Komplext - ADHD, depression och stress hos barn/
ungdomar inom autismspektrum
Jessica Stark
FoU-trainee
Uppsats nr 22
Februari 2012
Förord
Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Jessica
Stark, omsorgspedagog i en korttidsverksamhet för barn, Sociala
Resursförvaltningen. Arbetet är genomfört under Jessicas tid som FoUtrainee på FoU Malmö.
Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i veckan
under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från sitt
ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är
viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett
problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde
själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle
att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen
genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö, samt med en
introduktion på Stadsbiblioteket om hur man kan söka information via
Internet.
Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och
möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom
vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med
kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område.
Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats eller på annat sätt.
Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade
uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge
personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet
att ta del av litteraturstudien.
Jessica är en person med mycket stort engagemang för de barn och unga
hon arbetar med. Vi har haft många givande samtal kring det material
Jessica fördjupat sig i. Jag önskar henne lycka till i det fortsatta arbetet!
Petra Björne
Koordinator
FoU Malmö
1
Innehållsförteckning
Inledning.......................................................................................... 3
Syfte.................................................................................................. 3
Metod ............................................................................................... 4
Bakgrund ......................................................................................... 5
Vad är autism och autismspektrumtillstånd?.................................. 6
Vad är ADHD?................................................................................. 8
ADHD hos barn/ungdomar med autism.......................................10
Depression hos barn/ungdomar ....................................................12
Depression hos barn/ungdomar med autism ................................14
Stress påverkar hälsan.....................................................................16
Hur kan vi som personal förebygga/minska stress hos
barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd?..................................... 19
Diskussion ......................................................................................22
Referenslista....................................................................................25
2
Inledning
Under de år jag arbetat med människor inom autismspektrum har jag ett
flertal gånger mött barn och ungdomar som jag misstänkt haft någon
form av psykisk ohälsa eller ADHD. Som personal har jag tidigare gjort
antaganden för mig själv att ett visst beteende berott på exempelvis
depression, men utan någon teoretisk förankring.
ADHD anses vara den vanligaste samsjukligheten hos barn med
autismspektrumtillstånd och jag möter fortlöpande barn och ungdomar
inom autismspektrum med diagnos ADHD. Därför var valet enkelt när
jag skulle välja ämne för en FoU-uppsats. Jag ville fördjupa mina
kunskaper vad gäller symtom och kännetecken på ADHD samt psykisk
ohälsa hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.
Eftersom psykiska ohälsa är ett så brett begrepp valde jag att inrikta
mig på depression, som är den vanligaste psykiska ohälsan hos ungdomar
och vuxna inom autismspektrum. Då depression anses vara en
stressrelaterad sjukdom ville jag beskriva sambandet mellan stress och
hälsa, kopplat till individer inom autismspektrum.
För att läsaren ska kunna se komplexiteten med att upptäcka
symtom på ADHD och depression hos en person inom autismspektrum
har jag valt att även beskriva diagnoskriterierna för autism.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att se vad forskning och litteratur säger om hur
ADHD och depression yttrar sig hos barn/ungdomar inom
autismspektrum samt vilken påverkan stress har på hälsan.
Mina frågeställningar är:
Vilka symtom/kännetecken på ADHD kan vi se hos barn/ungdomar
med autismspektrumtillstånd?
Vilka symtom/kännetecken på depression kan vi se hos barn/ungdomar
med autismspektrumtillstånd?
Vilken påverkan har stress på hälsan?
Hur kan vi som personal förebygga/lindra stress hos individer inom
autismspektrum?
3
Metod
Jag har sökt efter litteratur och forskning på internet via sökmotorerna:
http://scholar.google.se/
http://libris.kb.se/
http://www.google.se/
Sökord jag använt mig av (9/3 – 23/3 2011):
Comorbidity autism, 15 400 träffar
Samsjuklighet autism, 89 träffar
Psykisk ohälsa autism, 1380 träffar
Autism, 397 000 träffar
ADHD, 200 000 träffar
Autism, ADHD 28 800 träffar
Depression autism, 63 000 träffar
Vissa av sökorden gav många träffar, men endast ett begränsat antal var
av betydelse för min uppsats. Materialet har varit begränsat. Jag har sökt
litteratur på Malmö Högskolas bibliotek Orkanen samt Hälsa och
Samhälle. Jag har även fått tips på användbar litteratur och forskning av
min handledare.
4
Bakgrund
I de flesta industrialiserade länder är andelen människor som lider av
psykisk ohälsa ca 20 %. Faktorer som orsakar medicinska sjukdomar
ökar risken för psykisk ohälsa, särskilt i de fall då hjärnans funktioner
påverkas, som vid autism. Kliniska experter menar att psykisk ohälsa
förekommer oftare hos personer med autism jämfört med övriga
befolkningen. Samsjuklighet vid autismspektrumtillstånd (AST) innebär
att individen förutom sin funktionsnedsättning också har någon form av
psykisk ohälsa eller sjukdom (Ghaziuddin, 2005).
2010 gav Socialstyrelsen ut rapporten ”Alltjämt ojämlikt” där syftet
var att ta fram information om levnadsförhållanden för personer med
funktionsnedsättning. I rapporten beskrivs att vuxna individer med
funktionsnedsättning och som ingår i personkrets 1 (utvecklingsstörning
och/eller autismspektrum) enligt LSS ofta har sämre hälsa än den
generella befolkningen. Studier visar ”att självupplevd ohälsa är tio
gånger vanligare bland personer med självskattad funktionsnedsättning
än bland den övriga befolkningen” (Socialstyrelsen, 2010a, s. 79).
Funktionsnedsättningen behöver inte alltid medföra en sämre hälsa, utan
kan i stället innebära en risk för försämrad hälsa.
Ghaziuddin (2005) påpekar att inom barnpsykiatrin är det mer regel
än undantag att funktionsnedsättningar förekommer tillsammans med
andra sjukdomstillstånd, vilket även Kutscher (2010) bekräftar. Därför är
det angeläget att undersöka de faktorer som bidrar till orsaker till och
konsekvenser av en viss funktionsnedsättning, samt titta på de
sjukdomstillstånd som följer.
I en klinisk test fann Ghaziuddin (2005) att av 68 barn och
tonåringar med autism led 9 % av psykisk ohälsa. I denna test deltog
mestadels personer med utvecklingsstörning. I andra kliniska tester där
personer med Aspergers syndrom/högfungerande autism deltagit var
förekomsten av psykisk ohälsa högre. Baron m.fl. (2006) skriver om
undersökningar som visar på hög förekomst (mer än 84 %) av
samsjuklighet hos individer med autism.
I en studie publicerad 2008 där man samlade 112 barn och
ungdomar med AST i ålderskategorin 10–14 år hade 70 % av dem minst
ett annat psykiatriskt sjukdomstillstånd och 41 % hade två eller fler
psykiatriska sjukdomstillstånd. Av dem med AST och ADHD var
förekomsten av psykisk ohälsa högre, 84 % fick utöver ADHD
ytterligare en diagnos på något psykiatriskt sjukdomstillstånd (Simonoff
m.fl., 2008).
5
Vad är autism och autismspektrumtillstånd?
Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för följande diagnoser:
Autistiskt syndrom eller autism som det oftast förkortas. Många med autism
har också en utvecklingsstörning.
Aspergers syndrom är en form av autism, vanligtvis utan utvecklingsstörning. Personer med Aspergers syndrom har inte de uppenbara
avvikelser i den tidiga språkutvecklingen som personer med autism oftast
har.
Autismliknande tillstånd, atypisk autism eller genomgripande störning i utvecklingen
är diagnoser där individen inte uppfyller samtliga kriterier för autism eller
Aspergers syndrom, men har stora liknande svårigheter.
Hellers syndrom eller desintegrativ störning innebär att ett barn efter två –
tre års ålder tappar förmågor och utvecklar autism. Väldigt sällsynt förekommande tillstånd (Socialstyrelsen, 2010a).
Diagnoskriterierna för autism, vilka beskrivs i DSM-IV-TR1 (APA, 2000)
är följande:
1
•
Kvalitativt nedsatt förmåga till socialt samspel/social interaktion:
Personer med autism har svårigheter med att tolka samt använda
icke-verbala beteenden såsom t.ex. ansiktsuttryck, kroppsspråk
och blickar. Detta bidrar till att individer med autism har svårt att
läsa av samt förstå andras och egna tankar och känslor. Detta är
förmågor som krävs för att kunna agera i ett socialt samspel och
för att kunna umgås med jämnåriga.
•
Kvalitativt nedsatt förmåga i kommunikationen:
DSM-IV – Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Diagnosmanual
som innehåller kriterier för olika sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar.
Sammanställd av American Psychiatric Association (APA, 2002)
6
Personer med autism har ofta en försenad eller utebliven
språkutveckling samt svårt med språkförståelsen. Många av dem
med autism som har ett verbalt språk är monotona i sitt
språkbruk. De upprepar exempelvis ord och fraser, ibland utan
att förstå innehållet i orden. Detta kan medföra att det blir svårt
för individen att inleda samt upprätthålla ett samtal med andra.
Barn med autism har ofta svårt för att leka spontana låtsas- eller
fantasilekar.
•
Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende,
intressen och aktiviteter:
Många personer med autism har specialintressen, de blir
upptagna av just ett eller fler intressen, som tar stor del av deras
tid och liv. Det är även vanligt med vissa ritualer och rutiner. Det
kan leda till starka reaktioner, t.ex. självskadande beteende, om
rutinerna bryts för individen. Personer med autism uppvisar
många gånger ett stereotypt beteende vad det gäller motoriken,
som t.ex. handviftningar, gunga med samt snurra kroppen.
Många med autism intresserar sig ihärdigt för vissa föremål eller
för detaljer på föremålen.
Symtomen ska visa sig innan 3 års ålder och inom minst av ett av
följande områden: socialt samspel, användande av språket i social
kommunikation, fantasi- och symbollek.
Många personer med autismspektrumtillstånd har svårigheter med
att hantera sinnesintryck. De har en annorlunda perception eller
uppfattningsförmåga vad det gäller känsel, syn, hörsel, lukt, smak och
balans. En person med AST kan uppfatta ett till synes lågt ljud som
väldigt högt och skrämmande. Lätt beröring från andra kan skapa
obehag hos en person med AST medan hård beröring kan skapa
välbefinnande eller vice versa (APA, 2000).
7
Vad är ADHD?
ADHD är en förkortning för Attention Deficit Hyperactive Disorder, vilket
kan innebära svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och
hyperaktivitet (Kutscher, 2010). Studier visar på att ca. 5 % av samtliga
barn i skolåldern har ADHD (Socialstyrelsen, 2010c).
Huvudsymtomen som beskrivs i manualen DSM-IV-TR (APA, 2000) är
följande:
8
•
Uppmärksamhetsstörningar:
Barnet med ADHD har lätt för att störas av det som sker i
omgivningen, vilket gör att barnet tappar fokus och
koncentration. Barnet har svårt att göra färdigt aktiviteter, utan
kan i stället påbörja aktiviteter utan att avsluta dem. Det kan även
vara svårt för barnet att påbörja en aktivitet. Blir barnet avbrutet
är det vanligt att barnet inte har förmågan att komma ihåg vilken
aktivitet som det var inne i för att självmant kunna återgå till
aktiviteten. Det verkar som om vissa barn med uppmärksamhetsstörningar har en tendens till att dagdrömma. De är inte
närvarande och verkar inte lyssna på det som sägs och kan lätt bli
förvirrade.
•
Impulsivitet:
Detta andra huvudsymtom vid ADHD gör att barnet kan ha
svårt att kontrollera sina impulser och därmed hålla tillbaka eller
hejda sina reaktioner. Att vänta kan vara svårt, barnet har kanske
svårt att lyssna färdigt, avbryter och svarar plötsligt utan att förstå
de negativa reaktioner som kan uppstå från omgivningen. Barnet
kan ha svårigheter med att utföra planerade aktiviteter och lockas
i stället av sådant som ger direkt tillfredsställelse. Det kan
upplevas som att barn med ADHD inte kan ”tänka sig för”.
Barnet utsätter sig för situationer som kan vara farliga och leda
till skador samt olyckor.
•
Överaktivitet/hyperaktivitet:
Barnet med ADHD rör sig samt pratar mer än typiskt fungerande barn. Barnet upplevs oftast som att det har svårt att vara
stilla och har lätt för att bli otålig. Ett barn med ADHD kan
verka överaktivt i många situationer, medan det i andra
situationer kan verka underaktivt, t.ex. i samband med skolarbete
som är stillasittande (Socialstyrelsen, 2004).
Symtomen skall bringa barnet svårigheter vilka är påtagliga och inte
åldersadekvata, dessutom ska symtomen ha varat i minst sex månader.
Svårigheterna skall ha startat i barndomen och skall uppfattas i minst två
olika miljöer, t.ex. i hemmet och i skolan (Kadesjö, 2008).
ADHD delas in i följande tre undergrupper i DSM-IV-TR (APA, 2000):
• ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning
• ADHD med i huvudsak hyperaktivitet/impulsivitet
• ADHD av kombinerad typ, dvs. kriterierna för uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet ska vara uppfyllda
för att denna diagnos ska kunna ställas
Symtomen skall ha uppkommit innan 7 års ålder för att diagnos ska
kunna ställas.
Barn med ADHD kan i vissa fall utveckla depression eller perioder
av nedstämdhet. Många av barnen är osäkra och har inte tron på sin egen
förmåga, saknar självförtroende vilket kan påverka den psykiska hälsan
(Socialstyrelsen, 2004).
Största delen av den forskning som gjorts om ADHD har varit
inriktad på pojkar. Fortfarande är kunskapen om flickor med ADHD
inte tillräcklig. Symtomen hos flickor och pojkar är i stort sett samma,
men flickornas problematik visar sig oftare genom svårigheter med
uppmärksamheten och mer sällan som motorisk överaktivitet samt
impulsiva känslouttryck. Flickor har mer inåtvända symtom medan
pojkar visar på utåtagerande tilläggsproblematik. Flickor kan ha låg
självkänsla, vara ledsna och får ofta symtom som är kroppsliga i form av
exempelvis ont i magen och huvudvärk. Problemen som det innebär för
flickor med ADHD är inte lika tydliga för omgivningen, vilket kan bidra
till att flickornas problematik inte uppmärksammas och de får inte det
stöd som behövs (Socialstyrelsen, 2010c).
9
ADHD hos barn/ungdomar med autism
I både DSM-IV-TR och ICD-102 utesluts diagnosticering för ADHD när
en person redan uppfyller kriterierna för autism. Ändå förekommer
ADHD och autism som samtidiga diagnoser hos vissa individer.
Gillberg (1999) hävdar att ungefär hälften av barnen med ADHD
har autistiska drag. Han menar att det ibland kan vara omöjligt att skilja
ADHD med autistiska drag från ”lätt” infantil autism. Svårigheten i att
avgöra om en person med autism har ADHD eller inte ligger i att skilja
på om beteendet finns inom personens typiska beteenderepertoar eller
om beteendet ligger utanför och försvårar för personen (Carpenter,
2009). Kadesjö (2004) skriver i sin artikel ”ADHD och autism” att dessa
två diagnoser ofta överlappar varandra vad gäller symtom.
Många barn med autism kan ha svårigheter med att koncentrera sig i
miljöer med många intryck, vilket gör att misstanken om en samtidig
ADHD kan uppkomma. Har barnet diagnosen autism och det är
uppenbart att symtomen tydligt minskar i en tillrättalagd miljö, förklaras
koncentrationssvårigheterna av just autism. Men Kadesjö menar att
relativt många barn med autism har svårigheter med uppmärksamhet och
hyperaktivitet där autism inte är orsaken, utan ADHD, dvs. barnet bör
då diagnosticeras med båda.
De första tecknen på autism i småbarnsåldern kan vara hyperaktivitet och ett oorganiserat beteende. Dessa symtom är även vanliga
hos barn med ADHD i samma ålderskategori. Detta gör att det inte är
sällsynt att barn som fått diagnos ADHD som småbarn senare under
uppväxten diagnosticeras med autism. Även för barn i skolåldern kan det
vara problematiskt att särskilja symtom på ADHD från symtom på
autism. Barn med ADHD som främst är drabbade av
uppmärksamhetsstörning kan vara så passiva och verka så ointresserade
av sin närmiljö att omgivningen förmodar att autism föreligger som
diagnos.
De barn med ADHD vilka är hyperaktiva och väldigt impulsiva kan
ha bekymmer med att läsa av samt förstå sociala signaler från
omgivningen. Detta kan tolkas som svårigheter med det sociala
samspelet och missuppfattas som symtom på autism (Kadesjö, 2004).
Ghaziuddin (2005) skriver att barn med autismspektrumtillstånd ofta
visar symtom på hyperaktivitet, impulsivitet och bristande koncentration.
Dessa symtom kan uppträda inom många olika psykiska
sjukdomstillstånd såsom depression och ångest. När det gäller ADHD
uppträder dessa symtom ofta i kluster. Den vanligaste orsaken för att
remittera barn och ungdomar med autism till psykiatrin är störande
2
ICD-10 – WHO:s (Världshälsoorganisationen) klassifikationssystem för sjukdomar
och funktionsnedsättningar (Gillberg, 2001).
10
beteende, vilket oftast inkluderar hyperaktivitet. Att diagnosticera
ADHD är svårt, särskilt gällande barn och ungdomar med autism som
faller inom ramen för utvecklingsstörning och de barn och ungdomar
som lider av andra psykiatriska samt medicinska tillstånd, t.ex. epilepsi.
Symtomen förbises ofta hos individer med mildare form av autism
och hos individer som inte uppfyller samtliga kriterier för autism.
Forskning har visat på att autism har en benägenhet att uppträda
tillsammans med symtom på hyperaktivitet och motoriska svårigheter.
Det händer även att individer med högfungerande autism eller Aspergers
syndrom diagnosticeras fel och får diagnos ADHD i stället.
Kliniska studier visar på att de barn och ungdomar med autism som
är hyperaktiva och inte behandlas oftast mår sämre över tid, vilket
understryker behovet av tidig upptäckt och behandling (Ghaziuddin,
2005).
Att barn och ungdomar diagnosticeras korrekt är av betydelse för
deras rätt till insatser samt vilket stöd som ska sättas in. Exempelvis kan
ett barn som har ADHD och drag av autism behöva den struktur i
vardagen som ett barn med autism behöver. Ett barn med autism som
även har diagnos ADHD kan ha behov av medicin som underlättar
tillvaron för individer med diagnos ADHD (Kadesjö, 2004). Carpenter
(2009) menar att i de fall beteendet är försvårat kan medicinsk
behandling behövas för att lugna ner och ge personen bättre fokus på
tillvaron.
11
Depression hos barn och ungdomar
Ordet depression täcker ett helt spektrum av känslomässiga tillstånd, alltifrån den
för alla välbekanta upplevelsen av att man känner sig deppig, nere, olustig och
oföretagsam, till ett mer ovanligt, sjukligt tillstånd av djup melankoli3.
Gillberg m.fl., 2001
Socialstyrelsen beskriver i sin publikation Ledsna barn (2010d, s. 12-14)
bl.a. två förstämningssyndrom4 med följande symtom:
Dystymi
• nedstämdhet eller irritabilitet
• förändrad aptit och/eller förändrad sömn och/eller trötthet
och/eller koncentrationssvårigheter och/eller hopplöshetskänslor och/eller mindervärdeskänslor
• större delen av de flesta dagarna under minst ett år
• men inte så uttalat som vid en depression
Egentlig depression
• nedstämdhet eller irritabilitet
• oförmåga att engagera sig eller känna glädje och lycka
• minskad eller ökad aptit, nedgång eller uppgång i vikt
• sömnlöshet eller ökad sömn utöver det normala
• psykomotorisk agitation eller hämning
• trötthet, minskad energi
• känslor av värdelöshet eller överdrivna skuldkänslor
• svårigheter att koncentrera sig, tänka eller fatta beslut
• återkommande tankar på döden eller på självmord
De negativa känslorna och tankarna är starkare vid en egentlig
depression jämfört med dystymi. Dessutom är symtomen fler vid
egentlig depression och symtomen ska visa sig varje dag i minst två
veckor. Människor med depression drabbas ofta av uppvarvning eller
hämmas, motoriskt sett. Vilket i sin tur kan påverka kroppshållning, tal
och mimik (Socialstyrelsen, 2010d).
3
Melankoli – ”en form av depression” (NE.se a).
4
”Förstämningssyndrom är samlingsnamnet på sjukdomar där det känslomässiga
stämningsläget förskjuts nedåt, som vid depression, eller uppåt, som vid mani”
(Socialstyrelsen, 2010 s.11-12).
12
Socialstyrelsen (2010d) beskriver att spädbarn och barn i förskoleåldern
först och främst visar nedstämdhet genom att äta och sova dåligt, vilket
kan ge försämrad tillväxt. På vilket sätt barn känner av och uppvisar
depressiva symtom påverkas av hjärnans utveckling, vilket leder till att
symtomen förändras med ålder. När barn har kommit upp i låg- och
mellanstadieåldern kännetecknas depressiva symtom av mer kroppsliga
besvär som t.ex. magont eller huvudvärk. Det är även vanligt att barnen
är mer oroliga, visar rädsla och klänger på sina föräldrar. Främst pojkar
kan reagera genom att bli aggressiva och få utbrott.
Nilzon (1999) nämner att tillbakadragenhet anges som den mest
markanta egenskapen hos deprimerade barn i de studier som gjorts. Ofta
har barnet negativa funderingar över sig själv och sin sociala förmåga.
Barn kan lida av depression under flera år utan att omgivningen tagit
fasta på det.
Vanliga barn som visar upp sin nedstämdhet inför omgivningen kan
ha drabbats av en allvarlig depression eftersom barn sällan visar sin
depression tydligt, utan t.ex. gråter när de är ensamma. Störningar som
uppkommer i barnets vardag gällande sömn, mat, skolgång, lek,
aktiviteter o dyl. kan vara tecken på depression (Gillberg, 2001).
Nilzon (1995) väljer att fördela orsaker till depression i följande tre
grupperingar:
•
•
•
Biologiska – till följd av obalans i hjärnans system.
Ärftliga – Depression hos barn och ungdomar kan bero på
genetiska faktorer. Författaren skriver om studier som visat på att
adopterade barn är mer sårbara för depression när de biologiska
föräldrarna varit deprimerade.
Psykosociala – Att ha förlorat en nära anhörig förekommer mer
hos deprimerade barn och ungdomar än hos andra. Barn och
ungdomar med funktionsnedsättning har större sårbarhet för
depressioner, grundläggande för barns och ungdomars självkänsla är till stor del känslan av det egna kunnande och kapacitet.
Härtill kommer också förmågan att kunna hantera stressande
situationer, vilket påverkar graden av sårbarhet för depression.
13
Depression hos barn/ungdomar med autism
Ghaziuddin (2005) skriver att depression är den vanligaste psykiska
ohälsan som finns i befolkningen. Han menar att depression oftare
förekommer hos personer med Aspergers syndrom än hos personer
inom autismspektrum som också har en omfattande eller grav
utvecklingsstörning. Han påpekar samtidigt att en anledning till denna
skillnad i förekomst kan vara att det är lättare att diagnosticera personer
med verbalt språk. Ghaziuddin menar vidare att dystymi är mer
förekommande hos barn samt att ju yngre barnet är desto svårare är det
att konstatera depression.
Återkommande depressioner uppträder mer hos personer med
autism än i normalbefolkningen, vilket kan ta sig i uttryck på följande
sätt: tydliga beteendeförändringar, aggressivitet mot sig själv eller andra,
destruktivitet, likgiltighet ibland tillsammans med gråtattacker. Även
skrikperioder kan uppträda (Ghaziuddin, 2005; Gillberg, 1999).
Ghaziuddin listar även följande symtom på depression hos individer med
autism:
• Social tillbakagång – isolering ökar
• Ökade tvångshandlingar – rituellt beteende ökar
• Formen på fixeringar och intressen ökar
• Regression – tillbakagång i utveckling, tappar färdigheter,
viktminskning, inkontinens
Gillberg (1999) poängterar dessutom att hos många barn med autism
sker en försämring på ett periodiskt vis, som vid vår och höst.
Enligt Carpenter (2009) kan individer med autism drabbas av två
typer av förstämningssyndrom. Det första är ett ojämnt humör hos
personen som skiftar snabbt, vilket kan bero på nyligen uppkomna
händelser av olika slag. Beteendet verkar höra ihop med individens brist
på medvetenhet om sig själv och brist till förmågan att kontrollera sina
känslor.
Det andra är en allvarligare affektiv5 störning, där det finns ett
samband med känslomässiga störningar i familjens bakgrund. Svår
depression samt mani utgör förmodligen den vanligaste psykiska ohälsan
som associeras med autismspektrumtillstånd enligt Carpenter (2009).
Personer med AST som inte kan eller har nedsatt förmåga till att
förstå och hantera sitt eget känsloliv kan uppleva denna oförmåga som
en slags tomhet. Denna tomhet kan framstå som en djup depression för
omgivningen (Lagerheim, 2001).
5
Affektiv – ”som har att göra med affekt eller affekter; känslomässig, känsloladdad”
(NE.se b)
14
Hejlskov Elvén (2009), leg. psykolog, skriver att han brukar få höra av
kolleger som arbetar med personer med Aspergers syndrom att det kan
vara svårt att skilja på om det är symtom på Aspergers eller symtom på
depression. Detta pga. att många individer med Aspergers syndrom har
beteenden som även ses som symtom på depression, som t.ex.
tillbakadragenhet i situationer som kräver förmågan till socialt samspel.
15
Stress påverkar hälsan
Studier visar på att det finns ett återkommande samband mellan stress
och hälsa. Det som tycks påverka hur stora negativa konsekvenser stress
får för individen är individens upplevelse av att ha kontroll över
situationen (Nilzon, 1999). Depression kan enligt Hejlskov Elvén (2009)
vara ett resultat av långvarig stress och belastning för individen med
AST.
Stress kan framkalla många olika känslotillstånd hos ett barn, t.ex.
aggressivitet, ängslan, ångest, isolering från andra. Stressreaktionen beror
på hur mycket stress barnet utsätts för samt vilken förmåga barnet har
att hantera stressen på (Nilzon, 1995).
Barnets behov av att känna kontroll är viktig och har förmodligen
ett samband med självuppfattning samt tilliten till sig själv, då det gäller
problemlösning. Det finns barn som har kontrollsystem av antingen inre
eller yttre art. Har barnet ett yttre kontrollsystem ser barnet yttre faktorer
som avgörande, inte det egna beteendet. Barnet har därmed sämre
förmåga att kunna påverka stressen som uppstår. Ett barn med yttre
kontrollsystem verkar uppleva stressen som mer hotfull än vad ett barn
med inre kontrollsystem gör. Har barnet en stark känsla av inre
självkontroll ser han/hon sitt eget beteende som betydelsefullt och
hanterar stressen mer aktivt. Den inre förmågan av kontroll minskar
stressen genom att barnet upplever stressmomentet som mindre hotfullt,
vilket ger minskad oro och ångest (Nilzon, 1999).
Hejlskov Elvén (2009) menar att det finns fler stressande faktorer i
livet för en individ med AST än vad det generellt gör hos befolkningen i
allmänhet, vilket kan vara en anledning till att individen med AST
hanterar stress sämre.
Aaron Antonovsky (2005) presenterar i sin bok ”Hälsans mysterium”
begreppet KASAM, vilket innebär känsla av sammanhang. Enligt
Antonovsky är det graden av KASAM som är avgörande för hur
individens fysiska och psykiska hälsa påverkas. KASAM består av
följande tre delar:
•
16
Begriplighet – när en individ med hög känsla av begriplighet
möter på oförutsedda händelser och överraskningar, positiva
och/eller negativa, har individen förmågan att kunna ordna och
förklara händelserna för sig själv, individen kan hantera det som
skett. Har man en hög känsla av begriplighet ser man dessutom
framtiden som förutsägbar och förståelig. Det vi kan förstå och
prata kring är alltid enklare att handskas med.
•
Hanterbarhet – att kunna se händelser i livet som erfarenheter
och tro på sin kapacitet att möta livets utmaningar.
”Har man en hög känsla av hanterbarhet kommer man inte att känna sig
som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist.
Olyckliga saker händer i livet, men när så sker kommer man att kunna
reda sig och inte sörja för alltid” (Antonovsky, 2005 s. 45).
Vid en svag känsla av hanterbarhet känner sig individen som ett
offer för situationer som sker i livet samt har en svag förmåga att
påverka livet och det som sker.
•
Meningsfullhet – är nödvändigt för att en människa ska ha
psykisk hälsa. Att individen känner att livet har en känslomässig
betydelse samt att livet är värt att investera i, känslomässigt sett,
visar på att individen har en hög grad av meningsfullhet. Det som
kan skilja en person med hög grad av meningsfullhet mot en med
låg är att han eller hon söker mening i det som händer och
konfronterar utmaningen, för att på så sätt klara sig igenom den.
Exempelvis om en individ med hög grad av meningsfullhet
mister en nära anhörig eller avskedas från sitt arbete känner
individen förtvivlan och sorg. Men individen kan hitta en mening
i det som skett och på så vis hantera händelsen samt ta sig
igenom den. Antonovsky anser denna komponent vara den
viktigaste av de tre pga. att den utgör drivkraften för att öka
förståelsen av världen och de resurser som finns i den.
Balansen mellan dessa tre komponenter påverkar hur individen hanterar
komplicerade situationer i livet och har betydelse för hälsan menar
Antonovsky (2005).
Stress är många gånger ett bekymmer för individer oavsett om de
befinner sig inom autismspektrumet eller inte. Stress påverkar bl. a.
kognition och beteende hos människor. Minnet kan försämras, sömnoch uppmärksamhetsstörningar samt ökad rädsla uppstå, egenskaper
vilka är karakteristiska för autism.
Individer med autismspektrumtillstånd har neurologiska utmaningar
att stå inför, vilket gör att förståelsen för gränsen mellan optimal stress
och dålig stress blir ännu otydligare än för övriga individer. Barn och
ungdomar med AST som av sin omgivning upplevs som
understimulerade och p.g.a. detta utsätts för många stimuli kan bli överbelastade av stress i stället för att stimuleras. För mycket stimuli har då
en negativ effekt och barn och ungdomar med AST kan inte hantera den
stress som uppstår. Stress kan för individer med AST leda till försämrad
förmåga att fokusera på och förstå instruktioner från omgivningen.
Kognitiva svårigheter ökar sårbarheten för stress.
17
Baron m.fl.(2006) poängterar att vad som innebär stress för en individ
med AST oftast tolkas utifrån personer i omgivningen och deras
erfarenheter, inte från individens eget perspektiv. Individen med AST
som kanske har svårt att förstå sociala signaler, vilka han/hon får från
människor i omgivningen, finner möjligen dessa människor som
oförutsägbara och därmed en källa till stress i stället för stöd och
trygghet, vilket borde vara deras uppdrag. Det är troligt att många
individer med AST lider av stress, särskilt i en värld där deras verklighet
inte har så mycket gemensamt med den verklighet individer utan AST
lever i. Sådan stress kan enbart öka skillnaderna mellan dessa två
verkligheter.
Det är nödvändigt att vi ökar vår förståelse och kunskap kring vad
som är upphov till stress för individen med AST för att kunna reducera
stressen så mycket som möjligt samt förebygga psykisk ohälsa. Baron
m.fl. (2006) listar följande faktorer som kan verka stressande för
individer med autism:
•
•
•
•
•
•
•
18
Fysiska besvär: kroppslig smärta orsakat av t.ex. huvudvärk eller
allergier, kan ta sig i uttryck genom beteende som är
självskadande, slå huvudet eller slå sig på kroppen.
Sensorisk överbelastning: t.ex. ljud, ljus, trängsel, dofter
Missar väsentlig information: det sker ett missförstånd eller en
misstolkning och personen kan inte be någon att förklara
Människor – ”normalt” beteende hos andra människor kan leda
till överstimulering hos personer med AST. Sociala sammanhang
där människor använder många ord, skrattar, luktar, kommer för
nära mm. Direkt ögonkontakt kan vara väldigt stressande, t o m.
smärtsamt.
Förändringar – när något är förändrat, nytt eller saknas.
Avbrott och övergångar – oväntade avbrott mitt i aktivitet samt
oförutsägbara situationer som kan uppkomma vid övergångar,
från en aktivitet till en annan.
Att vänta och att vara uttråkad – när personer med AST inte vet
hur länge de ska vänta, inte vet vad de ska göra medan de väntar
eller vad som ska hända.
Hur kan vi som personal förebygga/minska stress hos
barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd?
Nycklar för att undvika stress är:
Balans mellan krav och förmåga
Balans mellan aktivitet och vila
Gerland, 2010 s. 162-163
Som personal till barn och ungdomar med AST är det viktigt att utgå
från varje individ och se bakom olika beteenden. Eftersom individer med
AST har ett, för oss i omgivningen, annorlunda sätt att tänka och hantera
omvärlden på bör vi försöka förstå hur barnet/ungdomen tänker. Att
ställa rimliga krav med utgång från var barnet/ungdomen befinner sig
utvecklingsmässigt sett är en strategi för att underlätta dennes tillvaro
(Socialstyrelsen, 2010b).
Att hela tiden vara uppmärksam på signaler på förhöjd stressnivå
från individen med AST samt observera och kartlägga dessa, är viktiga
redskap för att kunna underlätta för individen. En strukturerad miljö
tillsammans med tydliga instruktioner för individen ökar inlärningsförmågan samt minskar stressrelaterat beteende. Självständigheten stärks,
vilket ger ett rikare liv för individen (Baron m.fl., 2006).
TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related
Communication handicapped Children) är ett habiliteringsprogram för
personer med autismspektrumtillstånd i North Carolina, USA.
Programmet vänder sig till personer med autism i alla åldrar i delstaten
North Carolina, USA och ser på personer med autism som en kultur,
”autismkulturen”. För att olika kulturer, t.ex. autismkulturen och ickeautismkulturen, ska kunna mötas och förstå varandra krävs kunskap om
vad som är karakteristiskt för kulturerna. Inom TEACCH försöker man
hela tiden utgå från individen med AST och en av grundpelarna i
programmet är strukturerad undervisning, s k. Structured teaching. Detta
sätt att undervisa bygger på grundliga bedömningar av egenskaper och
förmågor hos den enskilda individen, i syfte att ta reda på vilken
utvecklingsnivå individen med AST befinner sig.
Strukturerad undervisning ska hjälpa individen med att tillhandahålla
strategier i det dagliga livet. Strukturen som TEACCH bygger på är
visuell eftersom individer med AST har sin styrka i just det visuella.
TEACCH lägger även fokus på att träna individer med AST i att
utveckla sin förmåga att kommunicera med omgivningen. Har individen
ett fungerande sätt att kommunicera på kan han/hon förmedla sina
behov och önskemål, kanske t o m. förmedla om att han/hon mår dåligt.
Struktur och kommunikation hjälper individen att få kontroll på tillvaron
(Mesibov m.fl., 2007). Tydliggörande pedagogik, vilket vi arbetar med i
19
Sverige har sitt ursprung i just TEACCH och bygger på samma principer
som Structured teaching.
För att visa på hur viktig strukturen och kontrollen är för individer
med AST har jag valt att ha med nedanstående berättelse, tagen ur
verkliga livet, från boken Aspeflo om autism. Författaren till boken, Ulrika
Aspeflo, är leg. logoped och har under många års tid föreläst samt
handlett inom autismspektrum. Sara, som texten handlar om, har
diagnoserna autism och utvecklingsstörning.
När Sara var i förskoleåldern var hon extremt sensorisk, stoppade allt i munnen,
rev, pillade, tuggade och plockade. Sara var också extremt hyperaktiv, hade svåra
sömnstörningar och var väldigt ljudkänslig. De här problemen blev mindre, och
Sara hade en lugnare period med stora utvecklingssprång, från skolåldern fram till
puberteten.
Med pubertetens inträde ökade ljudkänsligheten, sömnsvårigheterna och
”pillet” igen. Sara blev väldigt känslig för krav i olika situationer och uppvisade
svåra stressymtom som senare utvecklades till svåra problemskapande beteenden i
form av ständigt slitande i sina kläder, rivande på sin kropp eller annat löst som
fanns i omgivningen till exempel gardiner, kuddar, täcken, skor och glasögon.
Med tiden eskalerade problemen med svår ångest och utmattningsdepression
som följd. Under den här tiden blir schemat förknippat med krav och Sara slänger
sitt schema, klarar inte att se på bilderna eller använda sig av dem. Sara är också så
känslig för ljud att hon inte klarar av när två personer pratar samtidigt i hennes
närhet. Hennes behov av ”noll” intryck är total.
Hemmet blir också en svår plats för Sara att vistas i trots familjens extrema
anpassningar även där. Avstängd telefon och dörrklocka, inga besök från släkt,
vänner eller kompisar till syskon, syskon som isolerar sig på sitt rum, inga samtal
som kan föras och så vidare.
Förutom att åka bil är teve det enda som kan ge Sara lite lugn för stunden.
Sara som tidigare klarat att själv välja olika tevekanaler med hjälp av en anpassad
fjärrkontroll, samt kunnat se på olika videofilmer börjar nu bara se på Kanal 1.
Veckans nummer av tevetidningen blir livets ”struktur” och Kanal 1 blir en bisarr
kontrollfunktion i det övriga livets kaos. Kanal 1 står på oavsett om det är testbild
eller UR:s ”språka på serbokratiska”.
När Sara var 13 år slutade hon skolan, fritids och kortids. När hon var 14 år
flyttade hon helt till Molle. Insatsen är ”bostad med särskild service för en person”
och har skräddarsytts helt utifrån Saras behov eftersom inget annat har fungerat
för henne.
Under den första fasen av uppbyggnaden av verksamheten handlade allt om
att skapa lugn och ro för Sara. Varje dag såg exakt likadan ut, på dagsschemat
fanns bara delar av dagen framme samtidigt, det handlade bara om att vara ”här
och nu” och ge Sara möjligheten att få uppleva någon slags kontroll i tillvaron.
De enda aktiviteterna vi gjorde under den första fasen var att åka bil, gå
promenad i skogen, se på teve och lyssna på musik.
Vi åkte samma biltur och gick samma skogspromenad varje dag. Vi började
bygga detaljerade vardagsrutiner kring till exempel morgon- och kvällshygien och
matsituationen. Vi skapade fasta arbetsordningar där varje moment i detalj för hela
rutinen visades, allt för att erbjuda Sara förutsägbarhet och en chans till
automatisering: All personal gjorde likadant på detaljnivå.
Personalen hade nedskrivna instruktioner för hur de skulle agera i de olika
aktiviteterna, inga frågetecken skulle finnas och man reducerade allt ”prat” till det
20
minimala. Fanns det frågetecken som behövde redas ut gjorde man det på den
pedagogiska planeringstiden som vi från början hade en gång per vecka då hela
personalgruppen och förälder samlades.
…Idag mår Sara mycket bra. Sara har aldrig levt så segregerat, isolerat och i
en sådan detaljerad, strukturerad miljö men har aldrig mått så bra som nu.
Sara åker ut på sina uteaktiviteter i naturen där det är minimalt med intryck
från andra människor. Hon badar på lasarettets egna bokningsbara bassäng ensam
med personal. Hon besöker en djuraffär en timme före öppningsdags varje vecka,
hon har egen gymnastik på söndagar i en gymnastiksal i en av kommunens skolor,
hon besöker ridklubbar och hälsar på katter och hästar och hon har anpassade
inneaktiviteter efter egna intressen.
Sara vistas aldrig ute i samhället. Hon klarar inte av att delta i
veckohandlingen, gå och fika eller ha socialt umgänge i grupp. Sara åker aldrig
hem för att hälsa på. Familjen besöker Sara på Molle och då sätts familjen in på
schemat med bilder och allt, vad man ska göra under besöket och när man ska åka
hem, allt in i minsta detalj. Ett speciellt sätt för familjen att umgås med Sara, men
det fungerar bra för Sara och det är huvudsaken. En avgörande orsak till att vi
lyckats så bra med verksamheten på Molle är att Sara har tillgång till ett eget litet
hus. Huset är tryggheten för Sara, där hon kan bo själv med sin personal och där
alla kommer till henne, inklusive familjen, och hon slipper variera miljöer.
Aspeflo, 2010 s.134-137, 144
Hejlskov Elvén (2009) skriver i sin bok ”Problemskapande beteende“
om skyddande faktorer, vilka bidrar till att minska risken för stress och
kaos för individen. Struktur är en av dessa faktorer och ska utgå ifrån
individens behov, inte omgivningens. Genom att hjälpa individen att få
kontroll på tillvaron minskar dennes stressnivå. Vardagen förtydligas och
görs förutsägbar med hjälp av struktur, vilket illustreras väl av berättelsen
ovan. Han poängterar också att arbetar man med att reducera stressnivån
minskar symtomen på psykisk ohälsa, så visst kan vi som personal hjälpa
till att förebygga exempelvis depression eller åtminstone lindra
symtomen.
Den
kanske
allra
viktigaste
skyddsfaktorn
för
personer
med
autismspektrumtillstånd, oavsett ålder och utvecklingsnivå, är att alla insatser
bygger på särskild kunskap om autism och Aspergers syndrom och hur det yttrar
sig hos barnet ifråga
(Socialstyrelsen, 2010a s.21)
21
Diskussion
Den litteratur och de studier som jag läst pekar åt samma håll, ett barn
med AST löper större risk att drabbas av någon form av
samsjuklighet/psykisk ohälsa än barn utan. När vi arbetar med personer
som inte har förmågan att sätta ord på hur de mår, har vi som personal
ansvar för att vara vaksamma på eventuella beteendeförändringar hos
varje enskild individ.
För att kunna särskilja vad som är kännetecknande för AST
respektive samsjuklighet/psykisk ohälsa krävs teoretisk kunskap om
dessa tillstånd samt kännedom om individen och dennes typiska
beteenderepertoar. Eftersom symtomen kan vara så diffusa ville jag med
denna uppsats få fram just kännetecken på depression och ADHD i
samband med diagnos inom autismspektrum. Inte för att kunna ställa
diagnos utan som en hjälp för personal att kunna sätta ord på misstankar
om eventuell depression eller ADHD.
Misstänker vi som personal samsjuklighet/psykisk ohälsa hos
individen har vi ett ansvar att signalera till anhöriga, eventuellt sjukvård,
beroende på vilken typ av verksamhet vi arbetar i. För att konkret kunna
visa på beteendeförändringar hos en individ krävs det bra dokumentation
som underlag vid kontakt med anhöriga eller sjukvård. Finns inget gehör
från anhöriga eller sjukvård får vi inte ge upp, utan fortsätta kämpa för
individens rätt till adekvat hjälp.
Med den information jag fått fram om kombinationen autism och
ADHD förstår jag att det är komplicerat att särskilja de olika diagnoserna
särskilt med tanke på att autismspektrumtillstånd enligt Ghaziuddin
(2005) inte sällan förekommer tillsammans med symtom på
hyperaktivitet och motoriska svårigheter, symtom som också ingår i
diagnoskriterierna för ADHD. Motoriska svårigheter kan även bero på
att individens sinnen fungerar annorlunda, t.ex. balanssinnet, vilket i sin
tur ingår i symtombilden för autismspektrumtillstånd. Symtomen för
ADHD och AST går in i varandra, men för individens skull och
möjlighet till utveckling är det av yttersta vikt att rätt diagnos ställs.
När jag jämför hur depression tar sig uttryck hos barn/ungdomar
med AST och barn/ungdomar utan är likheterna stora. Den mest
markanta skillnaden som jag kan se är att barn/ungdomar med AST kan
få ökade symtom på tvångshandlingar och ritualer. Det kan ske en
förändring i hur individen hanterar eventuella fixeringar och intressen.
Jag tolkar det som att individen med AST försöker få en känsla av dels
kontroll på tillvaron genom ökade tvångshandlingar och ritualer, dels
ökad trygghet och avskärmning genom att ännu mer fördjupa sig i
fixeringar och intressen. Fortlöpande dokumentation är viktig för att
kunna se om förändringar i beteende inträffar. Om vi inte dokumenterar
22
är risken att vi som personal ändå tycker oss ha kontroll på individen och
individens utveckling, ”vi träffar ju ändå individen så ofta”, men vi
tappar de små nyansskillnader som är så viktiga. Det kan ju också vara så
att personal slutar och byts ut. Finns det då ingen alls eller enbart
bristfällig dokumentation om individen blir det för ny personal att lära
känna individen från början, vilket kan skapa mycket stress för båda
parter.
I den litteratur jag läst framkommer det att hälsa och stress har ett
samband, nämligen att depression kan bero på stress under lång tid. När
jag läser det som Nilzon (1999) beskriver om yttre och inre
kontrollsystem funderar jag på barn och ungdomar med AST och hur de
upplever stress. Med tanke på de kognitiva svårigheter som barn och
ungdomar med AST har, försvåras förmodligen deras förmåga att själva
kunna göra kopplingen mellan det de känner och upplever just nu och
stress.
Visst är det så att omgivningen tolkar vad som är stress för individer
med AST, vilket Baron m.fl. (2006) skriver. Viktigt är ju att tolkningen
sker utifrån individens perspektiv och inte från personen som tolkar för
att kunna förebygga stress för personen. Tyvärr är det nog vanligt att vi
glömmer att ta personens perspektiv. Många gånger är det vi själva i
omgivningen som skapar stress för individerna i våra verksamheter. När
jag läser listan med stressfaktorer slår det mig att vi borde kartlägga och
förebygga stress mycket mer än vad vi gör. Dessutom måste vi se hur
mycket vi som personal kan påverka och faktiskt påverkar. Att rannsaka
sig själv som personal och reflektera över hur man som personal agerar
samt hur man bör agera borde vara en självklarhet i verksamheter där
människor med funktionsnedsättning vistas. Personal som säger sig ha
kunskap om AST och inte vill reflektera över sitt agerande samt inte vill
eller kan sätta sitt eget agerande i samband med att personen med AST
faktiskt påverkas, bör tänka om. Ska man arbeta med människor inom
autismspektrum måste man hela tiden vara medveten om vilken effekt
man kan ha på individen.
Socialstyrelsen (2010a) skriver att vi bör se bakom individens
beteende och kartlägga orsaker till beteendet för att kunna förebygga
stress överhuvudtaget. Vi som personal måste även fundera på vilken
nivå vi lägger våra krav på individerna vi arbetar med. Kraven bör vara
anpassade efter varje individs utvecklingsnivå. Min upplevelse är att vi
ofta ställer för höga krav och på så vis bidrar till ökad stress för
individen. Vissa gånger är vi inte tydliga nog och fortfarande
förekommer det i LSS-verksamheter att personerna inte får det
pedagogiska stöd de behöver. Anledningarna är säkert många och skilda,
men återigen har vi som personal ett ansvar och det kan vi inte blunda
för. Jag har exempelvis hört personal som har upplevt att deras
arbetsbelastning ökar när man behöver arbeta med tydliggörande
23
pedagogik. Visst ställer det krav på personalen att förbereda material för
individen, men när vi vet om att det är till gagn för individen och
förebygger stress samt psykisk ohälsa borde vi göra det med glädje.
Dessutom blir arbetsmiljön bättre både för personal och för individen
med AST.
Författarna till den litteratur jag läst är alla överens om att struktur
och kommunikation hjälper personer med AST att få kontroll över sin
tillvaro samt att stressnivån hos personen reduceras. Då jag läser om
Antonovskys resonemang kring KASAM och att de tre komponenterna
begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet är avgörande för
individens psykiska och fysiska välbefinnande, drar jag hela tiden
paralleller till vårt uppdrag som personal i verksamheter för personer
med AST. Som personal ska vi arbeta för att göra personens omvärld
tydlig och begriplig. Vi ska arbeta för en ökad självkänsla och medvetenhet hos individen samt ge ökad kontroll för att var och en ska kunna
hantera sitt dagliga liv och hitta en mening med det.
Att arbeta med struktur för individen är för mig detsamma som att
förebygga stress samt psykisk ohälsa och i stället öka välbefinnandet hos
individen.
Till sist, som en avslutning på denna uppsats, ett citat av Jim Sinclair,
en person inom autismspektrum.
Att ha autism är inte detsamma som att vara omänsklig. Men det innebär att vara
annorlunda. Det innebär att sådant som är normalt för andra människor inte är
normalt för mig och att det som är normalt för mig är inte normalt för andra. Jag
är på så sätt och vis oerhört illa utrustad för att överleva i denna värld, likt en
utomjording som har strandat utan karta. Men min personlighet är intakt. Mitt
Själv är oskadat. Livet har både mening och värde för mig och jag önskar inte att
bli botad från att vara mig själv…Visa mig respekten att möta mig på mina egna
villkor – inse att vi båda är lika främmande för varandra och att mitt sätt att vara
inte bara är en skadad variant av ditt. Ifrågasätt dina antaganden. Definiera dina
villkor. Arbeta med mig för att bygga broar mellan oss.
Peeters, 1998:2 med hänvisning till Sinclair
24
Tack
Jag vill avsluta denna uppsats med att tacka för möjligheten att få vara på
FoU och skriva denna uppsats. Det har varit en oerhört rolig och lärorik
tid.
Främst vill jag tacka min handledare Petra Björne som varit ett
orubbligt stöd, du inspirerar och motiverar mig. Tack även till min chef
Thomas Ekman som gjorde det möjligt för mig att skriva denna uppsats.
Jag vill även tacka mina kolleger Maria Johansson, Pernilla Berglund
och Emma Sällberg för att ni tog er tid att läsa mitt material och komma
med synpunkter. Och tack till Ingela Andersson, tidigare kollega och
rumskamrat på FoU, för trevligt sällskap och många intressanta samtal.
Referenslista
American Psychiatric Association (2000). Diagnostic and Statistical Manual
of Mental Disorders – Text Revision. Washington DC: Author.
Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Aspeflo, U. (2010). Aspeflo om autism: kvalificerade insatser till barn och vuxna
med autism i skola, gruppbostad och daglig verksamhet. Pavus Utbildning AB.
Baron M G., Groden J., Groden G., Lipsitt L P. (2006) Stress and Coping
in Autism. New York: Oxford University Press, Inc.
APA. (2002) Mini-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM IV-TR.
Kristianstad: Pilgrim Press.
Gerland, G. (2010) Arbeta med Aspergers syndrom: Hantverket och den
professionella rollen. Pavus Utbildning AB.
Ghaziuddin, M. (2005). Mental Health Aspects of autism and Asperger Syndrome. London: Jessica Kingsley Publishers.
Gillberg, C. (1999) Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och
vuxna. Stockholm: Natur och Kultur.
Lagerheim, B. (2001), Depression. I: C. Gillberg & L. Hellgren (red.),
Barn- och ungdomspsykiatri, s.139-158. Stockholm: Natur och Kultur.
25
Carpenter P. (2009). Mental Health Aspects of Autism Spectrum
Disorders. I: A. Hassiotis, D.A. Barron & I. Hall (red.), Intellectual
Disability Psychiatry, s. 85-99. Chichester: Wiley-Blackwell.
Hejlskov Elvén B. (2009) Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, B. (2007) Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB.
Kadesjö, B. (2004) ADHD och autism www.autismforum.se (2011-11-21).
Stockholms läns sjukvårdsområde.
Kutscher, M. L. (2010) Barn med överlappande diagnoser. Stockholm: Natur
och Kultur.
Mesibov, G. B., Shea, V. & Schopler, E. (2007) TEACCH vid
autismspektrumstörning hos barn och vuxna. Lund: Studentlitteratur.
NE.se:
a. http://www.ne.se/lang/melankoli (2011-12-20)
b. http://www.ne.se/sok?q=affektiv (2011-12-20)
Nilzon K. R.
Studentlitteratur.
(1999)
Barn
med
känslomässiga
problem.
Lund:
Nilzon K. R. (1995) Barn och depression. Lund: Studentlitteratur.
Peeters, Theo. (1998). Autism: från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik.
Stockholm: Liber.
Simonoff, E., Pickles, A., Charman, T., Chandler, S., Loucas, T. & Baird,
G. (2008). Psychiatric disorders in children with autism spectrum
disorders: prevalence, comorbidity, and associated factors in a
population-derived sample. Journal of the American Academy of Child &
Adolescent Psychiatry, 47(8), 921-929.
Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna – En
sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt.
Socialstyrelsen (2010a). Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa
personer med funktionsnedsättning.
26
Socialstyrelsen (2010b). Barn som tänker annorlunda – Barn med autism,
Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.
Socialstyrelsen (2010c). Barn som utmanar – Barn med ADHD och andra
beteendeproblem.
Socialstyrelsen (2010d). Ledsna barn.
27
STADSKONTORET
FoU Malmö
205 80 Malmö
Telefon 040-34 10 00
www.malmo.se/fou
