Kvalitetsredovisning
Läsåret 2014-2015
Ås rektorsområde/Ås förskola/Ås
fritidshem och Ås skola årskurs F-6
Nora kommun
ARBETSGÅNG FÖR KVALITETSARBETET ............................................................................................. 2
ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING ENLIGT FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING ........ 2
VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................................................................ 2
LOKALER, PERSONAL OCH BARN ..................................................................................................................... 2
ARBETSMILJÖ .................................................................................................................................................. 2
ARBETE OCH PEDAGOGIK ................................................................................................................................ 2
INSATSER/FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET ......................................................................................................... 3
UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE FÖR LÄSA SKRIVA MED
KONTROLLSTATIONER ............................................................................................................................... 3
UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE NYANLÄNDA ELEVER ... 3
UPPFÖLJNING AV GEMENSAM ÖVERENSKOMMELSE AVSEENDE ELEVHÄLSOTEAMENS
ARBETE ............................................................................................................................................................ 3
UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN .................................................................................. 3
UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLAN FÖR TRYGGHET OCH STUDIERO ...................................... 4
KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅS FÖRSKOLA ................................................................................... 4
GRANSKNING AV PRIORITERAT MÅL ................................................................................................................ 4
KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅS FRITIDSHEM ................................................................................. 8
GRANSKNING AV PRIORITERAT MÅL ................................................................................................................ 8
KVALITETSREDOVISNING FÖR ÅS SKOLA ......................................................................................... 11
GRANSKNING AV PRIORITERADE MÅL ........................................................................................................... 11
1
Arbetsgång för kvalitetsarbetet
Personalen i de olika verksamheterna har tillsammans formulerat prioriterade mål för
läsåret. Dessa mål beskrivs och följs upp i detta dokument.
Åtgärder för utveckling enligt föregående års
kvalitetsredovisning
Alla verksamhetsformer på Ås skola såsom förskola, förskoleklass, grundskola årskurs 1-6
och fritidshem har fortsatt arbetet med att förverkliga intentionerna i läroplanerna Lpfö-98
och Lgr 11.
Verksamhetens förutsättningar
Lokaler, personal och barn
Lokalerna inom rektorsområdet är i huvudsak ändamålsenliga men många delar av Ås
skola behöver renoveras. Personalens behörighet är hög och många av medarbetarna har
lång erfarenhet av pedagogiskt arbete med barn och ungdomar. Antalet elever på Ås skola
årskurs F-6 har varit 107 och det beräknas bli detsamma läsåret 2014-2015. I förskolan har
24 barn varit inskrivna och på fritidshemmet 53.
Arbetsmiljö
Trots brister i den fysiska arbetsmiljön, bestående av slitna lokaler och möbler, har arbetet
fungerat bra. Samarbetet mellan personalen i de olika verksamheterna har också fungerat
bra men kan utvecklas ytterligare. På våra arbetsplatsträffar och lokala
samverkansgruppsmöten har arbetsmiljön, både den fysiska och den psykiska, varit en
stående punkt. Arbetsbelastningen har varit hög i samtliga verksamhetsformer och ibland
har vi inte fått någon vikarie vid ordinarie personals frånvaro. Orsaken till detta är troligen
en brist på timvikarier. Antalet barn i förskolan har varit högt sedan ht-14 och det har
påverkat organiseringen av arbetet och innehållet i verksamheten. Under vårterminen -15
förstärktes arbetslaget med en extra medarbetare på 75 %. Som ett stöd fick också
arbetslaget handledning av specialpedagog från elevhälsan. Dessa åtgärder resulterade i
en bättre arbetsmiljö, både för barn och personal.
Arbete och pedagogik
Vi har fortsatt att arbeta mot den gemensamma visionen inom Ås och Järnboås
rektorsområde. Den lyder ”I vår trygga och lustfyllda skola är målet givet, vi är
omtänksamma, vetgiriga och lär för livet”. I allt vi företar oss är målet att uppnå denna
vision som gäller under tiden 2013-2016.
Arbetslagsorganisationen inom rektorsområdet Ås/Järnboås har fungerat ganska bra. Det
har dock varit svårt att hitta fungerande mötestider och det behöver ses över inför nästa
läsår. Arbetslags/utvecklingsledarna har skött sina uppdrag på ett mycket bra sätt.
Ledningsgruppen för området, bestående av rektor/förskolechef, specialpedagog och
arbetslags/utvecklingsledarna har träffats en gång i månaden. Lärarna inom grundskolan
har fortsatt att arbeta som ämneslärare, utifrån sina behörigheter och undervisat i olika
klasser. Detta arbetssätt har utvecklat undervisningen, samarbetet, gemenskapen och
2
arbetsglädjen i arbetslaget. Fritidshemspersonalen har funnits med vid undervisningen i de
yngre årskurserna.
Insatser/förändringar under året
Under vt-14 lämnade förvaltningschef Anders Danielsson in sin uppsägning vilket innebar
att en ny chef rekryterades, Henrik Lundberg. Vi rektorer och förskolechefer upplever en
viss trötthet i att så ofta byta chef för bildningsförvaltningen. Vid årsskiftet har en
omorganisation av den kommunala förvaltningen påbörjats. Detta förändringsarbete
kommer att pågå under hela år 2015.
Uppföljning av Gemensam
överenskommelse för Läsa Skriva med
kontrollstationer
Arbetet med dessa kontrollstationer har fortsatt under läsåret. För att hjälpa elever med
läs- och skrivsvårigheter har ett antal åtgärdsprogram upprättats men ett antal har också
avslutats pga. att eleven utvecklats positivt och uppnått målet för åtgärderna. Vi har också
via elevhälsans personal genomfört fortbildning i hur man undervisar för att öka elevernas
läsförståelse. Materialet ”En läsande klass” har börjat användas i undervisningen. All
förskolepersonal har deltagit i fortbildningen ”Före Bornholm” som riktas mot att stimulera
barnens språkliga utveckling.
Uppföljning av Gemensam
överenskommelse avseende nyanlända
elever
Under läsåret 2014-2015 har inga nyanlända elever börjat på Ås skola och därför har vi
inte använt oss av denna överenskommelse.
Uppföljning av Gemensam
överenskommelse avseende
elevhälsoteamens arbete
Samarbetet med Elevhälsan har fungerat mycket bra. Vi har tillsammans haft regelbundna
elevhälsoträffar, EHT, där vi samtalat om olika elever och tänkbara stödåtgärder till dem.
Både verksamhetens egna resurser och Elevhälsans har använts effektivt. Personalen i de
olika verksamheterna har vid behov fått handledning från elevhälsans personal.
Uppföljning av likabehandlingsplanen
Inför varje nytt läsår uppdateras denna plan mot diskriminering och kränkande behandling.
3
Vid höstterminens föräldramöten sker information om planen och den läggs också ut på
våra hemsidor. Alla elever på Ås skola informeras om planen och vad den innebär i
praktiken.
Uppföljning av handlingsplan för trygghet och
studiero
Inom rektorsområdet finns ingen särskild handlingsplan för trygghet och studiero.
Innehållet i vår likabehandlingsplan syftar till att skapa en trygg förskola/skola och där
skolans ordningsregler tydligt markerar vad som inte är tillåtet. Dessa ordningsregler
samtalas det om i alla klasser i början av ett nytt läsår och eleverna tar med dem hem till
föräldrarna för underskrift.
Vår bedömning är att dessa åtgärder lägger grunden för en trygg skola där eleverna får
studiero.
Kvalitetsredovisning för Ås förskola
Granskning av prioriterat mål
Prioriterat mål för 2014-2015
Vi utmanar barnens lärande genom tema.
Vi har valt att på ett mångsidigt och lekfullt sätt väva samman omsorg och lärande genom
att arbeta med tema.
Koppling till läroplanen:
”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft
att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel,
utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett
temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.
(Läroplan för förskolan Lpfö 98, rev 2010, s 6-7)
Metod för att nå målet:
Vi har valt att utmana barnens lärande genom ett tematiskt arbetssätt. Vi vill fånga upp
barnens egna tankar och erfarenheter genom ett arbetssätt där vi ständigt reflekterar
tillsammans över våra teman och aktiviteter. De teman vi arbetar med ska knytas till
läroplanens mål.
Vi har från vårt tidigare kvalitetsarbete sett att barnen blir tryggare och törs mer i mindre
grupper. Därför tänker vi utmana barnen i teman i de mindre grupperna. Vi kommer att
4
dela barnen i en 5-årsgrupp, en 4-årsgrupp, en 2-3-årsgrupp och en 1-2-årsgrupp. Barnen
kommer att vara delade i dessa grupper vid minst ett tillfälle varje vecka. I de mindre
grupperna kan och ska vi pedagoger utmana barnen utifrån deras erfarenheter och
intressen. Barnen har i grupperna större chans att påverka verksamheten. Barnen ska i
dessa grupper bli lyssnade på men också visas på vikten av att lyssna på sina kamraters
tankar och erfarenheter. Med grupperna kommer vi att lugna ner tempot så barnen får en
mer rofylld lärandemiljö.
För att barnens lärande ska bli mångsidigt och täckas in av läroplanens alla delar kommer
vi att arbeta med flera olika infallsvinklar inom samma tema. Ett tema om snö kan
exempelvis innebära att måla snö, sjunga om snö, göra experiment med snö, bygga av
snö, osv.
Vi kommer även att läsa litteratur kring temaarbete med barn, vilken vi sedan kommer att
reflektera över tillsammans under arbetslagsmöten.
Metod för mätning:
Vi kommer fortlöpande att synliggöra våra teman med dokumentation i ord och bild.
Vi pedagoger har egen individuell reflektion, reflektion tillsammans i arbetslaget och även
reflektion tillsammans med barnen kring temaarbetet. Detta dokumenteras och sparas så
att vi under försommaren kan utvärdera våra teman, våra reflektioner och vår verksamhet
som en helhet. Det är då inte barnens lärande vi mäter, utan hur väl vi pedagoger lyckats
genomföra de mål vi satt upp.
Föräldrarna kommer under våren att få besvara en enkät om huruvida de har
uppmärksammat vårt arbete med teman i grupperna. Har vi lyckats synliggöra våra teman
även för dem? Vi kommer också att genomföra intervjuer med barnen under våren kring
temaarbetena. Enkäterna och intervjuerna kommer även de att ingå i det material vi
utvärderar efter läsårets slut.
Resultat
Under läsåret har vi bl.a. arbetat med följande teman; Sagotema, Bombmurkelland/Kotte,
Världensbarn, Hälsa, Före Bornholmsmodellen, Internationell vecka. Då vi arbetat med
dessa teman har vi vävt samman matematik, språk, skapande, musik, rörelse, natur,
teknik, litteratur, film m.m.
Arbetet har dokumenterats med bilder och text.
5
Vi har delat in barnen i mindre grupper för att på så sätt skapa en lugnare miljö.
Föräldrar har under en ”Drop in fika” erbjudits att fylla i en enkät och barnen har intervjuats
gällande vårt prioriterade mål, enkäten besvarades av 8 föräldrar.
Föräldrarna har också besvarat kommunens enkät rörande vår verksamhet, även där fick
vi 8 svar.
Tillfällena för gemensam reflektion kring våra temaarbeten har varit få, både i arbetslaget
och tillsammans med barnen.
I arbetslaget har vi läst boken ”Lyssnandets pedagogik” som vi sedan diskuterade på våra
arbetslagsträffar.
Analys
Att arbeta tematiskt upplever vi har varit ett bra arbetssätt, då det varit lätt att fånga
barnens olika intressen och utmana dem vidare. Den internationella veckan upplever vi
och föräldrarna (utifrån enkäten) var det som fångade barnens intresse mest och som har
fortsatt intressera barnen även efter att vi avslutat temat.
Något som vi upplevt har varit svårt är att få tiden att räcka till för gemensamma
reflektioner kring våra temaarbeten, då mycket av arbetslagstiden har gått åt till praktisk
planering, handledning av specialpedagog och reflektioner kring barngruppen som sådan,
då vi upplevt att barngruppens storlek och sammansättning har krävt detta.
Sjukskrivning, vård av barn och andra omständigheter har under läsåret gjort att hela
arbetslaget sällan har haft möjlighet att reflektera tillsammans, vilket har gjort att de
gemensamma reflektioner vi eftersträvat kring temaarbetena har blivit åsidosatta.
Genom att dela in barnen i mindre grupper, både fasta grupper och grupper som uppstår
genom barnens självvalda aktiviteter, upplever vi att det blir ett större lugn i barngruppen
och att barnen blir mer delaktiga och får större inflytande i verksamheten.
Verksamheten har dokumenterats på olika sätt och vi upplever att föräldrarna har blivit mer
delaktiga genom att hålla sig uppdaterade bl.a. via vår digitala fotoram, vår
dokumentationsvägg och genom de ”Nyhetsbrev” som skickats ut kontinuerligt.
Ovanstående bekräftas också i de enkäter som föräldrar fyllt i under våren, där samtliga
har svarat att informationen kring våra temaarbeten varit bra, ex genom ”info om detta på
föräldramöte. Utv.samtal. Nyhetsbrev. Verksamhetsplanen. Dokumentation och material på
förskolan. Samtal med personalen kontinuerligt” (citat från föräldraenkät).
6
Dokumentationen i barnens egna portfoliopärmar har avvecklats till förmån för
dokumentation i en pärm för respektive grupp.
Intervjuerna med barnen ser vi som ett värdefullt material för att få kännedom om hur
barnen tycker, känner och vad de är intresserade av. Däremot är det svårt att dra några
slutsatser av dessa för utvärdering, då barnen svarar utifrån hur de är här och nu.
Att kombinera Drop in fika med att föräldrarna fick fylla i en enkät var lyckat, då det gjorde
att svarsfrekvensen fördubblades jämfört med förra året.
Bedömning och måluppfyllelse
Målet var att: ”Vi utmanar barnens lärande genom tema”.
I Läroplanen står det att: ”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld,
intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap
genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta,
samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt
och sammanhängande”. (Läroplan för förskolan Lpfö 98, rev 2010, s 6-7)
Vår bedömning är att måluppfyllelsen är god vad gäller följande:
Vi har vid flera tillfällen i veckan delat barnen i mindre grupper, vi har under läsåret arbetat
med flera olika teman där ett mångsidigt lärande varit i fokus, vi har dokumenterat arbetet
kontinuerligt.
Resultatet från föräldraenkäten visar att även föräldrarna varit nöjda med hur vi arbetat
kring vårt prioriterade mål.
Vi bedömer dock att tiden för gemensamma reflektioner kring temaarbetena inte räckt till
och att vi därför inte helt och fullt uppnått de uppsatta målen.
Lärdomar
Då vi sett de positiva effekterna av att dela in barnen i mindre grupper är det något vi vill
fortsätta med även framöver.
Att arbeta med tema har varit givande och tar tillvara barnens olika intressen, därför vill vi
fortsätta att arbeta på detta sätt även till hösten.
7
Vi önskar att kunna reflektera kring arbetet mer och behöver hitta metoder och en bättre
struktur för hur detta skall gå till.
I vår enkät till föräldrarna framkom det att de är nöjda med vårt arbete kring teman och att
barnen berättat om våra olika teman. Resultatet har hjälpt oss att reflektera över vad vi
faktiskt har gjort tillsammans med barnen under året och därmed stärkt oss i vår
pedagogiska roll.
Framtida utvecklingsområden
Då vi sett de positiva effekterna av att dela in barnen i mindre grupper är det något vi vill
fortsätta med även framöver, liksom arbetet med olika temaområden.
Till hösten vill vi jobba vidare med språket, bl.a. med material från Före
Bornholmsmodellen, sagor, musik m.m.
Till hösten kommer vi ha ett färre antal barn i gruppen vilket vi ser positivt på, då det ger
ökade förutsättningar för att kunna driva den pedagogiska utvecklingen framåt och bättre
kunna möta det enskilda barnets behov.
Kvalitetsredovisning för Ås fritidshem
Granskning av prioriterat mål
Lokalt utvecklingsmål
Årets prioriterade mål är att ta reda på om barnen är nöjda med verksamheten på fritids
eller inte.
Koppling till läroplanen
”Personalen i fritidshemmet bör inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella
elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet”
Skolverkets allmänna råd med kommentar "Fritidshem" 2014, Kap. 3 Lärande i fritidshem.
Frågeställning
Har barnen en meningsfull och varierad verksamhet på Ås skolas fritidshem?
8
Granskning/ metod
Intervjuer med barn
Resultat
Första frågan i intervjun hade barnen fem svarsalternativ från riktigt glad mun till riktigt
ledsen mun.
Hur tycker du att det är att vara på fritids?
”Jättebra”: 34 st
”Bra”:
7 st
”Sådär:
1 st
”Inte så bra”: 1 st.
”Dåligt”: 0 st.
Tycker du att du får göra det du vill på fritids?
Ja: 32 st
Ibland, ibland får jag inte vara i skogen.
Ibland, får inte gå in när jag vill.
Jag får inte spela på datorn.
Vi får inte rita ute på vintern.
Ja nästan allt.
Ja för det mesta, ibland vill jag gå in när vi ska vara ute.
Att jag inte alltid får gå in direkt när jag frågar.
Får inte gå till skogen själv.
Rätt så ofta.
Vill vara inne mer.
Nej, får inte vara i skogen. Vill gå in när jag själv vill.
Ja, ibland.
Analys
I vårt resultat av intervjuer och våra egna observationer ser vi att barnen leker många olika
lekar. De flesta lekar är sådana de klarar av att organisera själva. I vårt resultat ser vi att
majoriteten trivs jättebra på fritids, de anser också att de får göra de aktiviteter de själva
vill.
Vid den fria leken försöker vi få så lite avbrott som möjligt bla genom att äta mellanmål
direkt efter skoldagens slut. Vi försöker variera utbudet av lekmaterial till den fria leken och
uppmuntrar med material. Stor del av vår verksamhet bedrivs utomhus fram till kl. 15 därför
att lokalerna begränsar vår stora barngrupp och dess åldersspridning att vara inomhus.
Det är ur ett barns behov betydelsefullt med frisk luft och rörelse. Utomhusmiljön gör att
barnen kan dela upp sig på ett större område vilket gynnar fler lekar.
Vår verksamhet i fritidshemmet präglas av samvaron barn emellan och mellan barn och
vuxna. Lärandet sker i möten, samtal och genom att barn iakttar hur andra gör och
efterliknar varandra. Lärandet är bundet till situation och sammanhang, oftast informella
sådana eftersom barn har stora möjligheter att röra sig fritt att välja när och hur de vill leka
på fritidshemmet. Den kommunikativa förmågan stimuleras ständigt i fritidshemmet då
mycket av verksamheten bygger på förhandling om vad som ska göras och lekas. Vi
försöker därför i möjligaste mån finnas tillhands för barnen och stötta dem i leken utifrån ett
pedagogiskt perspektiv. Det är svårt att tillgodose detta med den personalbemanning vi har
9
(på em. är vi två personal på 54 barn i åldrarna 6-12 år). I gruppen finns barn med
medicinska och sociala behov.
Bedömning och måluppfyllelse
Vi bedömer att barnen har en meningsfull och varierad verksamhet på fritidshemmet utifrån
vad vi kan erbjuda.
Det barnen tar upp att de skulle vilja göra på fritids är oftast inte genomförbart i vardagen
pga den personalbemanning vi har. Mycket av det de vill göra gör vi redan nu på loven
som tex åka till badhuset, gå på utflykt, besöka bondgården, baka, vara i idrottssalen. Det
går att genomföra därför att barngruppen är mindre och det påverkar också att vi har
längre sammanhängande tid.
Det fungerar bättre att ha stor barngrupp utomhus än inomhus eftersom utrymmet är
större. Utomhus leker barnen oftare åldersblandat. Möjligheten finns att leka i både stor
och liten grupp. Det är lättare att leka ifred utomhus än inne i våra lokaler. Fritidshemmets
lokaler är slitna och trånga med flera genomgångsrum vilket begränsar till avsides lek.
Vi upplever att barnen trivs på fritidshemmet och gör många olika aktiviteter. Majoriteten av
barnen tycker att det är jättebra att vara på fritids och att de får göra de aktiviteter de vill.
Med det anser vi att verksamheten är meningsfull för dem. Det finns mycket mer som vi
pedagoger skulle vilja kunna erbjuda för en mer varierad verksamhet tex: lek utanför
skolområdet, mer pedagogiskt stöd för att utveckla de sociala förmågorna, tillgodose fler av
barnens förslag på aktiviteter.
Vi anser att personaltätheten på vårt fritidshem är för liten för att kunna erbjuda barnen det
vi enligt läroplanen är skyldiga. Största delen av personalens tid med barnen ägnas åt
omsorg och att stötta barnens sociala och empatiska förmåga. Med de förutsättningar som
finns för vårt fritidshem får vi prioritera omsorg framför organiserade aktiviteter.
Lärdomar
Fritidshemmens förutsättningar ställer stora krav på den personal som arbetar. Vi
fritidspedagoger känner oss ofta stressade och otillräckliga inför läroplanens uppdrag. Vi
vill och kan mer än vad vi har möjlighet att göra för barngruppen.
Vår kommun behöver förstå att med de förutsättningar som fritidshemmen har idag kan
man inte tillräckligt gynna en god omsorg och en bra pedagogisk kvalitet.
Vi anser att personaltätheten, barngruppsstorleken, den fysiska miljön och de generösa
öppettiderna på fritidhemmen behöver ses över av kommunen.
Framtida utvecklingsområden
Fritidspedagogerna i kommunen måste få bättre förutsättningar med större personaltäthet
för att kunna utveckla verksamheten. Vi hoppas att denna kvalitetsredovisning leder till
förändring.
10
Kvalitetsredovisning för Ås skola
Granskning av prioriterade mål
Nationella mål
Alla elever på Ås skola ska ges möjlighet att utvecklas optimalt och nå kunskapsmålen.
Resultat årskurs 3
Resultaten från de nationella proven i årskurs 3 ger en indikation på barnens
kunskapsnivå. Resultaten visas på skolnivå. Antal godkända i % är av de som genomfört
provet. (De som inte genomfört är inte inräknade i statistiken.)
Årskurs 3 2014-2015 Ma och Sv
p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot=totalt
Årskurs 3 2014-2015
Antal godkända i % 2015
Skola
Järntorget
Gyttorp
Lärke
Ås
Antal
p
Antal
f
Sv/p
Sv/f
Sv/tot
Ma/p
Ma/f
Ma/tot
Sv
Ma
Förändring i
% antal G
2014 till 2015
Sv
Ma
3
13
100
85
87,5
%
100
100
100%
87
87
+0,5
Antal G i %
2014
+13
Järnboås
Totalt i %
Resultat svenska kunskaper efter årskurs 1 och matematik efter skolår 4 på Ås skola
Här redovisas höstens bedömning av läs- och skrivfärdigheter (svenska) efter årskurs 1
och resultat från matematiken efter årskurs 4.
Årskurs 1 och 4, 2014-2015
p=pojkar, f=flickor, G=godkänt
Totalt antal G 2015
Ämne
År
Antal p Antal f
%p
Sv
1
9
8
78%
Ma
4
7
8
100%
%f
100%
100%
Totalt antal G 2014
Antal p Antal f
%p
4
6
100%
9
4
90%
%f
75%
67%
11
Resultat årskurs 6
Resultaten från de nationella proven i årskurs 6 ger en indikation på barnens
kunskapsnivå. Resultaten visas på skolnivå. Antal godkända i % är av dem som genomfört
provet. (De som inte genomfört är inte inräknade i statistiken.)
Läsåret 2014-2015 var det inget krav på att genomföra nationella prov inom So och No och
därför valde vi i Nora att inte ta del av dessa ämnesprov. Vi ansåg att vårt betygsunderlag
var tillräckligt.
Nationella prov årskurs 6 2014-2015 Ma och Sv
p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot=totalt
Årskurs 6 2014-2015
Antal godkända i % 2015
Antal
p
Antal
f
Sv/p
Sv/f
Sv/tot
Ma/p
Ma/f
Ma/tot
Sv
Ma
Förändring i
% antal G
2014 till 2015
Sv
Ma
9
6
100
100
100
100
100
100
71
79
+29
Nationella prov årskurs 6 2014-2015 Eng
p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot=totalt
Årskurs 6 2014-2015
Antal godkända i % 2015
Antal
p
Antal
f
Eng/p
Eng/f
Eng/tot
Antal G i %
2014
Antal G i %
2014
Eng
+21
Förändring i
% antal G
2014 till
2015
Eng
9
6
88
83
87
64
+23
Nationella prov årskurs 6 2014-2015 Övrigt ämne 1: Ge, Hi, Re eller Sh. Övrigt ämne 2: Bi, Fy eller Ke
p=pojkar, f=flickor, G=godkänt, tot=totalt
Årskurs 6
2014-2015
Antal godkända i % 2015
Antal G i %
Förändring i
2014
% antal G
2014 till 2015
Antal Antal Ö1/p Ö1/f Ö1/tot Ö2/p Ö2/f Ö2/tot Ö1
Ö2
Ö1
Ö2
p
f
Lokalt utvecklingsmål
Öka elevernas upplevda arbetsro på skolan.
Koppling till Lgr 11
”Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att
vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.” Lgr 11, s. 10
”Skolans mål är att varje elev […] tar ett personligt ansvar för sina studier och sin
arbetsmiljö” Lgr 11, s 15
”Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella
och fysiska skolmiljön.” Lgr 11 s. 15
12
Frågeställning
Upplever eleverna att de har arbetsro under skoldagen?
Granskning/metod
Vi har genomfört klassrumsdiskussioner där vi har resonerat kring vad arbetsro är och
kommit överrens om strategier för att skapa arbetsro. Vi har valt att granska huruvida vi når
målet genom att använda Skoltempen och arbetsroenkäter vid valda tillfällen under året.
Skoltempen
Skoltempen är en enkät som genomförs av alla elever i årskurs F-6, en gång per termin.
En av frågorna i Skoltempen är direkt kopplade till vårt granskningsmål om arbetsro.
Arbetsroenkäter
Vi har vid tre tillfällen under läsåret genomfört arbetsroenkäter med frågeställningen ” Hur
stor del av dagen har du ägnat dig åt att lyssna och arbeta?”, v 49, 4 & 17. Där eleverna
har uppskattat sin egen arbets- & arbetsroinsats på en skala från 0-10. F-klassen har haft
en egen enkät där vi tittat på ett arbetspass varje dag under samma veckor.
Resultat
Skoltempen
På höstterminen 2014 och vårterminen 2015 var det 103 respektive 101 elever som
svarade på frågan i enkäten.
Jag har arbetsro i
klassrummet
Svarsalternativ
Stämmer helt
Stämmer ganska bra
Stämmer inte
Svar ht -14
Svar vt - 15
53 %
40 %
7%
43 %
53 %
4%
Arbetsroenkät
Under läsåret genomförde vi ”Arbetsroenkäter” med frågeställningen:
Hur stor del av dagen har du ägnat dig åt att lyssna och arbeta?
v. 49
v. 4
v. 17
År 6
73,66% (12 elever)
75% (14 elever)
71,83% (15 elever)
År 5
80,1% (15 elever)
82,9% (14 elever)
84,5% (15 elever)
År 3-4
90,5% (19 elever)
93,5% (19 elever)
95,2% (20 elever)
År 2-3
92,5% (19 elever)
85,9% (23 elever!?)
91,8% (21 elever!?)
År 1
Har gjort med "tummar"
och haft allmänt prat om
arbetsro kontinuerligt
varje vecka
Har gjort med "tummar"
82,5% (17 elever)
och haft allmänt prat om
arbetsro kontinuerligt varje
vecka
År F
13
Analys
När vi tittar på Skoltempen så kan vi se att antalet ”Stämmer inte” har minskat under
vårterminen från höstterminen. Antalet ”Stämmer helt” har dock minskat till förmån för
”Stämmer ganska bra”. En anledning till detta kan vara att vi har belyst området på flera
olika sätt och därmed har eleverna blivit mer medvetna om vad en god arbetsro innebär.
Detta kan i sin tur leda till att de är mer kritiska när det gäller arbetsro och arbetsmiljö.
När vi tittar på ”Arbetsroenkäten” kan vi först konstatera att vi inte riktigt mätt vår
ursprungliga frågeställning ”Upplever eleverna att de har arbetsro under skoldagen?”. Det
vi har mätt är elevernas upplevelse av sin egen arbetsinsats. Vi anser dock att
frågeställningarna är besläktade och har varit ett naturligt led i våra klassrumsdiskussioner
omkring arbetsro. Det vi kan se är att år 3-4 & 5 har förbättrat sina enkätresultat
successivt, år 2-3 har i o f s minskat lite (plus att några enkäter måste ha hamnat i fel hög,
så det är lite osäkra siffror här), men de ligger väldigt högt i sin grundbedömning. År 6 har
först ökat från första till andra mättillfället, sen har det minskat något, vilket kan förklaras
med bristande motivation under mätningsveckan, bl a inför stundande skolbyte mm.
En annan spännande tanke kommer fram när man tittar på de kommentarer som en del
elever har skrivit i kanten, t ex ”[Jag] Har jobbat bra, men det var stökigt!” samtidigt som
eleven i skattningen ligger väldigt lågt. Detta torde tyda på att elevens uppfattning av
skattningen snarare handlar om arbetsron än hur mycket den själv har arbetat/lyssnat.
Frågan har alltså genomgått en metamorfos, kanske (förhoppningsvis) som en följd av att
samtal har förts i samband med mätningarna som handlat om just ”Arbetsro”.
År F + 1 upplever att Arbetsron har förbättrats efter att de genomfört självvärdering och
samtal kring arbetsron.
Bedömning och måluppfyllelse
I mångt och mycket kan vi säga att vi har ökat elevernas (och vår egen) upplevda arbetsro.
Lärdomar
Vi upplever som sagt att arbetsron har blivit bättre under läsåret mycket tack vare att vi har
belyst vad arbetsro innebär. Eleverna har fått strategier för att uppnå en god arbetsro och
arbetsmiljö och hur de själva kan påverka detta.
Arbetsro är ett viktigt område att fortsätta jobba med även i fortsättningen och definitivt
inget vi kan sluta jobba med, men det känns som att vi har fått ett gott avstamp detta år
inför kommande år.
Vi måste bli bättre på att formulera mål som är utvärderingsbara. Mäter vi verkligen det vi
vill mäta?
Framtida utvecklingsområden
Efter en lång diskussion kom vi fram till att vi tar upp denna fråga igen i början på nästa
arbetsår. I dagsläget kan vi inte gemensamt bestämma vårt utvecklingsområde för nästa
läsår, dock kommer här ett förslag.
Öka elevernas medvetenhet om vilka kunskapskrav som finns i kursplanerna
Mätmetoder:
Skoltempen: Fråga nr 9: Jag känner till kunskapskraven för varje ämne
Ämnesmålsenkäter
14
Förslag till nytt utvecklingsmål
Utdrag ur Lgr 11 som har med utvecklingsmålet att göra
Lgr 11 s. 14 Läraren ska ta hänsyn till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter
och tänkande
Lgr 11 s. 14 Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna
förmågan
Lgr 11 s. 14 Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven
o utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och
utveckla hela sin förmåga
o upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen
går framåt
o successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar
Lgr 11 s. 15 Skolans mål är att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin
utbildning och det inre arbetet i skolan
Lgr 11 s. 15 Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin
arbetsmiljö.
Lgr 11 s. 15 Läraren ska utgå ifrån att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,
arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med
stigande ålder och mognad
Lgr 11 s. 15 Läraren ska svara för att eleverna får prova olika arbetssätt och arbetsformer
Kommentar av rektor/förskolechef
Under läsåret 2014-2015 har personalen i de olika verksamheterna på Ås skola genomfört
ett mycket bra arbete. De har medvetet arbetat för att förverkliga vår gemensamma vision
samt att uppnå prioriterade mål och att skapa möjligheter för eleverna att uppnå målen för
undervisningen. Betygen för elever i årskurs 6 visar att arbetat har varit framgångsrikt.
Personalen har också visat att hinder och problem är till för att lösas, inget är omöjligt. Med
gemensamma krafter och ett gott samarbete mellan personal, barn/elever och föräldrar har
verksamheterna fungerat mycket bra.
Avslutningsvis vill jag tacka för alla trevliga år som rektor och förskolechef på Ås skola och
förskola. Det har varit mycket inspirerande och lärorikt för mig att få vara med och utveckla
undervisningen och verksamheterna. Jag är övertygad om att personal och föräldrar i Ås
kommer att fortsätta med den positiva utvecklingen av verksamheterna på skolan under
ledning av den nye rektorn/förskolechefen Anders Bohlin.
Anders Forsberg
Rektor/förskolechef för område Ås/Järnboås
2015-08-05
15
