Version 3. 2007-05-21 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition av kompetensområde Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar kunskaper om och förståelse för hälsa och ohälsa hos barn och ungdomar från 0 till 18 års ålder. Barnläkaren ska ha kunskap om sjukdomar, skador och störningar relaterade till barns och ungdomars stadier av tillväxt och utveckling. Barnläkaren ska ha goda färdigheter i kliniskt omhändertagande med barnets behov i centrum. Barnläkaren ska vara engagerad i att stödja en hälsosam livsstil hos barn och ungdomar och verka för att skydda deras rättigheter i samhället. Barnläkaren ska ha en god förmåga till kommunikation och samarbete med barnet och dess familj. 1.2 Kompetenskrav 1.2.1 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Barnläkaren ska ha kunskaper och färdigheter i diagnostik och terapi som täcker alla såväl vanligt förekommande som allvarliga sjukdomar och funktionshinder från nyföddhetsperioden till vuxen ålder. Barnläkaren ska ha kunskaper om barnets normala tillväxt, uppfödning och psykomotoriska utveckling, samt ska tidigt kunna diagnostisera avvikelser i dessa. Barnläkaren ska kunna handlägga de speciella risker och problem som sjukdomar, skador och ogynnsamma miljöfaktorer medför för den växande individen. Barnläkare ska kunna arbeta förebyggande och familjeinriktat med allmän hälsoupplysning, vaccinationer och olycksfallsprevention samt bevaka barns och ungdomars rätt i samhället. Barnläkaren ska ha en helhetssyn på familjen med engagemang och respekt för barnets behov, samt ha fördjupad förståelse för hur sjukdom påverkar barnet och dess familj. Barnet ska ges möjlighet att vara delaktigt vid bedömning och behandling utifrån sin utvecklingsnivå. Barnläkaren ska kunna arbeta i multidisciplinära team och med kollegor från andra specialiteter inom sjukhus, öppenvård, samt med socialtjänst, barnomsorg, skola, ideella föreningar och samhällets institutioner. Barnläkaren ska ha ett etiskt och professionellt förhållningssätt och bidra till god omvårdnad. 1.2.2 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes anhöriga, präglad av empati, förtroende och respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens önskemål och rätt till självbestämmande samt stimulans av patientens engagemang och ansvar för den egna vården. Mångfaldsaspekter Kommunikationen med patienten och dennes anhöriga ska präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom språk, etnicitet, sexuell läggning, religion, socioekonomi och genus. Version 3. 2007-05-21 Interprofessionella relationer ST-läkaren ska utveckla kommunikationsförmåga, såväl skriftlig som muntlig, med alla, karakteriserad av respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga ST-läkaren ska utveckla pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och anhöriga men också kollegor, andra medarbetare och studenter. Professionellt förhållningssätt och etik ST-läkaren ska kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Egen kompetensutveckling ST-läkaren ska kontinuerligt pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens krav, de egna behoven av kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna. Ledarskapskompetens Medarbetarskap ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla en grundläggande god självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap ST-läkaren ska också utveckla förmåga till att handleda kollegor och andra medarbetare. Ledarskap ST-läkaren ska utveckla ledarskapsförmåga, som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av verksamhetsutveckling, som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande. Omvärldskunskap ST-läkaren ska också tillägna sig grundläggande kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt kunskap om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt genom deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete samt tillägna sig fördjupade kunskaper i forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, och evidensbaserad medicin. Förbättrings- och kvalitetsarbete ST-läkaren ska tillägna sig kunskap och kompetens i evidensbaserad förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientmedverkan, Version 3. 2007-05-21 patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention ST-läkaren ska tillägna sig grundläggande kunskaper om hälsobefrämjande faktorer, andra folkhälsoaspekter och prevention för att i kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap. 1.3 Utbildningsstruktur Totalt omfattar utbildningen minst 5 års heltidstjänstgöring under handledning och kontinuerlig utvärdering samt ska inkludera ett kvalitets och utvecklingsarbete alternativt vetenskapligt arbete. I början av utbildningen ska en utbildningsplan upprättas i samråd med handledare och studierektor. Under de första åren bör tonvikten läggas på tjänstgöring inom pediatrikens akuta verksamhet och allmän pediatrik. Utbildningen bör ge en bred baskunskap och ske genom tjänstgöring inom allmän pediatrisk sluten och öppenvård, neonatalenhet, habilitering och kan också ske vid en eller flera av följande pediatriska enheter; allergi/lungor, kardiologi, neurologi, endokrin/diabetes, nefrologi, reumatologi, gastroenterologi och onkologi. Tjänstgöringen ska innefatta BVC mottagning och att ingå i team för kroniskt sjuka barn under en längre sammanhängande period. ST-läkaren ska delta i verksamhetens primärjour under hela utbildningen. Med tanke på utbildningens omfattning bedöms att minst 4 år bör ske inom specialiteten. Parallellt med den kliniska utbildningen ska teoretiska studier bedrivas, och deltagande ska ske i kompletterande utbildning med hjälp av olika andra typer av lärande. STläkaren ska i samråd med handledaren planlägga hela utbildningen, inte bara den kliniska tjänstgöringen, litteraturstudier och kurser. Lärandet förutsätter att utbildningen integreras i verksamhetens utveckling inom ramen för ledningssystemet för god vård (SOSFS 2005:12). Utöver obligatorisk sidoutbildning i barn- och ungdomspsykiatri om minst 3 månader kan tjänstgöring inom andra specialiteter av värde för utbildningen ske. I utbildningen bör erforderlig tid och tillgång till handledare finnas för det vetenskapliga arbetet eller kvalitets- och utvecklingsarbetet. ST-läkarens utbildningsplan bör följas upp varje år och revideras vid behov. Under specialiseringstjänstgöringen ska ST-läkaren dokumentera sin kompetens i en samlad portfölj som ska vara underlag till extern bedömning vid specialistkompetens.