2012-10-17
Makroanalys juli-okt 2012
Globalt
Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar
och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående och ekonomierna är
ständigt i behov av stöd ifrån centralbankerna.
Centralbankerna har använt främst dessa verktyg för att stimulera ekonomin
1. Att hålla styrräntan låg
2. Att tillföra likviditet genom att trycka fysiska pengar och att skapa icke-fysiska pengar
genom att köpa tillgångar som tex obligationer. Ett annat sätt är att öka utlåningen till
bankerna genom att höja bankernas kredit som de har på sitt konto i centralbanken. Detta
ökar bankernas reserver men naturligtvis även bankens skuld hos centralbanken. Målet är
att försöka undvika deflation genom att öka den monetära basen. Förhoppningen att mer
likviditet ska stimulera bankerna att låna ut ännu mer till företag och hushåll.
Flera stora centralbanker bedriver just nu nollräntepolitik och ”sedelpress”-politik på ett mycket
aggressivt sätt. Tyvärr biter inte dessa stimulanser och tillväxten lyfter inte som förväntat därför
att skuldsaneringen bland stater, banker och hushåll inte fungerar.
Ytterligare ett problem är den politiska osäkerheten som råder på flera håll i världen vilket gör
tillväxten extra sårbar. Effekten blir att världsekonomin får allt svagare utveckling och euroområdet befinner sig i recession.
Det är i första hand dessa områden som styr tillväxten och de ekonomiska utsikterna framöver:
USA:s finanspolitik
Kinas ledarskifte
Mellanöstern
Eurokrisen
Om den politiska osäkerheten kunde reduceras skulle centralbankernas stimulanser ge bättre
effekt på den globala tillväxten. Politisk osäkerhet kommer dock alltid att finnas men den är just
nu ovanligt stor.
När det gäller eurokrisen och Mellanöstern är det svårt att se några snabba lösningar. Den
politiska osäkerheten i USA och Kina borde dock kunna minska under våren 2013.
2012-10-17
Europa
Euro-zonens ekonomi befinner sig i ett krympande tillstånd med utsikter som präglas av stor
osäkerhet.
De politiska utmaningarna är gigantiska. Svårigheten är att finna en lagom balans mellan
offentligt sparande och tillväxtsatsningar. Dessutom vill man minska skillnaderna i
konkurrenskraft mellan euroländerna. Allt detta ska ske i ett läge med stigande arbetslöshet när
det är nödvändigt att ha medborgarnas förtroende för politiken och framtiden. Dessutom ha man
ha uthålligheten att genomföra den ekonomiska politiken. Under 2012 har europroblemen allt
mer utvecklats till en politisk kris. ECB blir en allt viktigare maktfaktor tack vare dess chef Mario
Draghi.
ECB:s huvudområden omfattar:
penningpolitik
finansiell tillsyn (bankunionen)
staters likviditets/solvensproblem (stödköp av statspapper)
den politiska unionen
krisfonden ESM (ECB är observatör)
Utsikterna för Grekland och Spanien förblir oklara vilket ger extra bränsle till eurokrisens
politiska osäkerhet. Båda länderna brottas med fortsatt stigande statsskulder.
En ny skuldrekonstruktion för Grekland är nödvändig men premiärminister Samaras varnar för
att ”kassakistan kommer att vara tom i slutet av november”. Greklands framtid som euroland är
osäker. Spaniens offentliga skuld väntas öka eftersom den privata sektorns skuld fortfarande är
oroväckande hög och delar av skuldbördan kan komma att tas över av staten.
Inom kort kommer stats- och regeringscheferna tvingas ta ställning till om de stöder den nya
färdplanen mot federalism och Eurozonens politiska union. Den så kallade bankunionen blir det
första testet för detta.
USA
Utgången av presidentvalet den 6 november är viktig för USA:s finans- och statsskuldspolitik de
kommande åren men det är kongressens sammansättning och den framtida relation till
presidenten som avgör USA:s ekonomiska utveckling. Kongressens oförmåga till att ta
nödvändiga beslut riskerar att tillfälliga skattesänkningar tas tillbaka samtidigt som nedskärningar i
offentlig sektor genomförs.
Många amerikanska företag känner en ökad oro inför framtiden enligt olika analyser som FED
redovisat den senaste tiden. Risken för att tillväxten kraftigt bromsar in beroende på oron kring
offentliga investeringar och framtida skatteregler. Även osäkerhet om regleringar av bank- och
kreditmarknaden gör att man avvaktar med att investera och nyanställa.
2012-10-17
I bästa fall har den finanspolitiska situationen klarnat efter presidentvalet och med lite tydligare
spelregler kan det ge förnyad tillväxtkraft.
Den ekonomiska aktiviteten har förbättrats i september då både inköpschefsindex och
sysselsättning har utvecklas positivt men om det indikerar en vändpunkt för amerikansk ekonomi
är tveksamt.
Sverige
Sverige är inte immun mot den svaga konjunkturen i vår omvärld och vi är inte heller opåverkade
av recessionen i Europa. Svensk statistik har efter sommaren ofta överraskat i negativt vilket de
flesta konjunkturindikatorer visat under en längre tid. BNP för Q2 har reviderats ned,
arbetslösheten har varit högre än väntat och inflationen varit betydligt lägre än väntat.
KI-barometrarna har fortsatt att försämras, liksom inköpschefsindex, vilket antyder fortsatt
inbromsning. Flertalet branschindikatorer har försvagats jämfört med augusti och även
hushållens framtidstro har försvagats på bred front. Det mesta tyder på svagare tillväxt den
närmaste tiden och följden blir en press på kronan.
På grund av i första hand lägre inflationsutsikter sänkte Riksbanken överraskande reporäntan i
september till 1,25 %. Inför mötet i slutet av oktober har marknaden prisat in ytterligare en
sänkning.
Räntemarknad
Långa internationella räntor har fallit sedan FED i september annonserade en ny omgång av
stimulanser samt på grund av ECB:s stimulanspaket i juli och september. Svenska
obligationsräntor har följt med rörelsen nedåt. Sedan tidigare pressas räntorna av en global
konjunkturavmattning liksom oron för hur Grekland och Spanien ska klara av sina
budgetunderskott.
I denna miljö söker sig kapitalflödena till så kallade säkra hamnar däribland Sverige. Sverige är ett
av få länder med högsta kreditbetyg (AAA) och får därmed stora kapitalflöden vilket pressar såväl
statsräntorna som swapräntor nedåt. Den 10-åriga swapräntan handlas idag på drygt 2,00 % och
närmar sig den tidigare lägstanivån från juni månad under 2012.
Det finns dock en möjlighet att en spansk ansökan om stöd kan bli startpunkten till en uppgång i
de långa räntorna i exempelvis Tyskland. Utsikter till stödköp bör göra marknaden mera villig att
köpa obligationer i Spanien och länder i motsvarande situation. Minskade risker för ett
eurosammanbrott bör dämpa inflödet i säkra tyska obligationer.
ECB:s köp löser dock inte de grundläggande problemen med dålig tillväxt och stora skulder
vilket sätter ett tak för hur mycket långa räntor kan stiga. Marknaden räknar med en uppgång för
långa räntor på cirka 20 bp inom 12 månader i dagsläget.
2012-10-17
Även svenska långräntor kan väntas hänga med i en kortsiktig uppåtrörelse. Svenska räntor med
kortare löptider hålls dock nere av ökade förväntningar på räntesänkningar från Riksbanken.
Sedan den första september har STIBOR 3m fallit med över 40 bp och skillnaden mot
reporäntan har minskat till mindre än 30 bp, vilket kan jämföras med cirka 90 bp i början av året.
Trycket på Riksbanken har ökat sedan senaste räntebeskedet. Det mesta talar för ytterligare
räntesänkningar inom kort. I dagsläget räknar marknaden med två sänkningar till 0,75 % inom
12 månader.
Korta räntor
Långa räntor
2012-10-17
Kreditmarknad
Likviditeten fortsätter att flöda i de flesta marknader. Det leder till att fixingarna, priset på pengar,
sjunker. Rörelsen är mycket stor och verkar inte stanna upp. Effekten blir att den generella
räntenivån sjunker och investerarna letar placeringar med högre avkastning
Den nedåtgående trenden i kreditnivåer har dock stannat upp och det finns en förväntan på
oförändrade nivåer i närtid för de mer kreditvärdiga låntagarna. För de mindre kreditvärdiga
låntagarna finns en förväntan om högre kreditmarginaler.
Bankerna fortsätter sin strävan efter diversifiera sin låneexponering mellan olika branscher och
krympa sina balansräkningar. Bankerna kommer dock att även i fortsättningen vara den viktigaste
finansieringskällan för de flesta låntagare, men det finns en betydande förväntan om ett starkt
ökad efterfrågan av kapitalmarknadsfinansiering från såväl privata låntagare som från kommunala
eller offentliga låntagare.
2012-10-17
Sammanfattning
•
Fortsatt svag konjunktur med huvudfokus på euro-krisen med speciell oro för Grekland
och Spanien
•
Spaniens kreditbetyg sänktes i början av oktober till strax över skräpstatus, med negativa
utsikter.
•
På centraleuropeisk nivå förs diskussioner kring en bankunion, vilket kan ses som ett steg
närmare Europas Förenta Stater. Tyskland ställer sig dock inte positiva till idén. Samtidigt
pågår spekulationer kring Greklands utträde ur euro-samarbetet.
•
USA har sett något starkare ut även om beslutsfattandet hämmas av det stundande
presidentvalet.
•
Penningpolitiken är fortsatt expansiv i stora delar av världen men den biter inte och det
finns inte politisk vilja att kortsiktigt stimulera den svaga ekonomin genom
lånefinansierad finanspolitik.
•
Kina står inför sin största utmaning på länge med de ökade kraven på en modernisering
av det politiska beslutsfattandet och allt högre krav på att jämna ut de stora
inkomstskillnaderna som finns.
•
Den svenska ekonomin ser svagare ut, vilket är väntat givet de signaler som ledande
indikatorer har visat under lång tid. Regeringen har börjat avisera finanspolitiska
stimulanser för att få fart på den svenska ekonomin.
•
Riksbanken sänkte räntan till 1,25 % i september. Huvudskälet är den låga inflationen,
men den starka kronan har sannolikt också vägts in. Svensk makrodata signalerar en
avmattning och håller den trenden i sig öppnar det för ännu en sänkning i höst eller
vinter.
•
De långa swapräntorna har fluktuerat kraftigt beroende på utvecklingen i euro-området
och USA. Den 10-åriga swapräntan har återigen börjat närma sig 2 % nivån.
2012-10-17
Detta material är producerat av Maria Gabrielsson, SABO och Norm Finanspartner
[email protected] tel 08-406 55 45
Källor; SEB Nordic Outlook, SEB Veckobrev, SHB Konjunkturrapport aug 2012
