FöreningsSparbanken Analys
Nr 8 y 4 april 2006
Tjeckien – industritradition ger exportframgångar
• Tjeckien har på senare år hamnat på en allt gynnsammare
tillväxtbana och torde år 2005 ha passerat till exempel
Portugal avseende BNP per capita. Bland de nya EUländerna ligger det anrika industrilandet Tjeckien på
andra plats.
• EMU är ingen prioriterad fråga för Tjeckien. Officiella
källor talar om 2008 och 2010 som tänkbara inträdesår i
ERM II respektive EMU.
• Som leverantörsland röner Tjeckien ett allt större intres-
se, även enligt Silfs/Föreningssparbankens senaste undersökning. Däremot verkar den svenska exporten till
Tjeckien fortfarande vara undermålig.
Fram till 1940-talet var Tjeckien ett av världens ledande industriländer. Därefter skedde av kända skäl en rejäl neddykning.
Comecon-systemets planekonomi medgav inga incitament till
konkurrenskraftig teknologisk förnyelse. Vid kommunismens
fall 1989 hade dåvarande Tjeckoslovakien en av plansystemets
hårdast styrda ekonomier med – i motsats till exempelvis Ungern
– obefintliga privata inslag.
Den tjeckiska demokratiseringsprocessen gick smidigt, medan
implementeringen av marknadsekonomin ibland hade påtagliga
hinder på vägen, till viss del beroende på bristande marknadsekonomisk erfarenhet. I december 1996 fick jag vid ett besök i
Prag uppleva, hur risken med den redan starkt negativa bytesbalansen just av den senare nämnda anledningen tonades ned av
administrationen.
Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28
E-post: [email protected] Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31.
Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Denna förminskning av bytesbalansrisken var således förståelig
– men icke desto mindre fatal. Redan i början av 1997 uppstod
en allvarlig bytesbalanskris – en tillspetsning som hade kunnat
fungera som en “i sista minuten”-varningslampa även för Thailand och Malaysia (de två först drabbade länderna under den allvarliga s k Asienkrisen).
Tjeckiens bytesbalanskris hade
allvarliga följder
Flera år med svag konjunktur följde. Så sent som 2002 steg
Tjeckiens BNP fortfarande med blott 1,5 %. Sedan dess har
dock en märkbar återhämtning ägt rum.
En viktig anledning till att vi i denna översikt något närmare vill
belysa den tjeckiska ekonomin är Tjeckiens goda placeringar i
Silfs och Föreningssparbankens nyligen publicerade inköparpanel (“Inköparnas omvärld” från den 27 mars). Bland svenska
inköpare har Tjeckien med andra ord relativt hög status.
1. Återhämtningen pågår
Efter utbrottet av den ekonomiska krisen våren 1997 följde cirka
fem år av dålig eller medioker tillväxt. Sedan 2003 har dock en
remarkabel återhämtning ägt rum, med en genomsnittlig BNPtillväxt på över 4 ½ %. Den generella uppfattningen bland tjeckiska experter är att den trendmässiga (potentiella) tillväxten –
vilken alltid är speciellt svår beräkna för ett reformland – idag
hamnar på 4 ½-4 ¾ %.
Tjeckiens BNP-tillväxt 1996-2005
6
5
4
3
2
1
0
-1
-2
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
Source: Reuters EcoWin
År 2005 blev BNP-tillväxten hela 6 %. Den cirka 11-procentiga
exportökningen var strålande och vittnar om stark internationell
konkurrenskraft både avseende produktmix och priser. Tjecker-
2
BNP-tillväxten blev
6 % under 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 y 4 april 2006
na poängterar att den välkända industritraditionen fortfarande
kan ses som en viktig komparativ fördel.
Enligt flerfaldigt bekräftad expertinformation på plats härstammar numera så mycket som 70 % av all tjeckisk export från utländska investeringar i Tjeckien (FDI) – och mer än hälften av
hela industriproduktionen. Den höga FDI-kvoten gör det alltjämt lätt att finansiera bytesbalansunderskotten. Dessa brukar
ligga mellan 4 och 6 % av BNP. År 2005 såg det något bättre ut
(preliminärt något över 3 %). För första gången uppnåddes ett
lätt överskott i handelsbalansen.
70 % av all export
kommer från FDI
Precis som i flertalet andra nya EU-länder utgör emellertid bytesbalansen och dess finansiering en potentiell akilleshäl framöver, eftersom de utländska investeringarnas uthållighet och volym ej kan förutses på sikt och vissa mättnadseffekter förr eller
senare mycket väl komma att visa sig. För att motverka en sådan
utveckling erfordras ständig reformpolitik.
Investeringarna har – totalt sett – gått rätt bra på senare år utan
att man kan tala om en regelrätt investeringsboom. En liknande
slutsats kan också dras avseende hushållens konsumtion: skaplig
men inte riktig stark. Sammanvägt innebär denna konstellation
att exporten fortfarande visar sig som mer kraftfull än den inhemska efterfrågan (konsumtion plus investeringar). Likväl kan
den inhemska efterfrågan beskrivas som piggare än för några år
sedan, vilket lett till en viss trendmässig nedgång i arbetslösheten – men med stora kvarvarande regionala skillnader (även lönemässigt).
Utsikterna för 2006/2007 ser fortsatt hyggliga ut. I år torde en
cirka 5-procentig BNP-tillväxt åstadkommas, vilket skulle kunna
vara något över potentialen. 2007 präglas av något ökad osäkerhet med tanke på en troligen något dämpad konjunktur i Tyskland och resten av EU (vilka tar omkring 40 respektive 80 % av
all tjeckisk export). Nästa år kommer tillväxten av allt döma att
ligga tämligen nära den 4,5-procentiga potentialen.
Som en osäker faktor för prognosverksamheten framstår också
utgången av parlamentsvalet i juni och den framtida valutautvecklingen. Nuvarande stora koalitionsregering har inget dåligt
facit men betraktas av många ekonomer som ej tillräckligt reformvänlig. Det gäller framför allt tiden efter EU-inträdet i maj
2004. Nämnvärda reformbehov finns fortfarande – precis som i
alla andra (reform-)länder. Det gäller exempelvis institutioner
men också delar av arbetsmarknaden, småföretagens villkor,
pensioner m m.
Det är parlamentsval
i juni
Ett intressant inslag är den relativt framgångsrika integrationen
av invandrad arbetskraft, som i fjol stod för merparten av sysselsättningsökningen. Däremot är långtidsarbetslösheten alldeles
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 y 4 april 2006
3
för hög. Utbildningssystemet bedöms allmänt fungera rätt väl,
även om del moderniseringar och fler utexamineringar måste till.
Framsteg sker också på den offentliga budgetfronten. År 2005
klarades uppenbarligen till och med stabilitetspaktens budgetmål – om än med mycket liten marginal. En förbättring av det
strukturella budgetunderskottet ter sig likväl nödvändig, även
om den totala offentliga skulden alltjämt understiger 40 %.
Andra strukturella utmaningar är ytterligare förbättringar av pensionssystemet och – trots skapligt funktionssätt – hälso- och
sjukvården. Fler steg med syfte till innovativt och tillväxtgenererande entreprenörskap borde också eftersträvas. Det kan samtidigt tilläggas att varje EU-land har mer eller mindre uppenbara
reformbehov i en dylik riktning.
Det finns en
rad strukturella
utmaningar
2. Räntorna och valutan i hygglig balans
Precis som flertalet andra reformländer har även Tjeckiens KPI
(februari: 2,8 %) tagit lite extra fart p g a de höga energipriserna
(2005: 1,9 %). “Core” inflation ligger dock under 1 % – och reporäntan på låga 2 %. Relativt beskedliga löneökningar på senare
tid bidrar till den för närvarande låga inflationen. Efter innevarande års lätta inflationsuppgång räknar man allmänt med ett
under loppet av 2007 åter lättande inflationstryck.
Den tjeckiska kronans (koruna) präglas av en valutaregim med
nästan flytande kurs (“managed floating”). Aktörerna på valutamarknaden bekräftar emellertid att nationalbanken sällan intervenerar. På marknaden räknar man allmänt med en fortsatt
trendmässig (real) appreciering.
Marknaden räknar
med en fortsatt
appreciering
Tjeckiska valutan gentemot euron och den svenska kronan
35
3.7
34
3.6
33
3.5
SEK /C ZK
32
3.4
31
3.3
EU R /C ZK
30
3.2
29
3.1
28
3.0
27
jan
2.9
apr
jul
02
o kt
jan
apr
jul
03
okt
jan
apr
jul
04
okt
jan
apr
jul
05
okt
jan
06
Source: R euters EcoW in
Ett EMU-medlemskap står inte högst upp på dagordningen. Officiella källor talar om 2010 (och därmed ERM II-inträde 2008).
Det förefaller dock att det kan bli senare än så.
4
EMU kanske år 2010?
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 y 4 april 2006
3. Tjeckien i ett svenskt perspektiv
Den svenska exporten till Tjeckien uppgick 2005 till 5,4 miljarder SEK, vilket kan jämföras till exempel med 4,7 miljarder år
2000. Tjeckien placerar sig som nummer 30 på den svenska exportlistan – en position som skulle kunna förbättras.
Exporten till
Tjeckien skulle
kunna förbättras …
Speciellt intressant ter sig Tjeckien som marknad för svenska
inköpare. I Silfs och Föreningssparbankens nyligen publicerade
rapport “Inköparnas omvärld” fick Tjeckien följande rankningar
av svenska inköpsansvariga:
… medan Tjeckien är
ett ansett leverantörsland i Sverige
5:a bland de bästa inköpsländerna
avseende “low tech/lower mid tech”
9:a bland de bästa inköpsländerna
avseende “mid tech/high tech”
4:a bland inköpsländer på frammarsch
8:a bland de prioriterade länderna för framtida tjänsteimport.
Hubert Fromlet
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031
[email protected]
www.foreningssparbanken.se
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
ISSN 1103-4897
FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även
på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra
medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på
grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 y 4 april 2006
5
