Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Efterfrågan
Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
• Pris på varan (Px)
• Pris och tillgänglighet på ”närbesläktade” varor (Py)
d.v.s. substitutvaror eller komplementvaror. För insatsvaror även priset på ”slutprodukten”
• Genomsnittlig disponibel inkomst (I)
• Inkomstfördelningen
• Befolkningens storlek och sammansättning
• Smak
• Förväntningar om framtiden (inkomst, priser)
Qdx = f ( Px , Py , I ,......)
1
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Antag att alla variabler utom priset på varan har givna värden. Vi kan då illustrera sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet med en efterfrågekurva
P
D = Demand /efterfrågan
P0
Q
Q0 = Quantity demanded
= efterfrågad kvantitet
Förändringar i andra variabler än priset på varan förorsakar
förskjutningar (skift) av efterfrågekurvan
Exempel:
• Smak
• Pris eller tillgänglighet på en substitutvara
• Pris eller tillgänglighet på en komplementvara
• Inkomst
2
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
OBS! Skilj på förskjutningar av efterfrågekurvan och en
glidning längs en given efterfrågekurva
P
D
P1
I syfte att minska konsumtionen av cigaretter ökar staten
priset på cigaretter
P0
Q1
Q0
Q
P
D1
D0
I syfte att minska konsumtionen av cigaretter sänker staten priset på snus
P0
Q1
Q0
Q
Den efterfrågade kvantiteten minskar i exemplet lika
mycket i båda fallen!
3
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Utbud
Vad bestämmer den utbjudna kvantiteten av en vara (eller
tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
• Pris på varan
• Produktionskostnad
o Pris och tillgänglighet på produktionsfaktorer
o Tillgänglig produktionsteknik (produktivitet)
• Antal producenter
• Förväntningar om framtiden
• Statliga regleringar
Antag att alla variabler utom priset på varan har givna värden. Vi kan då illustrera sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet med en utbudskurva
P
S = Supply /utbud
P0
Q
Q0 = Quantity supplied
= utbjuden kvantitet
4
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Förändringar i andra variabler än priset på varan förorsakar
förskjutningar (skift) av utbudskurvan
Exempel:
• Pris på produktionsfaktorer (ett höjt pris minskar utbudet, d.v.s. förskjuter utbudskurvan uppåt)
• Produktivitet (en höjd produktivitet sänker produktionskostnaden och ökar utbudet, d.v.s. förskjuter utbudskurvan nedåt)
• En skatt på t kr per producerad enhet (se figuren)
P
S1
t kr
S0
Q
OBS! Skilj på förskjutningar av utbudskurvan och en glidning längs en given utbudskurva
5
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
• Tidsaspekten viktig eftersom möjligheten att anpassa
sig till en prisförändring är större på lång sikt än på
kort sikt
P
S1
S2
Q
S1 vid tillräckligt kort tidshorisont
S2 vid tillräckligt lång tidshorisont
Vad som skall anses som tillräckligt kort/lång tid skiftar
från marknad till marknad och beror på
- Produktionsprocessens längd
- Produktionsresursernas rörlighet
- Hur snabbt produktionstekniker sprids
6
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Jämvikt
P
D
S
Utbudsöverskott
P1
P0
P2
Efterfrågeöverskott
Q
Q0
P0 = Jämviktspris
Om P > P0 så verkar marknadskrafterna för att priset skall
sjunka
Om P < P0 så verkar marknadskrafterna för att priset skall
stiga
Om P = P0 förändras inte priset. Det finns inga marknadskrafter som verkar för att priset skall förändras
I de allra flesta fall antas anpassningen till jämvikt ske så
snabbt att man i sin analys kan anta att marknaden befinner
sig i jämvikt!
7
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Offentlig reglering av priset
Antag att myndigheterna beslutar om ett högsta pris som
produkten får säljas till, d.v.s. ett maximipris
Om priset understiger jämviktspriset får vi ett bestående efterfrågeöverskott
P
D
S
P0
Pmax
Efterfrågeöverskott
Q
Q0
• Köer och fördelning via ”nepotism”
• Svarta marknader, med priser som kan överstiga jämviktspriset
• Lägre kvalitet, om denna inte kan kontrolleras fullt ut
(det gör ju inte säljarna något om efterfrågan minskar)
• Offentligt administrerad ransonering
8
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Förändringar av jämvikten
Olika slag av ”störningar” förändrar jämvikten
P
S
D
P0
Q0
Q
• S ökar → P sjunker och Q stiger
• S minskar → P stiger och Q sjunker
• D ökar → P och Q stiger
• D minskar → P och Q sjunker
Samtidiga förändringar av S och D ger resultat som ej är
entydiga
• S och D ökar → Q stiger men vad händer med P?
• S ökar och D minskar → P sjunker men vad händer
med Q?
9
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Spridningseffekter till andra marknader
En störning på en marknad kan få effekter på andra marknader
Exempel 1
En subvention per producerad enhet för en viss vara X leder via ökat utbud till sänkt pris och höjd kvantitet för vara
X men också till
• minskad efterfrågan på substitutvaror till vara X→ P och
Q sjunker för dessa varor
• ökad efterfrågan på komplementvaror till vara X → P
och Q stiger för dessa varor
• sänkt produktionskostnad och därmed ökat utbud för varor som använder varan X som insatsvara i sin produktion → P sjunker och Q stiger för dessa varor
Exempel 2
Ett maximipris under jämviktspriset för vara X leder till efterfrågeöverskott, men eftersom den kvantitet som är tillgänglig av vara X minskar leder det också till
• ökad efterfrågan på substitutvaror till vara X → P och Q
stiger för dessa varor
• minskad efterfrågan på komplementvaror till vara X→ P
och Q sjunker för dessa varor
• minskad tillgång på X som insatsvara, vilket gör att företag får använda andra och dyrare insatsvaror → minskat
utbud för varor som använder varan X som insatsvara i
sin produktion → P stiger och Q sjunker för dessa varor
10
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Elasticiteter
Mäter hur känsliga D och S är för förändringar i olika
variabler (priser, inkomst)
Efterfrågans priselasticitet
P
S
P2
P1
P0
D1
D2
Q1
Q2Q0
Q
Samma utbudsminskning ger upphov till olika starka
marknadsreaktioner beroende på att efterfrågan är olika
priskänslig
Generellt räcker det dock inte att studera efterfrågekurvans
ΔP
lutning, ΔQ , om man vill uttala sig om priskänsligheten
11
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Vara 1
1000:1001:100
95
P
QD
Vara 2
1:10000
2:9995
I båda fallen leder en prisökning på en krona (∆P = 1) till
att efterfrågad kvantitet minskar med 5 enheter (∆Q = -5)
Men vara 1 måste betraktas som mest priskänslig!
Vi måste se på procentuella eller relativa förändringar!
%∆ av P
%∆ av QD
EP
Vara 1
+0,1
-5
-5/0,1 = -50
Vara 2
+100
-0,05
-0,05/100 = -0,0005
EP = efterfrågans priselasticitet
%Δ i QD
EP =
<0
%Δ i P
om D-kurvan lutar negativt
ΔQ / Q ΔQ P
=
⋅
EP =
Δ P / P ΔP Q
OBS!
Inget annat än priset
får ha förändrats
12
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Problem:
• Om man mäter elasticiteten mellan två punkter på efterfrågekurvan beror resultatet på i vilken riktning man
går
• Elasticiteten kan variera längs efterfrågekurvan
Ibland mäter man därför elasticiteten som punktelasticitet
dQ P
EP =
⋅
dP Q
P
200:-
D
EP =
1000 100
dQ P
⋅ =−
⋅
= −1
dP Q
200 500
100:EP =
50:-
500
750
13
dQ P
1000 50
1
⋅ =−
⋅
=−
dP Q
200 750
3
1000
Q
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
P
D0 : EP = 0
D1 : EP → - ∞
D2 : Ep = - 1
Q
EP = 0
-1 < EP < 0
EP = -1
EP < -1
EP → - ∞
fullständigt oelastisk efterfrågan
oelastisk efterfrågan
neutralelastisk efterfrågan
elastisk efterfrågan
fullständigt elastisk efterfrågan
• Om priset stiger och
-1 < EP < 0
Relativt
prisokänslig
Q↓ svagare
P·Q stiger
EP = -1
Q↓ i samma omfattning
P·Q är oförändrad
14
EP < -1
Relativt
priskänslig
Q↓ starkare
P·Q sjunker
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
• ”Nödvändiga” varor ↔ oelastisk efterfrågan
OBS: Nödvändig närmast = få substitut som uppfyller
samma ”behov” → Elasticiteten beror på hur
brett/snävt man definierar ”varan”
o Jämför priselasticiteten för restaurangbesök med
priselasticiteten för besök av en viss given restaurang
o Jämför priselasticiteten för alkoholhaltiga drycker
med priselasticiteten för vin
• Ju mer unikt ett företag är att uppfylla ett visst ”behov” desto större är sannolikheten för att en prisökning
leder till att företagets försäljningsintäkter ökar (en
följd av resonemanget ovan)
• Efterfrågan är mer elastisk på lång sikt än på kort sikt,
eftersom det kan ta tid att ändra sina vanor, hitta lämpliga substitut etc.
15
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Inkomstelasticiteten
%Δ i QD
EI =
%Δ i I
EI > 0 för ”normala” varor
EI < 0 för inferiora varor
”Nödvändighetsvaror” har låg inkomstelasticitet (< 1)
medan ”lyxvaror” har hög inkomstelasticitet (> 1)
OBS: Inget annat än inkomsten får ha förändrats!
Exempel: Antag att inkomsterna har stigit med 100% och
att EI är + 1. Hur påverkas efterfrågekurvan?
P
Vid varje givet pris skall efterfrågad kvantitet öka med 100%
100:-
D0
1000
D1
2000
16
Q
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Korselasticiteten
EQX pY (eller E XY ) =
%Δ i QD X
%Δ i PY
Visar varornas förhållande till varandra
E XY > 0
för substitutvaror
E XY < 0
för komplementvaror
(I extrema fall kan dock korselasticiteten vara mindre än
noll även för varor som inte är komplement)
OBS: Inget annat än priset på vara Y får ha förändrats!
Exempel: Antag att priset på vara Y har stigit med 100%
och att EXY är + 1. Hur påverkas efterfrågekurvan?
P
Vid varje givet pris skall efterfrågad kvantitet öka med 100%
100:-
D1
D0
1000
2000
17
Q
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Utbudets priselasticitet (utbudselasticiteten)
%Δ i QS
ES =
%Δ i P
P
S1 = fullständigt oelastisk, ES = 0
S2 = fullständigt elastisk ES → ∞
S3, ES = 1
Q
S5 visar på ett mer elastiskt utbud än S6
P
S6
S5
Utbudet mer elastiskt på lång
sikt än på kort sikt → S6 skulle
kunna gälla på kort sikt, S5 på
lång sikt
Q
18
Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 3, Thomas Sonesson
Exempel: Priset på vara Y stiger med 50%, EXY = + 0,5
-Hur påverkas marknaden för vara X?
-Kan man beräkna andra elasticiteter från information om
vad som händer på marknaden?
Antag att priset stiger från 100:- till 110:- och kvantiteten
stiger från 100 enheter till 115 enheter
P
S0
110:100:-
C
A
B
D0
100 125
D1
Q
115
• Vid varje pris på varan X ökar efterfrågad kvantitet
med 0,5·50% = 25%
• Information om två punkter på S-kurvan (från A → C)
ger utbudselasticiteten ES = 15/10 = 1,5
• Information om två punkter på D-kurvan (från B → C)
ger efterfrågans priselasticitet EP = -8/10 = -0,8
19
