FöreningsSparbanken Analys Nr 20 y 11 juli 2005 Vår sjunde ECB-undersökning inom ramen för Föreningssparbankens “EMU-panel 100” Lätt betygsminskning för ECB – svårt för centralbanker i tider av svag konjunktur • Jämfört med vår mätning för ett år sedan lyckades den Europeiska Centralbanken inte förbättra sitt betyg hos cirka 100 ekonomer från EMU-området. Efter tre års förbättring noterades denna gång på en skala från 1-5 (5=mycket bra) betyget 3,4 jämfört med 3,6 för ett år sedan. • Med tanke på den överdrivna fixeringen på räntan som stimulans för konjunktur och arbetsmarknad framstår 3,4 ändå som ett acceptabelt resultat. • Intressant nog ger tyskarna – vilka mycket väl skulle kunna tåla något lägre räntor – ECB det hyggliga betyget 3,6, medan Frankrikes ekonomer nöjer sig med mer medelmåttiga 3,1 liksom Spaniens. EMU etablerades 1999. Sedan dess har vi varje år bett ekonomerna i vår ”EMU-panel 100” att betygsätta ECB. Efter en bra start med 3,8 på en femgradig skala och en rejäl tillbakagång vid mätningen i juni 2001 till 2,8 har panelens betyg sedan dess fluktuerat kring 3,5-procentnivån. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28 E-post: [email protected] Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31. Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897 ”Euroland-ekonomer” i FöreningsSparbankens EMU-panel 100 betygsätter ECB Juni 2005 Skala 1-5 5,0 4,5 4,0 3,8 3,6 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 3,4 3,5 3,6 2002 Juni 2003 Juni 2004 Juni 5 = Högst 1 = Lägst 3,4 2,8 1,0 0,5 0,0 1999 Maj 2000 Feb 2001 Juni 2005 Juni Mer detaljerat har vår ECB-undersökning följande utseende: EMU-panelens bedömning av ECB:s verksamhet Juni 2005 *) Mycket väl godkänt Andel i % 7 (7) Väl godkänt Godkänt 47 (57) 28 (21) Icke helt godkänt 16 (15) Icke godkänt 2 (-) Källa: FöreningsSparbanken, EMU-panel 100 *) Parentesen avser motsvarande värde från undersökningen i juni 2004. Vår kommentar ¾ Som den stora förändringen i årets ECB-undersökning framstår ett påtagligt språng från segmentet ”väl godkänt” till ”godkänt”. Totalbetyget 3,4 innebär en värdering mellan just dessa två segment, vilket definitivt inte är dåligt. ¾ Med tanke på penningpolitikens stora – och överdrivna – roll i den allmänna tillväxt- och sysselsättningsdebatten även i stora delar av EMU-området, kan betyget 3,4 således tolkas som relativt positivt. (Finanspolitiken hade säkerligen fått ett mycket sämre betyg). Dessutom har vi dessvärre ingen annan centralbank att jämföra med; troligen skulle 3,4 motsvara ett rätt bra betyg även på global nivå. 2 FöreningsSparbanken Analys Nr 20 y 11 juli 2005 ¾ Som ett relativt intressant fenomen framstår att tyskarnas värdering på 3,6 ligger över EMU-genomsnittet. Även om Tyskland skulle tåla en något lägre ECB-reporänta, verkar det finnas en uppenbar insikt bland tyska ekonomer att penningpolitiken endast i ytterst begränsad utsträckning kan fungera som verktyg i kampen mot den egna arbetslösheten. ¾ Någon synlig direkt kritik mot ECB:s två analyspelare – inflation och penningmängd – förekom inte i vår undersökning. ECB:s ansats har – trots vissa brister – fördelen av större långsiktighet och mindre påverkan av den senaste statistiken. Vi vet ju att även ett penningpolitiskt inflationsmål kan ha sina negativa sidor, framför allt när det behövs ”fine tuning” kring inflationsmålets övre eller nedre gräns. Det har vi på senare tid exempelvis fått uppleva här hemma, när Riksbanken vid den stora räntesänkningen nyligen påverkades av några få veckors statistik trots att reporäntan skall avse tiden cirka 18 månader senare. ¾ Likväl bör slutsatsen dras att ECB fortfarande bör eftersträva förbättringar. Betyget 3,4 räcker inte för att slå sig till ro. Vid nästa mätning vet vi också vem som kommer att efterträda ECB:s nuvarande chefsideolog Otmar Issing. Tyskarna vill gärna behålla denna position – men det kan också bli en rockad med ny funktionsfördelning. I så fall ligger säkert ECB:s nuvarande vice chef Luca Papademos bra till som ny chefsideolog – och därmed som initiator till en eventuell (lätt) omläggning av den penningpolitiska strategin längre fram. Som vi vet är dock centralbankerna inte särskilt förändringsvilliga – och bör inte heller vara det utan viktig anledning. Hubert Fromlet Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm, tel 08-5859 1031 [email protected] www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, 08-5859 1031. Cecilia Hermansson, 08-5859 1588 Jörgen Kennemar, 08-5859 1478 ISSN 1103-4897 FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. FöreningsSparbanken Analys Nr 20 y 11 juli 2005 3