Utrikesdepartementet - Regeringens webbplats om mänskliga

advertisement
Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Tjeckien 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) i Tjeckien är överlag god.
Diskrimineringen och segregeringen av den romska minoriteten bedöms
fortsatt utgöra det största problemet. Personer med romsk härkomst är i
oproportionerligt hög grad drabbade av fattigdom, analfabetism, alkoholism
samt svårigheter på bostads- och arbetsmarknaden. Uppmärksamheten på
romernas situation har ökat de senaste åren. Regeringen har upprättat en rad
handlingsplaner för att förbättra situationen, men många problem kvarstår .
Andra problemområden som uppmärksammats är brist på jämställdhet mellan
könen, användande av så kallade sängburar inom psykiatrin, polisbrutalitet i
samband med demonstrationer samt mot romer och personer med utländsk
härkomst, långsamma rutiner i rättssystemet samt överbeläggning på landets
fängelser.
Tjeckien är det enda EU-land som ännu inte har någon övergripande
antidiskrimineringslag, trots att man förband sig att införa en sådan lag i
samband med inträdet i EU 2004. Efter flera misslyckade försök avser
regeringen på nytt söka parlamentets godkännande under våren 2008.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Tjeckien har ratificerat, alternativt övertagit vid Tjeckoslovakiens delning,
följande konventioner om mänskliga rättigheter:
2
 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollen om
enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).
 Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
 Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
 kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
 Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt tilläggsprotokollet om
förebyggande av tortyr.
 Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC), samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. Det
andra tillhörande protokollet, rörande handel med barn, barnprostitution
och barnpornografi, undertecknades i januari 2005 men har ännu inte
ratificerats.
 Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967.
 Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Följande konventioner har inte ratificerats av Tjeckien:
 Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention
on the Rights of Persons with Disabilities, samt tilläggsprotokollet till denna
konvention, undertecknades i mars 2007 men har ännu inte ratificerats.
 Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of
all Persons from Enforced Disappearances, har ännu inte undertecknats.
 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC), undertecknades 1999, men har, trots påtryckningar från MRorganisationer, ännu inte ratificerats. Ratifikation av Romstadgan skulle
kräva ändringar i konstitutionen och det finns en utbredd politisk ovilja att
genomföra nämnda ändringar endast på grund av ratifikationen. Frågan har
låg politisk prioritet och har de senaste åren endast fått begränsad
uppmärksamhet i media.
FN:s specialrapportörer har en stående inbjudan att besöka Tjeckien.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
3
Inga av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar har
rapporterats, inte heller politiskt motiverade försvinnanden eller tortyr. Ett
antal fall av inhuman behandling av polisen har rapporterats i samband med
demonstrationer och i konfrontationer med personer av utländsk härkomst
och med romer. Detta har kritiserats av flera MR-organisationer.
Trots en viss minskning av antalet fångar och ökade personalresurser på
landets fängelser och slutna anstalter, är antalet interner fortfarande för högt i
förhållande till kapacitet. Andra problem är exempelvis förhållandevis låg
standard och otillräcklig tillgång till rättshjälp. Besök av MR-organisationer är
tillåtna. Regeringen har försökt förbättra förhållandena på anstalterna genom
satsningar på utbildning, arbete och fritidssysselsättningar.
2004 skärptes lagstiftningen kring de sängburar som använts i viss utsträckning
inom psykiatrin för att hålla personer med demens, psykiska problem eller
funktionshinder instängda. Kritik mot sängburar har framförts av bland annat
Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Amnesty. Enligt ny
lagstiftning är sängburar endast tillåtna i undantagsfall för patienter som
bedöms kunna skada sig själva eller andra. MR-organisationer är dock fortsatt
kritiska och kräver ett totalt förbud, eftersom man anser att den nya lagen
snarast har förvärrat situationen genom att legalisera användandet.
4. Dödsstraff
Dödsstraff avskaffades i Tjeckoslovakien 1990 och är i Tjeckien förbjudet
enligt lag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt konstitutionen. Det finns
inga uppgifter om politiska fångar. En person får vara anhållen högst 48
timmar, varefter domstol måste fatta beslut om häktning. Den anhållne har rätt
att anlita advokat. Inrikes eller utrikes resebegränsningar förekommer inte.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
De tjeckiska domstolarna är självständiga från den exekutiva makten.
Straffbarhetsåldern för barn är 15 år. I brottmål och vissa civilmål förser staten
dem som inte har råd med ett rättsligt ombud. Några skillnader mellan mäns
och kvinnors tillgång till rättsväsendet har inte konstaterats. Tjeckiens första
justitieombudsman tillträdde 2001.
4
Ett problem sedan flera år tillbaka är långa väntetider för rättegångar. Detta har
tidigare delvis berott på en brist på domare och jurister, men är idag
huvudsakligen en följd av de administrativa rutiner som förekommer inom
systemet. Vissa åtgärder har vidtagits för att försöka höja effektiviteten, till
exempel införandet av särskilda domarassistenter.
7. Straffrihet
Kritik har framförts från internationella organisationer för mänskliga
rättigheter angående bristen på oberoende organ för utredningar av
anmälningar mot eller klagomål på personer ur poliskåren, något som anses
öka risken för straffrihet.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- tryck-, mötes-, förenings- och religionsfriheten garanteras i
konstitutionen. Massmedieutbudet i landet är rikt och pressen verkar fritt.
Lagen förbjuder hets mot folkgrupp och föreskriver fängelse på mellan sex
månader och tre år för personer som förnekar Förintelsen och de
kommunistiska folkmorden.
Det finns inskränkningar av mötes- och föreningsfriheten i form av förbud
mot partipolitiska aktiviteter vid universiteten. För vissa slags demonstrationer
krävs formellt tillstånd, som dock i allmänhet beviljas. Det krävs 300
medlemmar för att registrera ett religiöst samfund. För rätten att även bedriva
utbildning och ekonomisk verksamhet krävs minst 10 000 medlemmar, vilket
har kritiserats för att missgynna minoritetsreligioner.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med en president som
statsöverhuvud. Parlamentet har två kammare, deputeradekammaren och
senaten. Regeringen bildas på grundval av styrkeförhållandet i
deputeradekammaren och är ansvarig endast inför denna. Presidenten väljs av
bägge kamrarna. Konstitutionsdomstolen, vars ledamöter utses av presidenten
och bekräftas av senaten, tolkar lagar och rättshandlingar utifrån skriven lag
och med utgångspunkt i de åtaganden som gjorts i fråga om mänskliga
rättigheter.
5
En lag från 1991 (den så kallade lustrationslagen) förbjuder tillträde till högre
poster inom statsförvaltningen för personer med ett förflutet inom de
kommunistiska parti- och säkerhetsorganen. Lagen har länge utsatts för kritik
från MR-organisationer eftersom den dels utdömer kollektiv bestraffning, dels
förlitar sig nästan uteslutande på uppgifter ur den dåvarande säkerhetspolisens
register, vilka får anses vara inkompletta och otillförlitliga. Då lagens praktiska
inverkan varit tämligen begränsad har kritiken på senare tid dämpats. Lagen
upphör att gälla den 1 januari 2009.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Hittills har Tjeckien ratificerat totalt 67 ILO-konventioner (Internationella
arbetsorganisationen), inklusive följande åtta centrala konventioner om
mänskliga rättigheter:
 Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105).
 Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 182 och 138).
 Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111).
 Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98).
Arbetslösheten har minskat betydligt de senaste åren och var i november 2007
mindre än 6 procent. Arbetslösheten varierar kraftigt regionalt, från ungefär 2
procent i Prag till drygt 15 procent i staden Most i norra Böhmen. Kvinnor och
ungdomar är överrepresenterade bland de arbetslösa, liksom den romska
minoriteten.
Alla arbetstagare har rätt att ansluta sig till ett fackförbund, men
anslutningsgraden är mindre än 40 procent. Fackförbunden får enligt
lagstiftningen verka fritt och har betydande politiskt inflytande. Diskriminering
av fackanslutna är förbjudet enligt lag, men några MR-organisationer har
påpekat att det i praktiken förekommer viss diskriminering av fackligt aktiva
arbetstagare.
Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av sexuell läggning, kön, religion
eller ras är förbjuden. Möjligheterna för arbetsgivare att beakta kön och ålder är
dock i praktiken stora. För att komma tillrätta med detta problem infördes
2005 förbud för arbetsgivare att ställa personliga frågor till en arbetssökande
som inte direkt har med arbetet att göra, till exempel om civilstånd, barn och
hälsotillstånd. Det råder alltjämt relativt stora löneskillnader mellan könen,
även om skillnaderna långsamt håller på att minska.
6
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovård tillhandahålls oberoende av kön, ras, religion, funktionshinder, språk
eller social status. Medellivslängden har höjts kontinuerligt sedan 1989 och var
2005 72,9 år för män respektive 79,1 år för kvinnor. Hälsovården finansieras
främst genom obligatoriska försäkringar i statliga eller privata försäkringsbolag,
men också genom den statliga budgeten. Hälsosektorns andel av
bruttonationalprodukten (BNP) uppskattas till ungefär 7 procent.
12. Rätten till utbildning
Utbildning upp till och med universitetsnivå är kostnadsfri och tillhandahålls
oberoende av kön, ras, religion, funktionshinder, språk eller social status.
Utbildningssektorns andel av BNP är ungefär 4,5 procent.
Den romska minoriteten är underrepresenterad inom alla utbildningsnivåer,
särskilt inom högre utbildning. Barn till romer har ofta placerats i specialskolor
för förståndshandikappade och socialt missanpassade, något som kritiserats
såväl internationellt som av den tjeckiske kommissionären för mänskliga
rättigheter. En förklaring till dessa placeringar kan vara att barnen i många fall
har bristande kunskaper i det tjeckiska språket. För att söka komma till rätta
med problemet har regeringen infört åtgärder såsom ett ettårigt
skolförberedelseprogram, särskilda lärarassistenter för romska elever samt
utbildningsstipendier för romer som inte på egen hand har råd med gymnasieeller universitetsstudier.
I november 2007 fälldes Tjeckien av Europadomstolen för att under perioden
1996-99 ha satt 18 barn av romsk härkomst i specialskolor som var avsedda för
barn med inlärningssvårigheter. Domstolen ansåg att detta förfarande stred
mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och tilldömde vart
och ett av barnen 4 000 Euro i skadestånd.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den genomsnittliga månadslönen i Tjeckien är cirka 21 500 tjeckiska kronor
(CZK) motsvarande cirka 7 700 svenska kronor. De flesta produkter, i
synnerhet inhemska, är billigare än i Sverige och köpkraften är därför relativt
god. Minimilönen är för närvarande 8 000 CZK (cirka 2 850 svenska kronor),
vilket räcker till ett mycket knappt hushåll för en ensamstående. Omkring 8
procent av befolkningen lever på mindre än minimilönen. Enligt den senaste
statistiken (från 2005) placerar sig Tjeckien på plats 32 på FN:s
utvecklingsprograms (UNDP:s) lista över mänsklig utveckling.
7
Det finns ingen tillförlitlig statistik över antalet hemlösa i Tjeckien och
uppskattningarna varierar mellan 10 000 och 60 000 personer. Enbart i Prag
uppskattas antalet hemlösa vara minst 2 000 personer. Majoriteten av de
hemlösa är män, ofta med låg utbildningsnivå och alkohol- eller spelberoende.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Jämställdhet mellan könen är stadgat i konstitutionen och det finns sedan några
år ett särskilt jämställdhetsråd, som ska verka för att skapa lika möjligheter för
kvinnor och män. Tjeckien är ett av Europas mest sekulariserade länder, varför
religionen knappast påverkar kvinnans ställning, men den generella synen på
könsrollerna präglas av en patriarkal attityd och ojämlikheten är påtaglig inom
såväl politik och förvaltning som näringsliv, både vad gäller representation och
lönenivå. Kvinnor är i majoritet i lågavlönade yrken inom offentlig sektor.
Även i hemmet är skillnaderna mellan könen stora. Hem och familj ses
generellt som kvinnans ansvar, till exempel tas endast 1 procent av all
föräldraledighet ut av män. Inom utbildningssektorn är jämlikheten större. Upp
till högskolans grundnivå är skillnaderna mellan könen i princip obefintliga,
men på forskarnivå dominerar männen (cirka 65 procent). Vad gäller tillgången
till rättsväsende och hälsovård anses inga skillnader mellan könen föreligga och
kvinnans reproduktiva rättigheter respekteras. I vissa fall är kvinnans ställning i
praktiken starkare än mannens, bland annat. i vårdnadstvister efter skilsmässa,
då kvinnan i 92 procent av fallen tilldöms vårdnaden om de gemensamma
barnen.
Prostitution är inte reglerad i lag. Koppleri är förbjudet och kan medföra straff
på upp till 8 års fängelse, eller 12 år om offret är under 15 år. Sedan 1989 har
omfattningen av prostitution ökat kraftigt, främst i gränsregionerna mot
Tyskland och Österrike samt i Prag.
Fram till början av 1990-talet var Tjeckien främst ett ursprungsland för
människohandel, men idag är det snarare transitland eller slutdestination. Efter
kritik från bland annat. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter,
skärptes under 2004 strafflagen gällande människohandel. Vidare har en
nationell strategi för bekämpandet av människohandel utarbetats och
regeringens samarbete med berörda enskilda organisationer (NGO:s)
förbättrats.
8
Våld mot kvinnor är ett problem. I en undersökning uppgav nära 60 procent
av kvinnorna att de någon gång hade utsatts för våld av en man och en
tredjedel att de utsatts för våld i hemmet. Enligt lagen kan förövaren dömas till
upp till åtta års fängelse, men det är få fall som polisanmäls. Upprättandet av
specialutbildade polisförband, liksom särskild utbildning för domare och
åklagare, tillhör några av de initiativ som tagits för att förbättra situationen.
15. Barnets rättigheter
Det finns inga uppgifter om att allvarliga brott mot barns rättigheter skulle
förekomma. Minimiåldern för arbete är 15 år och till de väpnade styrkorna är
rekryteringsåldern 18 år. FN:s barnkonvention ratificerades 1991. Dess
tillämpning har utvärderats en gång, vartefter en nationell handlingsplan antogs
av regeringen som svar på utvärderingens rekommendationer.
Bland de kränkningar som alltjämt förekommer märks att barnaga är tillåtet
och praktiseras öppet. Barnmisshandel och andra övergrepp mot barn har fått
ökad uppmärksamhet i pressen under senare år och antalet inrapporterade fall
stiger, troligen som en följd av ökande medvetenhet. I april 2006 antogs en lag
som ger barn ett starkare skydd mot våld i hemmet.
Det har inte rapporterats om gatubarn eller barnarbete, men barnprostitution
förekommer och Tjeckien har även pekats ut som transitland vad gäller handel
med barn. Regeringen har utarbetat en nationell plan för att bekämpa sexuell
exploatering av barn. Planen innehåller bland annat preventiva åtgärder,
åtgärder för att uppmärksamma problemet i samhället samt hjälp till
brottsoffer. Spridande av barnpornografi är förbjudet.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Tjeckien har ratificerat Europarådets ramkonvention för skydd av nationella
minoriteter samt undertecknat den europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk. Det finns även en särskild nationell lag om minoriteters
rättigheter. Viss kritik har dock framförts av minoritetsföreträdare med
argumentet att lagen är alltför minimalistisk. Det finns även ett särskilt råd för
nationella och etniska minoriteter, i vilket minoriteterna är representerade, som
vägleder regeringen i minoritetsfrågor.
Det förekommer ingen av statsmakten sanktionerad diskriminering och lika
rättigheter garanteras för samtliga medborgare enligt särskild lagstiftning.
Regeringen har under fler år intagit en aktiv roll i bekämpandet av rasism och
9
främlingsfientlighet och flera landsomfattande antirasist- och toleranskampanjer
har genomförts, innehållande bl.a. informationsspridning till allmänheten och
olika utbildningssatsningar. Samtidigt är Tjeckien det enda EU-land som inte har
någon enhetlig antidiskrimineringslag, trots att man förband sig att införa en
sådan lag i samband med inträdet i EU 2004. Efter flera misslyckade försök är ett
nytt förslag för närvarande under behandling i parlamentet och regeringen
hoppas att beslut kan tas under våren 2008.
Den romska minoriteten
Av de olika minoritetsgrupperna i det tjeckiska samhället får den romska
minoriteten, som uppskattas uppgå till mellan 200 000 och 300 000 personer,
anses utgöra ett undantag vad beträffar diskriminering. Romerna utsätts av
stora delar av den tjeckiska befolkningen för en fördomsfull inställning, i vissa
fall även från myndighetspersoner. De betraktas i allmänhet utgöra ett "socialt
problem" och är inte särskilt väl integrerade i samhället. De är i
oproportionerligt hög grad drabbade av fattigdom, analfabetism, alkoholism,
drogberoende och svårigheter på arbets- och bostadsmarknaden. Beräkningar
pekar på att runt 80 procent av de romska hushållen är beroende av
socialbidrag för sin försörjning. Många romer är oförmögna att betala sin hyra
och blir vräkta, vilket bidrar till en ökning av getton. Romer är den vanligaste
måltavlan för rasistiskt motiverade brott, särskilt i områden med organiserade
främlingsfientliga grupper såsom skinnhuvuden. Arbetslösheten bland romerna
är mycket hög och uppskattas vanligen till mellan 70 och 90 procent. Vissa
arbetsgivare vägrar att anställa romer, trots att diskriminering vid anställning är
förbjudet och att arbetsgivare som bryter mot förbudet riskerar böter.
Från slutet av 1950-talet och fram till regimskiftet 1989 tvångssteriliserades ett
stort antal romska kvinnor med många barn. Idag finns det dock inte några
barnreglerande program i Tjeckien och heller ingen uttalad ambition att minska
antalet födslar bland romer. MR-organisationer har trots detta sedan några år
tillbaka på nytt uppmärksammat frågan på grund av uppgifter om att romska
kvinnor ska ha utsatts för tvångssterilisering även efter 1989.
Justitieombudsmannen mottog under 2005 ett åttiotal anmälningar gällande
perioden 1986-2004. Detta ledde till att en expertkommitté från
hälsoministeriet fick till uppgift att undersöka de anmälda fallen.
Ombudsmannen har kritiserat kommitténs arbete för att vara otillräckligt,
innehålla felaktigheter och sakna slutsatser. Ombudsmannens
rekommendationer om en offentlig ursäkt och ekonomisk kompensation till
offren, vilket stöds av FN:s kommitté för eliminerandet av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW) och flera MR-organisationer, har dock avvisats av
hälsoministeriet och frågan är ännu olöst.
Under de senaste åren har regeringen vidtagit omfattande åtgärder med syftet att
förbättra romernas situation i landet. En rad handlingsplaner har upprättats, med
10
fokus på utbildning, sysselsättning och fattigdomsbekämpning, och ansenliga
summor pengar har avsatts åt olika integrationsprogram. Många problem
kvarstår dock och kritik mot romernas situation i Tjeckien framförs ofta från
bl.a. internationella MR-organisationer och FN-organ, bland annat gällande
förekomsten av rasistiskt våld, de facto diskriminering av och intolerans mot
romer i det tjeckiska samhället.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Den 1 juli 2006 trädde en ny partnerskapslag i kraft, enligt vilken ett registrerat
partnerskap har flera rättsliga likheter med ett äktenskap. Lagen säger
uttryckligen att de som ingår partnerskap inte har rätt att adoptera barn. En
majoritet av befolkningen stöder lagen och det finns en ökad tolerans i
samhället kring dessa frågor. I lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet
inkluderas även sexuell läggning, men undersökningar visar att en majoritet av
tillfrågade homosexuella anser sig ha blivit utsatta för någon form av
diskriminering.
18. Flyktingars rättigheter
Tjeckien har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention och regeringen samarbetar med UNHCR (FN:s flyktingkommissarie) och andra humanitära
organisationer för att stödja flyktingar. Sedan 2000 gäller en ny, EU-anpassad
asyllag. 2003 gjordes ett tillägg med innebörden att asylsökande inte har rätt att
arbeta under det första året efter att ansökan om asyl har lämnats. Tillägget har
kritiserats av tjeckiska Helsingforskommittén för att begränsa de asylsökandes
rättigheter. Flyktingar kan ansöka om medborgarskap efter fem års bosättning i
landet.
Tjeckien ses bland flyktingar dels som ett transitland på väg till väst och dels
som ett destinationsland. Antalet asylsökande var 2006 totalt 3 016, vilket var
en minskning från 2005 då antalet var 4 021. MR-organisationer har kritiserat
Tjeckiens asylpolicy för att vara alltför strikt, i synnerhet mot bakgrund av det
stora antal tjecker som fick asyl utomlands efter de politiska oroligheterna 1948
och 1968.
De senaste åren har ett antal förbättringar genomförts på de tjeckiska
flyktingförläggningarna. Förläggningarna förmedlar numera rättslig hjälp från
enskilda organisationer, flyktingarna får tillbringa mer tid utanför
förläggningen, information ges på flera språk och maten som serveras anpassas
efter flyktingarnas religiösa övertygelser. En särskild satsning har även
genomförts för att integrera flyktingarna i det tjeckiska samhället, främst
11
genom undervisning i tjeckiska och hjälp med arbets- respektive
bostadsförmedling. Kritiker menar dock att lokala tjänstemän inte har
tillräckligt med kunskaper kring regeringens integrationsplaner och att
effekterna därmed uteblir.
19. Funktionshindrades rättigheter
Tjeckien har sedan några år tillbaka ett statligt råd som bevakar
funktionshindrades situation och rättigheter i samhället. Sedan 1989 har flera
välgörenhetsorganisationer och stiftelser som arbetar med dessa frågor bildats.
Även om funktionshindrade rent formellt inte utsätts för diskriminering har de
i praktiken sämre möjligheter till arbete och utbildning. Sedan 2002 måste alla
arbetsgivare enligt lag anställa en viss kvot funktionshindrade. Arbetsgivare
som bryter mot denna lag kan bötfällas. En granskning har visat att omkring
hälften av arbetsgivarna inte uppfyller kvoten. Utbildningsnivån bland
funktionshindrade är i allmänhet låg, mycket beroende på otillräckliga insatser
för att integrera funktionshindrade barn i utbildningssystemet. Situationen
håller successivt på att förbättras och sedan 2004 kan allmänna skolor anställa
särskilda assistenter och pedagoger för att bättre kunna ta hand om elever med
funktionshinder. Det har även upprättats en nationell plan för att minska de
negativa konsekvenserna av funktionshinder. De flesta byggnader och
allmänna kommunikationsmedel är fortfarande inte rullstolsanpassade.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Flera oberoende inhemska och internationella MR-organisationer verkar fritt i
Tjeckien, utan inblandning eller störningar från statsmakten. Bland de mest
välinformerade kan nämnas Amnesty International, Czech Helsinki
Committee, UNHCR (FN:s flyktingkommissarie), HOST och Tolerance
Foundation. De två sistnämnda är särskilt aktiva vad gäller romernas situation.
Det förekommer en allt bättre dialog mellan regeringen och organisationer som
påtalar MR-överträdelser, främst om romernas situation. Regeringen har
vidtagit åtgärder för att stärka det civila samhället och enskilda organisationers
oberoende ställning genom att utveckla ett rättsligt och skattemässigt regelverk
som främjar tillkomsten av enskilda organisationer och föreningar.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
12
EU har inom ramen för stödet till Tjeckien inför landets inträde i unionen (det
s.k. Phare-programmet) genomfört insatser på MR-området, bl. a. i syfte att
integrera den romska minoriteten i det tjeckiska samhället. Europarådet arbetar
kontinuerligt med nationella minoriteters rättigheter i Tjeckien, även det med
särskilt fokus på den romska minoriteten.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards