Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen

Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid
Klagshamnsvägen
Miljöförvaltningen
Upprättad
Datum:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2013-10-14
Susanna Gustafsson
Miljöförvaltingen
Miljöövervakningsgruppen på MHS
2 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................... 4
Resultat ................................................................................. 4
Slutsats .................................................................................. 5
Bakgrund ................................................................................. 6
Inledning .................................................................................. 7
Luftkvaliteten i Malmö............................................................. 8
Mätplats och mätparametrar .................................................. 9
Trafik och utsläppskällor i området ..................................... 11
Meteorologi under mätperioden........................................... 11
Uppmätta halter ..................................................................... 15
Kvävemonoxid (NO) ............................................................ 15
Kvävedioxid (NO2) ............................................................... 17
Kväveoxider (NOx) ............................................................... 19
Ozon .................................................................................... 19
Kolväten – bensen och toluen ............................................. 21
Partiklar – PM10 och PM2.5 ................................................... 23
Uppmätta kvävdioxidhalter i närheten ................................ 26
Källorna till kväveoxidhalterna ............................................ 27
Slutsats .................................................................................. 28
Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm ................................................. 29
Bilaga 2: Miljömål .................................................................. 30
Bilaga 3: Termer och uttryck ................................................ 31
3 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Sammanfattning
Klagshamnsvägen är ett av huvudstråken genom Bunkeflo. Trafikökningen på Klagshamnsvägen har de senaste 10 åren varit 20-25 %,
enligt trafikmätningar från Gatukontoret. Då bebyggelsen till stor del är
av villastruktur, förekommer det trivseldning i braskaminer och klagomål
på emissioner från bl a sådan eldning har förekommit.
För att förstå och få en mer detaljerad kunskap om luftkvaliteten har
mätning med den mobila mätvagnen utförts vid Klagshamnsvägen, ca
300 meter norr om den lokala mataffären i Bunkeflo. Mätvagnen
placerades på den öppna gräsytan söder om fastigheten med adress
Klagshamnsvägen 27. Mätningen genomfördes i två punkter. En mätpunkt intill vägen på lyktstolpe 3,5 m ovan mark och en mätpunkt på
gräsytan, d.v.s. ovan på mätvagnen på ca 3,5 m ovan mark. Ett av syftena
var att undersöka om man med mätningarna, som gjordes från och med
den 10 oktober 2012 till och med den 20 maj 2013, kunde se någon
effekt från den lokala trivseldningen i området. Andra syften med
mätningen var att med mätvagnen undersöka den lokala luftkvaliteten i
stadsområdet. Luftföroreningarna som mättes var kvävemonoxid, kvävedioxid, bensen, toluen, ozon, PM10 och PM2.5.
Resultat
Utifrån mätningarna under 2012-2013 vid Klagshamnsvägen, kan man
konstatera att uppmätta halter inte är alarmerande höga, men att de inte
heller är låga. Alla miljökvalitetsnormer (MKN) klaras med god marginal.
Halterna som mättes var i stort i nivå med miljömålet för frisk luft.
Luftföroreningen kvävedioxid uppvisar en tydlig dygnsprofil, med högre
halter på morgon och kväll. En variation som sammanfaller väl med
trafiksituationen vid mätplatsen. Medelvärdet för kvävedioxid under mätperioden var ca 20 µg/m3. Detta innebär att miljökvalitetsnormen för
årsmedelvärdet (40 µg/m3) klaras med god marginal och att halterna låg i
nivå med miljömålet.
Uppmätta ozonhalter var lika höga som i urban bakgrund i centrala
Malmö. Ozon har ingen tydlig lokal prägel, utan beror på luftmassor och
större meteorologiska och årliga variationer.
Mätningarna av bensen och toluen gav relativt låga halter, där exempelvis
medelvärdet för bensen under mätperioden låg på 1 µg/m3 och där
miljökvalitetsnormen är 5 µg/m3som årsmedelvärde. Även bensen och
toluen visar en tydlig samvariation med trafiken i området.
Partikelhalter för mätperioden var i stora drag betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM10 och PM2.5 men något högre än miljömålet. Partikelhalterna i Bunkeflo beror, i likhet med övriga delar av
Malmö, till stor del på intransporterade partiklar i de luftmassor som rör
sig över södra Sverige. För partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10)
4 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
visar uppmätta halter vid Klagshamnsvägen en tydlig dygnsvariation,
vilket tyder på ett lokalt bidrag från trafiken med uppvirvling av partiklar
från vägarna. Det lokala bidraget till partikelhalterna av partiklar mindre
än 2,5 mikrometer (PM2.5) är inte lika tydligt men förhöjda halter under
sen kväll beror sannolikt på lokal trivseldning i området.
Slutsats
Alla miljökvalitetsnormer klaras med god marginal. Det kan konstateras
att uppmätta halter var något högre än vad som förväntades. Det mest
uppenbara skälet till att uppmätta halter har ökat i området är att
Bunkeflo har byggts ut i hög grad och fortfarande expanderar. Därigenom ökar de samlade utsläppen i området. De mest betydande
källorna lokalt är vägtrafiken och utsläppen från lokal uppvärmning av
hushållen. De uppmätta partikelhalterna, främst PM2.5, visar på en viss
lokal påverkan från småskalig uppvärmning i området.
5 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Bakgrund
Bunkeflo och Limhamns södra delar har byggts ut kraftigt under de
senaste 10 åren. Befolkningsökningen i området har varit stor och
därigenom har hela infrastrukturen byggts ut och trafiken ökat. Klagshamnsvägen är ett av huvudstråken genom Bunkeflo. Trafikökningen på
Klagshamnsvägen har de senaste 10 åren varit 20-25 %, enligt
trafikmätningar från Gatukontoret. Då bebyggelsen till stor del är av
villastruktur, så förekommer också trivseldning. Klagomål på sådan
eldning har förekommit i området.
Mätningarna av luftföroreningar har gjorts med kontinuerlig
mätutrustning i omgångar i Malmös södra delar. Senast gjordes
kontinuerliga luftmätningar i närheten av Tygelsjö år 2003. Utöver
mätkampanjer med kontinuerlig mätutrustning följs luftkvaliteten regelbundet upp med spridningsmodelleringar och enklare provtagningsutrustning. Under 2007-2008 gjordes mätningar med enklare provtagningsutrustning i närheten av vald mätplats och under 2010-2011 gjordes
en uppföljande mätning. För att förstå och få en mer detaljerad kunskap
om luftkvaliteten har mätning valts att göras vid Klagshamnsvägen 27,
som ligger ca 300 meter norr om den lokala mataffären i Bunkeflo.
Syftena var följande:
• Undersöka om man med mätningarna kunde se någon effekt från
den lokala trivseldningen i området.
• Systematisk undersöka och kontrollera den lokala luftkvaliteten.
• Validera spridningsmodellen med mätresultatet för att m.h.a.
spridningsberäkningar uppskatta luftkvaliteten över större områden, så som hela Malmö stad.
Figur 1. Översiktlig beskrivning var luftkvalitetsmätningen vid Klagshamnsvägen 2012-2013
utfördes. Mer detaljerad beskrivning av mätplats görs i figur 5. Karta: stadbyggnadskontoret.
6 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Inledning
Mätningar genomfördes från och med den 10 oktober 2012 till och med
den 20 maj 2013. Miljöförvaltningens mobila mätvagn användes för att
genomföra mätningarna. Mätvagnen placerades på den öppna gräsytan
söder om fastigheten med adress Klagshamnsvägen 27. Mätningen genomfördes i två punkter. En mätpunkt intill Klagshamnsvägen och en
mätpunkt på gräsytan. Information om mätningen till boende i närheten
delades ut i samband med etablerandet av mätplatsen.
Figur 2. Foto av mätvagnen med vy mot Klagshamnsvägen.
I de tidigare mätningarna som genomförts i närheten har halterna av luftföroreningar varit låga till måttliga i jämförelse med de gränsvärden som
finns (miljökvalitetsnormer), för luftföroreningar utomhus.
I de analyser och spridningsberäkningar som redovisas har det använts
meteorologisk data från den egna masten vid Heleneholm. Spridningsberäkningar är genomförda i programmet Enviman med modellen
AERMOD. Emissionsdatabasen (EDB) som ligger till grund för
kunskap om hur utsläppssituationen ser ut innefattar allt lokalt i Malmö
och utsläppen i Öresundregionen. Emissionsdatabasen uppdateras av
Malmö för hela Öresund på uppdrag av Skånes luftvårdsförbund.
Mätningarna har utförts av Paul Hansson och Henric Nilsson. Rapporten har sammanställts av miljöingenjör Susanna Gustafsson på miljöövervakningsgruppen vid Avdelningen för miljö- och hälsoskydd.
7 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Luftkvaliteten i Malmö
Trots att luftkvaliteten i Malmö ur ett internationellt perspektiv är bra,
påverkas både människa och miljö negativt av luftföroreningar. Genom
luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) finns krav på kommunerna att
övervaka luftmiljön utomhus, se bilaga 1. Mätningar i Malmö görs för
totalt ett 10-tal olika luftföroreningar. Det finns tre permanenta
mätstationer och en mobil mätstation, se figur 2. Förutom mätningar
görs också spridningsberäkningar av luftföroreningar.
Det är främst luftföroreningen kvävedioxid som är problematisk för
Malmö. Uppmätta kvävedioxidhalter i en del starkt trafikerade gatumiljöer i centrala Malmö överstiger gränsvärdena definierade i miljökvalitetsnormen (MKN). Därför har Malmö stad och länsstyrelsen i
Skåne upprättat ett åtgärdsprogram för att reducera kvävedioxidhalterna.
För övriga Sverige finns också problem att klara miljökvalitetsnormerna
för partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10).
I figur 3 redovisas uppmätta årsmedelhalter av partiklar mindre än 10
mikrometer (PM10) och kvävedioxid (NO2) i centrala Malmö (mätstation
Rådhuset) i taknivå för de senaste 14 åren. Årsmedelhalten för kvävedioxidhalterna har i princip sakta men säkert sjunkit, medan partikelhalterna varierar utan någon tydlig trend. Kvävedioxidhalterna används i
allmänhet som en indikator parameter för luftkvaliteten.
Figur 3. Redovisning av uppmätta årsmedelhalter av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) för
mätstationen Rådhuset i centrala Malmö i taknivå. Enhet mikrogram per kubikmeter. Notera att
uppmätta halter för 2013 inte redovisas då årets mätningar inte ännu har avslutats.
I figur 4 redovisas beräknade NO2-halter som ett genomsnittligt
årsmedelvärde i Malmö. Det går att se att i stort är beräknade halter
betydligt lägre i Bunkeflo området än i centrala Malmö. Notera att upplösningen i beräkningen är relativt grov och därmed saknas många av de
detaljer som finns i verkligheten.
8 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Mätplats
Figur 4. Beräknade kvävedioxidhalter i Malmö som genomsnittligt årsmedelvärde. Enheten
är µg/m3.
Mätplats och mätparametrar
Mätningarna gjordes invid Klagshamnsvägen 27 alldeles vid vägen
(mätplats 2) samt mitt på gräsmattan väster om Klagshamnsvägen (kallas
också för grönytan, mätplats 1). I figur 5 redovisas var mätningarna
gjordes och var mätvagnen placerades.
Mätparametrar:
•
Kvävemonoxid (NO): mätpunkt 1 och mätpunkt 2
•
Kvävedioxid (NO2): mätpunkt 1 och mätpunkt 2
•
Partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) och partiklar mindre
än 2,5 mikrometer (PM2.5): mätpunkt 1
Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL
Instrument: kemiluminiscensinstrument Eco Physics CLD 700 AL
Instrument: TEOM/FDMS Series 1400a
•
Bensen och toluen: mätpunkt 1
•
Vindriktning 10 meters höjd ovan mark
•
Vindhastighet 10 meters höjd ovan mark
Instrument: Syntech Spectras GC 955 (gaskromatograf med foto jondetektor)
Mätpunkt 1, d.v.s. på grönytan, är där mätvagnen placerades, vilket var
ca 20 m från vägen. Mätpunkt 2 var lyktstolpen intill Klagshamnsvägen.
9 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Lyktstolpen var placerad ca 2 m från vägen. Höjden på provtagningsutrustningen för luftföroreningar var ca 3,5 m för båda mätplatserna,
medan den lokala vindriktningen och vindhastigheten mättes ca 10 m
ovan mark. I analyserna har även väderdata från den meteorologiska
masten på Heleneholm använts.
Figur 5. Beskrivning av mätpositioner (för luftföroreningar) och var mätvagnen var placerad
vid Klagshamnsvägen 2012-2013. Karta: Malmö stadsatlas.
10 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Trafik och utsläppskällor i området
De viktigaste utsläppskällorna i ett lokalt perspektiv för de
luftföroreningar som studerats i Bunkeflo är vägtrafiken och den
enskilda uppvärmningen av hushållen. Utsläppen från övriga Malmö har
också betydelse för luftkvaliten i Bunkeflo. Dessutom finns påverkan
från Köpenhamn och sjöfarten ute i sundet, samt luftföroreningar som
transporteras från exempelvis kontinenten. På sidan 26 redovisas hur
olika källtyper påverkar beräknade halter, dvs. källornas haltbidrag, vid
mätplatsen på Klagshamnsvägen.
Trafiken på ett flertal vägar i Bunkeflo har ökat genom en intensiv
utbyggnad. Utifrån de trafikmätningar som gjorts på bl.a.
Klagshamnsvägen söder om mataffären ser man att trafiken ökat från
5600 fordon per vardagsdygn år 1999 till 6800 fordon per vardagsdygn år
2011. Den tunga trafiken, dvs bussar och lastbilar, utgör tillsammans ca
8 %, varav 40 % av den tunga trafiken är busstrafik. Strax norr om mätplatsen är trafikflödet ca 8300 fordon per vardagsdygn år 2011.
Figur 6. Redovisning av förändringen av fordonsflöden (vardagsdygnsvärden) från 2003 till
2012 för Gottorpsvägen och Klagshamnsvägen. Källa gatukontoret i Malmö.
Meteorologi under mätperioden
De meteorologiska variationer som förekommer dels under året och dels
mellan olika år har en stor betydelse för vilka luftföroreningshalter som
uppkommer.
För att kunna utvärdera de uppmätta halternas nivå i relation till ett
meteorologiskt normalår, behövs kunskap om hur vädret varit under
mätperioden.
11 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Vädret under vintern 2012-2013 var generellt kallt. Detta brukar innebära
att uppmätta luftföroreningshalter blir förhöjda jämfört med en mer
normal vinter. Vintern startade redan i början på december och våren var
sen. Det var först en bit in i april som våren började. Detaljer månad för
månad redovisas nedan:
Oktober:
Ganska normal månad i genomsnitt. Dock ovanligt varmt i
slutet av månaden.
November:
Varm månad med ett temperaturöverskott på ca 1,5 grader
och aningen mindre nederbörd än normalt.
December:
Större delen av månaden var det vinter med snö och kyla.
Sista dagarna blev det åter milt följt av stora nederbördsmängder. Månaden som helhet blev nästan 2 grader kallare
än normalt och nederbördsmängderna var normala.
Januari:
Månaden inleddes milt, sedan kom vintern tillbaka. Mot
slutet av månaden åter en portion mildluft. Januari blev
något kallare än normalt och nederbörden något mindre än
normalt.
Februari:
Vintrigt och kallt, men något mindre nederbördsmängder
än normalt.
Mars:
Mars var i huvudsak en vintermånad detta år med en
intensiv snöstorm som passerade Skåne i mitten av månaden. Månaden blev 3 grader kallare än normalt och nederbördsmängderna bara 25 % av de normala. Dock var det
en månad med mycket sol.
April:
Solig och torr månad. Starten blev kall. Mot slutet av
månaden lite vårvärme. Sammantaget innebar vädret en
sen start på våren.
Maj:
Inledningsvis kall, men mot slutet sommar. Kyligare längs
med kusterna. Torrare än normalt.
I figur 7 redovisas antal timmar där det finns förutsättningar för högre
luftföroreningshalter i jämförelse med tidigare år. Det som redovisas är
de två mest stabila stabilitetsklasserna, av 7 möjliga. Stabilt väder kan lite
förenklat beskrivas som när det är vindstilla och inte allt för stor instrålning av solljus. Dessa förhållanden skapar endast små rörelser av luft och
därigenom späds inte luftföroreningar ut, utan blir kvar i de områden där
de släpps ut. Under mätperioden 2012-2013 förekom en period med
något fler timmar med stabilt väder jämfört med tidigare år. Detta kan
bidra till förhöjda uppmätta halter då de föroreningar som släpps ut inte
späds ut i lika stor omfattning.
12 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Antal timmar med stabilt väder
3900
3800
3700
3600
3500
3400
3300
Period
Figur 7. Beräknad stabilitet (väder med mindre omblandning), redovisad i antal timmar med
stabilt väder för perioden 10 oktober till 20 maj för respektive vinterhalvår.
Under mätperioden har medelvindhastigheten från den östra sektorn
varit högre än vad den varit i genomsnitt (se figur 8). Skillnaden är dock
inte stor. När det gäller frekvensfördelningen (se figur 9) under mätperioden 2012-2013 så var det mindre västliga vindar och framförallt mer
nordostliga vindar än den genomsnittliga fördelningen. Detta är vanligare
när vädret är mer vintrigt under vinterhalvåret.
Figur 8. Medelvindhastigheten i m/s för olika vindriktningar under ett genomsnittligt år för
1995-2012 och under mätperioden 2012-2013.
13 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Figur 9. Genomsnittlig frekvensfördelning (procent) av olika vindriktningar under 19952012 och under mätperioden 2012-2013. Enheten radiellt är procent (%).
14 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Uppmätta halter
Redovisning av de uppmätta luftföroreningarna görs ämne för ämne i de
nedanstående kapitlen. Jämförelser görs mot miljökvalitetsnormer
(MKN) och miljömål. I bilaga 1 och 2 görs en mer detaljerad redovisning
av miljökvalitetsnormer och miljömål.
Kvävemonoxid (NO)
Kvävemonoxid emitteras från alla förbränningsprocesser, där luftens
kväve och syret förenas. För de flesta emissionskällor sker den största
delen av utsläppen av kväveföreningar som kvävemonoxid. I atmosfären
sker oxideringar och olika kemiska omvandlingar av kvävemonoxid.
Höga kvävemonoxidhalter indikerar att det finns källor nära mätplatsen,
medan låga halter visar på ett större avstånd till källorna. För ämnet
kvävemonoxid finns varken miljökvalitetsnorm eller miljömål definierat.
Mätningar av kvävemonoxid har gjorts i två mätpunkter, vilka båda visar
på måttliga halter av ämnet. På mätplats 2 var halterna högre än vid
mätplats 1, vilket beror på att denna mätning gjordes närmare vägen. Vid
jämförelse med uppmätta halter på den urbana bakgrundstationen på
Rådhuset och mätstationen på Dalaplan i gatumiljö, vilka uppmätte
4 respektive 28 µg/m3 under samma period, ligger halterna i Bunkeflo
strax över den urbana bakgrundshalten men betydligt lägre än i en
trafikintensiv gata i Malmös innerstad.
Tabell 1. Uppmätta kvävemonoxidhalter vid Klagshamnsvägen i två mätpunkter från den
10 oktober 2012 till den 20 maj 2013.
Kvävemonoxid (NO)
Periodmedelvärde
Mätplats 1
Mätplats 2
7 µg/m
11 µg/m3
Timmedelvärde
98-percentil
47 µg/m3
55 µg/m3
95 %
96 %
Tidstäckning
(procent)
3
I figur 10 redovisas medelhalts-fördelning för olika vindriktningar för de
två mätplatserna. Det kan noteras att utsläppen av kvävemonoxid finns
främst öster om mätplatserna, där den mest framträdande lokala källan är
trafiken på Klagshamnsvägen. Halterna var nästan dubbelt så höga när
det blåste från öster jämfört med när det blåste från väster. Absolut lägst
halter var det när det blåste från norr.
I figur 11 redovisas uppmätta kvävemonoxidhalter som genomsnitt
under en vecka. Resultatet visar tydligt att halterna var som högst under
morgonen och att det var stor skillnad mellan vardag och helg.
15 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Figur 10. Redovisning av medelhalter av kvävemonoxid, under mätperioden, i förhållande till
vindriktningen för de två mätpunkterna. Enheten radiellt är µg/m3.
µg/m3
Figur 11. Genomsnittlig veckoprofil av kvävemonoxid för mätpunkt 1 och 2 med en
upplösning på timme. Enhet är µg/m3.
16 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Kvävedioxid (NO2)
Kvävedioxid är oxiderad kvävemonoxid. Detta sker främst genom reaktion med ozonet i luften. Oxidationsprocessen tar i storleksordningen
minuter. Idag förekommer också direktemitterad kvävedioxid från
främst den tunga fordonsflottan (lastbilar, bussar och arbetsmaskiner).
Utsläpp av kväve orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det
oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp
upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt
bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i
viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors
hälsa. Det påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens
aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa
tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar.
Kvävedioxid mättes i två mätpunkter. En mätpunkt på taket till
mätvagnen, (mätplats 1) och en intill Klagshamnsvägen (mätplats 2). De
uppmätta halterna var knappt 50 % av miljökvalitetsnormen och något
lägre eller i paritet med det långsiktiga miljömålet. Halterna närmast
vägen var något högre än de som mättes en bit ifrån vägen, även om
skillnaden var liten. Halterna kan karakteriseras som måttliga.
Vid jämförelse med uppmätta halter på den urbana bakgrundstationen på
Rådhuset och mätstationen på Dalaplan i gatumiljö, vilka uppmätte
19 respektive 34 µg/m3 under samma period, ligger halterna i Bunkeflo i
nivå med den urbana bakgrundshalten men lägre än i en trafikintensiv
gata i Malmös innerstad. Den regionala bakgrundshalten för kvävedioxid,
vilken mäts ute på landet långt från lokala källor (Vavihill i Svalövs
kommun) låg under samma mätperiod endast på hälften av de halter som
mättes vid Klagshamnsvägen.
Tabell 2. Uppmätta kvävedioxidhalter vid Klagshamnsvägen i två mätpunkter från den 10
oktober 2012 till den 20 maj 2013.
Kvävedioxid (NO2)
Periodmedelvärde
Mätplats 1
Mätplats 2
18 µg/m3
20 µg/m3
Dygnsmedelvärde
98-percentil
0 dygn
(44 µg/m3)
0 dygn
(44 µg/m3)
Timmedelvärde
98-percentil
0 timmar
(55 µg/m3)
1 timme
(58 µg/m3)
95 %
96 %
µg/m3
MKN = 40
*
Miljömål = 20 µg/m3
MKN = 60 µg/m3 som inte
får överskridas mer än
7 dygn* per år
MKN = 90 µg/m3 som inte
får överskridas mer än
175 timmar* per år
Tidstäckning
(procent)
*Miljökvalitetsnormen gäller för mätning som täcker ett helt års mätdata och inte för en
kortare mätperiod.
17 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
I figur 12 redovisas medelhaltsfördelning för olika vindriktningar för de
två mätpunkterna. Uppmätta medelkvävedioxidhalter var jämnt fördelat,
med en maximalhalt i den sydöstra vindriktningen, d.v.s. från trafiken på
Klagshamnsvägen. Absolut lägsta halter var det när det blåste från nord
till nordväst, då påverkan från landbaserade källor var som lägst.
I figur 13 redovisas uppmätta kvävedioxidhalter som genomsnitt under
en vecka. Data visar tydligt att halterna var som högst under morgon och
kväll, samt att det var stor skillnad mellan vardag och helg, d.v.s. god
korrelation mellan trafiken på Klagshamnsvägen samt andra vägar i
närheten av mätplatsen, och kvävedioxidhalten.
Figur 12. Redovisning av medelhalter av kvävedioxid, under mätperioden, i förhållande till
vindriktningen för de två mätpunkterna. Enheten radiellt är µg/m3.
µg/m3
Figur 13. Genomsnittlig veckoprofil av kvävedioxid för mätpunkt 1 och 2 med en upplösning
på timme. Enhet är µg/m3.
18 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Kväveoxider (NOx)
Kväveoxider är summan av kvävemonoxid och kvävedioxid. För
kväveoxider finns ingen definierad miljökvalitetsnorm. Beskrivningen
görs främst för att redovisa alla uppmätta parameterar och för att dessa
data används i jämförelse med de spridningsberäkningar som görs och
redovisas i rapporten.
Vid jämförelse med uppmätta halter på den urbana bakgrundstationen på
Rådhuset och mätstationen på Dalaplan i gatumiljö, vilka uppmätte
25 respektive 76 µg/m3 under samma period, ligger halterna i Bunkeflo
något högre än den urbana bakgrundshalten men betydligt lägre än i en
trafikintensiv gata i Malmös innerstad.
Tabell 3. Uppmätta kväveoxidhalter vid Klagshamnsvägen i två mätpunkter från den 10
oktober 2012 till den 20 maj 2013.
Kväveoxider (NOx)
Periodmedelvärde
Mätplats 1
Mätplats 2
29 µg/m
3
36 µg/m3
Timmedelvärde 98percentil
57 µg/m3
69 µg/m3
93 %
94 %
Tidstäckning
(procent)
Ozon
Ozon betraktas som en luftförorening men är egentligen inte en primär
förorening. S.k. marknära ozon är en sekundär förening, d.v.s. den
emitteras inte direkt utan bildas i reaktion med andra föreningar. Ozon
bildas vid nedbrytning av kväveoxider och kolväten i atmosfären, under
inverkan av solljus. Det mesta av de uppmätta halterna har sitt ursprung
från angränsande regioner. Malmös utsläpp bidrar i sin tur till ozon i
angränsande regioner. Halterna av ozon är som högst under sommaren
då solinstrålningen är som störst. Höga halter av ozon har en negativ
påverkan på människors hälsa, bland annat genom irritation av ögon och
slemhinnor. Ozon kan även orsaka inflammation av luftvägarna. Det
finns miljökvalitetsnormer för ozon, som definierar gränsvärden för att
skydda människors hälsa och växtligheten. Kommunerna har dock inte
ansvar för att följa upp normerna, utan det är Naturvårdsverkets som har
detta ansvar.
19 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
De genomsnittliga ozonhalterna i Nordvästeuropa ökar stadigt, trots att
utsläppen som bidrar till ozonbildningen minskar. Skälet till detta anses
vara en konskevens av intransporterat ozon från resten av världen med
ökad industrialisering. Idag ligger de urbana bakgrundshalterna i Malmö
som årsmedelvärde på ca 55 µg/m3. Periodens medelvärde, för mätningen vid Klagshamnsvägen, låg också på ca 55 µg/m3. I figur 14
redovisas hur dygnshalterna under mätperioden varierar. Ozonhalterna
var som lägst under vintern och som högst under våren, vilket främst
beror på ett mindre antal soltimmar under vinter än framåt våren.
Tabell 4. Uppmätta ozonhalter vid Klagshamnsvägen i mätpunkt 1 från den 10 oktober
2012 till den 20 maj 2013.
Ozon(O3)
Periodmedelvärde
Mätplats 1
Timmedelvärde 98percentil
102 µg/m3
Tidstäckning
(procent)
55 µg/m3
90 %
µg/m3
Figur 14. Uppmätta ozonhalter som dygnsvärde för mätperioden (2012-10-10 till
2013-05-20). Enheten är µg/m3.
20 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Kolväten – bensen och toluen
Kolväten är byggstenarna i fossila bränslen. Ett av flera samlingsnamn
för de kolväteföreningar som förekommer i luften är VOC (Volatile
Organic Compounds = lättflyktiga organiska ämnen). Dominerande
källor till utsläpp av VOC är främst bilavgaser, vedeldning, utsläpp från
industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter.
Bland dessa lättflyktiga organiska ämnen, ingår bland annat bensen,
toluen och xylen. För bensen finns definierade gränsvärden. Institutet
för miljömedicin (IMM) har tagit fram en lågrisknivå på 1,3 µg/m3 för
bensen, vilket är baserat på livstidsexponering. Miljömål är utifrån detta
lågriskvärde satt till 1 µg/m3 för bensen.
De uppmätta bensenhalterna vid Klagshamnsvägen är i nivå med
lågrisknivån och miljömålet, vilket innebär att hälsorisken för exponering
av just dessa ämnen är försumbar vid mätplatsen.
Tabell 5. Uppmätta bensen- och toluenhalter vid Klagshamnsvägen i mätpunkt 1 från den
10 oktober 2012 till den 20 maj 2013.
Mätplats 1
Periodmedelvärde
µg/m3*
MKN för bensen:5
Miljömål för bensen:
1 µg/m3
Timmedelvärde
98-percentil
Tidstäckning
(procent)
Bensen (C6H6)
Toluen (C7H8)
1 µg/m3
2 µg/m3
5 µg/m3
7 µg/m3
90 %
90 %
*normen gäller för mätning som täcker ett helt års mätdata och inte för en kortare
mätperiod.
21 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Medelhalts-distributionen i förhållande till vindriktning (se figur 15) visar
på betydligt högre halter från ost till sydost, vilket kan tillskrivas närheten
till trafiken på Klagshamnsvägen.
Figur 15. Redovisning av medelhalter av bensen och toluen, under mätperioden, i förhållande
till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m3.
I den genomsnittliga veckoprofilen för uppmätta halter av bensen och
toluen, syns förhöjda halter under morgonen, framförallt på vardagar.
Med ledning av dessa resultat kan det slås fast att ursprunget till halterna
av bensen och toluen till allra största del kommer från vägtrafiken.
µg/m3
Figur 16. Genomsnittlig veckoprofil för bensen och toluen med en upplösning på timme.
Mätdata är 2012-10-10 till 2013-05-20. Enhet är µg/m3.
22 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Partiklar – PM10 och PM2.5
Luftburna partiklar är idag en omdebatterad förorening och många
forskare anser att flera hälsoproblem kan hänföras till partiklarna i luften
som vi andas. Partiklar mindre än 4 - 5 µm kan tränga hela vägen ner i
lungblåsorna och eventuellt vidare ut i blodet. De kan fungera som
transportörer av bl.a. toxiska ämnen. Exponering för luftburna partiklar
ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och
påverka lungornas normala utveckling. Enligt svenska studier bedöms
partiklar orsaka mellan 3 000 och 5 000 förtida dödsfall per år i Sverige.
Detta motsvarar en förkortad medellivslängd på cirka 6–12 månader.
En dominerande källa till höga halter av grova partiklar (PM10) i
gatumiljö i svenska tätorter är slitage av vägbeläggning, bromsar, däck
och vägsand. Slitaget uppstår främst vid användningen av dubbdäck. Lite
mindre partiklar (PM2.5) bildas främst vid all typ av förbränning, där
energiproduktionen och trafiken är de dominerande källorna. För både
PM10 och PM2.5 är långdistanstransporter av partiklar ett betydande
haltbidrag i södra Sverige och de allmänna bakgrundshalterna utgör en
stor del av uppmätta halter.
Resultatet från mätperioden i Bunkeflo visar på representativa
partikelhalter i Malmö, d.v.s. de halter som uppmättes vid Klagshamnsvägen motsvarar ganska väl de som mäts på de flesta platser i Malmö,
utom alldeles nära större vägar. Uppmätta partikelhalter vid
Klagshamnsvägen motsvarar uppmätta partikelhalter vid den urbana
bakgrundsstationen på Rådhuset för samma mätperiod. Uppmätta
partikelhalter låg betydligt lägre än miljökvalitetsnormerna för både PM10
och PM2.5. I jämförelse med miljömålet var uppmätta PM10- och PM2.5halterna vid Klagshamnsvägen något högre än miljömålet. Den
genomsnittliga bakgrundshalten av PM10 vid mätplatsen bedöms ligga
omkring 14 µg/m3, vilket motsvarar de i genomsnitt lägsta haltnivåerna
vid mätplatsen (se figur 18 och 19). Skillnaden mellan uppmätt medelhalt
för mätperioden och den bedömda bakgrundshalten var för PM10 i
genomsnitt ca 3 µg/m3. Denna andel tolkas som det lokala bidraget från
källor i Bunkefloområdet samt övriga Malmö. För partiklar PM2.5
bedöms bakgrundshalten ligga omkring 9 - 10 µg/m3 och det lokala
bidraget bedöms till 1 - 2 µg/m3 vid mätplatsen.
23 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Tabell 6. Uppmätta PM10- och PM2.5-halter vid Klagshamnsvägen i mätpunkt 1 från den
10 oktober 2012 till den 20 maj 2013.
Mätplats 1
Period- medelvärde
17 µg/m
Dygnsmedelvärde
90-percentil
0 dygn
(29 µg/m3)
22 µg/m3
Timmedelvärde
98-percentil
49 µg/m3
38 µg/m3
98 %
97 %
µg/m3
MKN för PM10 = 40
*
Miljömål för PM10 = 15 µg/m3
MKN för PM2.5 = 25 µg/m3 *
Miljömål för PM2.5 = 10 µg/m3
MKN för PM10 = 50 µg/m3 som
inte får överskridas mer än
35 dygn* per år
Miljömål för PM10 = 30 µg/m3
Tidstäckning (procent)
PM10
PM2.5
3
11 µg/m3
*Miljökvalitetsnormen gäller för mätning som täcker ett helt års mätdata och inte för en
kortare mätperiod.
Medelhaltsdistributionen i förhållande till vindriktning (se figur 17) visar
på något högre halter från ost till sydost, vilket kan tillskrivas närheten
till trafiken på Klagshamnsvägen och långväga transporterade partiklar
från östra Europa.
Figur 17. Redovisning av medelhalter av PM10 och PM2.5, under mätperioden i förhållande
till vindriktningen. Enheten radiellt är µg/m3.
I figur 18 redovisas en genomsnittlig veckoprofil för PM10 och PM2.5.
data tyder på en viss dyngslig variation, med högst halter under onsdagar.
Skälet till att det ser ut på detta viset är att det var väldigt höga halter en
specifik onsdag i februari, vilket berodde på intransport från kontinenten
av luft med höga partikelhalter. I figur 19 redovisas en genomsnittlig
dygnsprofil för hela perioden, vilken visar på lägre halter på
natten/morgon och högre fram på dagen.
24 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
PM10-halterna når sitt maximum ca kl. 18 på kvällen, medan PM2.5halterna har en topp kl. 21.00. Det finns goda skäl att tro att kvällstoppen för PM2.5 hänger samman med lokal trivseleldning i området.
µg/m3
Figur 18. Genomsnittlig veckoprofil för PM10 och PM2.5 med en upplösning på timme.
Enhet är µg/m3.
µg/m3
Figur 19. Genomsnittlig dygnsprofil för PM10 och PM2.5 med en upplösning på timme.
Enhet är µg/m3.
25 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Uppmätta kvävdioxidhalter i närheten
Under de senaste fem åren har mätningar gjorts med passiva provtagare i
olika omgångar i Bunkeflo området. Främst har det varit att mätningar
av i eller i närheten av förskolor eller skolor.
Under december 2010 och januari 2011 gjordes mätningar av kvävedioxid (NO2) vid Gottorps förskola. Medelvärdet för uppmätta halter för
de två mättillfällena var 14 µg/m3. Uppmätta halter vid aktuell mätning
2012-2013 (Klagshamnsvägen 27) var 18 resp. 20 µg/m3. De lägre
halterna vid Gottorps förskola beror troligen på ett större avstånd till de
större vägarna i området.
Under vintern 2007-2008 gjordes mätningar på parkeringsplatsen intill
mataffären vid Klagshamnsvägen i Bunkeflo. Denna mätning var
placerad ca 300 m söder om aktuell luftkvalitetsmätning och placerad i
närhet till Klagshamnsvägen. Uppmätta halter av kvävedioxid var vid
detta tillfälle ca 13 µg/m3. De uppmätta halterna 2007-2008 var lägre än
de halter som uppmättes 2012-2013. Eftersom avståndet till de större
vägarna i området bedöms vara likvärdigt i de olika mätningarna, tyder
resultaten på att halten av kvävedioxid ökat i området mellan 2007-2008
och 2012-2013.
26 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Källor till kväveoxidhalten
Vid användning av miljöförvaltningens emissionsdatabas och spridningsmodell kan en källfördelning för en specifik luftförorening uppskattas.
Beräkningarna görs för hela Öresundregionen där samtliga källor så som
vägtrafik, sjöfart, industrier, energiproducenter, arbetsmaskiner och småskalig uppvärmning är representerade utifrån geografisk position,
utsläppsstorlek och tidsprofil.
I figur 20 redovisas källfördelningen i procent av totalhalten kväveoxid
(NOX) vid Klagshamnsvägen. Beräkningarna är gjorda för motsvarande
mätperiod som mätningen av luftföroreningar vid Klagshamnsvägen,
och bidragande källor till uppmätt kvävedioxidhalt är kategoriserade som
trafik (all vägtrafik), sjöfart, småskalig uppvärmning och övrigt (industrier, större energianläggningar, arbetsmaskiner mm). Dessutom
redovisas en bakgrundshalt, vilken något förenklat kan förklaras som de
luftföroreningar som transporteras in över Skåne och har sitt ursprung
från övriga Sverige och andra länder.
Resultaten visar att under mätperioden 2012-2013 vid Klagshamnsvägen
i Bunkeflo utgjorde bakgrundhalten ca 40 % av uppmätta halter och
vägtrafiken bidrog med nästan 25 % av halten kväveoxider. Bidraget från
den småskaliga uppvärmningen utgjorde endast 4 %.
Trafik
26%
Sjöfart
41%
7%
22%
4%
Småskalig
uppvärmning
Övrigt
Bakgrundshalt
Figur 20. Redovisning av beräknade halter i procent av totalhalt av NOx för fyra källtyper
samt bakgrundshalt för perioden 2012-2013.
27 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Slutsats
Sammanfattas de mätningar som gjorts under 2012-2013 vid Klagshamnsvägen, kan man konstatera att uppmätta halter inte är alarmerande
höga, men att de inte heller är låga.
Alla miljökvalitetsnormer klaras med god marginal. Uppmätta kvävedioxidhalter är strax under eller i nivå med det nationella miljömålet. De
uppmätta partikelhalterna låg strax över miljömålet. Det kan även
konstateras att uppmätta halter var något högre än vad som förväntades.
Det mest uppenbara skälet till att uppmätta halter har ökat är att
Bunkeflo har byggts ut och fortfarande byggs ut. Därigenom ökar de
samlade utsläppen i området. De viktigaste lokala källorna är vägtrafiken
och utsläpp från uppvärmning av hushållen.
Mätningarna gjordes under höst, vinter och vår, d.v.s. perioder med förhållandevis större utsläpp och under de kallare vintermånaderna med
väderförhållanden som gör att halterna i marknivå lättare kan bli höga.
Under sommaren är många utsläpp lägre och under vår och höst
förekommer starka vindar som gör att föroreningarna snabbt späds ut,
vilket leder till lägre uppmätta halter.
De uppmätta partikelhalterna, främst PM2.5, tycks indikera en viss lokal
påverkan från småskalig uppvärmning i området, då de högsta halterna i
genomsnitt förekommer ca kl 21.00 på kvällen.
28 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Bilaga 1: Miljökvalitetsnorm
Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara
miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN
görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för
luft är främst avsedda att skydda befolkningen mot negativa
hälsoeffekter. Speciell hänsyn är i viss mån tagen till personer med olika
typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas
på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Kommunerna
måste mäta halter av luftburna ämnen om det finns risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. Vägledande för kontrollen är förordningen
SFS 2010:477 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, samt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för
utomhusluft (NFS 2010:8).
Föreliggande mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan
förväntas att allmänheten vistas längre perioder.
Tabell B1. Sammanställning av miljökvalitetsnormer för ett urval av luftföroreningar.
Miljökvalitets-normer
(MKN)
Bensen
(C6H6)
Kvävedioxid (NO2)
Kvävedioxid (NO2)
Halt
Träder i kraft
Kommentar
5 µg/m3
1 januari 2010
Årsmedelvärde
40 µg/m3
60 µg/m3
1 januari 2006
1 januari 2006
Kvävedioxid (NO2)
90 µg/m3
1 januari 2006
Partiklar (PM2.5)
Partiklar (PM10)
Partiklar (PM10)
25 µg/m3
40 µg/m3
50 µg/m3
1 januari 2015
1 januari 2005
1 januari 2005
Årsmedelvärde
Får max överskridas 7 dygn per
år. Motsvarar
98-percentil baserad på
dygnsmedelvärde
Får max överskridas 175
timmar per år. Motsvarar
98-percentil baserad på
timmedelvärde
Årsmedelvärde
Årsmedelvärde
Får överskridas max 35 dygn
per år. Motsvarar
90-percentil baserad på
dygnsmedelvärde
MKN för partiklar (PM10) består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m3 samt
ett dygns-medelvärde på 50 µg/m3 vilket får överskridas 35 dygn per år.
År 2003 beslutades om miljökvalitetsnormerna för kolmonoxid och
bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 2005 respektive 2010.
Den 1 januari 2006 trädde miljökvalitetsnorm för kvävedioxid i kraft.
Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m3, ett timmedelvärde på
90 µg/m3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m3 som får överskridas 7 dygn per år.
Under 2010 infördes en norm för PM2.5 på 25 µg/m3 som
årsmedelvärde. Normen får inte överskridas efter 1 januari 2015.
29 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Bilaga 2: Nationella miljömål
Syftet med det nationella miljömålssystemet är att få ett strukturerat miljöarbete
och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Målstrukturen består av tre
nivåer:
 Ett generationsmål som visar på inriktningen för samhällsomställningen.
 Miljökvalitetsmål med preciseringar som anger det tillstånd i den svenska
miljön som miljöarbetet skall leda till.
 Etappmål som anger steg på vägen till att nå generationsmålet och
miljökvalitetsmålen.
Generationsmålet: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa
generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att
orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som
miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020.
Miljökvalitetsmålen kompletteras med preciseringar som förtydligar innebörden av
målet och vad som ska uppnås. Preciseringarna ska ge vägledning för arbetet med
insatser för att nå målen, utgöra kriterier för uppföljning av målen samt vara
underlag för regionala miljömål och åtgärder.
Etappmål anger steg på vägen till att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.
Under våren 2012 beslutade regeringen om 13 etappmål inom fyra prioriterade
områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald.
Mer om Sveriges nationella miljömål kan läsas på Miljömålsportalen,
http://miljömål.se/ samt om åtgärder för att nå dem på länsstyrelsens hemsida,
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-ochklimat/miljomal/atgarder/Pages/index.aspx. Regeringen har fastställt tio
preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av följande ämnen
och processer, se följande tabell.
Ämne
Enhet
Medelvärdestid
Värde
Bensen
µg/m3
1 år
1
Benso(a)pyren
µg/m3
1 år
0,0001
Butadien
µg/m3
1 år
0,2
Formaldehyd
µg/m3
1 timme
10
PM10
µg/m3
1 år
15
PM10
µg/m3
1 dygn
30
PM2.5
µg/m3
1 år
10
PM2.5
µg/m3
1 dygn
25
Marknära ozon
µg/m3
8 timmar
70
Marknära ozon
µg/m3
1 timme
80
Marknära ozon
AOT-40 1 timme
10 000
Kvävedioxid
µg/m3
1 år
20
µg/m3
1 timme
60
µm
1 år
6,5
Korrosion
Övrigt
0,1 nanogram per kubikmeter luft
Under perioden april - september
Korrosion på kalksten
30 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen
Bilaga 3: Termer och uttryck
Emission
Utsläpp
F/åmvd
Fordon per årsmedelvardagsdygn
IMM
Institutet för miljömedicin, Karolinska
Institutet, Stockholm
IVL
Svenska Miljöinstitutet
Immission
Förekomsten av luftföroreningar i
atmosfären
MKN
Miljökvalitetsnorm
mg/m3
Milligram per kubikmeter luft
µg/m3
Mikrogram per kubikmeter luft
Normalvecka
Genomsnittlig vecka över mätperioden
Normalår
Genomsnittligt år
NV
Naturvårdsverket
ppb
Miljarddel
ppm
Miljondel
Sommarsäsong
1 april t.o.m. 30 september
Vintersäsong
1 oktober t.o.m. 31 mars
x-Percentil
Den högsta halt som uppnås i x procent av
tiden
31 │ Miljöförvaltningen │ Luftkvalitetsmätning i Bunkeflo vid Klagshamnsvägen