Mångkulturalism i Sverige

Mångkulturalism i Sverige
MR-systemets utmaningar:
Relativism och mångfald
Lisa Åkesson
[email protected]
Föreläsningens huvudteman
 Kultur och etnicitet ur ett essentialistiskt perspektiv
 Essentialism och svensk mångkulturalism
 Andra generationens svensk-kapverdeaners uppfattningar om



sin identitet
Hur dessa samspelar med
Rasism och främlingsfientlighet
Svensk mångkulturalism
Identitetsuppfattningar i Kap Verde
Bortom mångkulturalismen: Super-mångfald
Bortom enkelriktad integration: Globala familjer
Kultur och etnicitet ur ett
essentialistiskt perspektiv
 Kultur och etnicitet ses som sammanfallande: En kultur, ett
folk.
En kultur är något som ett folk har
 “Kulturer” ses som avgränsade enheter som är skilda från
varandra
 “Kulturer” ses som internt homogena. Alla människor som
“har” samma kultur ses som bärare av samma idéer och
praktiker.
Svensk offentlig mångkulturalism
 Assimilation  1975. Assimileras eller återvända
 1975 Invandringspolicyn: jämlikhet, valfrihet, samverkan.
- Valfrihet: rätt att välja om man som invandrare vill behålla sin
“kulturella identitet” eller anta en svensk “kulturell identitet”
- Stöd till undervisning på hemspråk, “invandrarbyråer”,
invandrarföreningar
- Uttalad mångkulturalism
- Staten spelar en framträdande roll
 1997 Integrationspolicy. Samhällets mångkulturella
sammansättning utgör grunden för all integration – alla
ansvariga. Subtil mångkulturalism.
Övergripande mål för svensk
integrationspolitik
 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för
alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
 En samhällsgemenskap med samhällets mångfald
som grund.
 En samhällsutveckling som kännetecknas av
ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser
som följer av samhällets grundläggande
demokratiska värderingar och som alla oavsett
bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga
för.
Mångkulturalism i svensk
vardagsdiskurs
 Invandrare är bärare av traditioner, värderingar och vanor
som styr deras beteende och tänkande
 Invandrare har kultur, svenskar är normala/rationella
 Invandrare behöver lära sig mycket för att kunna integreras i
Sverige
 En invandrare kan aldrig bli helt svensk
- Är detta överdrivet?
- Ser det annorlunda ut idag än för 30 år sedan?
- Gäller det alla som invandrat till Sverige?
Metod
 Deltagande observation
 Intervjuer
Målsättning: Fånga ett inifrånperspektiv, hur de berörda själva
uppfattar sociala processer och tillskriver dem mening.
Andra generationens svenskkapverdeaner
 Den absoluta majoriteten är väl etablerade på arbets- och
bostadsmarknaden.
Forskning om andra generationen (i allmänhet):
- Marginalisering, kriminalitet, missbruk
- Hur utanförskap upprätthålls genom begrepp som
‘invandrare’ och ‘förort’
- Problem att foga ihop föräldrars normer och praktiker med
den svenska kontexten
Andra generationens kapverdeaners
uppfattningar om sin identitet
Elder: Det finns en skillnad mellan mig och en som är adopterad,
eftersom den som är adopterad inte har kulturen, men det har jag.
Lisa: Vad betyder det mer konkret att ha den kapverdeanska
kulturen?
Elder: Jag har inte så mycket erfarenhet av kapverdeansk kulture, så
jag vet inte vad kapverdeansk kultur är. Jag känner bara till den
från Sverige, från dom har föreningarna som har funnits.
Vanda: Du har två väskor, du bär två kulturer. Du försöker ta det
bästa från båda, men du måste lära dig vilken som innehåller dina
rötter, den som är dominerande. Du försöker hålla balansen
mellan dom, men det är inte lätt.
Rasism och främlingsfientlighet
Lucy: Jag kan inte dölja mitt ursprung, mitt utseende avslöjar mig.
Jag kände mig svensk, så kom jag ut på stan, och blev kallad för
’jävla neger’.
Jag är inte den jag tror jag är.
Toni: För folk ser oss som ett hot. En tjej, hon är inte så mycket
ett hot som en kille, en stor, stark, mörk kille, en blatte eller
en iranier. När folk ser en tjej, jag tror inte de känner sig så
hotade. Jag tror det är svårare för oss.
Racism och främlingsfientlighet, forts
Elder: Mina svenska kompisar som jag spelar tennis med
dom tänker inte på att jag är svensk, eller inte svensk,
eller kapverdean. Dom tänker inte så mycket på det. För
då har vi bildat en relation. Men det är skillnad på den
relationen och samhället i sig. För det som dom ser när
dom ser en. Första anblicken så är jag ju absolut inte
svensk. När dom ser en första gången så tänker dom ju
’det där är ju..’ Jag vet inte vad dom tänker.
Svensk mångkulturalism
Mario: När man är uppväxt här i Sverige, när man varit
outsider hela livet, så är det väldigt viktigt att veta var man
kommer ifrån. För jag ser många som är uppvuxna här som
är blandade, svenska och svarta. Dom är lost, dom vet inte
var dom är hemma… Det blir så jobbigt för hjärnan om man
inte är stark.
Identitetsuppfattningar i Kap Verde
 Blandning (Europa, Afrika) utgör grunden för den nationella
identiteten
 Migrationstraditionen skapar nya blandningar
Bortom mångkulturalismen: Supermångfald
I spåren av omfattande internationell migration en allt större
mångfald beträffande språk, religion, etniska/nationella
ursprung, legal status, motiv att migrera, längd på uppehållet
i Sverige, klass, generation, genus, sexualitet, utbildning,
transnationella band, etc.
Sociala kategorier och gränsdragningar blir alltmer
mångfacetterande och flytande.
Samhörighet måste inte alltid vara baserat på “likhet”
Bortom mångkulturalismen: Supermångfald forts
 Under vilka betingelser och i vilka sammanhang blir
föreställningar och praktiker relaterade till kultur och
etnicitet betydelsefulla? På vilka sätt underbygger de
processer av social inkludering och exkludering?
 I vilka sammanhang blir andra kategorier än de som vanligen
kopplas till mångkulturalism viktiga för att skapa
samhörighet?
Bortom integration: Globala familjer
Transnationalism
”En process där migranter genom sina dagliga aktiviteter och
sociala, ekonomiska och politiska relationer skapar sociala fält
som överstiger nationsgränser”
(Basch et al. 1994:22)
Exempel på transnationella praktiker
som håller ihop globala familjer
 Telefonsamtal
 Omvårdnad av barn
 Remitteringar
 Besök i hemlandet
 Gåvor
 Husbygge
Olika positioner i det transnationella
sociala fältet
•
•
•
•
•
Komplementär position
Kosmopoliter
Konfliktfylld position
Kompensatorisk transnationalism
Dubbel marginalisering