MEMO/11/32
Bryssel den 19 januari 2011
Frågor
och
Svar:
Patienträttigheter
Gränsöverskridande Hälso- och Sjukvård
vid
En tysk åldring med diabetes tar med sig extra recept på en resa till Italien, men
godtar det italienska apoteket hans recept? En polska vill få höften opererad i det
land där hennes barnbarn bor och arbetar, men hur ordnar hon det från Polen? En
portugis vill få sin starr opererad hos en specialist i Spanien, men får han ersättning
för de kostnaderna? Detta är bara några exempel på fall där en patient behöver
klarhet om sina rättigheter och om reglerna för vård i ett annat EU-land
(gränsöverskridande hälso- och sjukvård).
Genom EU-lagstiftning som nyss antagits förtydligas patienternas rätt till trygg vård
av god kvalitet i andra EU-länder och om återbetalning för vården. Patienter som
reser till ett annat EU-land för vård får samma behandling som de som bor i det
landet. Den nya lagstiftningen är till nytta för patienterna i EU även på andra sätt. Det
blir lättare för nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheter att samarbeta och utbyta
information om kvalitet och säkerhetskrav i vården. Det blir lättare för patienter som
behöver specialistvård, t.ex. för dem som behöver diagnos eller behandling för
sällsynta sjukdomar. Lagstiftningen stöder den frivilliga uppbyggnaden av s.k.
europeiska referensnätverk mellan specialiserade vårdinstitutioner som redan finns i
Europa. Vårdexperter från hela Europa kan utbyta bra vårdlösningar och enas om
vilka krav som ska gälla för god vård.
Vilken omfattning blir det på det här?
Patienter föredrar att få vård i sitt eget land. Därför utgör efterfrågan på
gränsöverskridande vård bara ca 1 % av de totala offentliga vårdutgifterna eller
för närvarande ca 10 miljarder euro. Här ingår gränsöverskridande vård som
patienterna inte planerat i förväg (t.ex. akutvård). Det innebär alltså att mindre än
1 % av utgifterna och patientresorna rör planerad gränsöverskridande vård, t.ex.
höft- och knäoperationer eller starroperationer.
Men finns det inte redan regler om det här (förordningarna om social
trygghet)?
De som behöver vård (inklusive akutvård) när de vistas utomlands tillfälligt omfattas
av det befintliga systemet enligt förordningarna och får på den vägen den vård de
behöver.
För planerad vård innebär det att en patient redan i dag kan ansöka om
förhandstillstånd. Tillståndet får inte vägras om patienten inte kan behandlas inom en
medicinskt försvarbar tid.
Varför behövs den nya lagstiftningen?
Den nya lagstiftningen påverkar inte de förmåner som du redan har enligt de
gällande förordningarna om social trygghet. De reglerna handlar främst om social
trygghet, inte patienträttigheter, och de har gällt sedan 1971. Trots det behövde det
redas ut vad som gäller när EU-medborgare vill få vård i ett annat EU-land.
En av de viktigaste nyheterna i de nya reglerna är att patienter som vill ha
sjukhusvård själva får välja vårdgivare.
För annan vård kan patienter enligt de nya reglerna söka vård utomlands utan
förhandstillstånd eller andra formella krav, och begära ersättning när de kommer
hem. Reglerna gäller inte bara offentliga utan också privata vårdgivare.
Både för vård på sjukhus och annan vård ska patienterna få tillgång till information
om vårdens kvalitet och trygghet.
Lagstiftningen ska också lösa andra praktiska frågor, t.ex. var jag får information om
de kvalitetskrav som sjukhuset följer, eller hur mycket av kostnaderna som jag får
ersättning för. EU-domstolen har redan konstaterat1 att fördraget ger rätt att söka
vård i andra EU-länder. Den nya lagstiftningen anger det nu tydligt i EU-rätten och
ger enhetliga, klara regler för alla i EU.
Behöver jag tillstånd från min nationella myndighet innan jag åker
utomlands för vård?
De nationella myndigheterna får kräva att du söker förhandstillstånd i tre fall:
1) För vård som innebär att du läggs in på sjukhus i minst en natt.
2) För mycket specialiserad, dyr vård.
3) I allvarliga, särskilda fall där vården utomlands håller för låg kvalitet eller inte är
säker. I dessa tre fall behöver du som patient be om tillstånd på förhand från din
nationella myndighet som ansvarar för ersättning av vårdkostnader.
Får myndigheten vägra mig tillstånd?
De nationella myndigheterna får vägra att ge tillstånd om den aktuella behandlingen
eller vårdgivaren kan medföra en risk för patienten. Om lämplig vård kan ges hemma
inom rimlig tid får myndigheten också vägra att ge tillstånd, men då måste den
motivera varför det beslutet är nödvändigt.
Vad gör jag om jag inte får tillstånd?
Du har rätt att överklaga alla beslut om gränsöverskridande hälso- och sjukvård som
rör dig.
1
Kohll och Decker (1998); Ferlini (2000); Geraets-Smits och Peerbooms (2001); Vanbraekel (2001); Inizan
(2003); Müller Fauré och Van Riet (2003); Leichtle (2004); Watts (2006); Stamatelaki (2007); Elchinov (2010).
2
Hur stor ersättning får jag efter vård utomlands?
Du får samma ersättning som du skulle ha fått i ditt eget land för samma typ av vård.
De EU-länder där vården är kostnadsfri måste informera patienterna om hur stor del
av vårdkostnaderna de ersätter.
Kan jag söka vård utomlands om behandlingen inte finns i mitt land?
Ja, om en behandling inte finns tillgänglig i ett land får inte de nationella
myndigheterna hindra dig från att söka vård i ett annat EU-land. Du får dock bara
ersättning för den vården om den ingår i den nationella förteckningen över
vårdförmåner.
För det mesta är vårdförmånerna allmänt definierade, men om det finns en mer
detaljerad förteckning (t.ex. detaljerade koder för fakturering av vård) måste den
användas för ersättning av gränsöverskridande vård.
Behöver jag betala på förhand för gränsöverskridande vård?
Ja, normalt betalar du som patient vid behandlingen och får sedan ersättning för dina
utlägg från dina nationella myndigheter så snart som möjligt. Enligt lagstiftningen kan
EU-länderna också välja att bekräfta ersättningen skriftligt på förhand, sedan du som
patient lämnat en uppskattning av vad det kommer att kosta.
Var hittar jag mer information om mina rättigheter till vård utomlands?
Enligt den nya lagstiftningen ska det finnas en kontaktpunkt i varje EU-land som
informerar om patienternas rättigheter till vård i EU. Kontaktpunkterna utbyter
information sinsemellan och ger dig praktisk information om villkor, ersättningsnivåer,
behandlingar, vårdgivare, överklaganden m.m. Du får på det sättet en tydligare bild
av den utländska vårdens kvalitet och säkerhet, vilket ger dig bättre underlag för
beslut om vård i andra EU-länder.
Kan jag överföra min sjukjournal till det EU-land där jag blir
behandlad?
Ditt hemland ska se till att vårdgivaren i det land där du blir behandlad får tillgång till
sjukjournalen på papper eller elektroniskt, enligt kraven som gäller för sekretess. EUländernas samarbete om e-hälsa ska göra att journalerna kan läsas även i andra
länder, så att vårdens datasystem kan ”tala med varandra”. Det blir inte bara en stor
fördel för patientsäkerheten utan innebär också besparingar för vården.
Vad gör jag om något går fel?
I den nya lagstiftningen finns det en ansvarsfördelning för klagomål och gottgörelse
mellan det land där du får vård och det land där du får ersättning. De nationella
kontaktpunkterna informerar dig om vad som gäller.
Hur kan jag vara säker på att min utländska behandling följs upp
ordentligt när jag kommer hem?
Det finns flera bestämmelser i den nya lagstiftningen för att trygga vårdkontinuiteten.
Landet där du blir behandlad ska se till att patienterna har tillgång till sin skriftliga
eller elektroniska sjukjournal för den vård de har fått. Ditt hemland ska se till att den
medicinska eftervården håller samma kvalitet oavsett var i EU behandlingen ägde
rum.
3
Godtas mitt recept i ett annat EU-land?
Ett recept som utfärdats i ett annat EU-land ska godtas i patientens hemland och
tvärtom. På så sätt garanteras att vård i ett annat EU-land följs upp ordentligt när
patienten kommer hem igen. Du har rätt att få ut ett receptbelagt läkemedel under
förutsättning att läkemedlet får säljas och finns tillgängligt i det andra EU-landet.
Recept ska redan i dag i princip gälla i hela EU, men det stämmer inte alltid i
praktiken. Den nya lagstiftningen ger apoteken den hjälp de behöver med utländska
recept (t.ex. se vilket läkemedel receptet gäller eller identifiera läkare och patient).
Vad gör nätverket för utvärdering av hälsoteknik?
Nätverket för utvärdering av hälsoteknik består av myndigheter och organ i EUländerna och är tänkt att leda till ett permanent samarbete på det här området.
Nätverket ska bidra med underlag så att man kan fatta rätt beslut om att investera i
och satsa på vård. Samarbetet ska ge objektiv, tillförlitlig information om hur effektiv
och verkningsfull den hälsotekniken är. Det här är ett konkret steg som ger
vårdmyndigheternas en fastare grund för sina beslut.
Vad händer nu?
EU-länderna ska utse minst en nationell kontaktpunkt som lämnar information till
patienterna. De ska också se till att deras referenscentrum deltar i det europeiska
referensnätverket.
De ska se till att det finns rutiner för användning av gränsöverskridande hälso- och
sjukvård och för ersättning av kostnader, och det inkluderar sätt att överklaga och
metoder att beräkna kostnaderna med.
Kommissionen ska bygga upp nätverk för att underlätta samarbete i EU kring ehälsa och utvärdering av hälsoteknik, samt verka för enklare godkännande av recept
från andra EU-länder.
När träder de nya reglerna i kraft?
EU-länderna har 30 månader på sig att införliva reglerna i sin nationella rätt.
Mer information:
http://ec.europa.eu/health/cross_border_care/policy/index_sv.htm
4
