 procent av landets BNP. Detta är dock fortfarande
relativt lågt i jämförelse med den totala statsskulden för samtliga EU:s
medlemsstater som uppgår till över 80 procent av unionens samlade
BNP. Tjeckien har för närvarande den åttonde lägsta statsskulden i EU.
Exporten motsvarar ca 80 procent av Tjeckiens totala BNP. 2012 blev ett
starkt år för tjeckisk handel med en positiv handelsbalans. Exporten
ökade med 6,4 procent och importen med 2,4 procent jämfört med 2011.
Handelsbalansen ökade med rekordhöga 63 procent och uppgick till
16,35 miljarder USD. Produktionen inom fordonsindustrin fortsätter att
växa, men i en betydligt långsammare takt än 2011.
Fyra femtedelar av landets export går till länder inom EU och strax
under en tredjedel går till Tyskland. Regeringen vill i dessa ekonomiska
orostider minska beroendet av handeln inom unionen och har i detta
syfte presenterat en ny handelsstrategi med avsikt att öka satsningarna på
marknader utanför EU.
Under 2012 uppgick den svenska importen av tjeckiska varor till ca 13,5
miljarder SEK, medan exporten till Tjeckien genererade runt 7,9
miljarder SEK under samma period. På listan över Sveriges största
export- och importländer hamnar Tjeckien på 27:e respektive 17:e plats.
Den svenska importen från Tjeckien domineras av verkstadsprodukter.
Denna produktgrupp utgörs främst av maskiner och apparater (46
procent) samt transportmedel (19 procent) och stod 2012 för 69 procent
av importen från Tjeckien.
Den största delen svensk export till Tjeckien består av maskiner och
apparater (26 procent), järn och stål (12 procent) samt kemiska
produkter (12 procent). Siffrorna avser helåret 2012.
Det är huvudsakligen andra EU-länder som investerar i Tjeckien. Andra
EU-länder står för ca 75-80 procent av alla direktinvesteringar i landet.
Tyskland är det enskilt största investeringslandet. Svenska
direktinvesteringar har varierat kraftigt från år till år - 2012 uppgick
beloppet till ca 100 miljoner USD.
6
Tjeckiens förbindelser med Sverige
Tjeckien representeras i Sverige genom sin ambassad i Stockholm.
Kulturcentrumet Czech Centre samt Czech Trade har båda kontor i
Stockholm. Förutom att stödja tjeckiska företag att etablera sig på den
svenska marknaden ger handelskontoret även stöd till svenska företag
som önskar information om ledande tjeckiska tillverkningsföretag.
I Tjeckien finns Sveriges ambassad i Prag. Utöver att bevaka och
rapportera om landets EU-politik, den inrikespolitiska och ekonomiska
utvecklingen samt sköta konsulära ärenden, arbetar ambassaden bl.a.
med Sverigefrämjande i Tjeckien. Främjandeinsatser genomförs i
samarbete med Business Sweden, som har lokalkontor i Prag, eller med
andra lokala partners. Svensk miljöteknik, hälsovårdskunnande,
trafiksäkerhet, fordonsteknik, design, film och litteratur är några av de
områden som genom främjandet presenteras för den tjeckiska
marknaden och en intresserad allmänhet. Prag har ett mycket aktivt
musikliv och svenska musiker och dirigenter uppträder regelbundet på
stadens scener.
Nordiska Handelskammaren i Prag har ett drygt hundratal svenska
medlemsföretag och bedriver tillsammans med ambassaden och Business
Sweden ett aktivt arbete för att stödja och representera dessa företag.
Närmare 200 svenska företag finns representerade i Tjeckien. ABB, Alfa
Laval, IKEA, Lindab, Mölnlycke, Nibe, Oriflame, Saab, Scania, Sandvik,
SKF och Volvo är några exempel. Skanska är det största med ca 5 000
anställda. Den vanligaste verksamheten är försäljning, men produktion
förekommer också. TietoEnators IT-center i Ostrava i östra Tjeckien
med över 1 000 anställda är ett exempel på en investering i
tjänstesektorn. Inom detaljhandeln har H&M, Lindex och KappAhl
framgångsrikt etablerat sig på den tjeckiska marknaden.
Den hittills enskilt största affären, som har sin grund i ett avtal mellan
den svenska och tjeckiska staten, är det tjeckiska försvarets leasing
(2005-2015) av 14 stycken JAS 39 Gripen. I samband med leasingavtalet
har Gripen International och den tjeckiska staten förhandlat fram ett så
kallat offsetavtal som skapar förutsättningar för ett omfattande och
långsiktigt industriellt samarbete mellan Tjeckien och Sverige.
Offsetprogrammet går bra och ligger volymmässigt före den
överenskomna tidsplanen. Bilaterala förhandlingar pågår om en eventuell
förlängning av leasingavtalet.
