Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Tjeckien 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) i Tjeckien är på det hela taget
god. Samtliga medborgare garanteras mänskliga rättigheter enligt lag, men det
går alltjämt att peka på vissa tillkortakommanden då det gäller tillämpningen av
lagstiftningen. Diskrimineringen och segregeringen av den romska minoriteten
är fortsatt det största problemet, trots att uppmärksamheten på romernas
situation har ökat under de senaste åren och trots insatser från myndigheternas
sida för att förbättra situationen. Exempel på andra problemområden är våld
mot kvinnor, användande av s.k. sängburar, polisbrutalitet, långsamt förfarande
i rättssystemet, brister i fångvården, människohandel samt brist på jämställdhet
mellan könen.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Tjeckien har ratificerat, alternativt övertagit vid Tjeckoslovakiens delning,
följande konventioner om mänskliga rättigheter:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen
om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
2
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt det fakultativa protokollet
om förebyggande av tortyr.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC), samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. Det
andra tillhörande protokollet, rörande handel med barn, barnprostitution
och barnpornografi, undertecknades i januari 2005 men har ännu inte
ratificerats.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967.
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC), undertecknades 1999, men har, trots påtryckningar från MRorganisationer, ännu inte ratificerats. Ratifikation av romstadgan skulle
kräva ändringar i konstitutionen och det finns en utbredd politisk ovilja att
genomföra nämnda ändringar endast på grund av ratifikationen. Frågan har
mycket låg politisk prioritet och har de senaste åren endast fått ytterst
begränsad uppmärksamhet i media. Även frivilligorganisationerna ligger
lågt, eftersom situationen för tillfället upplevs som stillastående.
Tjeckien ligger för närvarande något efter med rapporteringen gällande ICCPR,
men är i övrigt i fas. FN:s specialrapportörer har en stående inbjudan att
besöka landet.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Inga av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar har
rapporterats, ej heller politiskt motiverade försvinnanden eller tortyr. Vissa fall
av inhuman behandling av polisen har rapporterats, dels i samband med
demonstrationer, men även i konfrontationer med personer av utländsk
härkomst och med romer. Detta har kritiserats av flera MR-organisationer.
Trots en viss minskning av antalet fångar och ökade personalresurser på
landets fängelser och slutna anstalter, är antalet interner per anstalt fortfarande
olämpligt högt, något som återfinns bland kritiken från MR-organisationer.
Även på andra kritiserade områden har regeringen sökt förbättra förhållandena,
exempelvis genom satsningar på utbildning, arbete och fritidssysselsättningar i
fängelset, liksom vad gäller återanpassning för interner som närmar sig
strafftidens slut. Besök av MR-organisationer är tillåtna. Problem som kvarstår
är exempelvis förhållandevis låg standard, otillräcklig tillgång till rättslig
assistans och kollektiv inhysning av interner.
3
2004 skärptes lagstiftningen kring de sängburar som tidigare använts i viss
utsträckning inom psykiatrin för att hålla personer med demens, psykiska
problem eller funktionshinder instängda. Kritik mot sängburar har framförts
bl. a. av Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Amnesty. Enligt
ny lagstiftning är sängburar endast tillåtna i undantagsfall för patienter som
bedöms kunna skada sig själva eller andra. MR-organisationer är dock fortsatt
kritiska, eftersom man anser att den nya lagen snarast har förvärrat situationen
genom att legalisera ett, om än inskränkt, användande, och kräver ett totalt
förbud.
4. Dödsstraff
Dödsstraff avskaffades i Tjeckoslovakien 1990 och är i Tjeckien förbjudet
enligt lag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Rätten till frihet och personlig säkerhet respekteras i Tjeckien. Godtyckliga
frihetsberövanden är förbjudna enligt konstitutionen och dessa regler efterlevs.
En person får vara anhållen högst 48 timmar, under vilka personen ifråga har
rätt att anlita advokat, varefter domstol måste fatta häktningsbeslut. Inrikes
eller utrikes reserestriktioner, liksom landsförvisning, förekommer inte. Det
finns inga uppgifter om politiska fångar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
De tjeckiska domstolarna är självständiga från den exekutiva makten.
Straffbarhetsåldern för barn är 15 år. I brottmål och vissa civilmål förser staten
dem som inte har råd med ett rättsligt ombud. Några skillnader mellan mäns
och kvinnors tillgång till rättsväsendet har inte konstaterats. Tjeckiens första
justitieombudsman tillträdde 2001.
Ett problem sedan flera år tillbaka är långa väntetider för rättegångar. Detta har
tidigare delvis berott på en viss brist på domare och jurister, men är idag
huvudsakligen en följd av de långa administrativa procedurer som förekommer
inom systemet. Vissa åtgärder har vidtagits, såsom införandet av särskilda
domarassistenter, för att försöka höja effektiviteten och förbättra situationen.
7. Straffrihet
Kritik har framförts från internationella MR-organisationer angående bristen
på oberoende organ för utredningar av anmälningar mot eller klagomål på
personer ur poliskåren, något som anses öka risken för straffrihet.
4
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- tryck-, mötes-, förenings- och religionsfriheten garanteras i
konstitutionen. Massmedieutbudet i landet är rikt och pressen verkar fritt.
Lagen förbjuder hets mot folkgrupp och föreskriver fängelse på mellan sex
månader och tre år för personer som förnekar Förintelsen och de
kommunistiska folkmorden.
Det finns inskränkningar av mötes- och föreningsfriheten, i form av förbud
mot partipolitiska aktiviteter vid universiteten. För vissa slags demonstrationer
krävs formellt tillstånd, som dock i allmänhet beviljas. Det krävs 300
medlemmar för att registrera ett religiöst samfund. För rätten att även bedriva
utbildning och ekonomisk verksamhet krävs minst 10 000 medlemmar, vilket
har kritiserats för att missgynna minoritetsreligioner.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med presidenten som statsöverhuvud.
Parlamentet har två kammare, deputeradekammaren samt senaten. Regeringen
bildas på grundval av styrkeförhållandet i deputeradekammaren.
Deputeradekammaren har större makt än senaten och regeringen är ansvarig
endast inför den förra. Presidenten väljs av bägge kamrarna.
Konstitutionsdomstolen, vars ledamöter utses av presidenten och bekräftas av
senaten, tolkar lagar och rättshandlingar utifrån skriven lag och med
utgångspunkt i de åtaganden landet gjort ifråga om mänskliga rättigheter.
Den s.k. lustrationslagen från 1991 förbjuder tillträde till högre poster inom
statsförvaltningen för personer med ett förflutet inom de kommunistiska partioch säkerhetsorganen. Lagen har länge utsatts för kritik från MRorganisationer eftersom den dels utdömer kollektiv bestraffning, dels förlitar
sig nästan uteslutande på uppgifter ur den dåvarande säkerhetspolisens register,
vilka får anses vara inkompletta och otillförlitliga. Då lagens praktiska inverkan
varit tämligen begränsad har kritiken på senare tid dämpats, även om den kvarstår rent principiellt. Lagen upphör att gälla den 1 januari 2009.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Hittills har Tjeckien ratificerat totalt 67 ILO-konventioner och följande sju av
ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter:
Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105).
5
Förbud mot barnarbete (konvention 182, men inte nr 138).
Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111).
Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98).
Arbetslösheten har minskat något de senaste åren och är idag strax under 8
procent. Arbetslösheten varierar dock kraftigt regionalt, från 20-25 procent i
vissa regioner i östra och västra Tjeckien till knappt tre procent i Prag. Kvinnor
och ungdomar är överrepresenterade bland de arbetslösa, liksom den romska
minoriteten.
Alla arbetstagare har rätt att ansluta sig till ett fackförbund, dock är mindre än
40 procent anslutna. Fackförbunden får enligt lagstiftningen verka fritt och har
betydande politiskt inflytande. Diskriminering mot fackanslutna är förbjudet
enligt lag, men några MR-organisationer har påpekat att det i praktiken
förekommer viss diskriminering mot fackligt aktiva arbetstagare.
Diskriminering på arbetsmarknaden p.g.a. sexuell läggning, kön, religion eller
ras är förbjuden. Möjligheterna för arbetsgivare att beakta kön och ålder är
dock i praktiken stora. För att komma tillrätta med detta problem infördes
under 2005 förbud för arbetsgivare att ställa personliga frågor, som inte direkt
har med arbetet att göra, till en arbetssökande, till exempel om civilstånd, barn
och hälsotillstånd. Vad gäller diskriminering av kvinnor, råder det stora, om än
långsamt minskande, löneskillnader mellan könen.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovård tillhandahålls oberoende av kön, ras, religion, funktionshinder, språk
eller social status. Medellivslängden har höjts kontinuerligt sedan 1989 och var
2005 72,9 år för män respektive 79,1 år för kvinnor. Hälsovården finansieras
främst genom obligatoriska försäkringar i statliga eller privata försäkringsbolag,
men också genom den statliga budgeten. Hälsosektorns andel av BNP 2005
uppskattas preliminärt till 7 procent.
12. Rätten till utbildning
Utbildning upp till och med universitetsnivå är kostnadsfri och tillhandahålls
oberoende av kön, ras, religion, funktionshinder, språk eller social status.
Utbildningssektorns andel av BNP uppgick till 4,58 procent 2005.
Den romska minoriteten är underrepresenterad inom alla utbildningsnivåer,
särskilt inom de högre. Barn till romer har ofta placerats i specialskolor för
förståndshandikappade och socialt missanpassade, något som kritiserats såväl
internationellt som av den tjeckiske MR-kommissionären. Den främsta
förklaringen till dessa placeringar är att barnen i många fall har bristande
6
kunskaper i det tjeckiska språket. För att söka komma till rätta med problemet
har regeringen infört åtgärder såsom ett ettårigt skolförberedelseprogram,
särskilda lärarassistenter för romska elever samt utbildningsstipendier för
romer som inte på egen hand har råd med gymnasie- eller universitetsstudier.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den genomsnittliga månadslönen i Tjeckien är strax över 20 000 CZK (ca 6700
svenska kronor). De flesta produkter, i synnerhet inhemska, är dock billigare än
i Sverige och köpkraften är därför relativt god. Minimilönen är för närvarande
7570 CZK (ca 2500 svenska kronor), vilket räcker till ett mycket knappt
hushåll för en ensamstående. Omkring 8 procent av befolkningen lever på
mindre än minimilönen. Den genomsnittliga ålderspensionen uppgår till 7744
CZK (knappt 2600 svenska kronor). Enligt den senaste statistiken (från 2003)
placerar sig Tjeckien på plats 31 på UNDP:s Human Development Index, med
värdet 0,874, vilket är något under OECD-genomsnittet 0,892, men en god bit
över övriga Öst- och Centraleuropa samt OSS-ländernas 0,802.
Det finns ingen helt tillförlitlig statistik över antalet hemlösa, men
uppskattningarna pekar på ca 10 000 personer och uppåt, varav drygt 3100
lever i Prag. Majoriteten av de hemlösa är män, och låg utbildningsnivå samt
alkohol- eller spelberoende är återkommande problem.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Jämställdhet mellan könen är stadgat i konstitutionen och det finns sedan några
år ett särskilt jämställdhetsråd, som ska verka för att skapa lika möjligheter för
kvinnor och män. Tjeckien är ett av Europas mest sekulariserade länder, varför
religionen knappast påverkar kvinnans ställning, men den generella synen på
könsrollerna präglas av en patriarkal attityd och ojämlikheten är påtaglig inom
såväl politik och förvaltning som näringsliv, både vad gäller representation och
lönegrad. De kvinnodominerade värven tenderar att vara inom offentlig sektor
och lågavlönade. Majoriteten av socialbidragstagarna är kvinnor. Också i
hemmet är skillnaderna mellan könen stora. Hem och familj ses generellt som
kvinnans ansvar, exempelvis tas endast 1 procent av all föräldraledighet ut av
män. Inom utbildningssektorn är jämlikheten högre och upp till högskolans
grundnivå är skillnaderna mellan könen i princip obefintliga, på forskarnivå
dominerar dock männen (ca 65 procent). Vad gäller tillgången till rättsväsende
och hälsovård råder inga skillnader mellan könen och kvinnans reproduktiva
rättigheter respekteras. I vissa fall är kvinnans ställning i praktiken starkare än
7
mannens, bl.a. i vårdnadstvister efter skilsmässa, då kvinnan i 92 procent av
fallen tilldöms vårdnaden om de gemensamma barnen.
Prostitution är inte reglerad i lag. Koppleri är emellertid förbjudet och kan
medföra straff på upp till åtta års fängelse, eller 12 år om offret är under 15 år.
Sedan 1989 har omfattningen av prostitution ökat drastiskt, främst i
gränsregionerna mot Tyskland och Österrike samt i Prag.
Fram till början av 1990-talet var Tjeckien främst ett ursprungsland för
människohandel, men idag är det snarare transitland eller slutdestination. Efter
kritik från bl. a. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, skärptes
under 2004 strafflagen gällande människohandel. Vidare har en nationell
strategi för bekämpandet av människohandel utarbetats och regeringens
samarbete med berörda NGO:s förbättrats.
Våld mot kvinnor är ett problem. I en nyligen genomförd undersökning
uppgav nära 60 procent av kvinnorna att de någon gång hade utsatts för våld
av en man och en tredjedel att de utsätts för våld i hemmet. Enligt lagen kan
förövaren dömas till upp till åtta års fängelse, men det är få fall som
polisanmäls (uppskattningsvis endast ca 10 procent). Upprättandet av
specialutbildade polisförband, liksom särskild utbildning för domare och
åklagare, tillhör några av de senaste initiativen för att förbättra situationen.
15. Barnets rättigheter
Det finns inga uppgifter om att allvarliga brott mot barns rättigheter skulle
förekomma. Minimiåldern för arbete är 15 år och till de väpnade styrkorna är
rekryteringsåldern 18 år. FN:s barnkonvention ratificerades 1991 och dess
tillämpning har utvärderats en gång, vartefter en nationell handlingsplan antogs
av regeringen som svar på utvärderingens rekommendationer.
Barnaga är alltjämt tillåtet och praktiseras öppet. Barnmisshandel och andra
övergrepp mot barn har dock fått ökad uppmärksamhet i pressen under senare
år och antalet inrapporterade fall stiger (under 2005 inrapporterades 7500 fall),
troligen som en följd av ökande medvetenhet. I april 2006 antogs en lag som
ger barn ett starkare skydd mot våld i hemmet.
Det har inte rapporterats om vare sig gatubarn eller barnarbete, undantaget
barnprostitution. Antalet utländska medborgare som kommer till Tjeckien för
att begå övergrepp mot barn anses öka och Tjeckien pekas även ut som
transitland vad gäller handel med barn. Regeringen har utarbetat en nationell
plan för att bekämpa sexuell exploatering av barn. Planen innehåller bland
annat preventiva åtgärder, åtgärder för att uppmärksamma problemet i
samhället samt hjälp till brottsoffer. Spridande av barnpornografi är förbjudet.
8
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Tjeckien har ratificerat Europarådets ramkonvention för skydd av nationella
minoriteter samt undertecknat den europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk. Det finns även en särskild nationell lag om minoriteters
rättigheter. Viss kritik har dock framförts av minoritetsföreträdare med
argumentet att lagen är alltför minimalistisk. Det finns även ett särskilt råd för
nationella och etniska minoriteter, i vilket minoriteterna är representerade, som
vägleder regeringen i minoritetsfrågor.
Det förekommer ingen av statsmakten sanktionerad diskriminering och lika
rättigheter garanteras för samtliga medborgare enligt särskild lagstiftning.
Regeringen har under fler år intagit en aktiv roll i bekämpandet av rasism och
främlingsfientlighet och flera landsomfattande antirasist- och toleranskampanjer
har genomförts, innehållande bl.a. informationsspridning till allmänheten och
olika utbildningssatsningar. Samtidigt hör Tjeckien till de sista länderna i EU
som inte har någon enhetlig anti-diskrimineringslag, sedan det senaste förslaget
avslagits i parlamentet i maj 2006.
Den romska minoriteten
Av de olika minoritetsgrupperna i det tjeckiska samhället får den romska
minoriteten, som uppskattas uppgå till mellan 200 000 och 300 000 personer,
anses utgöra ett undantag vad beträffar diskriminering. Romerna utsätts av
stora delar av den tjeckiska befolkningen för en fördomsfull inställning, i vissa
fall även från myndighetspersoner. De betraktas i allmänhet utgöra ett "socialt
problem" och är inte särskilt väl integrerade i samhället. De är
oproportionerligt drabbade av fattigdom, analfabetism, alkoholism,
drogberoende och svårigheter på arbets- och bostadsmarknaden. Beräkningar
pekar på att runt 80 procent av de romska hushållen är beroende av
socialbidrag för sin försörjning. Många romer är oförmögna att betala sin hyra
och blir vräkta, vilket bidrar till en ökning av getton. Romer är de mest
förekommande offren för rasistiskt motiverade brott, särskilt i områden med
organiserade främlingsfientliga grupper såsom skinheads. Arbetslösheten bland
romerna är mycket hög och uppskattas vanligen till mellan 70 och 90 procent.
Vissa arbetsgivare vägrar att anställa romer, trots att diskriminering vid
anställning är förbjudet och att arbetsgivare som bryter mot förbudet riskerar
böter.
Från slutet av 1950-talet och fram till regimskiftet 1989 tvångssteriliserades ett
stort antal romska kvinnor med många barn. Idag finns det dock inte några
barnreglerande program i Tjeckien och heller ingen uttalad ambition att minska
antalet födslar bland romer. MR-organisationer har trots detta sedan några år
9
tillbaka på nytt uppmärksammat frågan p.g.a. uppgifter om att romska kvinnor
ska ha utsatts för tvångssterilisering även efter 1989. Justitieombudsmannen
mottog under 2005 ett åttiotal anmälningar, gällande perioden 1986-2004.
Detta ledde till att en expertkommitté från hälsoministeriet fick till uppgift att
undersöka de anmälda fallen. Ombudsmannen har kritiserat kommitténs arbete
för att vara otillräckligt, innehålla felaktigheter och sakna slutsatser.
Ombudsmannens rekommendationer om en offentlig ursäkt och ekonomisk
kompensation till offren, vilket stöds av FN:s kommitté för eliminerandet av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och en lång rad MR-organisationer, har
dock avvisats av hälsoministeriet och frågan är ännu olöst.
Den romska representationen på såväl lokal, regional som central politisk nivå
är mycket begränsad. Det finns ingen representant för romerna i den
nuvarande deputeradekammaren.
Under de senaste åren har regeringen vidtagit omfattande åtgärder med syftet att
förbättra romernas situation i landet. En rad handlingsplaner har upprättats, med
fokus på utbildning, sysselsättning och fattigdomsbekämpning, och ansenliga
summor pengar har avsatts åt olika integrationsprogram. Många problem
kvarstår dock och kritik mot romernas situation i Tjeckien framförs ofta från
bl.a. internationella MR-organisationer och FN-organ, bl.a. gällande
förekomsten av rasistiskt våld, de facto diskriminering av och intolerans mot
romer i det tjeckiska samhället.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Det finns inget tjeckiskt statligt organ som bevakar homosexuellas intressen
och rättigheter. Den främsta organisationen för bevakning av de
homosexuellas rättigheter är SOHO/Gay Initiative, en förening för
homosexuella och i sig en paraplyorganisation för ca 25 regionala föreningar.
Anti-diskrimineringslagen för arbetslivet inkluderar även sexuell läggning.
Den 1 juli 2006 trädde en ny partnerskapslag i kraft, enligt vilken ett registrerat
partnerskap har flera rättsliga likheter med ett äktenskap. Lagen säger
uttryckligen att de som ingår partnerskap inte har rätt att adoptera barn. En
majoritet av befolkningen stödjer lagen och det finns en ökad tolerans i
samhället kring dessa frågor. Ändå visar undersökningar att 65 procent av
tillfrågade homosexuella anser sig ha varit utsatta för diskriminering.
18 Flyktingars rättigheter
Tjeckien har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention och regeringen samarbetar med UNHCR och andra humanitära organisationer för att stödja
flyktingar. Sedan 2000 gäller en ny, EU-anpassad asyllag, som 2003 fick ett
10
tillägg. Detta tillägg innebär att asylsökanden inte har rätt att arbeta under det
första året från det att ansökan om asyl har lämnats. Tillägget har kritiserats av
tjeckiska Helsingforskommittén för att begränsa asylsökandens legala
rättigheter. Flyktingar kan ansöka om medborgarskap efter fem års bosättning i
landet.
Tjeckien ses bland flyktingar dels som ett transitland på väg till väst och dels
som ett destinationsland. Antalet asylsökande var 2005 totalt 4021 (2004 var
antalet 5459 sökande och 2003 var antalet 11 400). 251 personer beviljades asyl
under 2005, att jämföra med 142 året dessförinnan. MR-organisationer har
kritiserat landets asylpolicy för att vara alltför strikt, i synnerhet mot bakgrund
av det stora antal tjecker som fick asyl utomlands efter de politiska
oroligheterna 1948 och 1968.
Sedan januari 2004 har ett antal förbättringar genomförts på de tjeckiska
flyktingförläggningarna. Förläggningarna förmedlar numera rättslig hjälp från
enskilda organisationer, flyktingarna får tillbringa längre stunder utanför
förläggningen, information ges på flera språk och maten som serveras anpassas
efter flyktingarnas religiösa övertygelser. En särskild satsning har även
genomförts för att integrera flyktingarna i det tjeckiska samhället, främst
genom undervisning i tjeckiska och hjälp med arbets- respektive
bostadsförmedling. Kritiker menar dock att lokala tjänstemän inte har
tillräckligt med kunskaper kring regeringens integrationsplaner och att
effekterna därmed uteblir.
19. Funktionshindrades rättigheter
Tjeckien har sedan några år tillbaka ett statligt råd som bevakar
funktionshindrades situation och rättigheter i samhället. Sedan 1989 har
dessutom flera välgörenhetsorganisationer och stiftelser som arbetar med detta
tillkommit. Även om funktionshindrade rent formellt inte utsätts för
diskriminering, har de i allmänhet sämre möjligheter till arbete och utbildning.
Sedan 2002 måste alla arbetsgivare enligt lag anställa en viss kvot funktionshindrade och arbetsgivare som bryter mot denna lag bötfälls. En granskning
har visat att omkring hälften av arbetsgivarna inte uppfyller kvoten. Utbildningsnivån bland funktionshindrade är låg, mycket beroende på de sviktande
ansträngningarna att integrera funktionshindrade barn i utbildningssystemet.
Detta förbättras dock successivt och sedan 2004 kan allmänna skolor anställa
särskilda assistenter och pedagoger för att bättre kunna ta hand om elever med
funktionshinder. Det har även upprättats en nationell plan för att reducera de
negativa konsekvenserna av funktionshinder. De flesta byggnader och
allmänna kommunikationsmedel är dock fortfarande inte rullstolsanpassade.
ÖVRIGT
11
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Flera oberoende inhemska och internationella MR-organisationer verkar fritt i
Tjeckien, utan inblandning eller störningar från statsmakten. Bland de mest
välinformerade kan nämnas Amnesty International, Czech Helsinki
Committee, UNHCR, HOST och Tolerance Foundation. De två sistnämnda är
särskilt aktiva vad gäller romernas situation. Det förekommer en allt bättre
dialog mellan regeringen och organisationer som påtalar MR-överträdelser,
främst om romernas situation. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att
stärka det civila samhället och enskilda organisationers oberoende ställning
genom att utveckla ett rättsligt och fiskalt regelverk som främjar tillkomsten av
enskilda organisationer och föreningar.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
EU har inom ramen för stödet från EU inför Tjeckiens inträde i unionen (det
s.k. Phare-programmet) genomfört insatser på MR-området i Tjeckien, bl. a. i
syfte att integrera den romska minoriteten i det tjeckiska samhället. Phareprogrammet beräknas avslutas under 2006. Europarådet arbetar kontinuerligt
med nationella minoriteters rättigheter i landet, även det med särskilt fokus på
den romska minoriteten.
