LAU 225

LAU 225
Lärandets villkor och process 2: Ur sociala och samhälleliga perspektiv
Kursinformation höstterminen 2011
ÖVERSIKT ................................................................................................................................................................. 1
FÖRELÄSNINGAR.................................................................................................................................................... 2
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) ............................................................................................. 3
LITTERATURSEMINARIER .................................................................................................................................. 4
1. HEGEMONINS INNEBÖRD ....................................................................................................................................... 5
2. SPRÅK, KULTUR OCH SOCIAL IDENTITET................................................................................................................ 6
3. LÄRANDE UR ETT SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV ................................................................................................ 6
4. ELEVERS OLIKHETER ............................................................................................................................................. 7
5. KRÄNKANDE HANDLINGAR ................................................................................................................................... 7
6. UTBILDNINGENS SAMHÄLLELIGA UPPGIFT OCH BETYDELSE .................................................................................. 7
EXAMINATION ......................................................................................................................................................... 8
DUGGA ................................................................................................................................................................... 8
ANALYS AV GRUPPENS ROLL I SKOLA OCH UTBILDNING ........................................................................ 9
DEL 1; VFU:n ..................................................................................................................................................... 9
DEL 2; BASGRUPPEN ....................................................................................................................................... 9
GESTALTANDE GRUPPARBETE (SLUTET AV KURSEN) .................................................................................... 10
ÖVRIGA EXAMINERANDE MOMENT ............................................................................................................. 10
PLANERING OCH UTVÄRDERING.................................................................................................................... 11
SUMMERING OCH REGISTRERING AV OBLIGATORISKA MOMENT OCH KURSRESULTAT ............. 11
KURSLEDARE, LÄRARE OCH STUDERANDESERVICE .............................................................................. 11
LITTERATURLISTA .............................................................................................................................................. 12
KURSPLAN............................................................................................................................................................... 13
I lärplattformen GUL finns schema, anvisningar till inslag i kursen m.m.
Alla studenter har tillgång till två aktiviteter i GUL, dels LAU 225 HT11,
dels seminariegruppens egen aktivitet.
Då anvisningar, eventuella förändringar etc. läggs ut fortlöpande är det viktigt
att hålla sig uppdaterad på båda dessa aktiviteter.
Reviderad den 29 september 2011
1
ÖVERSIKT
Kursen har två utgångspunkter och fokuserar på mötet mellan dessa: Å ena sidan
uppmärksammas hur barn, ungdomar och vuxna lär tillsammans i grupper och samtidigt
utvecklar strategier för att förstå och hantera den verklighet de lever i. Å andra sidan studeras
samhällets krav, förväntningar och inflytande på utbildningsinstitutioner och vilka funktioner
dessa institutioner fyller i samhället.
Läs och diskutera kursplanen!
Kursens mål anges i kursplanen. Dessa mål är utgångspunkter för kursens uppläggning och
innehåll och anger de kompetenser och kunskaper som ska uppnås under kursen. Det är därför
viktigt att minnas och återknyta till kursplanen under kursens lopp. För att du alltid ska kunna
ha kursplanen tillgänglig finner du den bilagd denna text tillsammans med litteraturlistan
(nederst i detta dokument).
I kursplanen beskrivs kursens innehåll i fyra teman:
 Lärandets institutioner - en del av samhället
 Makt, inflytande och identitet
 Ledarskap, samspel och kommunikation
 Lärandets sociala natur
Kursdeltagare och grupper
Höstterminen 2011 har LAU 225 ca 450 studerande som är indelade i 17 seminariegrupper.
Ambitionen är att det ska vara en blandning av studerande med olika inriktningar i varje
seminariegrupp. Syftet med blandning av inriktningar är att ge studenterna stöd för inspiration
och erfarenhetsutbyte över utbildningsinstitutionernas ålders- och ämnesgränser. En sådan
gränsöverskridande förståelse är nödvändig för att som lärare kunna bidra konstruktivt till
människors lärande. Inom seminariegruppen delas de studerande in i basgrupper, som även de
bör vara så heterogena som möjligt. Vi ser mångfald som en tillgång.
Kursens uppläggning och struktur
Denna kursinformation anger riktlinjer, grundläggande krav och kursens idé. Den konkreta
utformningen görs inom seminariegrupperna och kan i sina detaljer variera mellan seminariegrupper beroende på de aktuella lärarnas och studerandes didaktiska idéer, intressen samt de
övergripande ramarna (t ex att allt inte kan ske samtidigt i alla grupper).
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) är ansvarig för kursen, men
totalt i kursen ingår lärare från tio olika institutioner med sina speciella kompetenser. Två
lärare från Utbildningsvetenskapliga fakulteten (UFN) samarbetar kring varje seminariegrupp
och följer gruppen återkommande genom kursen, samt har huvudansvaret för examination.
Kurslitteratur
Litteraturlistan anger obligatorisk litteratur, styrdokument och valbar litteratur. Den
obligatoriska litteraturen utgör den teoretiska kärnan i kursen och ska behandlas i
litteraturseminarier och examination. Den valbara litteraturen ska ge ytterligare fördjupning
eller breddning. Den utgörs av skönlitteratur, med syfte att ge konkreta inblickar i människors
liv, tankar, upplevelser och perspektiv. Läroplaner och andra styrdokument utgör också
viktiga referenser och man bör förhålla sig till dessa på ett självständigt vis vid seminarier och
examinationer. Böcker köpes på egen hand (finns på nätet eller hos Göteborgs
Studentbokhandel, http://www.gotebok.se/ , medan vissa artiklar kommer att finnas till
försäljning vid Servicecenter Pedagogen i A-huset, Pedagogen. Övriga artiklar kan hämtas
som pdf-filer via länkar som anges i litteraturhänvisningarna till respektive seminarium (se
nedan).
Seminariegruppen: Kursens huvudprocess sker inom seminariegruppen och i de mindre basgrupper som seminariegruppen delas in i. Arbetsformerna varierar mellan olika
seminarietillfällen och även mellan olika seminariegrupper. Deltagande i seminariegruppens
aktiviteter är en viktig del i det gemensamma lärandet. Vi kommer även att använda oss av
universitetets lärplattform, GUL, där seminariegruppen kan diskutera kursens innehåll (inkl
VFU). Dessutom är ett obligatoriskt virtuellt seminarium förlagt till GUL.
Examination: I kursen finns följande olika moment som är en del av examinationen och
därmed obligatoriska:

Litteraturseminarium 2 (se dagar och tid i schemat)

Skriftlig tentamen (dugga) med fokus på viktiga begrepp inom kursen som
man även skall förhålla sig till på ett självständigt vis (23 november)

VFU (24 november – 9 december)

Gestaltande gruppuppgift (i slutet av kursen)

Skriftlig analys av gruppens roll utifrån VFU- och basgruppserfarenheter
samt medverkan i granskningsseminarium (i slutet av kursen)
FÖRELÄSNINGAR
Föreläsningarna i kursen uppmärksammar centrala punkter i kursinnehållet genom att
behandla teorier, perspektiv och sammanhang. Några föreläsningar är huvudsakligen
introduktioner till kurslitteratur medan andra utgör utvidgning och komplement till texter och
teman i kursen.
För klockslag och lokal, se schemat!
Ilse Hakvoort: Konflikthantering i en demokratisk skola. Medan konflikter i det auktoritära systemet ansågs
vara ett disciplinproblem för läraren, kan en demokratisk skola stimulera konflikter som är mer öppna och
synliga. Föreläsningen kommer att ta upp hur konflikter, konflikthantering, en demokratisk skola och skolans
uppdrag hör ihop. Att arbeta med konflikthantering i skolan placeras i ett helhetsperspektiv.
Urban Wåhlander: Urban Wåhlander från institutionen för socialt arbete tar upp det förebyggande arbetet för
konflikthantering i skolans värld. Han har en kortare föreläsning som introducerar olika perspektiv på arbetet
med konfliktsituationer och konfliktlösning som mynnar ut i rollspelsövningar för att medvetandegöra
konsekvenser av olika perspektiv i konfliktsituationer.
Thomas Johansson: Föreläsningen Ungdom, genus och lärande kommer att behandla hur frågor om genus,
etnicitet och klass påverkar och inverkar på lärosituationer och lärande både i och utanför skolan. En
begreppsapparat som hanterar intersektion och makt kommer att introduceras, därefter kommer dessa teoretiska
perspektiv att illustreras och fördjupas med hjälp av olika nedslag i empiriska studier på detta fält.
2
Annika Lantz Andersson: Digitala resurser i relation till lärande – perspektiv och förhållningssätt. I takt med
informations- och kommunikationsteknikens utveckling håller förutsättningarna för kommunikation, lärande och
vad vi ser som relevant kunskap på att förändras. Utvecklingen av mer uppkopplade datorer har lett till en rad
förändringar i vår kultur och vårt vardagsliv. Detta får konsekvenser för vad lärare behöver kunna för att möta
elever som till stor del växer upp, kommunicerar och lär i en digital kultur. På föreläsningen ges en introduktion
till hur dessa tekniska möjligheter kan förstås och användas. Efter Annikas föreläsning introduceras formerna för
litteraturseminarium 2, som sker virtuellt i GUL.
Kaj Jönsson Sociokulturellt perspektiv på lärande. Introducerar sociokulturellt perspektiv på lärande och ger
därmed ett viktigt stöd för flera av artiklarna i Dialog, samspel och lärande (Dysthe, red). Föreläsningen
kommer att 1. knyta viktiga aspekter av denna syn på lärande till egna (lärar)erfarenheter och 2. visa på möjliga
konsekvenser för läraryrkets praktik. Här tas främst frågor upp som ger stöd för litteraturseminarium 3.
Marianne Lundgren: Att möta barns och ungdomars olikheter. Särskilt fokus riktas mot begreppen inkludering
– exkludering och pedagogisk differentiering i specialpedagogiska sammanhang. Frågor som tas upp ger stöd för
litteraturseminarium 4
Samuel Engelhardt: Att vara lärare i ett socialt sammanhang. ”Om hur det är att arbeta som specialpedagog på
till exempel min nuvarande arbetsplats Angeredsgymnasiet. Vad man kan möta och hur man generellt resonerar
för att söka lösningar. Samtidigt vill jag berätta om den arbetsglädje man känner då elever går framåt samt hur
skolan kan eller bör förhålla sig till detta.” Här tas främst frågor upp som ger stöd för litteraturseminarium 4.
Marie Wrethander
Inneslutning - uteslutning i barns och ungas interaktioner. Perspektiv och forskningsresultat rörande sociala processer i
barns och ungas konstruktioner av gemenskap, utanförskap och identiteter. Knyter an till Utstött redigerad av Christina
Thors. Här tas främst frågor upp som ger stöd för litteraturseminarium 5.
Bengt Franzén: Lärande och kunskap gestaltas genom ett vidgat språkbegrepp. Presenterar och diskuterar
teorier och synsätt kring ”ett vidgat språkbegrepp”. Lägger grund för samling av erfarenheter och efterföljande
gestaltningsarbete i slutet av kursen.
Gunnar Falkemark: Skolans politiska styrning – ett maktperspektiv. Föreläsningen innebär en introduktion till
några av maktteorins viktigaste element. Några frågor som ställs är ”Vad menas med makt”, ”Vilka typer av
makt existerar?”, ”Vad gör maktutövning möjlig?”, ”Hur går politisk styrning till?” och ”Vilken betydelse har
expertkunskap?”. En mångfald exempel från skolans värld illustrerar framställningen, och innehållet på
föreläsningen ger stöd för litteraturseminarium 6.
VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU)
Den verksamhetsförlagda utbildningen i LAU 225 utgörs av cirka två och en halv veckas
heltid på VFU-platsen, 24 november – 9 december, samt en dag till förberedelser inför
VFU:n. ”Förberedelsedagen” förlägger den studerande själv till en tid som inte är schemalagd
med annat kursinnehåll. Var och en överräcker då brevet VFU i LAU 225 ht -11 som finns i
GUL till sin lokala lärarutbildare, samt diskuterar VFU:n utifrån denna. Tillsammans med de
lokala lärarutbildarna diskuteras även vilka möjligheter som ges under VFU-perioden för att
delta och medverka i det dagliga arbetet. Under denna dag och övriga VFU-dagar bör man
också skaffa sig en bild av det kringliggande samhällets sociala och kulturella karaktär och
betydelse.
Förberedelser och tankar inför VFU-perioden ska även diskuteras med basgruppen och
seminariegruppens lärare och tid till detta finns inlagd innan VFU:n. Denna tid för diskussion
och förberedelse skall ses som ett sätt att komma väl förberedd till VFU:n.
3
VFU-perioden ska tillbringas heltid på VFU-platsen och ägnas åt att pröva sig själv i
lärarrollen med allt det innebär av undervisning och annat arbete med grupper/enskilda. Även
planering, genomförande, utvärdering av pedagogiskt arbete skall ingå med ett speciellt fokus
på hur olika sociala och strukturella faktorer i lärandemiljön påverkar verksamheten.
Erfarenheterna från VFU bör skrivas ner i någon form av VFU-loggbok (får göras under det
dagliga arbetet i verksamheten) som med fördel i alla fall delvis kan läggas ut i GUL. Tänk på
att skydda barns och elevers identitet då ni skriver. Loggboken bör dessutom utgöra underlag
inför den individuellt examinerande analysen av gruppens roll och inför gruppuppgiften.
Erfarenheter från VFU:n ligger till grund för den slutliga analysen(s första del), men i övrigt
ges inga specifika uppgifter att genomföra under VFU-perioden, utan det aktiva deltagandet
bygger på att medverka i arbetet på de villkor som gäller på VFU-platsen. Dessa erfarenheter
fördjupar innehållet på den högskoleförlagda delen av kursen och möjliggör för den
studerande att uppnå kursens mål. VFU:n är alltså av stor vikt för kursen.
En annan väsentlig funktion med VFU-veckorna i LAU 225 är att VFU-ledaren skall ge
underlag för bedömning av den studerandes professionsutveckling enligt steg 3, se
http://www.lun.gu.se/utbildning/lararprogrammet/vfu/vfu-bedomning/
Eventuellt gör VFU-ledaren ett besök på VFU-skolan. Det är därför viktigt att den studerande
snabbt tar kontakt med VFU-ledaren för att komma överens om huruvida ett besök ska ske,
och i så fall när. VFU utgör alltså en del av examinationen i kursen, och godkänt på VFU:n är
en förutsättning för godkänt betyg på kursen.
Den verksamhetsförlagda utbildningen skall styrkas med närvaroblankett från lokal
lärarutbildare. Närvaroblanketten lämnas till VFU-ledaren. VFU-ledaren ska lämna en
skriftlig steg 3-bedömning och skicka den per post till en av seminariegruppens lärare som har
ansvar för den studerandes examination i kurs LAU 225.
Inför ett eventuellt samtal med VFU-ledaren skall den studerande göra en självvärdering
enligt den blankett som finns på
http://www.lun.gu.se/utbildning/lararprogrammet/vfu/vfu-bedomning/
Hör med VFU-ledaren som avgör om och hur blanketten ska användas. Den ska inte skickas
in till seminariegruppens lärare. Varje studerande har själv ansvar för att ta kontakt med VFUledare och VFU-plats och till dem vidarebefordra information från kursen. I GUL finns brev
och blanketter att hämta för att lämna vidare till VFU-ledare och lokala lärarutbildare.
LITTERATURSEMINARIER
”Seminarium”
härstammar från latinets semen som betyder sådd, frö och skulle kunna
översättas med en tankens ”plantskola”. I kursen ingår sex litteraturseminarier där
obligatorisk litteratur behandlas. Dessa har huvudsakligen två syften:
 att bidra till den vetenskapliga förståelsen av perspektiv och begrepp i kurslitteraturen
 att bidra till den gemensamma och personliga förståelsen av vad perspektiv och begrepp som lyfts
fram i kurslitteraturen har för betydelse och konsekvenser för barns, ungdomars och vuxnas
lärande samt för lärares arbete
4
Den studerande skall vara väl förberedd inför och aktivt delta i seminarierna. Först då blir
dessa meningsfulla och uppfyller sina syften. När du/ni förbereder er för seminariet, tänk på
att under seminariet tillsammans i en diskussion med läraren försöka hjälpas åt med att reda ut
författarens viktigaste poänger, och vilka perspektiv och begrepp som lyfts fram som centrala
i författarens analys/argumentation. Självklart finns också som stöd i diskussion en tidigare
erfarenhetsbas som ingång i seminariet och som du kan relatera till, exempelvis VFUerfarenheter och relevanta föreläsningar, men seminarierna skall hålla sig nära de aktuella
texterna.
Deltagande i litteraturseminarierna utgör ett viktigt stöd för det gemensamma lärandet och är
en förutsättning för att den slutliga obligatoriska skriftliga analysen skall kunna genomföras.
Seminarium nr 2 är dessutom en del av examinationen (vilket innebär att det är obligatoriskt).
Olika former för redovisning och diskussion kommer att användas och både den enskildes och
gruppens bidrag är viktiga. Den lärare som håller i seminariet informerar närmare om
genomförandet. Samtliga seminarier är viktiga för lärprocessen i kursen som helhet.
Eventuell frånvaro vid det obligatoriska seminariet måste kompenseras. Den lärare som håller
i seminariet ger närmare anvisningar om hur kompensation för frånvaro skall genomföras.
1. Hegemonins innebörd
(Leds av seminariegruppens lärare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten)
Litteratur:
Holm, Ann-Sofie (2005). “Vi killar har lite mer vid sidan om” – maskuliniteter, femininiteter
och studieresultat. I Didaktisk tidskrift nr 1-2/2005. (11 s)
Paechter, Carrie F. (1998). Educating the Other. Gender, Power and Schooling. London:
Falmer Press. (kap. 1 & 2, 17 s)
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront. (sid 7-102)
Om tiden tillåter behandlas även den skönlitterära titeln:
Herrström, Christina (2006). Tusen gånger starkare. Stockholm: Bonnier Carlsen. 217 s.
Detta seminarium behandlar främst följande mål i kursplanen: Studenten skall kunna
- förklara och kritiskt förhålla sig till vad det innebär att lärande och identitet skapas i ett
socialt sammanhang (inklusive sociala medier) och vilka konsekvenser det får för att skapa
miljöer för lärande (inklusive digitala miljöer)
- beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll
utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv
- analysera och problematisera egna ställningstaganden vad gäller människosyn och
samhälleliga normer utifrån styrdokument, forskning och vunna erfarenheter
5
2. Språk, kultur och social identitet
(Leds av lärare från Inst för litteratur, idéhistoria och religion eller Institutionen för språk och litteraturer och är
förlagt till GUL, Göteborgs universitets lärplattform. Lärare från IT-fakulteten ger respons med avseende på
genomförandet i GUL.)
Litteratur:
Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s)
Tesfahuney, Mekonnen (1999). Monokulturell utbildning. Utbildning & Demokrati, vol 8, nr
3. (20 s). Kan hämtas via
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokr
ati/Tidskriften/1999/Nr%203_1999_pdf/Mekonnen.pdf
Dysthe, Olga (Red.). (1996). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur.
(Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner, sid 295-317)
Detta seminarium behandlar främst följande mål i kursplanen:
Studenten skall kunna
- förklara och kritiskt förhålla sig till vad det innebär att lärande och identitet skapas i ett
socialt sammanhang (inklusive sociala medier) och vilka konsekvenser det får för att skapa
miljöer för lärande (inklusive digitala miljöer)
- analysera och kritiskt förhålla sig till läraruppdragets innebörd avseende att motverka
utslagning och segregering genom att bryta sociala mönster
- utifrån forskning och egna erfarenheter av asynkrona elektroniska diskussioner kunna
reflektera över egenskaper hos dessa som lärmiljö.
3. Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv
(Leds av seminariegruppens lärare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten)
Litteratur:
Dysthe, Olga (Red.). (1996). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. (Del 1 samt
Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner, sid 295-317)
Detta seminarium behandlar främst följande mål i kursplanen:
Studenten skall kunna
- förklara och kritiskt förhålla sig till vad det innebär att lärande och identitet skapas i ett
socialt sammanhang (inklusive sociala medier) och vilka konsekvenser det får för att skapa
miljöer för lärande (inklusive digitala miljöer)
- beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll
utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv
6
4. Elevers olikheter
(Leds av seminariegruppens lärare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten)
Litteratur:
Persson, Bengt. (2008/alt. 2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.
Stockholm: Liber. (184s) (kapitel 1 och 4 behöver ej läsas)
Detta seminarium behandlar främst följande mål i kursplanen:
Studenten skall kunna
- analysera och kritiskt förhålla sig till läraruppdragets innebörd avseende att motverka
utslagning och segregering genom att bryta sociala mönster
men även bland annat
- beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll
utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv
5. Kränkande handlingar
(Leds av seminariegruppens lärare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten)
Litteratur:
Thors, Christina (Red.). (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet.
161 s.
Detta seminarium behandlar främst följande mål i kursplanen:
Studenten skall kunna
- analysera och kritiskt förhålla sig till läraruppdragets innebörd avseende att motverka
utslagning och segregering genom att bryta sociala mönster
men även bland annat
- beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll
utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv
6. Utbildningens samhälleliga uppgift och betydelse
(Seminariet leds av lärare från Statsvetenskapliga institutionen)
Litteratur:
Bartholdsson, Åsa (2003). På jakt efter rätt inställning – att fostra positiva och reflekterande
elever i en svensk skola. I Anders Persson (Red.). Skolkulturer. Studentlitteratur. (23s)
Runfors, Ann (2006). Fostran till frihet? Värdeladdade visioner, positionerade praktiker och
diskriminerande ordningar. I SOU 2006:40 Utbildningens dilemma - Demokratiska ideal
och andrafierande praxis(30 s)
Kan hämtas via http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf (kapitel
4)
Detta seminarium behandlar främst följande mål i kursplanen:
Studenten skall kunna
7
-beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll utifrån
dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv
-analysera och problematisera egna ställningstaganden vad gäller människosyn och
samhälleliga normer utifrån styrdokument, forskning och vunna erfarenheter
EXAMINATION
DUGGA
(23 november)
En dugga är en mindre skriftlig deltentamen på en kurs. Den dugga som ingår i LAU 225
fokuserar på:
1. förståelse av viktiga begrepp i kursen utifrån litteraturseminarium 1 och 3.
2. hur den studerande förhåller sig till dessa begrepp.
Det är viktigt att inse att denna dugga inte är tänkt som ett ”läxförhör” där du skall visa på en
ytlig utantill-kunskap. Vi ser denna examination som lämplig dels för att fördjupa förståelsen
av kursens teoretiska innehåll, dels för att förhålla sig till begreppen på ett personligt plan och
därigenom knyta dem till sin yrkespraktik. Bakhtin, som är en förgrundsperson inom det
sociokulturella perspektivet på lärande, talar om vikten av att göra orden/begreppen till sina
egna. För att åstadkomma detta måste man använda och förhålla sig till dem. Duggan är ett
led i detta och vi anser den ett bra inslag i examinationen som ger högre kvalitet på den analys
av gruppens roll som du senare skriver. (Det är alltså fråga om en ”formativ bedömning”.)
Duggan äger rum kl. 9.30–11.30 onsdagen den 23 november i sal på Pedagogen. Som student
skall man ha med sig legitimation. Ni måste vara där i god tid då det annars är risk att
skrivningen inte kan starta i tid. Era svar kommer att vara anonymiserade.
Det kommer att läggas ut en lista på GUL med ca 40 centrala begrepp. På duggan kommer det
att finnas fem begrepp, och ni skall skriva om fyra av dessa enligt följande mall:
1.a) Vad innebär … enligt kurslitteraturen?
(2p)
b) Ge ett tydligt eget exempel på … utifrån egna erfarenheter.
(1p)
c) Peka ut en möjlig konsekvens av detta begrepp för dig i din framtida yrkespraktik.
(Det räcker inte att säga sig vara medveten om begreppet).
(1p)
Max antal poäng är alltså 16 och för att få godkänt krävs minst 8 poäng. Gruppens
seminarielärare lämnar tillbaka de bedömda duggorna efter VFU:n.
Vid frånvaro eller ej godkänt kommer ett nytt tillfälle att erbjudas onsdagen den 18 januari kl.
13.00–15.00. Anmäl dig senast måndagen den 9/1 (skriftligt vid studerandeservice).
8
ANALYS AV GRUPPENS ROLL I SKOLA OCH UTBILDNING
(individuell examinationsuppgift i slutet av kursen)
Du skall skriva två texter som visar de kunskaper du har vunnit från både den
verksamhetsbaserade
och
den
högskolebaserade
undervisningen.
Egna
erfarenheter/handlingar och teori skall sammanfalla i denna analys.
Båda texter skall behandla kurstemat Lärandets sociala natur plus minst ett av de övriga
teman som finns angivna i kursplanen (Lärandets institutioner – en del av samhället, Makt,
inflytande och identitet eller Ledarroll, samspel och kommunikation).
DEL 1; VFU:n
Du skall välja något (en situation, ett skeende eller en företeelse) som du uppmärksammat
under din vfu och som speglar de teman du valt att fördjupa dig i. Du skall med hjälp av
begrepp och perspektiv från litteratur, seminarier och föreläsningar analysera och diskutera
situationen/skeendet/företeelsen som du valt. Du avslutar din text med ett pedagogiskt
ställningstagande där du motiverar hur du själv skulle handla i eller värdera den situation eller
företeelse du beskrivit och analyserat.
Texten skall omfatta 3-5 sidor, Times New Roman 12 punkter, enkelt radavstånd exklusive
referenser. Litteraturreferenser skall anges enligt någon vedertagen norm (t ex APA). På
första sidan anger du namn, personnummer, arbetets titel, kurs, seminariegrupp och
examinerande lärare. Texten skall visa dina kunskaper utifrån kursens mål, men formen kan
skilja sig åt mellan olika seminariegrupper, olika seminarieledare och olika studeranden.
Senast måndagen den 9 januari kl. 9.00 lämnar du in ett manus (via GUL, så att basgruppen
kan ta del av texten) som sedan behandlas tillsammans med studiekamrater och
seminarieledare vid ett granskningsseminarium. Här får du diskutera din text och motta
synpunkter för att kunna utveckla den. Du skall läsa alla arbeten som behandlas vid det
granskningsseminarium du deltar i. Ett av arbetena granskar du extra noggrant och ger detta
både muntlig och skriftlig respons (ca en A4-sida). Du ger den skriftliga responsen till
kamraten efter genomförd opposition och även en kopia till seminarieledare. Respons och
deltagande i granskningsseminarium är en viktig del av examinationen och alltså
obligatoriskt. Slutlig inlämning skall skickas in senast vid kursslut (18 januari kl. 17.00) via
inlämningsfunktionen i GUL.
Omexamination av ”VFU-analysen” erbjuds vecka 4. Inlämning till:
[email protected] och [email protected] senast 19 januari 2012.
Ett uppföljande granskningsseminarium sker senare (exakt tid/plats meddelas via mail).
DEL 2; BASGRUPPEN
Som lärare kommer du att arbeta i lärarlag som förväntas samarbeta med planering och
utveckling av verksamheten. Hur gruppkonstellationerna ser ut är oftast något man inte själv
har makt över, men ändå förväntas alla bidra till det gemensamma lärandet med sin
9
kompetens. Som i alla grupper påverkas arbetet dock av faktorer såsom könsrollsmönster,
social och kulturell tillhörighet, ledarroller, delaktighet, engagemang och kommunikativ
förmåga. I denna kurs kan man jämföra ett lärarlag med de basgrupper ni är indelade i.
Utifrån hur basgruppsarbetet fungerat under kursens gång skall du välja något; en situation,
ett skeende eller en företeelse som du uppmärksammat och som speglar minst två av kursens
teman på samma sätt som i del 1 ovan (dvs. Lärandets sociala natur plus minst ett av de
övriga teman). Basgruppen utgör den grupp som analyseras och diskuteras. Tänk på att
anonymisera basgruppskamraterna och att även här använda kursens begrepp och perspektiv
som ett redskap för att problematisera situationen/skeendet/företeelsen. Du avslutar din text
med en reflektion som visar på möjliga konsekvenser för din framtida yrkespraktik.
Texten ska omfatta 2-3 sidor, Times New Roman 12 punkter, enkelt radavstånd exklusive
referenser. Litteraturreferenser skall anges enligt någon vedertagen norm (t ex APA). På
första sidan anger du namn, personnummer, arbetets titel, kurs, seminariegrupp och
examinerande lärare. Inlämning senast vid kursslut (18/1-12, kl. 17.00) via
inlämningsfunktionen i GUL.
GESTALTANDE GRUPPARBETE (slutet av kursen)
Det gestaltande grupparbetet skall utgå från en VFU-erfarenhet, exemplifiera teman i
kursplanen och arbetas fram tillsammans i basgruppen. Deltagarna presenterar och diskuterar
olika VFU-erfarenheter man upplevt under VFU-perioden och väljer sedan en av dessa för
gemensam gestaltning. En eller flera gestaltande uttrycksformer, exempelvis dramatisering,
film, bildcollage, datorbaserad multimediapresentation, målningar, sång och musik, men ej
enbart text, väljs sedan för redovisningen. Varje grupp väljer fritt den form där känslor och
upplevelser, tankar och reflektioner bäst kommer till sin rätt. Det är viktigt att få möjlighet att
uttrycka sig i andra former än enbart text och samtidigt ett tillfälle att träna samarbete och
gemensamt skapande. Genom att arbeta med hela kroppen, flera sinnen, känslor och intellekt
förväntas en särskild förståelse för kursens innehåll uppnås. Lärare vid Högskolan för scen
och musik (HSM) ansvarar för detta moment i kursen. Se schema och ytterligare anvisningar
angående genomförandet i GUL.
Även om redovisningen är en produkt av hela gruppens arbete skall det framgå att var och en
i gruppen är och har varit aktivt medverkande. Vid redovisningen skall gruppen presentera sitt
arbete samt vara beredd att leda en diskussion kring de frågeställningar som lyfts fram och
motivera de urval och ställningstaganden man gjort. Detta skall ske med tydlig anknytning till
kursens mål och innehåll. Redovisning sker i slutet på kursen. Varje grupp har ca 15 minuters
presentation samt ca 15 minuters diskussion till sitt förfogande. Vid presentationen kommer
även en av gruppens seminarielärare från Utbildningsvetenskapliga fakulteten att närvara.
ÖVRIGA EXAMINERANDE MOMENT
Det obligatoriska litteraturseminariet i GUL, VFU-närvaro och VFU-bedömning skall i så hög
utsträckning som möjligt klaras av under kursens gång. Om detta inte kan ske får dessa
moment kompletteras i efterhand, men kursledningen vill uppmana alla att undvika sådana
”rester” om det är möjligt. Notera att det inte är möjligt att få godkänt betyg på kursen innan
samtliga examinerande moment är godkända. För att kunna fortsätta på LAU 325 terminen
10
efter LAU 225 krävs således att alla eventuella kompletteringar utförs i god tid och erhåller
godkänt betyg.
PLANERING OCH UTVÄRDERING
Kursens huvudsakliga innehåll och uppläggning, litteratur samt krav och ramar vad gäller
VFU och examination framgår av kursplanen samt denna kursinformation och andra för
kursen gemensamma dokument. Ytterligare information ges av seminariegruppens lärare, som
också med de studerande diskuterar den konkreta planeringen av seminariegruppens
verksamhet, t ex vad gäller tidsplan, variation i arbets- och redovisningsformer,
basgruppernas och de studerandes egna arbetsinsatser, m.m. Basgrupperna har ansvar för att
planera hur gruppuppgifter skall genomföras, när och hur man ska träffas för gemensamt
arbete, hur redovisningar skall göras, m.m.
I varje seminariegrupp skall en eller två studeranderepresentanter utses (helst vid första
träffen med seminariegruppen) och ingå i en grupp med studerande som ska medverka vid
muntlig utvärdering onsdagen den 14 december kl. 13.00–15.00. Denna gemensamma,
muntliga utvärdering äger rum efter lite mer än halva kursen och kommer under den senare
timman att ledas av en studeranderepresentant från Göta studentkår. Även kursledare finns på
plats. Det är viktigt att representanterna före detta tillfälle har en dialog med hela gruppen så
de inte endast ger uttryck för egna åsikter. I slutet på kursen genomförs även en individuell,
skriftlig, nätbaserad kursvärdering av hela studentgruppen. Vi tänker oss också att utvärdering
sker fortlöpande, t.ex. genom samtal efter seminarier och basgruppsmöten.
SUMMERING OCH REGISTRERING AV OBLIGATORISKA MOMENT
OCH KURSRESULTAT
När de obligatoriska kursmomenten är genomförda och den slutliga versionen (båda texterna)
av analysen av gruppens roll har lämnats in och blivit bedömd, rapporterar seminariegruppens
lärare kursresultatet till studerandeexpeditionen som registrerar det i LADOK. Den
studerande kan sedan själv få del av resultatet via LADOK. Den individuella analysen och
andra underlag för bedömning arkiveras på studerandeexpeditionen. Den studerande som så
önskar kan kvittera ut sin individuella analys där.
KURSLEDARE, LÄRARE OCH STUDERANDESERVICE
Kursledare:
Anette Hellman (ytterst kursansvarig)
Kaj Jönsson
Ilse Hakvoort
B2 276
B3 375
A3 326
786 21 73
786 22 34
786 24 85
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Lärare:
11
Varje seminariegrupp har två lärare från Utbildningsvetenskapliga fakulteten som följer
gruppen genom kursens olika moment, leder flera av seminarierna och ansvarar för
examination. Dessutom medverkar andra lärare från både utbildningsvetenskaplig fakultet och
andra fakulteter som föreläsare och som seminarieledare i några av litteraturseminarierna. De
medverkande lärarnas namn framgår av schema och andra dokument. Telefon och
adressuppgifter kan t ex hämtas via ”KataGU” (sökning av person via Göteborgs universitets
webbsidor), http://katagu.gu.se/
Studierektor:
Lisbeth Lindberg
A3 130
786 22 56
[email protected]
Studievägledare för LAU 210:
Eva Bergström
AE 161
786 20 52
[email protected]
Studerandeservice
Barbro Ericsson
786 22 21
[email protected]
AE 213
LITTERATURLISTA
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Stockholm: Ordfront. Valda delar, 361 s.
Bartholdsson, Åsa (2003). På jakt efter rätt inställning – att fostra positiva och reflekterande
elever i en svensk skola. I Anders Persson (red). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur.
23 s.
Dysthe, Olga. (Red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Valda delar,
225 s.
Holm, Ann-Sofie (2005). “Vi killar har lite mer vid sidan om” – maskuliniteter, feminiteter
och studieresultat. I Didaktisk tidskrift 2005 (1-2). 11 s.
Paechter, Carrie F. (1998). Educating the Other. Gender, Power and Schooling. London: Falmer
Press. Kap. 1-2. 17 s.
Persson, Bengt (2001/2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Valda delar, 160 s.
Runfors, Ann (2006). Fostran till frihet? Värdeladdade visioner, positionerade praktiker och
diskriminerande ordningar. I SOU 2006:40 Utbildningens dilemma - Demokratiska ideal
och andrafierande praxis. 30 s.
Tesfahuney, Mekonnen. (1999). Monokulturell utbildning. Utbildning & Demokrati 8
( 3). 20 s.
Thors, Christina (Red.). (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet. 161
s.
Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. 180 s.
12
Obligatorisk valbar litteratur
Nedanstående skönlitterära titel läses, eller så väljes alternativ skönlitteratur i samråd med
seminariegruppens lärare.
Herrström, Christina (2006). Tusen gånger starkare. Stockholm: Bonnier Carlsen. 217 s.
Referenslitteratur
Dysthe, Olga (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Lathund för referensskrivning – APA-manualen.
http://www.ped.gu.se/forskarutbildning/Referens_skrivning.htm
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
http://www.skolverket.se
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö – 98, reviderad 2010. http://www.skolverket.se
Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan, 2011. http://www.skolverket.se
Skolverket (2011). Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011.
http://www.skolverket.se
Svenska skrivregler (2000 eller senare). Svenska språknämnden. Stockholm: Liber.
Svenskt språkbruk (2003 eller senare). Svenska språknämnden och Norstedts ordbok
KURSPLAN
…
4. Innehåll
Undervisningens utformning har som mål att förstärka studentens didaktiska kompetens,
bland annat genom att kursen utformas på ett sådant sätt att arbetssätt och arbetsformer
speglar kursens innehåll.
Den studerande får möjlighet att observera men också pröva, analysera och reflektera över
gruppens betydelse för lärandet samt undervisningsmetoder för grupper. Kursens
huvudprocess sker inom seminariegrupper och i mindre basgrupper som seminariegruppen
delas in i. Basgruppen skall bland annat examineras i en gestaltande gruppuppgift och
förbereda seminarier tillsammans. Inom seminariegruppen sker dessutom litteraturseminarier
samt andra seminarier eller workshops.
Det förekommer även storföreläsningar för flera seminariegrupper samtidigt. Föreläsningarna
i kursen uppmärksammar centrala punkter i kursinnehållet genom att behandla teorier,
perspektiv och sammanhang.
13
Deltagande i seminariegruppens aktiviteter är en viktig del i det gemensamma lärandet. Vi
använder oss även av universitetets lärplattform, GUL, som ett forum för seminariegruppen
att diskutera kursens innehåll (inkl VFU) och förlägger dessutom ett litteraturseminarium till
denna lärplattform.
Ett innehållsligt medel - att lyfta fram olikhet som tillgång - skall även märkas i
genomförandet, där möjligheter till infärgning och valfrihet ses i ljuset av att den används för
att tillföra det gemensamma kunskapandet nya dimensioner. Det gemensamma lyfts ur det
specifika.
I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) motsvarande 4,5 högskolepoäng som är
obligatorisk. Denna skall tillsammans med den högskoleförlagda undervisningen samverka på
ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv.
Utifrån denna samverkan skall studenterna utveckla sin förmåga att hantera komplexa
företeelser inom lärarprofessionen. Studenterna skall även få möjlighet att reflektera,
analysera, redovisa och gestalta sitt vetande genom olika uttrycksformer och därigenom på ett
självständigt vis integrera tidigare vunna kunskaper med kursens innehåll.
Kursen behandlar följande teman:
Lärandets institutioner – en del av samhället
Olika samhälleliga och strukturella faktorer som påverkar lärandets villkor och process
behandlas. Speciellt uppmärksammas betydelsen av social och kulturell tillhörighet. Lärarens
uppdrag och möjligheter att utifrån givna förutsättningar motverka social och kulturell
segregation, bryta könsrollsmönster och förhindra utslagning problematiseras både ur ett
samtida och ett historiskt perspektiv. Härvid uppmärksammas också den betydelse som val av
innehåll, arbetssätt och arbetsformer har för att såväl upprätthålla som bryta sådana mönster
liksom att förmedla värden. Inom kursen granskas kritiskt hur lärandets institutioner som
bärare och förmedlare av etiska, religiösa, kulturella och politiska värden påverkar villkoren
för lärandet. könsrollsmönster social och kulturell tillhörighet delaktighet
Makt, inflytande och identitet
Vad skolan/klassen/gruppen som ett socialt system betyder för lärandets villkor och process
behandlas. Speciellt läggs fokus på maktrelationer, delaktighet och utslagning. Särskilt
uppmärksammas mekanismer kring kränkning och förtryck bland såväl barn som vuxna –
exempelvis mobbning. Olika sätt att organisera undervisning så att de lärande kan ta ansvar
för och bli delaktiga i den lärande processen presenteras och analyseras. Gruppens och det
sociala samspelets betydelse för individens position i gruppen, personliga utveckling och
identitet behandlas och problematiseras.
Ledarroll, samspel och kommunikation
Kommunikativa, didaktiska och etiska dimensioner av lärares ledarroll belyses. Såväl
formella krav på som villkor för ledarskap behandlas, liksom den innebörd och gestaltning en
ledarroll kan ha för studenter. Vidare problematiseras dialektiken i läraruppdraget, dvs att
både vara och att samspela och skapa möten med de lärande, kollegor, föräldrar och andra
intressenter i skolans verksamhet. Särskilt uppmärksammas kommunikationsmönster som
främjar respektive hindrar samspel och grupprocesser i lärandemiljön. Kommunikativa
processer och uttryck analyseras med hänsyn till individuella och sociala förutsättningar och
den dynamik som skapas i lärandemiljön.
Lärandets sociala natur
14
Teorier, begrepp och forskning där lärande och kunskap betraktas som framvuxna i ett socialt
och kulturellt sammanhang behandlas. Vad det innebär att de lärande och läraren i
interaktionen tillsammans och ömsesidigt bygger upp en miljö för lärande uppmärksammas.
Vidare granskas hur olika miljöer för lärande (däri inbegripet digitala miljöer) erbjuder och
skapar möjligheter till social gemenskap och kommunikativa processer i lärandet.
Utbildningsvetenskap är ett brett ämnesbegrepp där samspelet mellan lärar-programmets olika
delar ger en professionsinriktning som utifrån läraryrkets praktik tar hänsyn till såväl individ-,
grupp- som samhällsperspektiv.
5. Mål
Kursens övergripande mål är att studenterna genom att fördjupa och integrera tidigare vunna
kunskaper med kursens innehåll utvecklar professionell kompetens. Speciellt så analyseras
och problematiseras lärandets villkor och process utifrån hur olika sociala och strukturella
faktorer i samhället och i lärandemiljön ömsesidigt påverkar varandra. Studenterna skall få
redskap som hjälper dem att argumentera för en lärandemiljö där de lärande är delaktiga, har
inflytande och tar ansvar för sitt lärande.
Efter avslutad kurs skall studenten ha fått sådan kunskap inom det utbildningsvetenskapliga
området att de kan:







förklara och kritiskt förhålla sig till vad det innebär att lärande och identitet skapas i
ett socialt sammanhang (inklusive sociala medier) och vilka konsekvenser det får för
att skapa miljöer för lärande (inklusive digitala miljöer)
analysera och kritiskt förhålla sig till läraruppdragets innebörd avseende att motverka
utslagning och segregering genom att bryta sociala mönster
beskriva och på ett självständigt sätt förhålla sig till komplexiteten i lärarens ledarroll
utifrån dynamiken mellan individuella och sociala perspektiv
analysera och problematisera egna ställningstaganden vad gäller människosyn och
samhälleliga normer utifrån styrdokument, forskning och erfarenheter
analysera situationer/företeelser i den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån
sociala och samhälleliga perspektiv samt på ett självständigt vis förhålla sig till dessa
situationer/företeelser
utifrån forskning och egna erfarenheter reflektera över egenskaper hos asynkrona
elektroniska diskussioners egenskaper som lärmiljö
planera, genomföra och utvärdera egen pedagogisk verksamhet utifrån hur olika
sociala och strukturella faktorer i lärandemiljön påverkar denna
Generiska kompetenser och professionella kompetenser
Generisk kompetens avser de allmänna kompetenser som studenten övar upp genom hela sin
studietid.
Inom kursen utvecklar studenten följande generiska kompetenser: självständighet, ansvar för
eget lärande, samarbetsförmåga, kreativ förmåga, kritisk analys, vetenskapligt
förhållningssätt, kommunikationsförmåga muntligt, skriftligt (även med hjälp av IKT),
växelverkan teori-praktik, förståelse för vikten av engagemang, värderingsförmåga, empatisk
förmåga.
Inom kursen utvecklar studenten följande professionella kompetenser:
15
förmåga att se och ta hänsyn till läraruppdragets sociala och samhälleliga aspekter,
utvecklandet av ett professionsspråk, delar av den digitala kompetensen
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
Former för bedömning relateras till innehållet och kursens uppläggning. Följande moment
utgör grund för examination och är därför obligatoriska.
Skriftlig tentamen med fokus på viktiga begrepp inom kursen som man även skall förhålla sig
till på ett självständigt vis
Skriftlig analys och reflektion utifrån VFU-erfarenheter som också granskas och diskuteras
Gestaltande gruppuppgift
VFU
Litteraturseminarier, inklusive ett virtuellt sådant
Examination inom VFU är begränsad till två tillfällen per kurs. Student som blivit underkänd
vid två tillfällen kan söka dispens för ytterligare examinationstillfälle hos Utbildnings- och
forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL).
För bedömningen skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator
utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är
praktiskt möjligt.
8. Betyg
Vid bedömning används en tregradig betygsskala; Underkänt, Godkänt eller Väl godkänt.
De studerandes arbeten examineras i relation till kursens mål och syften. Underlag för
bedömning utgörs av examinationsuppgifterna. Den skriftliga analysen och
reflektionen utifrån VFU-erfarenheter och därtill hörande granskningsseminarium utgör det
viktigaste underlaget för differentiering mellan Godkänt och Väl godkänt men även övriga
examinerande moment vägs in i denna bedömning.
Följande kriterier tillämpas vid bedömning av de studerandes prestationer och resultat:
Betyget Godkänt innebär att den studerande uppfyller kursens mål enligt kursplanen. För
Godkänt krävs att den studerande på ett självständigt sätt:
– analyserar, kommunicerar och använder vunna insikter i såväl HFU somVFU och genom
detta visar att hon/han uppfyller kursens mål
– på ett tydligt sätt argumenterar och motiverar sina ställningstaganden med stöd utifrån
kursens innehåll tydliggör och kommunicerar sina vunna insikter från litteratur, seminarier
och VFU och därmed visar att hon/han har uppnått kursens mål.
Betyget Väl godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt:
- visar förmåga att självständigt, kritiskt och kreativt integrera konkreta erfarenheter under
VFU:n med teoretiska perspektiv som behandlats i kursen
- gör sin fördjupade förmåga att hantera komplexa företeelser i verksamheten synlig genom
att med väl underbyggda argument problematisera och ta ställning till situationer eller
företeelser ifrån VFU:n
16
9. Kursvärdering
Resultaten av kursvärderingen görs till föremål för diskussion mellan
lärarna på kursen och representanter för studenterna. Denna diskussion
avrapporteras till kursansvarig och till de studerande vid påfäljande
kurstillfälle. En sammanställning av kursvärderingen lämnas till studentkåren
och LUR1 eller motsvarande. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras det
hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara.
10. Övrigt
Till kursplanen hör ett kommentarmaterial gemensamt för LAU110, LAU210 och LAU310.
17