FöreningsSparbanken Analys

FöreningsSparbanken Analys
Nr 7 y 8 mars 2005
Sveriges utmaningar
Föredrag av Cecilia Hermansson vid FöreningsSparbankens konferens
”Vårt ekonomiska läge” den 8 mars 2005 – skriven version.
Det är inte svårt att enas om Sveriges utmaningar. De flesta håller med om
att det viktigaste för Sverige är att säkra sysselsättningen och upprätthålla
en god välfärd.
Det svåra är att enas om hur stora utmaningarna är och vad som behöver göras för att nå de uppsatta målen.
Somliga tittar i backspegeln och konstaterar att det har gått bra hittills.
Sverige har tidigare lyckats skapa arbeten med ett högre förädlingsvärde.
Produktiviteten växer starkt. Den höga tillväxttakten i fjol synes också vara
ett styrkebevis.
Andra ser mer till långsiktiga tillväxttrender. Arbeten flyttar utomlands i
vågen av den starka omvandlingen i svenskt näringsliv. Outsourcing betyder också att inköp kan göras billigare utomlands, vilket ökar konkurrensen
för inhemska underleverantörer. Lönepress och utslagning väntar också
inom vissa tjänstesektorer. Jag sällar mig till dem som är bekymrade över
Sveriges långsiktiga ekonomiska framtid. Det handlar inte om svartmålning. Tvärtom tror jag att vi har förutsättningar att dra fördelar av växande marknader i omvärlden. Men utmaningarna är betydligt större nu än
dem vi upplevt de senaste decennierna. Det finns flera anledningar till det;
här är några:
1. Svårare att växa när levnadsstandarden redan är god
Enligt Världsbanken hade Sverige den elfte högsta percapitainkomsten
i dollartermer (28 840) och den 26:e högsta om hänsyn till köpkraften tagits (26 620). Vi har en god välfärd. På senare år – i gott sällskap med
många andra rika länder – har fokus mer och mer kommit att vändas från
tillväxt till fördelning. Alltfler efterfrågar mer fritid och trygghetslösningar. Samtidigt har kopplingen mellan arbete och välfärd blivit grumligare för många. Drivkrafterna att växa är alltför små och det lönar sig
ibland mer för individen att bli försörjd än att exempelvis flytta till arbete.
Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28
E-post: [email protected] Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31.
Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Såg ni Antikrundan på TV i torsdags? På en stol fanns skrivet: ”Arbete,
Möda, Hälsa, Föda.” Stolen kom förstås från början av förra seklet, då
sambandet mellan insats och inkomst var solklart. Ingvar Kamprad sade
i fjol på ”Vårt ekonomiska läge” att det var tveksamt om IKEA hade
kommit till om han inte så hade längtat efter att nå en bättre levnadsstandard för honom själv och föräldrarna. Sverige har internationellt sett
ett lågt nyföretagande, vilket är negativt för sysselsättningen eftersom
de nya jobben knappast kommer att skapas i storföretagen. Att Sverige
idag är beroende av några få storföretag innebär därför en stor sårbarhet.
Det är en utmaning att inte slå sig till ro när ekonomin nått högre höjder. Vi har redan fallit tillbaka i välståndsligan de senaste decennierna.
Visserligen har vi nu jämfört med för 25 år sedan vuxit lika snabbt som
EMU-länderna – efter fallet i början av 1990-talet. Men den amerikanska ekonomin har mer än fördubblats. Ett land som exempelvis Singapore har femdubblat sin ekonomi och är nu ikapp Sverige.
2. Vi konkurrerar med fler, rikare och duktigare länder
Det är en utmaning att växa när fler länder deltar på den globala marknaden. Dessutom har många nått en sådan inkomstnivå att förutsättningarna att växa ännu snabbare förbättrats. I början av 1970-talet hade
bland 136 länder knappt 80 % en percapitainkomst under 1000 dollar. År
2003 var andelen nere i 36 % bland 194 länder. I mellanskiktet, tillsammans med det högre inkomstskiktet, är konkurrensen hård. I stora länder som Kina och Indien finns regioner med hög attraktivitet för produktion av både varor och tjänster, och på senare tid även forskning. Allt
fler utbildas världen över. I Kina var antalet universitetsstudenter 11
miljoner år 2000. Antalet beräknas nu ha vuxit till 16 miljoner.
I takt med omvandlingen av det svenska näringslivet där främst produktionen av standardiserade varor och tjänster flyttar utomlands, räknar
många kallt med att vi återigen kan flytta oss uppåt i förädlingskedjan.
Det är inte lika lätt denna gång. Det är inte självklart att forskning och
utveckling stannar i landet när produktionen flyttar ut. Kampen om
hjärnorna och investeringarna har hårdnat. Spelreglerna ser annorlunda
ut. Den teknologiska utvecklingen höjer förändringstakten, integrationen i Europa likaså.
3. Alltför känsligt att satsa på redan starka regioner
Redan starka regioner vinner terräng gentemot de som hamnat i skuggan. Att prata om ett lands konkurrenskraft är inte ändamålsenligt. I
takt med globaliseringen - den gränslösa produktionen och konsumtionen - är det regioners och företags konkurrenskraft det handlar om.
När gränserna suddas ut minskar också nationalstatens roll. Regioner
världen över med goda tillväxtförutsättningar frodas, t ex Bangalore i
Indien, pärlflodsdeltat i Kina. Sverige har - enligt det statliga verket för
näringslivsutveckling Nutek - endast en region som kan hävda sig internationellt och det är Stockholms län. Så behöver det naturligtvis inte
2
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 y 8 mars 2005
vara för all framtid. Vilka åtgärder är effektiva för att skapa starka regioner?
Även om Sverige som nation kan flytta sig uppåt i förädlingskedjan
kommer inte alla regioner att kunna hänga med. Några regioner får en
ond spiral av nedläggningar, utflyttningar och vakanser i bostadsbeståndet. Eftersom den nuvarande regionalpolitiken innebär att hela ”Sverige ska leva” sker en omfördelning av resurser från starkare till svagare
regioner. Det sker bland annat med hjälp av subventioner till företag i
utsatta regioner, det kommunala skatteutjämningssystemet, genom finansiering av regionala transportprojekt samt delar av högskolepolitiken. Därtill kommer bidrag till individer där försörjningsmöjligheterna
är små. Samtidigt är kommunernas egna skattebaser beskurna. Enligt
Roland Andersson, professor emeritus på KTH, har en stor del av regionalpolitiken varit ineffektiv, med undantag av högskolesatsningarna.
Å andra sidan har utmaningarna att försöka utjämna de regionala obalanserna varit mycket stora. Konkurrensen från lågkostnadsländer har stigit
snabbare än vi hade kunnat ana.
Frågan om rollfördelningen mellan stat, kommuner och landsting är under utredande. Det är sannolikt en ödesfråga för om svenska regioner
ska ha möjlighet att vara med och konkurrera med andra regioner i framtiden. Det vore strategiskt rätt i tider av globalisering och regionalisering att skapa bättre förutsättningar även för starka regioner. Att Sverige
har någon eller några internationellt konkurrenskraftiga regioner gynnar
landet som helhet, och i förlängningen också välfärden.
4. Traditionella ekonomisk-politiska verktyg fungerar inte
I tron att gamla beprövade metoder fortfarande fungerar ropar vissa efter
räntesänkningar för att få igång sysselsättningen, trots att företagen redan åtnjuter låga räntor. Företagen fokuserar i stället på framtida efterfrågan på deras produkter samt regelverket när det kommer till nyanställningar och investeringar. Istället för att skapa bättre förutsättningar
för företagen att anställa och förenkla regelverket – Regelförenklingsarbetet SimpLex har tagit nästan ett decennium och har ännu inte kommit i hamn – är det konstgjord andning som gäller i form av tillfälliga
och inte alltid så effektiva arbetsmarknadsåtgärder. Att ropa efter stängda gränser och regleringar är inte svaret. Forskning visar att öppenhet är
det bästa sättet att möta konkurrensen. Men det måste också till en förskjutning från stabiliseringspolitik till strukturpolitik.
Att fortsätta att använda backspegeln duger inte. Istället måste både
mikroskop och teleskop få komma till användning. Mikroskopet behöver vi för att förstå hur företagen agerar i en global värld. Med starkt
pressade priser måste många företag skära kostnader både i lågkonjunktur och i högkonjunktur. Teleskopet behöver vi att se längre ut i världen
för att förstå länder som vi knappast kan stava till eller som är så stora att
riktigt god skärpa krävs. För några år sedan pratade ekonomer sällan om
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 y 8 mars 2005
3
Kina och Indien. Idag är det få föredrag om konjunkturen som inte tar
hänsyn till dessa länder.
Jag lyssnade på en av våra större företagsledare häromdagen. Han gjorde
en lysande beskrivning av omvärldsförändringar och hur de påverkade
hans bransch och hans företag. Utan en sådan förståelse för mikro och
makro hade knappast det företaget gått så bra som det gör. Jag önskar att
fler i samhället – inte minst inom politiken – skaffar mikroskopet och
teleskopet och inser betydelsen att både förstora det lilla och se längre
ut i världen.
5. Låg investeringsvilja i svensk ekonomi borde oroa flera
Somliga är inte oroliga för att Sveriges investeringskvot, d v s investeringar i förhållande till den samlade produktionen av varor och tjänster,
är så låg även vid internationella jämförelser. De skyller på konjunkturen, vilket kanske delvis är en riktig bild. Men investeringskvoten har
fallit flera år i rad. Vårt sparande exporteras till andra länder, inte minst
USA. Vår låga investeringskvot har dels med den illa fungerande bostadsmarknaden att göra eftersom svenska bostadsinvesteringar trots
uppgångarna nyligen fortfarande är låga. En annan orsak är att offentlig
sektor investerar litet. I näringslivet kunde nog också investeringsviljan
vara högre. Vi borde verkligen fråga oss varför företagen inte finner
hemmaplan tillräckligt attraktiv för investeringar i större skala. Vi borde
också fråga oss vilka konsekvenserna av små investeringar idag blir på
längre sikt.
6. Den demografiska utvecklingen utmanar
Vår befolkning åldras. Allt färre skall försörja allt fler. Vi har hört det
förut, men hur ska ekvationen gå ihop? Redan idag sväljer transfereringar nästan hälften av budgeten. Lite blir kvar till vård, skola och omsorg.
Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen i arbetsför ålder är sysselsatta.
Studerar man hur många som är i arbete som andel av hela befolkningen
är det fyra av tio personer (39 % i genomsnitt år 2004). Två av tio var
korttidslediga, arbetslösa, arbetsoförmögna eller arbetade inte av andra
orsaker.
Vägen framåt måste vara att öka antalet som är i arbete, både bland den
arbetsföra befolkningen och bland de äldre som vill. Vägen framåt måste
också vara att öka effektiviteten så att skattemedlen används bättre –
sannolikt är så möjligt. En god produktivitetsutveckling är också viktig,
men högre löner i näringslivet leder också till högre löner i offentlig sektor vilket ökar de offentliga utgifterna. Vägen framåt är då inte att höja
skatterna från dagens redan höga skatteläge. Det kommer att ytterligare
minska intresset för investeringar och arbete i Sverige. Då riskerar vi att
få färre resurser att fördela.
4
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 y 8 mars 2005
Nu behövs trädgårdsmästaren!
Vilken roll får nationalstaten egentligen spela när de ekonomisk-politiska
verktygen är begränsade, i alla fall i traditionell mening?
Trädgårdsmästarens roll är skapa den bästa jordmånen så att regioner och
företag kan blomstra. Då når vi bättre målen om sysselsättning och välfärd.
Trädgårdsmästaren måste ha visioner i en tid då vi enligt den engelske poeten Mathew Arnold ”are wandering between two worlds, one dead, the
other unable to be born”. Den hårdare konkurrensen från låglöneländer innebär också ett paradigmskifte med en tilltagande men ändå gradvis utjämning av inkomster mellan rika och fattiga länder. Även i de fattiga länderna
som nu enbart satsar på en tillväxtorienterad ekonomisk politik, kommer
fokus att öka på fördelning och rättvisa. Men det kommer förmodligen att
dröja, och under tiden upplever vi en ökad konkurrens från tillväxtregionerna.
•
Trådgårdsmästaren ser till att utbildningspremien i Sverige höjs så
att drivkraften att välja längre och mer komplicerade utbildningsprogram bland svenskar växer. Trädgårdsmästaren övervakar kvaliteten i utbildningssystemet och moderniserar sektorn i takt med omvärldsförändringar.
•
I ökande utsträckning skulle regionerna själva kunna ta över ansvaret för infrastrukturen, men då måste rollfördelningen ändras och regionala skattebaser stärkas. Under tiden borde fokus öka infrastrukturen.
•
Trädgårdsmästaren skapar en mer tillväxtorienterad skatte- och utgiftspolitik, som för närvarande i första hand är fördelningsorienterad. Varje skatte- och utgiftskrona borde analyseras i ett tillväxtperspektiv.
•
Ett viktigt steg är att se till att tjänstesektorn får blomma, eftersom
denna sektor visar så god växtkraft. Att placera tjänstesektorn i ett
skuggigt och mörkt hörn, utan näring är att inte utnyttja hela tillväxtpotentialen.
•
Trädgårdsmästaren tar till sig den forskning – bland annat från KTH
- som visar att mångfald leder till dynamik och kreativitet i näringslivet. Därmed görs stora satsningar på attitydförändringar och en helhetsinriktad integrationspolitik.
•
Trädgårdsmästaren vill att individer, företag och regioner ska växa
och frodas. Det är med dessa mål för ögonen som trädgårdsarbetet
bedrivs i den alltmer globaliserade trädgården.
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 y 8 mars 2005
5
Slutord
Svenska regioner har förutsättningar att attrahera investeringar och arbetstillfällen. Marknaderna växer världen över. Möjligheterna är stora. Vi har
också flera konkurrenskraftiga företag som verkar framgångsrikt på den
globala arenan.
Detta betyder dock inte att sysselsättningen är säkrad. Nya arbeten kommer sannolikt i större utsträckning att skapas i små och medelstora företag,
inte minst inom tjänstesektorn. Därför måste nyföretagandet öka kraftfullt.
De redan befintliga företagen måste också uppmuntras att växa och bygga
internationella nätverk. De redan starka regionerna måste få goda villkor att
konkurrera med tillväxtregioner i omvärlden.
I takt med att vi har fått det bättre har vågskålen med fördelningsambitioner tippat över på bekostnad av en bärkraftigt högre tillväxt. Välfärden har
utjämnats, men samtidigt har drivkrafterna att utbilda sig, arbeta och investera kommit skymundan. I tider av stark global konkurrens blir det allt
viktigare att hitta en bättre balans mellan fördelning och tillväxt. Det innebär inte att fördelning är oviktig, men att den ekonomiska politiken måste
bli mer tillväxtorienterad än vad den är idag. Annars blir det svårt att säkra
sysselsättningen och upprätthålla en god välfärd med alla de utmaningar
som Sverige står inför.
Cecilia Hermansson
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028
FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha an-
[email protected]
vänt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redo-
www.foreningssparbanken.se
visas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.
ISSN 1103-4897
6
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 y 8 mars 2005