14 e trefaldighet
28 augusti 2016
Anders Facks
Predikan med tre bollar som kastas upp. Fånga den du vill eller behöver.
Den ena är ett löfte om total befrielse. Hur kan vi ens tänka tanken att vara rädda eller oroas
inför Gud om Gud är sådan som vi ser i Jesus. Gud vill inte i sin makt ha underdånighet. Utan
fria människor som håller blicken högt. Varför lär en del predikanter i kyrkor, om Guds
kärlek, men samtidigt pratar om en tvingande och utestängande makt. Jesus Dog ju på
korset. Jesus räckte ut handen Grät och räckte ut handen, för att den som vill kan fatta den.
Gripa tag och känna den värme som strömmar från Guds hjärta.
Det är en villolära att predika annat än en öppnande kärlek.
Den andra bollen är ett krav, som egentligen är en lättnad. ”Med er är det annorlunda” säger
Jesus.
Vågar vi vara annorlunda på ett sådant sätt som ger oss större frihet. Man kan se det ur ett
glatt och festligt perspektiv. Vågar vi vara spontana och göra saker utan att tänka. Vad ska de
andra säga? Ja det kanske vi är många som längtar efter. Men det är inte en extrovert ideal,
eller bara ett slags brasiliansk karnevals-kultur som Jesus menar.
Men också vågar vi vara annorlunda. Välja ett liv vi tror på och stå för det. Att säga ifrån när
det någon säger dumma saker. Eller säga nej till det som inte känns bra i magen. Våga vara
som Jesus är
Jag tycker att jag hör Jesu röst, när han säger detta utmanande. Med er är det annorlunda. Vi
är något. Och har ett ansvar. Antje Jackelen uttryckte det så kärnfullt på Twitter för ett tag
sen. Vi hjälper inte andra för att de är kristna. Vi hjälper andra för att vi är kristna. Vem kan
med rimlig logik hävda att det är viktigare liv om det är ett kristet liv.
ja som kultur och som kyrka ska vi stötta andra kyrkor, men vi kan ju inte skilja ut vem som
är mer värd för att den är mer som vi…
men jag vill att ni ska veta att kyrkan stöttar flyktingar oavsett religiös tillhörighet. Men
stöttar också många kristna kyrkor och deras arbete i utsatta situationer.
Jag blir stressad när kristna i svenska kyrkan. Offentligt skriver ner sin egen kyrkas ledning,
för att de inte är tillräckligt tydlig, enligt deras mått. Då tänker jag. Stå för den tydlighet som
du själv tycker. Men att avfärda andra som inte tillräckligt kristna blir fel väg. Och från många
håll i debatter så verkar det finnas en sådan misstro som grundas i en frustration över något.
Och rykten blir sanningar helt utan grund.
Svenska Kyrkans sätt att vara har alltid varit att ha ett tydligt centrum Där är Jesus och
korsets starka befriande budskap. Men inte skarpa gränser. Gränserna skapar lätt ett vi och
dom. Jesu armar på korset sträcks ut. Han blottar sitt hela liv. Vi ska inte använda det till att
begränsa andras goda vilja och liv. Med er är det annorlunda…
Annorlunda också genom att inte respektera en titel eller status på något sätt. Utan
respektera vänlighet och godhet, vem den än kommer från. Det försöka att leva gott är att
tro. Det är inte främst att tänka att den ena eller den andra saken är sann, utan tro är att ge
hänge sig åt att följa Guds kärleks vilja.
Jesus ger också ett krav på att vi ska vara annorlunda genom att tjäna. Inte härska, utan
tjäna och på det sättet vara människor att se upp till. Den som härskar vill låta sin egen vilja
styra i den andras liv. Den som tjänar visar att någons liv är viktigt för den. Sådan är Gud i sitt
ledarskap för oss. Leder genom att själv älska och tjäna.
Det tredje är en biktspegel. Vi läser epistel. Läs denna lilla uppmuntran varje dag denna
vecka. Se inte vad du missar eller misslyckas med utan känn igen dig när du verkligen handlar
i vänlighet och medkänsla. Känn igen dig när du har brytt dig om någon eller något som är
någon annans lycka.
Lita på att Guds ande bor och lever i dig. Varje gång du sträcker ut en hand sker ett skapande
av himmelriket.
