FöreningsSparbanken Analys
Nr 26 y 8 september 2005
Endast hälften av småföretagen
förbereder sig för morgondagen
• Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda
förbereder sig för nästa generation av varor och tjänster.
Ökad konkurrens från omvärlden talar för att denna andel
borde öka. Annars hotas svenska tillväxtutsikter.
• Få småföretag samarbetar med högskola i sina förbere-
delser. I stället är det vanligare att arbeta med de anställda i det egna företaget, med andra företag i nätverk och
med hjälp av konsulter.
• Endast 1 % av småföretagen tycker att det svenska inno-
vationsklimatet är mycket bra. En fjärdedel av företagen
anser att det är ganska bra. Alltför många anser det vara
undermåligt. Att förbättra det svenska innovationsklimatet borde därför vara en prioriterad fråga för den politiska
sfären.
Allt fler sätter stort hopp till småföretagens möjligheter att bidra
till en ökad sysselsättning och tillväxt i den svenska ekonomin.
För att småföretagen skall kunna hävda sig i den internationella
konkurrensen – både när det gäller varor och tjänster – är det
viktigt att de förbereder sig för morgondagens produkter. Det
handlar således om att satsa mer på forskning, utveckling och
nya idéer. Det gäller alla företag från ”high tech” till ”low tech”.
Denna analys undersöker hur förberedelserna ser ut i företag
med färre än 50 anställda i olika branscher. Den redovisar också
på vilka sätt företagen förbereder sig och hur de ser på det allmänna innovationsklimatet. Undersökningen gjordes i samband
med Småföretagsbarometern våren 2005, som presenterades i
april/maj. Drygt 2 200 företag intervjuades.
Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), 105 34 Stockholm, tel 08-58 59 10 28
E-post: [email protected] Internet: www.foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, 08-58 59 10 31.
Cecilia Hermansson, 08-58 59 15 88, Jörgen Kennemar, 08-58 59 14 78, ISSN 1103-4897
Elektronikbranschen rustar för framtiden
De svenska småföretagen fick frågan om de arbetar med förberedelser för nästa generation av varor eller tjänster. Drygt hälften, eller 53 %, svarade att de gjorde det. 1 Frågan är om detta är
tillräckligt med hänsyn till den ökade konkurrensen på både
varu- och tjänstemarknader.
Det är vanligare i företag med förhållandevis många anställda
(20-49 stycken), samt i företag som expanderar, att förberedelser
för nästa generation produkter görs. Det är också vanligare att företag med ett högre förädlingsvärde förbereder sig. Företag som
har slutkunder i offentlig sektor (59 %) och i exportsektorn
(55 %) förbereder sig mer än företag som har svenska hushåll (48
%) och andra företag (45 %) som slutkunder.
De större småföretagen
förbereder sig oftare än
de minsta småföretagen
Andel företag i olika branscher som uppger att de förbereder sig för nästa
generation av varor och tjänster (%)
76
Elektronik
69
Partihandel
Företag i expansion
59
Övriga privata tjänster
58
20-49 anställda
58
57
Sällanköpshandel
57
5-19 anställda
56
Uppdragsverksamhet
Tillverkningsindustri
54
Detaljhandel totalt
54
53
Totalt
46
Byggnadsindustri
44
1-4 anställda
41
Hotell & Restaurang
33
Samfärdsel
0
10
20
30
40
50
60
Vilka branscher tänker mest på morgondagen? Inte helt oväntat
är det den snabbt utvecklande elektronikbranschen (76 % av företagen). Något mer förvånande är att partihandeln redovisar en
hög andel (69 %). Det var dessa två branscher som gynnades av
den starkaste konjunkturen i vårens Småföretagsbarometer.
70
80
Fler förberedelser i
teknikorienterade
företag –
men alla behöver
produktutveckling
1
Vi har genomgående analyserat och viktat svaren utifrån förädlingsvärde.
Om hänsyn i stället hade tagits till antalet företag, förbereder sig 48 % för nästa generation produkter, d v s något färre än hälften.
2
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
En fråga som därför infinner sig är om det är en starkare konjunktur som driver fram ökat fokus på produktutveckling. Eller
är det företag och branscher som satsar på framtiden som också
gynnas av en starkare uppgång, såsom elektronik? Det behövs
fler undersökningar för att konstatera vad som är orsak och vad
som är verkan.
Vad är hönan och vad
är ägget?
Under genomsnittet finner vi samfärdsel (33 % av företagen), hotell och restaurang (41 %) och byggnadsindustrin (46 %). Här är
omvandlingstrycket sannolikt lägre än i den starkt konkurrensutsatta elektronikbranschen där nya produkter ständigt tas fram. Å
andra sidan skulle tillväxtförutsättningarna kunna förbättras om
företagen blev mer intresserade av produktutveckling. Hur behöver exempelvis samfärdsel samt hotell- & restaurangsektorn
förändra sina produkter för att bättre ta tillvara den ökade marknadstillväxten och inflödet av turister från Ryssland och Östeuropa?
Handel och konsulter arbetar med andra företag
Vi har också ställt frågan på vilket sätt företagen förbereder sig
till dem som svarat att de förbereder sig. Flera alternativ av svar
var möjliga.
Att samarbeta med andra företag i nätverk var särskilt vanligt i
tjänstesektorn. Knappt två tredjedelar av företag inom övriga
privata tjänster och 57 % av företag med uppdragsverksamhet
svarade att de arbetar med andra företag i sin produktutveckling.
Detta var också vanligt i handel och hotell/restaurang.
Tjänsteföretag arbetar
gärna i nätverk
Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att
samarbeta i nätverk med andra företag (%)
65
Övriga privata tjänster
57
Uppdragsverksamhet
55
Detaljhandel totalt
54
Hotell & Restaurang
52
Sällanköpshandel
50
1-4 anställda
Företag i expansion
49
47
Totalt
20-49 anställda
46
5-19 anställda
46
44
Byggnadsindustri
38
Tillverkningsindustri
36
Partihandel
34
Samfärdsel
31
Elektronik
0
10
20
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
30
40
50
60
70
3
Däremot svarar elektronikindustrin (31 %) att de till en relativt
liten omfattning arbetar ihop med andra företag i nätverk. Detsamma gäller samfärdsel (34 %) och partihandel (36 %).
Elektronikbranschen arbetar oftare med högskola
Relativt få – sannolikt alltför få – företag redovisar att de samarbetar med högskola för att utveckla morgondagens produkter.
Det är vanligare att samarbete mellan företag och högskola i första hand handlar om storföretagen. I vår undersökning finner vi
att det är små skillnader mellan små och stora småföretag – endast 10-11 % uppger att samarbetar med högskolor i samband
med produktutveckling.
I Italien där småföretagen utgör en stor andel av ekonomin är
många oroade över att konkurrenskraften håller på att försämras
på grund av uteblivna forskningsinsatser i just småföretagen. Det
blir allt svårare att konkurrera med ”hungriga” småföretag i
andra regioner om forskning och utveckling hamnar långt ned på
dagordningen. Frågan är också om den italienska utbildningsnivån på djupet och bredden stödjer utvecklingen i småföretagen.
Hur ligger vi till i
jämförelse med
”småföretagstäta”
Italien?
I Sverige sätter vi hoppet till att småföretagen skall komma att
utgöra en allt större andel av den svenska ekonomin och sysselsättningen. Det finns ca 670 000 småföretag i den privata sektorn
med färre än 50 anställda. De ger ett bidrag till BNP på ca 40 %
och svarar för hälften av sysselsättningen i den privata sektorn
samt en tredjedel av den totala sysselsättningen (”Vem till ta
över”? Företagarna, 2003).
Eftersom antalet anställda i storföretag uppvisar en minskande
trend måste också inställningen till samarbete mellan högskola
och småföretag förändras. Den tredje uppgiften innebär att högskolorna måste nå ut till samhället och företagen – något som
sker men som kanske kan förbättras ytterligare. Samtidigt måste
också småföretagen få ökad aptit på samarbetet med högskolorna. Här gäller det att kommunikationen förbättras och att mervärdet för småföretagen av samarbetet blir tydligare.
4
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att
samarbeta med högskolor (%)
Elektronik
17
Uppdragsverksamhet
16
Övriga privata tjänster
14
13
Hotell & Restaurang
Företag i expansion
12
20-49 anställda
11
5-19 anställda
10
Tillverkningsindustri
10
Totalt
10
1-4 anställda
10
Samfärdsel
8
Partihandel
7
Byggnadsindustri
7
Sällanköpshandel
4
Detaljhandel totalt
4
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
Det är inom den starkt förändringsbenägna elektroniksektorn
som samarbete med högskolorna är vanligast (17 %). Även inom
privata tjänster och bland konsulter arbetar man gärna med högskola (14 % respektive 16 %). Att samarbete mellan småföretag
inom hotell – och restaurang och högskolor hamnar över genomsnittet kan bero på att ämnet fått ökad status på landets utbildningsinstitutioner, t ex i Borås, Skövde, Malmö och Umeå.
Jämförelsevis många
hotell och restauranger
samarbetar med
högskola
Samarbetet mellan högskola och handel har stor potential att utökas. Endast 4 % av de företag inom handeln som förbereder sig
för nästa generation av produkter samarbetar med högskola. I
partihandeln är andelen 7 %. Eftersom de stora företagen i handeln genomför rationaliseringar som förbättrar produktiviteten
borde även småföretagen ta alla medel som står till buds för att
hänga med i utvecklingen.
Små handelsföretag
väljer bort högskolan
Många företag förbereder sig på egen hand
Handelsföretagen uppvisar också lägst andel när det gäller att
arbeta med förberedelser på egen hand med de egna anställda.
Endast 25 % respektive 29 % redovisar detta som tillvägagångssätt. När det gäller att arbeta på egen hand är detta det vanligaste sättet. För elektronikföretagen handlar det om två tredjedelar
av företagen. Även i tillverkningsindustrin i allmänhet sker produktutvecklingen i det egna företaget med de anställda (64 %).
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
Det vanligaste är att
förbereda sig inom
företaget
5
Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att
samarbeta med de anställda i det egna företaget (%)
Elektronik
66
Tillverkningsindustri
64
Samfärdsel
60
Hotell & Restaurang
58
1-4 anställda
54
Byggnadsindustri
53
Partihandel
52
Företag i expansion
52
Uppdragsverksamhet
52
20-49 anställda
51
Totalt
51
5-19 anställda
50
Övriga privata tjänster
42
Sällanköpshandel
29
Detaljhandel totalt
25
0
10
20
30
40
50
60
70
Hotell och byggföretag utnyttjar gärna konsulter
Att ta hjälp av konsulter för att utveckla morgondagens produkter är vanligast inom byggnadsindustrin (20 %) samt inom hotell
% restaurang (20 %). Även i elektroniksektorn är siffran relativt
hög. Inte oväntat tar konsulter hjälp av andra konsulter för att
förbereda sig för nya tjänster.
Andel företag som förbereder sig inför nästa generation produkter genom att ta
hjälp av konsulter (%)
20
Byggnadsindustri
20
Hotell & Restaurang
19
Elektronik
19
Uppdragsverksamhet
Företag i expansion
18
5-19 anställda
18
17
Tillverkningsindustri
16
Övriga privata tjänster
16
Totalt
15
1-4 anställda
14
Detaljhandel totalt
13
Sällanköpshandel
11
Partihandel
11
Samfärdsel
10
20-49 anställda
0
6
5
10
15
20
25
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
Skillnaderna är inte stora mellan de som i störst och i minst utsträckning väljer att ta hjälp av konsulter. Längst ned hittar vi
samfärdsel (11 %), men även alla typer av små handelsföretag har
en andel som understiger genomsnittet.
Många företag ser mörkt på innovationsklimatet
För att skapa goda förutsättningar för forskning och utveckling i
småföretagen behövs ett starkt innovationsklimat. Enligt vår undersökning är det endast 1 % av småföretagen som tycker att innovationsklimatet är mycket bra i Sverige. En fjärdedel anser att
det är ganska bra. Hela 57 % av företagen uppger att innovationsklimatet är dåligt (24 %) eller inte särskilt bra (33 %). Att 17
% är tveksamma och inte vet hur de skall svara på frågan är också
något illavarslande.
Småföretagen är
inte nöjda med
innovationsklimatet
Inom byggindustrin, alla varuförmedling samt övriga privata
tjänster fanns det ingen som ansåg att innovationsklimatet var
mycket bra. I de övriga branscherna är det endast 1 %.
Företag som har offentlig sektor som slutkunder är mest negativa till innovationsklimatet, medan företag som exporterar till
andra länder är mer positiva.
Om vi ytterligare analyserar synen på innovationsklimatet fram- Mest positiva är
kommer att mest positiva till svenska innovationsklimatet är ho- hotellen och
tell & restaurang. Här anser hela 40 % att innovationsklimatet är restaurangerna …
ganska bra och endast 41 % anser att det är undermåligt. Även
byggnadsindustrin och elektronikindustrin är något mer positiva
än genomsnittet.
Mest negativa till innovationsklimatet är tjänstesektorn och partihandeln. I dessa sektorer anser ungefär två tredjedelar att det
är dåligt eller inte särskilt bra.
… och mest negativa är
tjänstesektorn
Företagen anser inte att utbildningssystemet är undermåligt eller att den offentliga sektorn investerar för litet i forskning och
utveckling. Däremot anser de att dåliga ekonomiska förutsättningar, höga skatter och det ekonomiska klimatet i allmänhet
missgynnar innovatörer och entreprenörer.
Det ekonomiska
klimatet anses
hålla tillbaka
innovationerna
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
7
Småföretagens syn på det svenska innovationsklimatet (%)
Mycket eller ganska bra
100%
90%
18
19
15
19
16
Dåligt eller inte bra
15
8
17
24
Tveksam, vet ej
16
15
13
61
65
24
22
19
13
29
80%
70%
60%
41
50
56
52
56
58
57
50%
67
60
50
47
59
68
22
19
40%
30%
20%
41
31
10%
29
29
28
27
26
26
25
24
24
Sä
To
lla
ta
nk
lt
öp
sh
an
de
l
Pa
rti
ha
nd
el
14
an
De
st
äl
ta
ld
ljh
a
an
Ti
de
llv
lt
er
ot
kn
al
t
i
n
Up
gs
pd
in
d
ra
us
gs
tri
ve
rk
sa
m
20
he
-4
t
9
Ö
an
vr
ig
st
a
äl
pr
ld
iv
a
at
a
tjä
ns
te
r
H
ot
el
l&
Re
st
au
By
ra
gg
ng
na
ds
Fö
in
re
du
ta
st
g
ri
ie
xp
an
sio
n
El
ek
tro
5ni
k
19
an
st
äl
ld
a
Sa
m
fä
rd
se
l
0%
Inte för sent att stödja småföretagen i deras
utvecklingsansträngningar!
Att förbereda sitt företag för morgondagens produkter borde ligga i alla småföretags intressen. Det gäller varuproducerande företag, varuförmedlande företag och tjänstesektor. Konkurrensen
tilltar i alla sektorer, både de som utsätts för internationell konkurrens och de som verkar på hemmaplan. Att inte vidareutveckla sina varor och tjänster så att de passar morgondagens konsumenter är ett strategiskt misstag – något som kan minska landets
konkurrenskraft och dämpa den ekonomiska tillväxten.
Det handlar för vissa företag som har högre teknisk kunskap att utveckla nya produkter. De svenska små- och medelstora företagen bidrar till mindre än 4 % av all forskning och utveckling i Sverige. I
USA ligger motsvarande siffra på 10 %.
Det handlar också om att alla företag måste ta till sig nya produkter
och använda dem på ett mer effektivt sätt. Båda dessa förberedelser
för morgondagen är viktiga. Företag som exempelvis utvecklar
ny logistik kan underlätta för andra företag att bli effektivare.
8
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
I tekniksektorn krävs produktutveckling eftersom förändringstrycket är stort, men även i andra sektorer krävs planering för
morgondagen. Sannolikt behövs också en bättre samordning
mellan teknik och försäljning, eftersom det ytterst handlar om
att utveckla produkter som har en efterfrågan på marknaden.
Detta kan låta självklart, men ofta finns ett gap mellan konstruktionen av den nya produkten och försäljningen till slutkonsumenten.
Viktigt att fokusera mer
på samspelet mellan
teknik och försäljning
Det är lättare för större företag att arbeta med universitet och
högskolor än riktigt små företag. Samarbete kräver resurser och
en tilltro till att det skall ge resultat på sikt. Frågan är om våra institutioner i tillräcklig utsträckning stödjer samarbetet mellan
småföretag och högskola. Kanske behövs bättre intermediärer i
mötet mellan dem? Kanske har vi för många och osorterade institutioner som inte samverkar och som inte får det nödvändiga
stöd som krävs från departementen? Kanske är den bristande
samverkan mellan departementen också ett hinder; problem som
förblir olösta om inte drivkrafterna finns som leder till samarbete
i kanslihuset.
Svårt, men inte
omöjligt att utöka
samarbetet mellan
småföretag och
högskola
En första frågeställning som den politiska sfären kan arbeta med
är hur innovationsklimatet kan förbättras – både i realiteten och
när det gäller synen på klimatet. En större tilltro till det finns
goda förutsättningar för innovationer, forskning och utveckling
skulle kunna gynna utvecklingsarbetet i småföretagen. Kan företag som satsar på forskning och utveckling få skattelättnader?
Finns det andra sätt att skapa incitament till produktutveckling?
Att skapa effektiva och samverkande institutioner är också en
viktig fråga.
För småföretagen handlar det om att prioritera upp omvärldsanalysen, även i det allra minsta företaget. Genom att ständigt arbeta med morgondagens produkter och konsumenter stärks konkurrenskraften.
Cecilia Hermansson
Ekonomiska sekretariatet
105 34 Stockholm, tel 08-5859 1028
FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha an-
[email protected]
vänt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redo-
www.foreningssparbanken.se
visas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även
Ansvarig utgivare
Hubert Fromlet, 08-5859 1031.
på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra
Cecilia Hermansson, 08-5859 1588
medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på
Jörgen Kennemar, 08-5859 1478
grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.
ISSN 1103-4897
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 y 8 september 2005
9