Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
KONFIRMANDARBETET 2009Målformulering –Vad?
Syfte och mål
Vi vill att alla människor ska lära känna den tro som vi döps till i den kristna kyrkan,
och att alla ska finna en gemenskap i vår församling. Därför vill vi att alla 15-åringar i
vår församling med erbjudandet om konfirmandläsning. Vårt mål är att 50% av de
kyrkotillhöriga 15-åringarna ska konfirmera sitt dop. Av dessa ska var fjärde vara
finnas med i någon församlingsverksamhet ett år efter konfirmationen.
Konfirmandernas livsfrågor ska alltid relateras till den kristna trons grunder.
Vi vill visa på livet i Kristus och i Svenska kyrkan genom att ge konfirmanderna
1. Redskap att tolka sitt liv på dopets grund.
a)
b)
c)
d)
Att det kristna livet är något som påverkar och betyder något i livet och i deras egen
situation.
En erfarenhet av att kristen tro och kyrkans liv handlar om livets frågor.
Att det kristna livet ger livsglädje och framtidshopp
Ge redskap att relatera kristen tro till andra livsåskådningar; samt, att visa respekt för
människor med annan övertygelse.
2. Hög kvalitet på undervisningen genom att:
a)
b)
c)
d)
ge rika tillfällen att lyfta fram de frågor de själva bär på.
ge möjlighet att påverkas och ta ställning till kyrkans budskap,
de möter motiverade ledare som utmanar och hjälper konfirmanderna att uttrycka
sin tro och sitt tvivel.
ha en god undervisningsplan, rik på kunskaper, med fokus på centrala livsfrågor och
trosfrågor och en god pedagogisk plan.
3. Goda upplevelser och erfarenheter. Konfirmanderna ska få:
a)
b)
c)
d)
Gemenskap med andra och gudstjänstgemenskap
Andakter och upplevelser som berör även känslan.
kännna sig sedda och mötas personligen
känna att är del av ett större sammanhang - skapelsen och den världsvida kristna
kyrkan.
1
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Mötet i arbetslaget
Konfirmandledarna utgör i sig själva ett viktigt redskap för konfirmanderna att bearbeta livets
frågor.
Vårt mål är därför att ha ett väl sammansatt konfirmandarbetslag som ger
1)
2)
3)
4)
stabilitet och kontinuitet
mångfald i livserfarenhet, gåvor och kompetens
en grupprocess som i sin tur gör ledarna väl förberedda att möta konfirmandernas frågor.
konfirmanderna goda möjligheter till identifikation med ledarna.
Mötet med konfirmanderna
Vi vill:
1) att varje konfirmand ska känna sig sedd och respekterad oavsett kön, etniskt ursprung
eller funktionsnedsättning
2) bygga förtroende mellan konfirmander och ledare
3) skapa en förväntan hos konfirmanden på vad det kristna livet kan innebära i deras liv
4) möta varje konfirmand som en individ, vad gäller deras förväntningar på
konfirmandtiden
5) möta dem i den fas i livet där de står just nu, särskilt med avseende på frågor om
kropp, relationer, kärlek och sex
6) ledarna ska vara förebilder i tro och liv
7) konfirmanderna ska känna att de befinner sig i en trygg och kärleksfull lärandemiljö
Metoden är teologi
Det ska märkas att vi ser Jesus som den främsta förebilden, när det gäller mötet med
människor.
Vi vill att innehållsfrågorna ska ligga till grund för utformningen av konfirmandarbetet
Vi vill att konfirmandarbetslaget kontinuerligt arbetar med sin teologi.
2
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Konfirmandarbetets innehåll
1)
2)
3)
4)
Konfirmandarbetet ska ge konfirmanderna inblick i kyrkans tro och liv
Konfirmandarbetet ska ge erfarenhet av andakt, bön och gudstjänst
Konfirmanderna ska lära känna, tolka och använda Bibel och psalmbok
Följande ämnen ska beröras under konfirmandtiden:
*Människosyn, vem är jag, min självbild
*Hur Gud är, Gudsbild, framförallt så att Guds kärlek blir klar
*Fadern- Skaparen och upprätthållaren av allt liv. Männskans ansvar för skapelsen.
*Vem Jesus var, varför han kom, vad han gjorde, varför han dog och uppstod
*Vad den helige Ande är och gör.
*Vad tro är
*Varför förlåtelse är viktigt
*Vad ett kristet liv handlar om. Vad är meningen med livet. Dubbla kärleksbudet. De
10 budorden, med aktuella etiska dilemman om vad de säger oss idag. (Andra
religioner, föräldraskap, attityder, sex och samlevnad, ärlighet, konsumtion, miljö,
mm.)
*Betydelsen av Dopet, Nattvarden, och den kristna gemenskapen
*Om livet efter döden, sorg och tidens slut
5) Konfirmandarbetet ska möta och skapa frågor hos konfirmanderna.
Genomförande - Hur?
Mål och syfte
Vi vill att våra ledare, ska vara inlästa på syften och mål, med vårt konfirmandarbete. Inför
varje ny konfirmandgrupp ska vi läsa igenom våra syften och mål. även konfirmanderna och
deras föräldrar ska veta vad våra syften och mål är.
Konfirmanderna ska ges möjlighet att svara på hur vi lever upp till de kvalitétskriterier som vi
ställt upp under Målformulering/Syfte och mål. Detta sker genom enkät i slutet av
konfirmandåret.
Mötet i arbetslaget
Inför varje gruppstart senast v. 10, ska konfirmandarbetslaget inför nästa år vara utsett.
Arbetslaget ska bestå av pedagog, präst, musiker och diakon, minst en från varje kategori.
Om det är möjligt så ska även unga konfirmandledare vara med redan på planeringsstadiet.
Vi vill även få med minst en äldre frivilligarbetare i konfirmandarbetet.
Ämnena som nämns under målformuleringen ”konfirmandarbetets innehåll” ska arbetas
igenom av konfirmandarbetslaget före upptakten. Man ska bestämma vilket läromedel som
ska användas och läsa igenom detta
Innan konfirmandläsningen börjar ska vi ha minst en hel arbetsdag tillsammans i arbetslaget.
3
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Mötet med konfirmanderna
För att konfirmandarbete ska fungera så tror vi att det är en förutsättning att de ungdomar som
deltar i konfirmandarbetet är där av egen fri vilja. Därför ska vi uppmuntra de ungdomar som
känner press från föräldrar och äldre generationer, att tala med dessa.
Det är viktigt att ge alla individer, tid och utrymme under konfirmandtiden. Det är bättre att
arbeta i små grupper, max 15 ,med en ledare än att jobba i stora grupper med många
konfirmander. Varje konfirmand ska ha en personlig förebedjare bland ledarna och en
bönefadder i den gudstjänstfirande församlingen.
Vi ska ha en beredskap för att kunna möta konfirmander med särskilda behov. I kontakt med
Sensus ska vi se till att det skapas en resurspool, för att möta dessa.
I samarbete med Skellefteå Landsförsamling och St. Olovs ska vi se till att det erbjuds ett
alternativ för ungdomar som går i sär och träningsskola.
Varje konfirmand ska ha minst två personliga samtal med en ledare; ett i mitten av
konfirmandläsningen och ett i slutet. Vid samtalen använder vi en checklista för att samtalen
handlar om ungefär samma saker.
Under varje konfirmandår ska det ges utrymme för konfirmandernas egna frågor kring det
som rör dem just
nu, särskilt med avseende på frågor om kropp, förälskelse, kärlek och sex.
Ledarna ska följa de regler som man sätter upp för konfirmandtiden.
Det ska finnas en tydlig ram och struktur för konfirmandtiden. Det gäller konfirmandåret
(kursplanen) varje träff och enskilda arbetspass. Konfirmanderna ska veta vad som kommer
hända och när. Inom tydliga ramar så ska det finnas utrymme för att t.ex. fastna i en intressant
frågeställning, eller att prata om en konflikt i gruppen.
Gemensamma regler för konfirmandtiden ska sättas upp tillsammans med konfirmanderna i
början av konfirmandtiden, samt vad som gäller om man bryter mot reglerna. T.ex. enskilt
samtal med ledare, kontakt med föräldrarna, att individen får gå hem eller att individen får
sluta.
Konfirmanderna måste få veta att ledarna har gått igenom och skriftligen förbundit sig vid vad
som gäller gällande tystnadsplikt, sekretess och anmälningsplikt.
Metoder och värderingar
1.Ledare (ledargruppen) bör satsa i början på att lägga en gemensam grund tillsammans
med ungdomarna. Det kan innebära att samlingens upplägg, och terminsupplägg,
samtalas om.
2.Att ge utrymme för värderingar, attityder är viktigt i början. Gemensamma regler kan
också bli viktiga att samtala om, och vad som händer då man bryter dem. (T.ex.
kontakt med föräldrarna, att en ledare följer med personen ut för enskilt samtal, att
personen får tala med någon annan anställd i kyrkan, att individen får gå hem tidigare
(efter det att föräldrarna informerats) eller som sista utväg att individen får sluta i
gruppen.
3.Dessa gemensamma gränser ska vi hålla fast vid: Allt fysiskt våld och psykiskt våld där
ungdomar förnedras ska inte få förekomma. Ungdomarna är Guds älskade skapelser
som vi ska respektera.
4
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
4.Ibland kan en vuxen behöva höja rösten och visa affektion för att markera något som
inte är acceptabelt.. Uppmärksamma därför och tala mycket om det du vill ska hända
så växer oftast det. Positiv kritik och uppmuntran bör vara fem gånger så vanligt som
negativ kritik.
5.Allmän oro i gruppen kan bero på för tråkig aktivitet, för segt, för svårt, passar inte i
lokalen m.m. och bör utvärderas kontinuerligt av ledarna om man kan förbättra det på
något sätt.
6.Oro kan också bero på individernas egna inre oro. Som driver dem även då allt annat är
gjort. Individuella samtal om hemsituation, skolsituation m.m. är då viktiga.
7.Att snabbt sätta standard, nämna namnet på dem som bryter t.ex. regeln att inte prata då
någon annan har ordet, är ofta effektivt. Att flytta på individer som håller på att peta
och störa varandra är också en metod att tillämpa.
8.Ungdomar behöver bli sedda och bekräftade, även tysta ungdomar. Det är bra att ofta ge
beröm för samlingar och övningar som fungerat bra, och stärka det friska istället för
att fokusera på det sjuka.
9.Då ungdomar inte, trots medvetna försök att styra upp gruppen till en för ledaren
acceptabel nivå, bör individ-samtal föras och frågas upp om eventuella orsaker
som ligger bakom enligt individen. Föräldrar bör underrättas, ungdomen bör få
möjlighet att berätta för sina föräldrar och förklara sin version av händelsen, helst
innan ledaren berättar för föräldern vad som hänt.
10. Att ordna föräldramöten är också viktiga och bör ordnas om det trots upprepade
försök inte känns bra i gruppen.
11. Mobiltelefoner och MP3-spelare får inte störa våra gemensamma samlingar, ej
heller den egna uppmärksamheten på det vi gör tillsammans. Om dessa
missbrukas samlar vi in mobiler och/eller MP3-spelare för att lämna tillbaka dem
så den gemensamma aktiviteten är slut.
Riskanalys
Risker för barn och ungdomar i kyrkans verksamhet är lika som för samhället i stort.
Sexuella trakasserier, mobbing, våld m.m.
Dessutom finns en ytterligare aspekt som bör yttra sig i att respektera ungdomarnas tro.
En osund gudsbild, med rädsla som följd är inte något vi som kyrka står för.
En som tydligt uttalar en kristen tro idag kan också bli utsatt för förakt. Ungdomar kan
känna sig annorlunda än andra som förlöjligar den tro man bär på. En ledare ska vara
observant på att man får tro olika men ska för den skull inte förneka den kristna tro som
ger kraft i livet. Utan tvärtom förmedla den i ord och i sitt sätt att vara.
Metoden är teologi.
Jesus är vår förebild i allt arbete bland människor. Därför ska vi se texterna på sid. 15-17 i
riktlinjerna (Luk. 2:41-52, Luk. 24:13-32 Joh. 4:7 Joh. 15:12 Joh. 13:1-17) som ledord i
konfirmandarbetet. Dessa ska vi ledare påminna oss om inför varje nytt konfirmandår.
Lämpligen då vi senast v 10 börjar lägga upp planerna inför nästa år.
5
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Konfirmandarbetets innehåll
1.Konfirmandarbetet ska pågå under en tidsperiod som sträcker sig över alla de stora
högtiderna under kyrkoåret. De ska på så sätt ges möjlighet att uppleva de teman som berörs i
realtid.
2. Konfirmanderna ska under året delta i tio gudstjänster. De ska också ges möjlighet att vara
med och utforma minst en gudstjänst under sitt konfirmandår. Varje konfirmandgrupp
schemaläggs så att det vid varje gudstjänst finns med två konfirmander. Dessa ska ha tydliga
och likadana uppgifter i varje gudstjänst.
3. Konfirmanderna ska läsa Markusevangeliet. De ska kunna slå upp en vers i Bibeln. Vi ska
använda psalmboken och visa på mångfalden i den. De ska ges möjlighet att tolka bibeltexter,
med hjälpa av något eget valt uttrycksätt. De ska utmanas att tillämpa bibeltexterna på sina
egna liv.
Vi ska visa på hur Bibeln är en del av vår kultur i t.ex. moderna filmer och böcker. De ska
känna igen 15 sånger och psalmer. De ska känna till att psalmbokens breda innehåll.
4. Vi vill arbeta med ämnena med hjälp av olika metoder. Det är viktigt att konfirmanderna
får vara med och tycka till om metoderna.Det är även viktigt att konfirmanderna får vara med
och bestämma vilka ämnen som ska läggas tonvikt på. Dessa synpunkter samlas in genom en
enkät i början av konfirmandläsningen.
5. Den som leder ett pass bör undvika långa monologer och föreläsningar. Man bör alltid ge
utrymme för frågor, även de som just då inte hör till ämnet.
Det är inte alla som vill ställa sina frågor inför gruppen, därför bör det ges utrymme för
anonyma frågor (frågelåda) under konfirmandtidens gång. Vi ska också påminna om att man
kan kontakta oss, t.ex. via Apberget för att ställa frågor som inte andra ska ta del av.
6. Kunskapstestet ska visa vad konfirmanderna dels lärt sig men också om de kan tillämpa
vad de lärt sig.
De ska kunna:
Trosbekännelsen
Dubbla kärleksbudet
Gyllene regeln
Vår Fader
Tio Guds bud’
Lilla bibeln Joh. 3:16
De ska kunna slå upp en vers i Bibeln
De ska kunna texten på 15 vanliga psalmer och sånger.
Frågor som specifikt rör Markusevangeliet.
Varför vi firar, Jul, Påsk, Pingst, Alla helgons dag, Alla själars dag, Advent och Fastan. Kristi
himmelsfärds dag.
6
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Handlingsplan
Kursplan
Teologiska grundvärderingar
Människosyn:
Människan är skapad till Guds avbild
Människan består av en kropp, en själ, och en ande.
Varje människa är unik med särskilda gåvor.
Gud har en plan med varje människas liv.
Hon har ansvar för skapelsen och sina medmänniskor.
Hon är fri att välja mellan det goda och det onda.
Hon saknar förmåga att helt välja det goda.
Varje människa har eget värde i sig själv, oavsett förmågor och gåvor.
Varje människa har rätt att få en ny chans.
Gudssyn
Vi kan inte förstå oss på Gud, men tack vare sin uppenbarelse genom Jesus Kristus och Den
Heliga Anden har han låtit oss veta tillräckligt för att vi ska kunna säga att :
Gud är både hon och han och inget av det. Den kristna traditionen och Bibeln talar däremot
om Gud som han
Gud är tre personer – Fadern, Sonen och den Heliga Anden, och samtidigt en.
Gud är kärlek- ingen ondska finns i honom. Han vill att alla människor ska bli räddade.
Gud har skapat jorden och hela universum, denna skapelse fortgår. Vi tror alltså på en aktiv
Gud.
Gud vill ha en personlig relation med varje människa.
Gud förlåter det onda vi gör, då vi ber honom om förlåtelse. Detta är möjligt tack vare att
Gud själv har stigit ned till jorden och blivit människa. I människan Jesus visade Gud vem
han är och att han är beredd att gå i döden för oss människor. Tack vare det offer Jesus gjorde
blir vi förlåtna och upprättade.
Bibelsyn.
Gud talar genom Bibeln till den som ärligt söker honom där.
Bibeln är Guds budskap till kristenheten. Här uppenbaras det som vi behöver veta om Gud
och hans frälsningsplan för att kunna tro.
Bibeln har inte som syfte att förklara tillvarons fysiska, kemiska , biologiska m.fl. mysterier
Bibeln står inte i motsats till vetenskapen, utan kompletterar den.
Bibelns syfte är att tala om tillvarons mening och mål.
Berättelserna om Jesus i NT är ögonvittnesskildringar och ska inte tolkas symboliskt.
Det är naturligt att tvivla på det som står i Bibeln t.ex. om jungfrufödseln och Jesu
uppståndelse. Det innebär inte att man ska utveckla en ny teologi utifrån dessa tvivel.
All bibelläsning innebär tolkning.
7
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Församlingen har tolkningsföreträde framför den enskilde bibelläsaren.
Pedagogiska grundvärderingar
Kunskapssyn
Huvudsyftet med lärande och undervisning i Svenska kyrkan är att människan ska upptäcka,
förstå och i sitt liv tillämpa den kristna tron.
Det pedagogiska arbetet ska ta sin utgångspunkt i människors förutsättningar, behov och
nyfikenhet. Lärande sker hela livet. Det handlar om att upptäcka och tillägna sig egna och
andras erfarenheter, färdigheter och synsätt. Det handlar också om att väcka intresse för nya
saker, att få nya intryck och infallsvinklar. Undervisning som i första hand bygger på att
överföra ett kunskapsstoff från en individ till en annan, utan hänsyn till mottagarens
erfarenheter och behov, är ur detta perspektiv otillräckligt.
Metodik
Vi vill i så hög grad som möjligt anpassa metoderna för kunskapsinhämtning till varje enskild
konfirmands önskemål och förutsättningar.
Vi vill jobba efter devisen: ”Det man hör glömmer man, det man ser kommer man ihåg och
det man gör förstår man.”
Förhållningssätt
Konfirmandernas frågor till det kristna budskapet och oss som kristna är en mycket viktig del
av ett gott konfirmandarbete. Vi tror att konfirmanderna har många frågor med sig redan då vi
möter dem för första gången, men att det också väcks nya frågor när de får veta mer om
kristen tro och lär känna oss som kristna.
Det är viktigt att konfirmanderna upplever att de lär för livet. Kunskapstestet ska därför inte
liknas vid ett prov i skolan utan som ett kvitto på att man har fått nya kunskaper under sin
konfirmandtid.
Vi använder oss av materialet Con Dios från Arguments förlag. Utöver detta så ska det finnas
en stor frihet att använda sig av andra konfirmandmaterial.
Teman för de olika träffarna/dagarna följer i huvudsak de som finns i materialets
kapitelrubriker.
Med tidsåtgång menas den vakna tid som vi ledare tillbringar tillsammans med
konfirmanderna.
En stor del av tiden ska konfirmanderna arbeta i mindre grupper Dessa ska vara sammansatta
av ledarna, så att man särar på dem som stör varandra och så att det finns en jämn fördelning
av killar och tjejer i gruppen.
8
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Översiktlig plan _ ”För-sommarläsning”.
Material vi i huvudsak använder är för närvarande;
Con Dios(mod.1), Bibel, Psalmbok, Frälsarkransen.
Samt olika film-mediamaterial och egenutvecklat material.
Träff 1 Uppropsdagen första söndagen i oktober
Tidsåtgång: 4 timmar
Syfte : Att konfirmanderna ska uppmärksammas av församlingen i gudstjänsten. Att
konfirmanderna ska få träffa oss ledare och vi dem. Att de ska få en liten föraning om
konfirmandarbetets innehåll.
”Mer än det vi ser” s. 6-7 i Con Dios
Gudstjänst, fika,
Vilka intressen har du och hur vill du arbeta metodiskt?
Kompletterande personuppgifter
Genomgång av gudstjänstkort
Träff 2 Övernattning i Munkviken fredag-söndag i november
Tidsåtgång …30 timmar
Syfte: Att vi ytterligare ska lära känna varandra. Att ledarna ska börja lära sig namnen på
konfirmanderna. Att konfirmanderna ska få en viss förståelse för vad en andakt kan vara.
Att de ska lära sig om bakgrunden till varför vi firar mässa och hur det går till rent praktiskt.
Att de ska få en förståelse för hur dopet och konfirmationen hör ihop. Att vi ska bli ett vi.
Att konfirmanderna ska få en ökad förståelse för vad de olika momenten i gudstjänsten
betyder. Att de ska få ställa frågor om varför vi gör si och så i gudstjänsten
”Gudstjänsten” sid 24-31 i ConDios
”Att fira nattvard” sid 75 ”dop och konfirmation” sid 123
Flera korta andaktsstunder i kapellet
Lära känna varandra genom t.ex. namnlekar
Hur vill vi ha de under vår konfirmandtid. Vilka regler ska vi sätta upp?
Gruppdynamik – samarbetsbanor
Nattvarden-och nätverket KOMPIS -COMPARE – KOMMUNION
Dopet och konfirmationen
Bad i tunnor
Träff 3 ”Leva Livet” konfahappening med kontraktets konfirmander lördag i november
Tidsåtgång 6 timmar
9
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Syfte: Att konfirmanderna ska få vara med om en händelserik dag med många andra
konfirmander och därmed få en föraning av hur stor Kyrkan är. Att de ska uppleva att vi
tillsammans skapar en gudstjänst.
Ansvar för världen och våra medmänniskor
Träff 4 Kväll om julen
Tidsåtgång 3 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få en djupare inblick i julens mysterium – Gud blir människa.
Att vi ska ha en trivsam kväll tillsammans.
”Jesu liv del 1” s. 54-55
Varför firar vi jul egentligen? Inkarnationen
Julmys
Träff 5 Bibelhelg i anslutning till Bibelns dag (lörd + sönd)
Tidsåtgång 8 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få en ökad inblick i Bibeln och lära sig att slå i en bibel.
Bibelutdelning under söndagens gudstjänst
Träff 6 Kväll i slutet av februari
Tidsåtgång 3 timmar
Syfte: (Att konfirmanderna utifrån en film eller annan kultur ska få reflektera över någon
livsfråga).
Träff 7 Kväll i mars
Tidsåtgång 3 timmar
”Uppsamlingsheat” OBS endast för dem som missat mycket. Uttryck detta i foldern.
Syfte: Att ta igen viktiga moment.
Träff 8 Skärtorsdag
Tidsåtgång 5 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få en bakgrund till den kristna påsken genom kunskaper om
den judiska påsken. Att vi tillsammans ska fira skärtorsdagsmässa. Att konfirmanderna ska få
veta varför Jesus dog på korset.
”Jesus liv del 3” s. 70-71 +71-72 i Con Dios
Ledarna spelar upp dramat ”Lektion om den sista måltiden och de händelser som kom att leda
fram till att Jesus korsfästs.
Deltagande i Skärtorsdagsmässan
Filmen ”Passion of the Christ”
Träff 9 söndag i slutet av maj
Tidsåtgång 4 timmar
”Sonen” sid 52-59 och ”Följ mig” sid 60-67
Syfte: Att konfirmanderna ska få veta mer om Jesus och vad han gjorde och sa. Att
konfirmandern ska få reagera på Jesus som person och hans budskap
10
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Träff 10 Måndag –START SOMMARVECKA 1
Tidsåtgång: 6 timmar
Syfte: Att ytterligare svetsa samman gruppen. Att de ska få använda Frälsarkransens alla
pärlor.
Utflykt med frälsarkransen
Träff 11 Tisdag
Tidsåtgång 6 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få tillfälle att ställa sina frågor om döden och evigheten och att
de ska bli presenterade den kristna synen på hoppet och evigheten.
”Om döden” sid. 126-131 i Con Dios
Träff 12 Onsdag
Tidsåtgång 6 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få tillfälle att prata om sin syn på den Gud de tror, eller inte tror
på. Att de ska få några bilder av hur Gud framställs i Bibeln och den kristna läran. Att de ska
få veta hur Gud har valt att bekämpa ondskan.
”Gud” sid 33-39
”Gud och det onda” sid. 40-45
Träff 13 Torsdag
Tidsåtgång 6 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få tillfälle att fundera på vad som är deras gåvor och vad som
formar, och format dem. Att de ska få ett enskilt samtal med någon av ledarna.
Vem? Jag? Sid 88-95 i Con Dios
Enskilda samtal
Utflykt vid gott väder
-SOMMARUPPEHÅLLUnder sommaren ska konfirmaderna läsa eller lyssna till Markusevangeliet_ via något
slags media.
Träff 14 Söndag innan sista veckan på sommarlovet –START SOMMARVECKA 2
Tidsåtgång 4 timmar
Syfte: Att konfirmanderna ska få reagera och ställa frågor kring det de läst under
sommarlovet.
Gudstjänst
Träff 15 Måndag kl. 0900 – Torsdag kl. 2000 Läger
Tidsåtgång 59 timmar
Tisdag: ”Den heliga Anden” 76-79 Tisdag
Syfte: Att konfirmanderna ska få veta vem DHA är och vad Anden gör. Att de ska få fundera
på vad de har för talanger/nådegåvor.
: ”Bibeln och vetenskap” 110-113
Syfte: Att konfirmanderna ska få veta att vetenskapen inte står i konflikt med kristen tro. Att
de ska få ställa sina frågor i ämnet.
11
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Tisdag Onsdag: ”Förlåtelse” sid. 80-87
Syfte: Att konfirmanderna ska få veta hur Gud förlåter och hur viktig förlåtelse är för våra
mänskliga relationer. Att de ska få prata om förlåtelsens möjligheter och svårigheter
Torsdag: ”Kär och galen” sid. 96-103
Syfte: Att konfirmanderna ska få prata om kärleksrelationer och sex. Att de ska få ställa sina
frågor till oss och varandra.
Fredag: ”Att gå vidare – med Gud” 133-137
Syfte: Att konfirmanderna ska få veta att konfirmationen inte är slutet utan en början på
fortsättningen med Gud och församlingen. Att de ska få veta mer om hur man kan leva som
kristen och vad vi som församling kan erbjuda för fortsättning.
Under lägret förs nya enskilda samtal med varje konfirmand
På fredag kväll inbjuds konfirmandernas familjer till middag och redovisning.
Mer under rubiken ”Läger” nedan
Fredag Ledigt
Lördag Genrep
Träff 16 Söndagen före skolstart
Tidsåtgång 3 timmar
Söndagsmässa med konfirmation
Redovisning i form av musical eller pjäs + sång
Efter konfirmationsgudstjänst och mässa
Utdelning av konfirmandbevis, psalmbok, minneskompendium samt kramring.
Fotografering samt
ALLA bjuds på ett festligt kyrkfika.
Församlingsbor engagerade i olika uppgifter.
Sammanlagd tidsåtgång ? timmar.
12
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Gudstjänst och andakt
Konfirmanderna ska under sin konfirmandtid delta i minst 10 gudstjänster. Syftet med detta är
att de ska lära känna den gudstjänstfirande församlingen och våra gudstjänster. Vår
förhoppning är att de vid sin konfirmation känner sig så hemma i gudstjänsten att de gärna går
dit igen. Det är viktigt att vi lyssnar på deras åsikter om och upplevelser av gudstjänsten.
Detta betyder inte att speciella ”konfirmandgudstjänster” ska skapas men att gudstjänsten
långsiktigt påverkas av att vi har konfirmander med vid gudstjänsterna.
Konfirmanderna ska göras delaktiga i gudstjänsterna enligt fastställt schema och i fasta
uppgifter. Deltagandet ska ske i den kyrka som ligger närmast där de bor. Syftet med detta är
att de ska känna att de känner sig betydelsefulla och att konfirmander ”syns” i gudstjänsten.
Konfirmanderna ska fylla i ett ”gudstjänstkort” vid varje gudstjänst. Dessa förvaras i våra
kyrkor och lämnas där ifyllda efter gudstjänsten. De förs sedan in i en personlig plastficka av
konfirmandansvarig personal. Konfirmanderna får även med sig gudstjänstkort hem som de
kan ta med då de går i andra kyrkor än våra. Gudstjänstkort ska också gå att ladda ned från
vår hemsida.
Andakterna är en viktig del i konfirmandtiden. Det är vid dessa stunder som vi har möjlighet
att visa på hur bönen, sången, bibelläsningen och den egna relationen till Gud, kan ha
betydelse för varje människa. Då vi avsätter särskild tid till mötet med Gud så har vi större
möjligheter att mötas.
Det ska finnas minst en andakt vid varje konfirmandträff som inte är knutet till en gudstjänst.
Ledarna och faddrar turas om att leda andakterna. De ska vara knutna till någon eller några av
pärlorna i frälsarkransen. Frälsarkransarna ”lånas” under vinterhalvåret. De delas alltså ut och
lämnas åter vid varje andakt. Vid den första måndagsträffen på sommarlovet får varje
konfirmand en egen frälsarkrans. Vi tror nämligen att de då har fått en förståelse för att detta
är ett redskap vid bön och andakt och något mer än ett armband.
Läger
Läger är en viktig del av konfirmandtiden. För många är det denna tid som konfirmanden
minns bäst efter några år. Det ger en viktig chans för oss att bygga gemenskap och förtroende.
Det långa lägret ska innehålla minst tre övernattningar för att man ska komma in i en
lägerrytm och känna sig hemma på platsen.
Det ska finnas en lägerchef för lägret som har övergripande ansvar och kontakt med föräldrar
om så skulle vara nödvändigt.
Läger är bland det viktigaste i skapandet av en gruppgemenskap. Det är också där som
riskerna ökar om ledare inte är observanta. I veckovisa samlingar kan man bara gå iväg,
gå hem. På läger så kan olösta konflikter blir mer uppenbara. Speciellt bör ledare vara
uppmärksamma vid sänggåendet. Tendenser att inte respektera ungdomarnas rätt att inte
utsättas för olika sorters kränkningar ska följas upp.
Konfirmandläger ska heller inte ge utrymme för intima sexuella kontakter. Därför
behövs ledaröversyn.
13
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
Ledare ska heller aldrig tillbringa tid i slutna rum med ungdomar, för att undvika alla
tänkbara anklagelser och risker för övergrepp.
Utvärdering
Konfirmanderna ska ges möjlighet att ge återkoppling på konfirmandarbetets innehåll och
genomförande. Detta ska ske i slutet på varje dag. Konfirmandernas åsikter ska skrivas ned.
I slutet av konfirmandåret ska hela året utvärderas skriftligt .
Föräldrarna får en enkät vid på fredag kväll för konfirmationen, den lämnas åter vid
konfirmationen.
Ledarnas utvärdering av konfirmandtiden sker veckan efter konfirmationen
I januari utvärderar vi ytterligare sedan vi tagit del av den rikstäckande
konfirmandundersökningen. Detta genom ett rådslag där kyrkoherde, konfirmandteam,
förtroendevalda samt olika yngre konfirmandledare deltar och ger synpunkter på sådant som
kan förbättras.
Revidering, förbättringar och utveckling.
Denna plan revideras årligen i fas med verksamhetsuppföljning och verksamhetsplanering
med tillhörande budgetprocess och kommunikations och rekryteringplan. Samt i bearbetning
av doppastoral, personalens kompetensutvecklingsplan och annan undervisningsverksamhet.
Betaversion som tillsammans med omvärdsanalys och övriga dokument ska presenteras för
kyrkorådet vid något möte under 2009.
Sammanställt dag som ovan av
Robert Birgegren och
Daniel Steinwall.
I sammarbete med
Mats Lindberg och
Övriga i konfirmandteamet.
14
Uppdaterad av RB
2017-07-15 06:19
15
