Åk 7

Musik
årskurs 7
2013
Instrumentkunskap
Årskurs 7
2013
När du lärt dig detta kommer du att kunna:
Vilka instrumentgrupper det finns.
Vilka instrument som hör till vilka grupper.
(Musik – Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9)
”Utveckla förmågan att analysera och
samtala om musikens uttryck i olika sociala
kulturella och historiska sammanhang.”
E-Nivå
Eleven kan med viss
säkerhet urskilja olika
instrument och
instrumentgrupper och
beskriva deras funktion i
olika sammanhang.
C-Nivå
Eleven kan med relativt god
säkerhet urskilja olika
instrument och
instrumentgrupper och
beskriva deras funktion i
olika sammanhang.
A-Nivå
Eleven kan med god
säkerhet urskilja olika
instrument och
instrumentgrupper och
beskriva deras funktion i
olika sammanhang.
Instrumenten delas in i fyra grupper:
Träblåsinstrument
Bleckblåsinstrument
Stränginstrument
Slagverksinstrument
Träblåsinstrument
I ett träblåsinstrument blir
ljudet till när man blåser i
instrumentet.
För att det ska bli ljud
behöver luften börja vibrera
på något sätt, detta kan man
göra genom att blåsa över en
vass kant eller genom att blåsa
på en tunn träplatta (rör) så
att den vibrerar och på så sätt
får luften att vibrera. Ett träblåsinstrument behöver inte vara gjort av
trä – det kallas så ändå. Dels för att instrumentet förr i tiden gjordes av
trä och dels för att den tunna träplattan är gjord av trä.
Användning
Flöjten är ett av de äldsta instrumenten vi känner till. Redan
stenåldersmänniskorna gjorde flöjter. De har gjorts av t.ex. ben, trä och
vassrör.
Exempel på träblåsinstrument är
Klari
nett
Fagott
Oboe
öjt
Blockfl
Tvärflöjt
Bleckblåsinstrument
Bleck är ett gammalt ord
för metall och från början
var den stora skillnaden
mellan bleck – och
träblåsinstrument den att
bleckblåsinstrumenten var
gjorda just av metall och
träblåsinstrumenten av
trä. Numera fungerar inte
den regeln längre
eftersom vissa instrument
som tidigare var gjorda av trä numera görs av metall. T.ex. tvärflöjt.
Också i ett bleckblåsinstrument blir ljudet till när man blåser i det men i
dessa instrument måste man ”prutta” med läpparna för att få ljud i det.
Det finns vissa undantag från den här regeln men om instrumentets
munstycke är av metall och man ”pruttar” i det så är det ett
bleckblåsinstrument.
Användning
Tack vare att de låter så starkt användes tidigare trumpeter ofta i krig.
Man kunde använda dem till att ge olika kommandon på slagfältet.
Exempel på bleckblåsinstrument (brass) är:
Trumpet
Valthorn
Trombon
Bastuba
Stränginstrument
Ett stränginstrument är ett instrument
där ljudet blir till av att man knäpper
eller slår på strängarna. Man kan också
stryka över strängarna med en stråke
för att få ljud.
Fram till och med barocken användes
”sensträngar” men nuförtiden används
bara nylon eller stålsträngar. Musiker
som spelar barockmusik vill dock gärna
använda sensträngar eftersom det ger
ett mjukare ljud som stämmer bättre
med hur barockmusiken lät.
(Sensträngar är egentligen gjorda av
får- eller ko-tarmar).
Exempel på stränginstrument är:
Fiol
Piano
Harpa
Saz
Cello
Slagverksinstrument
Ett slagverksinstrument får man ljud i
genom att helt enkelt slå på det antingen
med klubbor (marimba, xylofon m.m.),
trumstockar (trumset m.m.) eller med
händerna (alla sorters handtrummor som
congas och bongotrummor).
Användning
Slagverksinstrument är
antagligen vårt äldsta
instrument. I alla tider
har människor slagit på
stenar, träblock och
benbitar för att skapa
olika ljud, tonhöjder och
rytmer.
Exempel på slagverksinstrument är:
Mari
mb
Xylof
on
a
Trum
se
t
Cong
as
Notkunskap
Årskurs 7
2013
När du lärt dig detta kommer du att kunna:
BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER PÅ PIANOT.
BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER PÅ GITARREN.
BERÄTTA NAMNEN PÅ DE HÖJDA OCH SÄNKTA TONERNA.
FÖRKLARA VAD ETT ACKORD ÄR.
BERÄTTA VILKA ACKORD SOM PASSAR IHOP MED VARANDRA OCH
FÖRKLARA VARFÖR DE GÖR DET.
FÖRKLARA DE OLIKA NOTVÄRDENA
BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER I NOTSYSTEMET.
Berätta var tonerna ligger på pianot
De vita tangenterna på pianot heter ABCDEFG.
De ligger i bokstavsordning från vänster till höger.
Det finns även svarta tangenter på pianot. De svarta tangenterna är delade i grupper
om två eller tre. ”Tvillingar” och ”trillingar”.
Mitt emellan de båda ”tvillingarna” ligger tonen D, sedan är det bara att fortsätta på
E och så vidare för att hitta resten av tonerna. Glöm inte att börja om på A när du
kommit till G.
Berätta var tonerna ligger på gitarren
Gitarrens strängar har också tonnamn. Det betyder att de låter som den tonen om du
knäpper på strängen utan att trycka ner strängen på halsen.
Tonerna/strängarna heter – räknat nerifrån och uppåt – E B G D A E. Komihågramsan
är: En Bra Groda Dansar Aldrig Ensam.
På gitarren finns ju inga tangenter att trycka på, istället har man ”band” det är små
upphöjningar på gitarrhalsen som gör att strängen förkortas en bit när man böjer den
över den här upphöjningen. Egentligen är det inte strängen som blir kortare utan den
delen av strängen som kan svänga. Mellan varje band på gitarrhalsen är det ett halvt
tonsteg. Om du hoppar över ett band så har du alltså hoppat ett helt tonsteg.
Det kan verka lite krångligare att hitta tonerna på gitarren men det är för att det
ska vara lättare att ta ackorden och att snabbt kunna byta mellan dem.
Berätta namnen på de höjda och sänkta tonerna
De svarta tangenterna får sina namn av den vita tangent de ligger bredvid. Eftersom
varje svart tangent ligger bredvid två vita har den alltså två namn. Ligger den till
höger om en ton är den höjd och får den efternamnet -iss. Om den ligger till vänster
om en ton är den sänkt och får efternamnet -ess. Den svarta ton som ligger till höger
om tonen C kallas därför Ciss. Eftersom samma ton ligger till vänster om tonen D
kallas den även för Dess.
Tecknet för höjning kallas korsförtecken och ser ut så här: #
Tecknet för sänkning kallas b-förtecken och ser ut så här: b
Db = Dess
D# = Diss
Förklara vad ett ackord är
När man tycker att det låter för tunt och tråkigt med bara melodin kan man lägga till
ackord. Man spelar eller sjunger helt enkelt flera toner samtidigt.
De enklaste ackorden består bara av två toner.
Ju mer ”spänning” man vill ha i musiken, desto fler toner lägger man till i ackorden.
I varje tonart finns det tre ackord grundackord som är bra att hitta. Kan man dem
är det lättare att lära sig spela låten.
Berätta vilka ackord som passar ihop med
varandra och förklara varför de gör det.
När vi har letat efter grundackord tillsammans har vi gjort så här:
A B C D E F G A B C D E F G A B C D E F G A B C D E F
1 -
F -
1 - C - 5
5
1
- G -
5
De toner som passar bra ihop med varandra kallar jag för ”femmankompisar”.
Anledningen till att jag vill kalla dem kompisar är att de påverkar varandra och görna
vill låta tillsammans.
Man kan kolla detta på gitarr eller piano genom att slå an en ton och sedan lyssna. Har
man då lite tur börjar tonen som ligger fem toner upp att låta alldeles av sig själv.
Räkna alltid den tonen du startar på som nummer ett. Så om du ska räkna ut vilken
ton som passar ihop med C så räknar du helt enkelt från C(1) D(2) E(3) F(4) G(5).
Alltså: den ton som passar ihop med C är tonen G.
Som du ser på figuren här ovanför så sitter ackorden ihop med varandra så att femte
tonen i ett ackord blir första tonen i nästa och så vidare.
Förklara de olika notvärdena
Det här är en helnot
Delar du den i två lika stora halvor får du två halvnoter
Delar du en helnot fyra delar får du fyra fjärdedelsnoter
Delar du en helnot i åtta delar får du åtta åttondelsnoter
Berätta var tonerna ligger i notsystemet
Det här är en G-klav.
Den berättar var tonen G ligger.
Sedan är det bara att räkna uppåt, nästa ton blir A osv.
Räknar du nedåt blir tonen under G, F osv.
Det här är en F-klav
Den berättar var tonen F ligger.
Sedan är det bara att räkna, nästa ton uppåt blir G och tonen under blir E.
Spela och Skapa
Årskurs 7
2013
Du ska kunna sjunga och följa melodi och rytm.
Du ska kunna spela basgång, melodi och trummor och
följa melodi och rytm.
Du ska kunna spela tre ackord.
Du ska kunna spela så bra att du inte stakar dig utan
musiken ska flyta på.
Du ska kunna spela tillsammans med andra.
Du ska kunna komma med idéer om hur ni ska spela så
att musiken blir bättre.
Du ska kunna spela så bra att du kan lägga in känsla i
musiken.
Skapa musik på olika sätt;
Du ska kunna kombinera musik med andra
uttrycksformer.
(Musik – Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9)
”Utveckla förmågan att spela och sjunga i olika
musikaliska former och genrer.”
E-Nivå
C-Nivå
A-Nivå
Eleven kan delta i
gemensam sång och följer
då med viss säkerhet rytm
och tonhöjd.
Eleven kan delta i
gemensam sång och följer
då med relativt god
säkerhet rytm och tonhöjd.
Eleven kan delta i
gemensam sång och följer
då med god säkerhet rytm
och tonhöjd.
Eleven kan spela enkla
melodier , bas- och
slagverksstämmor med viss
tajming.
Eleven kan spela enkla
melodier, bas- och
slagverksstämmor med
relativt god tajming.
Eleven kan spela enkla
melodier, bas- och
slagverksstämmor med god
tajming.
Eleven kan ackompanjera på
ett ackordinstrument och
byter då ackord med visst
flyt.
Eleven kan ackompanjera på
ett ackordinstrument och
byter då ackord med
relativt gott flyt.
Eleven kan ackompanjera på
ett ackordinstrument med
passande karaktär och
byter då ackord med gott
flyt.
Eleven anpassar i viss mån
sin stämma till helheten
genom att lyssna och till
viss del uppmärksamma vad
som sker i musicerandet.
Eleven anpassar sin stämma
relativt väl till helheten
genom att lyssna och i
relativt hög grad
uppmärksamma vad som
sker i musicerandet.
Eleven anpassar sin stämma
väl till helheten genom att
lyssna och i hög grad
uppmärksamma vad som
sker i musicerandet.
Eleven sjunger eller spelar
på något instrument i någon
genre med delvis
fungerande teknik och i
viss mån passande
karaktär. Eleven kan då
bidra till att bearbeta och
tolka musiken till ett
musikaliskt uttryck.
Eleven sjunger eller spelar
på något instrument i någon
genre med relativt väl
fungerande teknik och
passande karaktär. Eleven
kan då bearbeta och tolka
musiken till ett delvis
personligt musikaliskt
uttryck.
Eleven sjunger eller spelar
på något instrument i någon
genre med väl fungerade
teknik och passande
karaktär. Eleven kan då
bearbeta och tolka musiken
till ett personligt
musikaliskt uttryck.
(Musik – Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9)
”Utveckla förmågan att skapa musik samt
gestalta och kommunicera egna musikaliska
tankar och idéer.”
E-Nivå
C-Nivå
A-Nivå
Eleven kan, utifrån egna
musikaliska idéer, bidra till
att skapa musik genom att
med hjälp av röst,
instrument, eller digitala
verktyg pröva hur olika
kombinationer av
musikaliska byggstenar kan
forma kompositioner som
har en i huvudsak
fungerande form.
Eleven kan, utifrån egna
musikaliska idéer, skapa
musik genom att med hjälp
av röst instrument eller
digitala verktyg pröva och
ompröva hur olika
kombinationer av
musikaliska byggstenar kan
forma kompositioner som
efter någon bearbetning ar
en fungerande form och
karaktäristisk stil.
Eleven kan, utifrån egna
musikaliska idéer, skapa
musik genom att med hjälp
av röst, instrument eller
digitala verktyg pröva och
ompröva hur olika
kombinationer av
musikaliska byggstenar kan
forma kompositioner som
har en fungerande form
och en karaktäristisk stil.
Eleven kan kombinera musik
med andra uttrycksformer
så att de olika uttrycken i
någon mån samspelar.
Eleven kan kombinera musik
med andra uttrycksformer
så att de olika uttrycken
relativt väl samspelar.
Eleven kan kombinera musik
med andra uttrycksformer
så att de olika uttrycken
väl samspelar.
(Musik – Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9)
”Utveckla förmågan att analysera och samtala
om musikens uttryck i olika sociala kulturella
och historiska sammanhang.”
Eleven kan ge enkla
omdömen om eget och
andras musicerande och
bidra med förslag som kan
leda till att det musikaliska
arbetet utvecklas.
Eleven kan ge utvecklade
omdömen om eget och
andras musicerande och ge
förslag som efter någon
bearbetning kan leda till
att det musikaliska arbetet
utvecklas.
Eleven kan ge välutvecklade
omdömen o eget och andras
musicerande och ge förslag
som kan leda till att det
musikaliska arbetet
utvecklas.
Du ska kunna sjunga och följa melodi och rytm.
För en del människor är det enkelt att sjunga för andra är det svårare.
Man kan träna sig och bli bättre men det är lättare för vissa än för andra.
Det här har inget att göra med hur musikalisk man är. Jag känner flera, fantastiskt
duktiga musiker som har jättesvårt för att sjunga men som kan spela hur bra som
helst. Därför är det inte jätteviktigt att kunna sjunga för att få bra betyg. Jag vill se
att du verkligen försöker.
Du ska kunna spela på något instrument och följa melodi och rytm.
Här har jag lite högre krav än på sången eftersom det här är någonting som man kan
lära sig med lite övning. Det behöver inte vara någon krånglig melodi, vilken som helst
går bra. Den får naturligtvis inte vara för kort - tjugo toner ungefär.
Du ska kunna spela tre ackord i minst två tonarter.
De tre ackord jag vill att du kan är grundackorden i två tonarter till exempel: DGA
och GCD.
Du ska kunna spela så bra att du inte stakar dig utan musiken ska flyta på.
Precis som det låter, pulsen ska gå på hela tiden. Det gör inget om du kommer av dig
eller kommer i otakt någon gång, huvudsaken är att du kan komma in igen utan att
ni/du behöver stanna och ta om.
Du ska kunna spela tillsammans med andra.
När du spelar ihop med andra ska du kunna känna in hur de andra spelar och anpassa
dig till dem.
Du ska kunna komma med idéer om hur ni ska spela så att musiken blir bättre.
Var aktiv när du spelar, kom med idéer. Det behöver inte handla om vad andra ska
göra, det kan gälla dig själv också.
Du ska kunna spela så bra att du kan lägga in känsla i musiken.
Du väljer själv det instrument du vill spela, ta det du har lättast för.
Med känsla menar jag att till exempel spela mjukare eller hårdare och försöka visa en
känsla med musiken. Spela t.ex. Blinka lilla stjärna argt, glatt, mjukt osv.
Skapa musik på olika sätt
Vi kommer att öva oss i att på datorn klippa ihop redan inspelad musik.
Vi kommer också att skriva melodi till ackord som du får av läraren.
Du kommer att få ackord och melodi och själv välja var du ska sätta in ackorden.
Du ska kunna kombinera musik med andra uttrycksformer.
Du kan till exempel dansa eller måla till musiken. Det går också bra att hitta en dikt
som du tycker passar till ett visst musikstycke. Jag vill att du visar att du får en
känsla av den musik du valt och att du kan visa den på något sätt.
Historia och Kultur
Årskurs 7
2013
Du ska kunna känna igen blues, rock, visa
och klassisk musik och berätta vad
som skiljer dessa olika musikstilar åt.
Du ska känna till de fyra stora epokerna.
Du ska känna igen musik från olika epoker
och berätta vad som skiljer dem åt.
Du ska kunna känna igen musik från olika kulturer.
(Musik – Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9)
”Utveckla förmågan att analysera och samtala
om musikens uttryck i olika sociala kulturella
och historiska sammanhang.”
E-Nivå
C-Nivå
A-Nivå
Eleven kan föra enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om musiken
olika funktioner och vilken
betydelse den har och
historiskt har haft för
individer och samhällen.
Eleven kan föra utvecklade
och relativt väl under
byggda resonemang om
musikens olika funktioner
och vilken betydelse den
har och historiskt har haft
för individer och samhällen.
Eleven kan föra
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om musiken olika funktioner
och vilken betydelse den
har och historiskt har haft
för individer och samhällen.
Eleven kan i viss
utsträckning urskilja och
jämföra musikaliska
karaktärsdrag från olika
genrer, epoker och
kulturer.
Eleven kan i relativt hög
utsträckning urskilja och
jämföra musikaliska
karaktärsdrag från olika
genrer, epoker och
kulturer.
Eleven kan i hög
utsträckning urskilja och
jämföra musikaliska
karaktärsdrag från olika
genrer, epoker och
kulturer.
Du ska kunna höra skillnad på blues, rock, visa
och klassisk musik och kunna berätta vad som
skiljer dem åt.
Vi kommer att lyssna på olika exempel och prata om hur de låter.
Här kan du skriva med egna ord hur du tycker att det låter.
Blues
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Rock
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Visa
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Klassisk musik
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Du ska kunna de fyra stora epokerna:
De fyra stora epokerna är Renässansen, Barocken, Wienklassicismen och
Romantiken.
Renässansen (1450-1600)
Renässans betyder återfödelse och det man ville
återföda var den gamla Antiken (500-200 före vår
tideräkning) med dess skönhetsideal.
Naturligtvis kunde man inte veta hur den musiken lät men
man hade hittat gamla instrument från den här tiden och
även gamla texter så man försökte gissa sig till hur det
lät.
Det vi kommer att lyssna mest på är kyrkomusik och
folkmusik.
Kyrkomusiken är stillsam och bara körmusik, det är
nästan aldrig några instrument med.
Folkmusiken låter lite ”gnällig” på grund av de medeltida instrumenten.
Lyssningsexempel: Palestrina – Stabat Mater
Barocken (1600-1750)
Barock är ett annat ord för överdrivet eller
galet. Fortfarande kan man säga om något som
är tokigt att det är ”helt barockt”.
Man började tycka att den stillsamma
renässansmusiken var tråkig och man ville ha
lite mer utsmyckning. Idag skulle man säga att
man wailade.
Lyssningsexempel: Bach: Die kunst der Fuge
Wienklassicismen (1770-1830)
Tidigare hade man låtit en enda melodi eller en enda stämning
vara grunden i ett musikstycke. Nu låter man två melodier
"prata" med varandra. Man tycker också att kontraster mellan
olika delar i musiken är viktigt: en del kunde vara stilla och lugn
och nästa livlig och snabb. Det är dessa två delar som blir
grundtankarna i wienklassicismen.
Lyssningsexempel: Mozart - - Dies Irae ur Requiem och
Pianokonsert nr 21.
Romantiken (1800-talet)
Nu vill man ha lite mer spänning och mystik.
Människorna har flyttat in till städerna och saknar
det man tänker sig att man kunde hitta i naturen. Man
längtar efter troll och älvor helt enkelt.
Instrumenten har blivit bättre och det går nu att
spela både starkt och svagt på dem. Det här gör att
musiken blir mer dramatisk.
Lyssningsexempel: Tjajkovskij - Blommornas vals ur
Nötknäpparsviten.
Du ska känna igen musik från olika epoker och
berätta vad som skiljer dem åt:
Renässansen: stilla körmusik i stämmor som alla är lika viktiga (polyfon musik) spelas i
kyrkan. Vanlig folkmusik (fast kanske lite mer stillsam) spelades vid hoven. I
folkmusiken kan man känna igen den lite nasala/”gnälliga” klangen från typiskt
medeltida blåsinstrument.
Barocken: sirlig musik med mycket krusiduller. Instrumenten låter inte längre lika
”gnälliga”som under medeltiden. En melodi ackompanjeras av andra instrument. Detta
kallas homofon musik.
Wienklassicismen: Nu börjar man använda sig av konstraster i musiken.
Man tycker det är spännande att byta mellan starkt och svagt och mellan livligt och
stilla.
Romantiken: tydliga skillnader mellan starkt och svagt. Nya instrument kunde spela
starkare än de gamla och detta utnyttjade man. Det som menas med romantiskt här
är mer ”känslosvängningar”. Man vill beskriva olika känslor i musiken, både starka
våldsamma känslor och stilla känslor som hur det känns att titta ut över en månbelyst
sjö. Man skriver sånger som handlar om övernaturliga saker och naturväsen som älvor
och liknande.
Du ska kunna känna igen musik från olika
kulturer.
Vi kommer att lyssna på musik från olika världsdelar.
På de tomma raderna ska du skriva in vad vi har lyssnat på och stödord som beskriver
hur du själv upplever musiken.
Afrika
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Nordamerika
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Sydamerika
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
MellanÖstern
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Asien
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Europa
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Oceanien
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________