Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Tjeckien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna (MR) i Tjeckien är överlag god. Diskrimineringen och segregeringen av den romska minoriteten bedöms fortsatt utgöra det största problemet. Personer med romsk härkomst är i oproportionerligt hög grad drabbade av fattigdom, analfabetism, alkoholism samt svårigheter på bostads- och arbetsmarknaden. Uppmärksamheten på romernas situation har ökat de senaste åren. Regeringen har upprättat en rad handlingsplaner för att förbättra situationen, men många problem kvarstår . Andra problemområden som uppmärksammats är brist på jämställdhet mellan könen, användande av så kallade sängburar inom psykiatrin, polisbrutalitet i samband med demonstrationer samt mot romer och personer med utländsk härkomst, långsamma rutiner i rättssystemet samt överbeläggning på landets fängelser. Tjeckien är det enda EU-land som ännu inte har någon övergripande antidiskrimineringslag, trots att man förband sig att införa en sådan lag i samband med inträdet i EU 2004. Efter flera misslyckade försök avser regeringen på nytt söka parlamentets godkännande under våren 2008. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Tjeckien har ratificerat, alternativt övertagit vid Tjeckoslovakiens delning, följande konventioner om mänskliga rättigheter: 2 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. Det andra tillhörande protokollet, rörande handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, undertecknades i januari 2005 men har ännu inte ratificerats. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Följande konventioner har inte ratificerats av Tjeckien: Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, samt tilläggsprotokollet till denna konvention, undertecknades i mars 2007 men har ännu inte ratificerats. Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of all Persons from Enforced Disappearances, har ännu inte undertecknats. Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC), undertecknades 1999, men har, trots påtryckningar från MRorganisationer, ännu inte ratificerats. Ratifikation av Romstadgan skulle kräva ändringar i konstitutionen och det finns en utbredd politisk ovilja att genomföra nämnda ändringar endast på grund av ratifikationen. Frågan har låg politisk prioritet och har de senaste åren endast fått begränsad uppmärksamhet i media. FN:s specialrapportörer har en stående inbjudan att besöka Tjeckien. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr 3 Inga av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar har rapporterats, inte heller politiskt motiverade försvinnanden eller tortyr. Ett antal fall av inhuman behandling av polisen har rapporterats i samband med demonstrationer och i konfrontationer med personer av utländsk härkomst och med romer. Detta har kritiserats av flera MR-organisationer. Trots en viss minskning av antalet fångar och ökade personalresurser på landets fängelser och slutna anstalter, är antalet interner fortfarande för högt i förhållande till kapacitet. Andra problem är exempelvis förhållandevis låg standard och otillräcklig tillgång till rättshjälp. Besök av MR-organisationer är tillåtna. Regeringen har försökt förbättra förhållandena på anstalterna genom satsningar på utbildning, arbete och fritidssysselsättningar. 2004 skärptes lagstiftningen kring de sängburar som använts i viss utsträckning inom psykiatrin för att hålla personer med demens, psykiska problem eller funktionshinder instängda. Kritik mot sängburar har framförts av bland annat Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Amnesty. Enligt ny lagstiftning är sängburar endast tillåtna i undantagsfall för patienter som bedöms kunna skada sig själva eller andra. MR-organisationer är dock fortsatt kritiska och kräver ett totalt förbud, eftersom man anser att den nya lagen snarast har förvärrat situationen genom att legalisera användandet. 4. Dödsstraff Dödsstraff avskaffades i Tjeckoslovakien 1990 och är i Tjeckien förbjudet enligt lag. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt konstitutionen. Det finns inga uppgifter om politiska fångar. En person får vara anhållen högst 48 timmar, varefter domstol måste fatta beslut om häktning. Den anhållne har rätt att anlita advokat. Inrikes eller utrikes resebegränsningar förekommer inte. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen De tjeckiska domstolarna är självständiga från den exekutiva makten. Straffbarhetsåldern för barn är 15 år. I brottmål och vissa civilmål förser staten dem som inte har råd med ett rättsligt ombud. Några skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet har inte konstaterats. Tjeckiens första justitieombudsman tillträdde 2001. 4 Ett problem sedan flera år tillbaka är långa väntetider för rättegångar. Detta har tidigare delvis berott på en brist på domare och jurister, men är idag huvudsakligen en följd av de administrativa rutiner som förekommer inom systemet. Vissa åtgärder har vidtagits för att försöka höja effektiviteten, till exempel införandet av särskilda domarassistenter. 7. Straffrihet Kritik har framförts från internationella organisationer för mänskliga rättigheter angående bristen på oberoende organ för utredningar av anmälningar mot eller klagomål på personer ur poliskåren, något som anses öka risken för straffrihet. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande- tryck-, mötes-, förenings- och religionsfriheten garanteras i konstitutionen. Massmedieutbudet i landet är rikt och pressen verkar fritt. Lagen förbjuder hets mot folkgrupp och föreskriver fängelse på mellan sex månader och tre år för personer som förnekar Förintelsen och de kommunistiska folkmorden. Det finns inskränkningar av mötes- och föreningsfriheten i form av förbud mot partipolitiska aktiviteter vid universiteten. För vissa slags demonstrationer krävs formellt tillstånd, som dock i allmänhet beviljas. Det krävs 300 medlemmar för att registrera ett religiöst samfund. För rätten att även bedriva utbildning och ekonomisk verksamhet krävs minst 10 000 medlemmar, vilket har kritiserats för att missgynna minoritetsreligioner. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Tjeckien är en parlamentarisk demokrati med en president som statsöverhuvud. Parlamentet har två kammare, deputeradekammaren och senaten. Regeringen bildas på grundval av styrkeförhållandet i deputeradekammaren och är ansvarig endast inför denna. Presidenten väljs av bägge kamrarna. Konstitutionsdomstolen, vars ledamöter utses av presidenten och bekräftas av senaten, tolkar lagar och rättshandlingar utifrån skriven lag och med utgångspunkt i de åtaganden som gjorts i fråga om mänskliga rättigheter. 5 En lag från 1991 (den så kallade lustrationslagen) förbjuder tillträde till högre poster inom statsförvaltningen för personer med ett förflutet inom de kommunistiska parti- och säkerhetsorganen. Lagen har länge utsatts för kritik från MR-organisationer eftersom den dels utdömer kollektiv bestraffning, dels förlitar sig nästan uteslutande på uppgifter ur den dåvarande säkerhetspolisens register, vilka får anses vara inkompletta och otillförlitliga. Då lagens praktiska inverkan varit tämligen begränsad har kritiken på senare tid dämpats. Lagen upphör att gälla den 1 januari 2009. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Hittills har Tjeckien ratificerat totalt 67 ILO-konventioner (Internationella arbetsorganisationen), inklusive följande åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter: Förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105). Förbud mot barnarbete (konventionerna nr 182 och 138). Icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111). Föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna nr 87 och 98). Arbetslösheten har minskat betydligt de senaste åren och var i november 2007 mindre än 6 procent. Arbetslösheten varierar kraftigt regionalt, från ungefär 2 procent i Prag till drygt 15 procent i staden Most i norra Böhmen. Kvinnor och ungdomar är överrepresenterade bland de arbetslösa, liksom den romska minoriteten. Alla arbetstagare har rätt att ansluta sig till ett fackförbund, men anslutningsgraden är mindre än 40 procent. Fackförbunden får enligt lagstiftningen verka fritt och har betydande politiskt inflytande. Diskriminering av fackanslutna är förbjudet enligt lag, men några MR-organisationer har påpekat att det i praktiken förekommer viss diskriminering av fackligt aktiva arbetstagare. Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av sexuell läggning, kön, religion eller ras är förbjuden. Möjligheterna för arbetsgivare att beakta kön och ålder är dock i praktiken stora. För att komma tillrätta med detta problem infördes 2005 förbud för arbetsgivare att ställa personliga frågor till en arbetssökande som inte direkt har med arbetet att göra, till exempel om civilstånd, barn och hälsotillstånd. Det råder alltjämt relativt stora löneskillnader mellan könen, även om skillnaderna långsamt håller på att minska. 6 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsovård tillhandahålls oberoende av kön, ras, religion, funktionshinder, språk eller social status. Medellivslängden har höjts kontinuerligt sedan 1989 och var 2005 72,9 år för män respektive 79,1 år för kvinnor. Hälsovården finansieras främst genom obligatoriska försäkringar i statliga eller privata försäkringsbolag, men också genom den statliga budgeten. Hälsosektorns andel av bruttonationalprodukten (BNP) uppskattas till ungefär 7 procent. 12. Rätten till utbildning Utbildning upp till och med universitetsnivå är kostnadsfri och tillhandahålls oberoende av kön, ras, religion, funktionshinder, språk eller social status. Utbildningssektorns andel av BNP är ungefär 4,5 procent. Den romska minoriteten är underrepresenterad inom alla utbildningsnivåer, särskilt inom högre utbildning. Barn till romer har ofta placerats i specialskolor för förståndshandikappade och socialt missanpassade, något som kritiserats såväl internationellt som av den tjeckiske kommissionären för mänskliga rättigheter. En förklaring till dessa placeringar kan vara att barnen i många fall har bristande kunskaper i det tjeckiska språket. För att söka komma till rätta med problemet har regeringen infört åtgärder såsom ett ettårigt skolförberedelseprogram, särskilda lärarassistenter för romska elever samt utbildningsstipendier för romer som inte på egen hand har råd med gymnasieeller universitetsstudier. I november 2007 fälldes Tjeckien av Europadomstolen för att under perioden 1996-99 ha satt 18 barn av romsk härkomst i specialskolor som var avsedda för barn med inlärningssvårigheter. Domstolen ansåg att detta förfarande stred mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och tilldömde vart och ett av barnen 4 000 Euro i skadestånd. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Den genomsnittliga månadslönen i Tjeckien är cirka 21 500 tjeckiska kronor (CZK) motsvarande cirka 7 700 svenska kronor. De flesta produkter, i synnerhet inhemska, är billigare än i Sverige och köpkraften är därför relativt god. Minimilönen är för närvarande 8 000 CZK (cirka 2 850 svenska kronor), vilket räcker till ett mycket knappt hushåll för en ensamstående. Omkring 8 procent av befolkningen lever på mindre än minimilönen. Enligt den senaste statistiken (från 2005) placerar sig Tjeckien på plats 32 på FN:s utvecklingsprograms (UNDP:s) lista över mänsklig utveckling. 7 Det finns ingen tillförlitlig statistik över antalet hemlösa i Tjeckien och uppskattningarna varierar mellan 10 000 och 60 000 personer. Enbart i Prag uppskattas antalet hemlösa vara minst 2 000 personer. Majoriteten av de hemlösa är män, ofta med låg utbildningsnivå och alkohol- eller spelberoende. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Jämställdhet mellan könen är stadgat i konstitutionen och det finns sedan några år ett särskilt jämställdhetsråd, som ska verka för att skapa lika möjligheter för kvinnor och män. Tjeckien är ett av Europas mest sekulariserade länder, varför religionen knappast påverkar kvinnans ställning, men den generella synen på könsrollerna präglas av en patriarkal attityd och ojämlikheten är påtaglig inom såväl politik och förvaltning som näringsliv, både vad gäller representation och lönenivå. Kvinnor är i majoritet i lågavlönade yrken inom offentlig sektor. Även i hemmet är skillnaderna mellan könen stora. Hem och familj ses generellt som kvinnans ansvar, till exempel tas endast 1 procent av all föräldraledighet ut av män. Inom utbildningssektorn är jämlikheten större. Upp till högskolans grundnivå är skillnaderna mellan könen i princip obefintliga, men på forskarnivå dominerar männen (cirka 65 procent). Vad gäller tillgången till rättsväsende och hälsovård anses inga skillnader mellan könen föreligga och kvinnans reproduktiva rättigheter respekteras. I vissa fall är kvinnans ställning i praktiken starkare än mannens, bland annat. i vårdnadstvister efter skilsmässa, då kvinnan i 92 procent av fallen tilldöms vårdnaden om de gemensamma barnen. Prostitution är inte reglerad i lag. Koppleri är förbjudet och kan medföra straff på upp till 8 års fängelse, eller 12 år om offret är under 15 år. Sedan 1989 har omfattningen av prostitution ökat kraftigt, främst i gränsregionerna mot Tyskland och Österrike samt i Prag. Fram till början av 1990-talet var Tjeckien främst ett ursprungsland för människohandel, men idag är det snarare transitland eller slutdestination. Efter kritik från bland annat. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, skärptes under 2004 strafflagen gällande människohandel. Vidare har en nationell strategi för bekämpandet av människohandel utarbetats och regeringens samarbete med berörda enskilda organisationer (NGO:s) förbättrats. 8 Våld mot kvinnor är ett problem. I en undersökning uppgav nära 60 procent av kvinnorna att de någon gång hade utsatts för våld av en man och en tredjedel att de utsatts för våld i hemmet. Enligt lagen kan förövaren dömas till upp till åtta års fängelse, men det är få fall som polisanmäls. Upprättandet av specialutbildade polisförband, liksom särskild utbildning för domare och åklagare, tillhör några av de initiativ som tagits för att förbättra situationen. 15. Barnets rättigheter Det finns inga uppgifter om att allvarliga brott mot barns rättigheter skulle förekomma. Minimiåldern för arbete är 15 år och till de väpnade styrkorna är rekryteringsåldern 18 år. FN:s barnkonvention ratificerades 1991. Dess tillämpning har utvärderats en gång, vartefter en nationell handlingsplan antogs av regeringen som svar på utvärderingens rekommendationer. Bland de kränkningar som alltjämt förekommer märks att barnaga är tillåtet och praktiseras öppet. Barnmisshandel och andra övergrepp mot barn har fått ökad uppmärksamhet i pressen under senare år och antalet inrapporterade fall stiger, troligen som en följd av ökande medvetenhet. I april 2006 antogs en lag som ger barn ett starkare skydd mot våld i hemmet. Det har inte rapporterats om gatubarn eller barnarbete, men barnprostitution förekommer och Tjeckien har även pekats ut som transitland vad gäller handel med barn. Regeringen har utarbetat en nationell plan för att bekämpa sexuell exploatering av barn. Planen innehåller bland annat preventiva åtgärder, åtgärder för att uppmärksamma problemet i samhället samt hjälp till brottsoffer. Spridande av barnpornografi är förbjudet. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Tjeckien har ratificerat Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter samt undertecknat den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Det finns även en särskild nationell lag om minoriteters rättigheter. Viss kritik har dock framförts av minoritetsföreträdare med argumentet att lagen är alltför minimalistisk. Det finns även ett särskilt råd för nationella och etniska minoriteter, i vilket minoriteterna är representerade, som vägleder regeringen i minoritetsfrågor. Det förekommer ingen av statsmakten sanktionerad diskriminering och lika rättigheter garanteras för samtliga medborgare enligt särskild lagstiftning. Regeringen har under fler år intagit en aktiv roll i bekämpandet av rasism och 9 främlingsfientlighet och flera landsomfattande antirasist- och toleranskampanjer har genomförts, innehållande bl.a. informationsspridning till allmänheten och olika utbildningssatsningar. Samtidigt är Tjeckien det enda EU-land som inte har någon enhetlig antidiskrimineringslag, trots att man förband sig att införa en sådan lag i samband med inträdet i EU 2004. Efter flera misslyckade försök är ett nytt förslag för närvarande under behandling i parlamentet och regeringen hoppas att beslut kan tas under våren 2008. Den romska minoriteten Av de olika minoritetsgrupperna i det tjeckiska samhället får den romska minoriteten, som uppskattas uppgå till mellan 200 000 och 300 000 personer, anses utgöra ett undantag vad beträffar diskriminering. Romerna utsätts av stora delar av den tjeckiska befolkningen för en fördomsfull inställning, i vissa fall även från myndighetspersoner. De betraktas i allmänhet utgöra ett "socialt problem" och är inte särskilt väl integrerade i samhället. De är i oproportionerligt hög grad drabbade av fattigdom, analfabetism, alkoholism, drogberoende och svårigheter på arbets- och bostadsmarknaden. Beräkningar pekar på att runt 80 procent av de romska hushållen är beroende av socialbidrag för sin försörjning. Många romer är oförmögna att betala sin hyra och blir vräkta, vilket bidrar till en ökning av getton. Romer är den vanligaste måltavlan för rasistiskt motiverade brott, särskilt i områden med organiserade främlingsfientliga grupper såsom skinnhuvuden. Arbetslösheten bland romerna är mycket hög och uppskattas vanligen till mellan 70 och 90 procent. Vissa arbetsgivare vägrar att anställa romer, trots att diskriminering vid anställning är förbjudet och att arbetsgivare som bryter mot förbudet riskerar böter. Från slutet av 1950-talet och fram till regimskiftet 1989 tvångssteriliserades ett stort antal romska kvinnor med många barn. Idag finns det dock inte några barnreglerande program i Tjeckien och heller ingen uttalad ambition att minska antalet födslar bland romer. MR-organisationer har trots detta sedan några år tillbaka på nytt uppmärksammat frågan på grund av uppgifter om att romska kvinnor ska ha utsatts för tvångssterilisering även efter 1989. Justitieombudsmannen mottog under 2005 ett åttiotal anmälningar gällande perioden 1986-2004. Detta ledde till att en expertkommitté från hälsoministeriet fick till uppgift att undersöka de anmälda fallen. Ombudsmannen har kritiserat kommitténs arbete för att vara otillräckligt, innehålla felaktigheter och sakna slutsatser. Ombudsmannens rekommendationer om en offentlig ursäkt och ekonomisk kompensation till offren, vilket stöds av FN:s kommitté för eliminerandet av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och flera MR-organisationer, har dock avvisats av hälsoministeriet och frågan är ännu olöst. Under de senaste åren har regeringen vidtagit omfattande åtgärder med syftet att förbättra romernas situation i landet. En rad handlingsplaner har upprättats, med 10 fokus på utbildning, sysselsättning och fattigdomsbekämpning, och ansenliga summor pengar har avsatts åt olika integrationsprogram. Många problem kvarstår dock och kritik mot romernas situation i Tjeckien framförs ofta från bl.a. internationella MR-organisationer och FN-organ, bland annat gällande förekomsten av rasistiskt våld, de facto diskriminering av och intolerans mot romer i det tjeckiska samhället. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Den 1 juli 2006 trädde en ny partnerskapslag i kraft, enligt vilken ett registrerat partnerskap har flera rättsliga likheter med ett äktenskap. Lagen säger uttryckligen att de som ingår partnerskap inte har rätt att adoptera barn. En majoritet av befolkningen stöder lagen och det finns en ökad tolerans i samhället kring dessa frågor. I lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet inkluderas även sexuell läggning, men undersökningar visar att en majoritet av tillfrågade homosexuella anser sig ha blivit utsatta för någon form av diskriminering. 18. Flyktingars rättigheter Tjeckien har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention och regeringen samarbetar med UNHCR (FN:s flyktingkommissarie) och andra humanitära organisationer för att stödja flyktingar. Sedan 2000 gäller en ny, EU-anpassad asyllag. 2003 gjordes ett tillägg med innebörden att asylsökande inte har rätt att arbeta under det första året efter att ansökan om asyl har lämnats. Tillägget har kritiserats av tjeckiska Helsingforskommittén för att begränsa de asylsökandes rättigheter. Flyktingar kan ansöka om medborgarskap efter fem års bosättning i landet. Tjeckien ses bland flyktingar dels som ett transitland på väg till väst och dels som ett destinationsland. Antalet asylsökande var 2006 totalt 3 016, vilket var en minskning från 2005 då antalet var 4 021. MR-organisationer har kritiserat Tjeckiens asylpolicy för att vara alltför strikt, i synnerhet mot bakgrund av det stora antal tjecker som fick asyl utomlands efter de politiska oroligheterna 1948 och 1968. De senaste åren har ett antal förbättringar genomförts på de tjeckiska flyktingförläggningarna. Förläggningarna förmedlar numera rättslig hjälp från enskilda organisationer, flyktingarna får tillbringa mer tid utanför förläggningen, information ges på flera språk och maten som serveras anpassas efter flyktingarnas religiösa övertygelser. En särskild satsning har även genomförts för att integrera flyktingarna i det tjeckiska samhället, främst 11 genom undervisning i tjeckiska och hjälp med arbets- respektive bostadsförmedling. Kritiker menar dock att lokala tjänstemän inte har tillräckligt med kunskaper kring regeringens integrationsplaner och att effekterna därmed uteblir. 19. Funktionshindrades rättigheter Tjeckien har sedan några år tillbaka ett statligt råd som bevakar funktionshindrades situation och rättigheter i samhället. Sedan 1989 har flera välgörenhetsorganisationer och stiftelser som arbetar med dessa frågor bildats. Även om funktionshindrade rent formellt inte utsätts för diskriminering har de i praktiken sämre möjligheter till arbete och utbildning. Sedan 2002 måste alla arbetsgivare enligt lag anställa en viss kvot funktionshindrade. Arbetsgivare som bryter mot denna lag kan bötfällas. En granskning har visat att omkring hälften av arbetsgivarna inte uppfyller kvoten. Utbildningsnivån bland funktionshindrade är i allmänhet låg, mycket beroende på otillräckliga insatser för att integrera funktionshindrade barn i utbildningssystemet. Situationen håller successivt på att förbättras och sedan 2004 kan allmänna skolor anställa särskilda assistenter och pedagoger för att bättre kunna ta hand om elever med funktionshinder. Det har även upprättats en nationell plan för att minska de negativa konsekvenserna av funktionshinder. De flesta byggnader och allmänna kommunikationsmedel är fortfarande inte rullstolsanpassade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Flera oberoende inhemska och internationella MR-organisationer verkar fritt i Tjeckien, utan inblandning eller störningar från statsmakten. Bland de mest välinformerade kan nämnas Amnesty International, Czech Helsinki Committee, UNHCR (FN:s flyktingkommissarie), HOST och Tolerance Foundation. De två sistnämnda är särskilt aktiva vad gäller romernas situation. Det förekommer en allt bättre dialog mellan regeringen och organisationer som påtalar MR-överträdelser, främst om romernas situation. Regeringen har vidtagit åtgärder för att stärka det civila samhället och enskilda organisationers oberoende ställning genom att utveckla ett rättsligt och skattemässigt regelverk som främjar tillkomsten av enskilda organisationer och föreningar. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter 12 EU har inom ramen för stödet till Tjeckien inför landets inträde i unionen (det s.k. Phare-programmet) genomfört insatser på MR-området, bl. a. i syfte att integrera den romska minoriteten i det tjeckiska samhället. Europarådet arbetar kontinuerligt med nationella minoriteters rättigheter i Tjeckien, även det med särskilt fokus på den romska minoriteten.