Arbetsminnesträning förbättrar verbalt arbetsminne och
aritmetiska färdigheter hos barn med ADHD
Barn med ADHD har ofta svagt arbetsminne såväl som läsoch skrivsvårigheter. Tidigare studier indikerar att
datoriserad arbetsminnesträning är en lovande intervention
för denna grupp. Denna studie syftade till att utforska
effekterna av arbetsminnesträning på arbetsminnet,
skolfärdigheter och beteendesymptom hos barn med ADHD.
Trettiotvå barn i åldrarna 6-10 år randomiserades till
antingen arbetsminnesträning eller en kontrollgrupp.
Arbetsminnesträningen bestod av nio övningar som belastade
arbetsminnet med stegrande svårighetsgrad. Alla barn
tränade i hemmet med sina föräldrar som handledare för
träningen. Barn som genomförde minst 20 dagars träning (8 i
arbetsminnesträningsgruppen och 13 i kontrollgruppen)
räknades som att ha fullföljt träningen. Testning
genomfördes före och efter interventionen. Resultaten
indikerar att arbetsminnesträningen ledde till signifikanta
ökningar av verbalt arbetsminne och aritmetiska färdigheter.
Mer forskning för att vidare utforska effekterna av
arbetsminnesträning är nödvändig för att ge ytterligare
förståelse på området.
Bakgrund
ADHD karaktäriseras av hyperaktivitet och/eller bristande förmåga till uppmärksamhet.
Ungefär 5% av alla barn i skolålder uppfyller de diagnostiska kriterierna för ADHD. Det är
mer än dubbelt så vanligt att pojkar diagnosticeras än flickor. Även om symtomen till viss del
minskar med åldern består problem i viss mån upp till vuxen ålder i en betydande del av
fallen. Det är vanligt att barn med ADHD-diagnos även har annan problematik som t.ex. läs
och skrivsvårigheter, bristande matematiska färdigheter, koordinationsproblem och ångest.
Den vanligaste behandlingen för ADHD har varit främst farmakologiskt som t.ex.
metylfenidat eller atomoxetin. Det finns även olika former av psykosocial, framförallt
beteendeinriktade behandlingar. I en studie där en lång rad artiklar sammanställdes visade det
sig att såväl farmakologisk behandling som beteendeinterventioner gav resultat i form av
minskade ADHD-symptom, dock adderade inte beteendeinterventionerna till effekten av
medicinering. Medicinering har visat sig kunna ge biverkningar så som minskad aptit,
sömnsvårigheter och i mindre utsträckning även magont, huvudvärk och yrsel. Effekterna av
medicinering under en längre tid än 14 månader har inte undersökts under randomiserade
kontrollerade villkor.
Arbetsminnet började omnämnas redan på 60-talet, men den mest inflytelserika modellen
presenterades av Baddeley och Hitch 1974. Modellen bestod av tre komponenter; det
exekutiva systemet och dess två slavsystem den fonologiska loopen och det visuospatiala
skissblocket, ett tredje slavsystem den episodiska bufferten las till senare.
Baddeley definierade 1992 arbetsminnet: ”Termen arbetsminne syftar till ett system i hjärnan
som ger ett tillfälligt lager för och bearbetning av den information som är nödvändig för
komplexa kognitiva uppgifter som t.ex. språkförståelse, inlärning och problemlösning”.
Den fonologiska loopen består av två delar. För det första ett tillfälligt lager där verbal
information kan lagras ett par sekunder och sedan försvinner. För det andra består den av ett
artikulatoriskt system där visuell och spatial information kodas om till verbal information och
där verbal information upprepas för att kunna upprätthålla informationen under en längre tid.
Det visuospatiala skissblocket antas fylla samma funktion som den fonologiska loopen, men
gällande visuell och spatial information. I den episodiska bufferten integreras information från
långtidsminnet med information som presenteras för stunden. Det exekutiva systemet är den
minst beforskade delen av arbetsminnet. Två förmågor som förmodligen är kopplade till det
exekutiva systemet är förmågan att dela uppmärksamhet mellan flera uppgifter samt förmågan
att rikta uppmärksamhet.
Arbetsminnet har visat sig kunna predicera både läs- och skrivfärdigheter. Barn med svagt
arbetsminne har ofta svårt med inlärningen inom båda dessa områden. Det finns teorier om att
ADHD är kopplat till brister bl.a. gällande arbetsminne. Sammanställningar av forskning på
området har visat att det finns en stark koppling mellan svagt arbetsminne och ADHD. Det är
dock inte så att alla barn med ADHD-diagnos har svagt arbetsminne eller att alla med svagt
arbetsminne har ADHD-diagnos.
Arbetsminnesträning
På senare år har ett antal artiklar om arbetsminnesträning publicerats i internationella
tidskrifter. Tre av dessa artiklar har undersökt effekterna av arbetsminnesträning för barn med
ADHD-diagnos. I den första publicerade studien (Klingberg, Forssberg & Westerberg 2002)
deltog 14 barn, hälften i kontrollgrupp och hälften i behandlingsgrupp. I båda grupperna
tränade barnen med tre arbetsminnesövningar och en annan övning ca 24 gånger. I
behandlingsgruppen stegrades svårighetsgraden baserat på barnens prestationer, men inte i
kontrollgruppen. Studien visade att träningsgruppen förbättrades gällande visuospatialt
arbetsminne, icke-verbal problemlösning och inhibition.
I en senare studie från 2005 (Klingberg m.fl.) replikerades fynden från den första studien. Ett
liknande program som i den första studien användes, men denna gång randomiserades
deltagarna till behandlingsgrupp eller kontrollgrupp, träningen varade 40 minuter per dag och
bestod enbart av arbetsminnesövningar. I denna studie fann man också att föräldrarna till
barnen i behandlingsgruppen upplevde en symptomminskning gällande ADHD-symptom hos
sina barn efter träningen.
Den tredje publicerade studien (Holmes, Gathercole, Place, Dunning, Hilton & Elliott)
undersökte effekterna av medicinering parallellt med arbetsminnesträning. Barnen i gruppen
tränade med ett liknande program som i de tidigare studierna men ingen kontrollgrupp
användes. Träningen ledde till förbättrat arbetsminne och effekterna kvarstod ett halvår efter
träningen, dock inte gällande verbalt korttidsminne.
SBU publicerade 2009 en rapport där forskningsläget gällande arbetsminnesträning
presenterades. Endast den ovan nämnda studien från 2005 inkluderades i rapporten eftersom
SBU främst intresserade sig för stöd gällande symptomminskning hos barn med ADHDdiagnos. Slutsatsen blev att underlaget för att dra några säkra slutsatser om
arbetsminnesträning var otillräckligt och att mer forskning är nödvändig.
Syftet med denna studie
Det övergripande syftet med denna studie var att vidare utforska effekterna av
arbetsminnesträning för barn med ADHD-diagnos. Barnen i studien slumpades till 25 dagar
av antingen datoriserad arbetsminnesträning eller datoriserad lästräning. De test som användes
för att utvärdera effekterna av träningen syftade till att mäta en del av de problem som
sammankopplats med ADHD; svagt arbetsminne, bristande skolfärdigheter och
beteendesymptom.
Följande tre hypoteser ställdes:
1. Arbetsminnesträning förbättrar arbetsminneskapaciteten hos barn med ADHDdiagnos.
2. Arbetsminnesträning förbättrar skolfärdigheter hos barn med ADHD-diagnos.
3. Arbetsminnesträning minskar beteendesymptom hos barn med ADHD-diagnos.
Metod
Denna studie godkändes av den regionala etiska prövningsnämnden i Stockholm. Alla som
deltog i studien var informerade om att deltagande var frivilligt, att all information
behandlades konfidentiellt och att de när som helst utan att ange anledning kunde avbryta
deltagandet i studien.
Inklusionskriterier för att delta i studien var: 1. ADHD-diagnos, 2. Född 1999-2003, 3.
Tillgång till PC-dator i hemmet. Exklusionskriterier var: 1. Tidigare arbetsminnesträning mer
än 5 dagar. 2. Mental retardation diagnos. 3. Autismdiagnos.
Totalt deltog 32 barn i studien. 15 randomiserades till arbetsminnesträning, 8 av dessa
fullföljde minst 20 dagars träning, 17 randomiserades till lästräning, 13 av dessa fullföljde
minst 20 dagars träning.
Minst en förälder till varje barn deltog i en timmes utbildning innan träningen påbörjades.
Träningen ägde sedan rum i hemmet. Barnen i arbetsminnesträningsgruppen använde
programmet Minneslek Senior och i lästräningsgruppen användes programmet Läslandet.
Träningen varade i genomsnitt 44 respektive 25 minuter i de olika grupperna. Alla barn
testades med en rad test före och efter träningen och deras föräldrar fyllde i
skattningsformulär för att uppskatta förekomsten av ADHD-symptom.
De test som användes var:
1. Datoriserad span-board, visuospatialt korttidsminne.
2. Ordrepetition baklänges, verbalt arbetsminne.
3. AVLT, verbal inlärning.
4. Aritmetiktest, matematiska färdigheter.
5. Bokstavskedjor, bokstavsavkodning.
6. Ordkedjor, ordavkodning.
7. AVLT retention, episodiskt minne.
8. SNAP, diagnostiska symptom för ADHD.
9. LEITER-R, diagnostiska symptom för ADHD.
Resultat
Denna studie visade att arbetsminnesträning ledde till förbättrade aritmetiska färdigheter och
förbättrat verbalt arbetsminne. Gällande minskning av ADHD-symptom så var det
signifikanta minskningar i arbetsminnesträningsgruppen, dock ej signifikant större än i
lästräningsgruppen. Föräldrarna till barnen i båda grupperna tenderade att skatta en viss
symptomminskning från före till efter träning.
