Övervikt och fetma hos barn
BUMM norr,
norr Astrid Lindgrens Barnsjukhus
21/10 2003
Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska
Annika Janson, Barnläkare
Rikscentrum för Överviktiga Barn
Barnens sjukhus, Huddinge Universitetssjukhus
Gästartist: Ellen, bebis
Dagens meny
•
•
•
•
Epidemin. Vad händer?
Orsaker till fetma hos barn. Varför?
Fet eller rultig? Definitioner. Vem?
Risker. Varför?
•
•
•
•
När ska vi ingripa?
Hur kan vi förebygga?
ygg
Hur kan vi behandla?
Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid.
1
Epidemin i Sverige
• Övervikt hos var femte 10-åring
• Fetma hos 3-4 % av 10-åringarna
Umeå skolbarn 6-11 år
• 1986
• 2001:
• Övervikt och fetma hos
11,5 %
• Övervikt och fetma hos
22,2 %
• Varav fetma hos 1,2 %
Varav fetma hos 6 %
Solverig Petersen m fl, 2003
2
Östergötland 2003
• Andelen feta och överviktiga 5-åringar har ökat
från 14,5 % till 16 % på fem år.
Expressen, 15/10 2003
Dagens meny
• Epidemin. Vad händer?
• Orsaker till fetma hos barn. Varför?
• Fet eller rultig? Definitioner. Vem?
• Risker. Varför?
•
•
•
•
När ska vi ingripa?
Hur kan vi förebygga?
Hur kan vi behandla?
Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid.
3
4
Genetiken påverkar behov av behandling
genetisk belastning:
Uttalad
• Litet antal
• Utvecklar ”alltid”
viss fetma
• Kräver livslång
behandling
i
Måttlig
Liten
• Relativt stort
antal
• Blir lätt fet i
”fel” omgivning
• Stor andel
avbefolkningen
• Bör kunna
förebyggas!
5
Ärftligheten är likadan…
•Miljö!
•Bollarna?
•Bullarna?
B ll
?
Dagens meny
• Epidemin. Vad händer?
• Orsaker till fetma hos barn. Varför?
• Fet eller rultig? Definitioner. Vem?
• Risker. Varför?
•
•
•
•
När ska vi ingripa?
Hur kan vi förebygga?
Hur kan
k
vii behandla?
b h dl
Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid.
6
Vilka barn är överviktiga?
Första testen:
Tillväxtkurvan!
”Två kanaler i vikt över längd”
6 år
34 kg
124 cm
7
Fet eller bara överviktig?
BMI är kg/m2
34/1,24/1,24 = 22
8
9
10
Cole-referensen i tabellform
200.000 barn i 6 länder
Exempel,
p barnet är 5år
• isoBMI 30
• isoBMI 25
•
• Pojkar
Flickor
• Pojkar
Flickor
• 17,42
17,15
• 19.30
19.17
Dagens meny
• Epidemin. Vad händer?
• Orsaker till fetma hos barn. Varför?
• Fet eller rultig? Definitioner. Vem?
• Risker. Varför?
•
•
•
•
När ska vi ingripa?
Hur kan vi förebygga?
Hur kan vi behandla?
Vem gör vad? Vårdkedja och behandlingspyramid.
11
Fetma ger dokumenterat
högre risk för
•
•
•
•
•
•
Hjärt-kärlsjukdom
Diabetes mellitus typ 2
Cancer
Infertilitet hos kvinnor
Störda hormonnivåer hos pojkar
Ryggbesvär och ledbesvär
12
Livskvalitet (Kalifornien)
• Barn 5- 18 med fetma angav lika låg livskvalitet
som barn med cancer och pågående
cytostatikabehandling
• (Schwimmer, mfl)
13
Småbarn med fetma
Liten risk att förbli fet
Från vilken ålder
är fetma farligt?
Fetma från fyra år
Övervikt från sex år
Prevention av fetma
• Primärprevention (till hela befolkningen)
• Sekundärprevention (till riskgrupper)
14
SBU granskade 2600 artiklar
• Hur många av dem var inriktade på att förebygga
fetma före skolåldern?
BVC: Bra råd till alla barn
• Strukturerat hälsosamtal
15
Grundarbetet
•
•
•
•
•
Här börjar alla
Feta barn från fyra års ålder
Överviktiga barn från sex års ålder
Skaffa en bundsförvant
Målsättning: Stå still i vikt
16
Grundarbetet
•
•
•
•
Föräldrar och bundsförvant
Om övervikt: Läkarkontakt är inte nödvändig
Om fetma: Läkarkontakt
Innebär också att barn yngre än sex år bör ha
Läkarkontakt
• Vägning och mätning varje termin hos skolsyster
eller bvc-syster
Grundarbetet
• Skilj mellan vardagsmat och guldkanter
17
18
Grundarbetet
• Ta aldrig om av maten
Grundarbetet
• Tallriksmodellen
19
20
Grundarbetet
• Tänk på drycken
Grundarbetet
• Fria morötter
21
Grundarbetet
• Kloka mellanmål
Grundarbetet
• Vardagstraskandet
22
Grundarbetet
• Mer rörelse
Tilläggsbehandlingen
• De som efter 6- 12 månader inte får tillräcklig
effekt
ff kt av grundarbetet
d b t t
• Överviktiga barn från 10 år
• Feta barn från sex år
• Läkarkontakt för samtliga
• Oftast på barnläkarmottagningen
• Vägning och mätning var tredje månad hos
skolsyster eller barnläkarmottagning
23
Tilläggsbehandlingen
•
•
•
•
•
•
Tre mål mat om dagen
Inget efter middagen
Tänk på mängderna
Mackgränsen
Kostkunskap
Apparatkontraktet
Behandlingskontrakt
•
•
•
•
Personligt
Görs tillsammans med barnet
Konkret, praktiskt
Innehåller en målsättning
24
Mer rörelse
•
•
•
•
Sluta skjutsa, gå till skolan
Vardagstraskandet
Utomhuslek två timmar varje ledig dag
Fysisk aktivitet 1 timme varje dag
•
Begränsa skärmtiden
Lämna inte walk-over på maten
•
•
•
•
•
100 g choklad = 555 kcal
200 g Pringles chips = 1094 kcal
En Daimstrut = 337 kcal
33 cl Coca-Cola = 137 kcal
1 hg lösgodis = 400 kcal
25
Pojke, 11 år, 40 kg, springer 8 km/h.
270 kcal/h.
•
•
•
•
•
100 g choklad =två timmar
200 g Pringles chips = fyra timmar
En Daimstrut =1,5 timmar
33 cl Coca-Cola = 30 min
1 hg lösgodis = 13/4 timmar
Specialistbehandlingen
• VLCD
• Kirurgi
• Läkemedel
26
Boktips
• Ö
Överviktiga barn, en handbok för föräldrar och proffs,
Annika Janson och Pernilla Danielsson, Forum 2003
• Nam-nam, Margit Eliasson, Mehari Gebre-Mehdin,
Bonniers, 2003
• Handlingsprogram övervikt/fetma. Stockholms läns
landsting.E-post [email protected],
• tel
t l 08
08- 737 49 57
• Fetma - problem och åtgärder. SBU rapport 160.
www.sbu.se E-post [email protected], tel 08-412 32 00
27
