2017-01-02
1 (2)
Vad är RS- och coronavirus?
RS- och coronavirus är smittsamma virusinfektioner som varje år drabbar nötbesättningar i Sverige.
Både vuxna nöt och kalvar kan drabbas. De cirkulerar framförallt på vinterhalvåret då djuren är inne
och smittrycket är högre, samt för att virus överlever längre i kyla. Men det förekommer även utbrott
på sommaren. RS-virus kan även drabba människor men det smittar inte mellan djur och människa.
Vad ger de för symtom?
En infektion med RS-virus ger hög feber och luftvägssjukdom och det händer att djuren dör i akut
lunginflammation. Drabbade djur behandlas ofta med antibiotika pga. sekundära bakteriella
lunginflammationer. Coronavirus ger diarré hos kalvar och vuxna djur (vinterdysenteri) och kan även
orsaka varierande grad av luftvägssjukdom.
Hur smittar det?
Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan djur men också indirekt via t ex människor och
utrustning. En stor risk för smittspridning är personer som besöker flera besättningar under samma
dag. Smittspridning via vind sker inte mellan besättningar, om det inte rör sig om samma gårdsplan.
Inte heller mjölkbilen är inte någon större smittspridare.
Hur förhindrar man att sprida smittan vidare?
Genom ett bra smittskydd. Använd gårdens egna besökskläder och stövlar. Om dessa saknas eller är
för smutsiga för att kunna användas – säg till! Det är för gårdens egen skull. Ett tips är att trä
plasttossor över stövelskaftet när de inte används så de hålls rena på insidan. Det är också viktigt
med handtvätt och desinfektion före och efter besök. Undvik besök i smittad besättning, och i så fall
lägg det sist på dagen. Byt arbetskläder och skyddskläder, inklusive stövlar innan besök i nästa
besättning (det bästa är om man kan undvika fler gårdar efteråt på samma dag, utan istället låta det
gå en natt). All utrustning som varit inne i besättningen ska rengöras och desinficeras. Ha gärna extra
uppsättning stövlar i bilen.
Kan det finnas smitta konstant i en besättning?
RS- och coronavirus överlever inte någon längre tid utanför djuret och smittan inte ligger kvar någon
längre tid i besättningen utan kommer in utifrån för varje utbrott i besättningen.
Hur lång är inkubationstiden?
Inkubationstiden, dvs. tiden från att djuret smittats tills att sjukdomen bryter ut, är vanligen mellan 2
till 5 dagar. Det kan smitta även innan du ser synliga symtom, var därför alltid noga med
smittskyddet. Ett stärkt smittskydd förhindrar inte bara spridning av RS- och coronavirus, utan också
spridningen av andra smittämnen.
Hur länge smittar det efter en infektion?
Forskare vid SLU har studerat hur länge kalvar med coronavirusinfektion utsöndrar virus. Studien
gjordes genom att undersöka träck och nässekret hos en grupp experimentellt infekterade kalvar.
Kalvarna utsöndrade höga halter virus i upp till cirka 10 dagar och tre veckor efter infektionstillfället
var smittrisken är låg. Liknande studier för RS virus har inte genomförts men efter tre veckor är
troligen smittrisken låg även för RS-virus. Om man sträcker sig till en månad har man marginalen på
sin sida.
2017-01-02
2 (2)
Vad kan man göra när utbrott väl har skett i besättningen?
Både RS- och coronavirus är smittsamma infektioner och oftast infekteras alla mottagliga djur i
besättningen inom kort tid. Infektionen brukar hålla i sig 3-6 dagar men djuren kan vara nedsatta
längre och även drabbas av bakteriella följdinfektioner. Undvik om möjligt att besöka besättningen
och i så fall lägg besöket sist på dagen. Informera gärna kollegor och andra gårdar att smitta finns i
området så alla kan hjälpas åt att tänka extra på smittskyddet.
Behandling
Ingen specifik behandling finns då det är ett virus. Understödjande behandling och omvårdnad. För
RS-virus kan man behöva behandla med antibiotika pga sekundärinfektion med bakterier. När virus
väl introducerats i besättningen drabbas vanligen alla mottagliga djur. Har man flera djurstallar kan
man genom strikta smittskyddsåtgärder eventuellt begränsa smittan till ett stall. Utbrottet klingar
vanligen av inom någon/några veckor beroende av besättningsstorlek, ju större besättning desto
längre tid innan det cirkulerat till alla mottagliga djur.
Är det inte bra att ha dessa smittor då och då?
Utbrottet innebär både djurlidande och ekonomiska avbräck i besättningen. Studier har visat att en
negativa effekter på hälsoläget kan hålla i sig länge efter en infektion med RS- och coronavirus. Till
exempel kan kalvdödlighet, fertilitet, mjölkproduktion och celltal kan påverkas. Förutom kostnader
förknippade med långvarig försämrad hälsa kan ett utbrott innebära veterinär- och
medicinkostnader, mjölkavbrott och dödsfall. Dessutom leder RS-utbrott ofta till att djuren måste
behandlas med antibiotika. Att ha dessa smittor då och då innebär även att man riskerar att få in
andra smittor då och då.
Är det inte farligt att vara ”fri” dvs att djuren saknar antikroppsskydd?
För att få antikroppar måste djuren gå igenom infektionen. Det innebär både djurlidande och
ekonomiska avbräck i besättningen. Även om kalvarna inte producerar mjölk är det ingen bra start i
livet med lunginflammation/diarré. Studier har visat att djur som drabbas hårt som kalv kan ge
negativa effekter som kvarstår som vuxen.
Finns det vaccin att använda?
I dagsläget finns det inget bevisat effektivt vaccin. Forskning på vaccin mot RS-virus pågår och har
visat lovande resultat.
Anna Ohlson, veterinär Växa Sverige
[email protected]
