BLODET Vad är blodets funktion? Transport av näringsämnen till och från cellen ex syrgas, koldioxid, hormoner, värme från muskler. Hur är blodet komponerat? Ca 5 liter i kroppen. 7-8 ml/kg. I en skiktning ska vara = röda blodkroppar 45%, plasma 55%, resten buffy coat = vita blodkroppar + trombocyter ( blodplättar ) Varifrån kommer blodcellerna? Stamceller ( se bild ) Från röda benmärgen. Vilka olika celltyper finns det? Erythrocyter ( röda blodkroppar ) Vad är erythrocytens funktion? Transporterar syrgas med hjälp av hemeoglobinämnet. Fyra grupper, en grupp är järn där syret binder. Varje hemoglobin kan binda fyra syrgasmolekyler. Detta kallas syrgasmättnad och ligger normalt på ca 97-98%, dvs vanligast är att fyra O2 bundet till järn ( HB ) Poxmätare mäter syrgasmättnad. När syrgasmolekylen är mättad är molekylen röd. När molekylen inte är mättad blir molekylen blå. Det är syrgasbrist när man får en blå färg och det kallas cyanos. Man kan se på läppar tex. Hur bildas erythrocyter? Under utveckling försvinner organellerna och kärnan vilket gör att den inte kan dela sig och inte egentligen kan kallas cell utan kallas blodkropp. Den är formbar och ca 7,5 mikromillimeter lång. På ytan finns glukoproteiner. Hur kan EPO ( erythropeietin ) bidra till bättre syreupptag? För lite syre – erythropoietin frisätts från njurar – går till blodbanan – röd benmärg bildar mer erythrocyter – vilket ger högre syrgasbärarkapacitet. EPO finns framställt syntetiskt. Hur ser erythrocytens livscykel ut? ( se bild s 528 ) De lever i ca 120 dagar, bryts sedan ner av makrofager i mjälte och lever för att återanvändas. Leukocyter ( vita blodkroppar ) Vilka är leukocyters generella funktion? De ska försvara oss mot angrepp. Vid angrepp släpper benmärgen ut fler blodkroppar. Vita blodkroppar använder blodbanan som transportsystem. ( Positiv kemotaxis ) Diapedes: Vit blodkropp skickar ut en liten del av sig i taget till vävnaden eftersom den är för stor för att direkt gå igenom blodbanan. Amöboida rörelser. Antigen är ett främmande ämne och antikroppen dämpar reaktionen. ( ? kolla upp! ) Det finns 5 olika typer leukocyter som delas upp i: Granulocyter ( som innehåller korn som innehåller ämnen ) – Neutrofila, eosinofila, basofila. Agrunocyter ( innehåller ej korn ) – Monocyter, lymfocyter. Vad är funktionen hos varje enskild leukocyttyp? Granulocytgruppen: Neutrofila – Tar hand om bakterier, kroppens ”bakteriemördare” Fagocyterar, när de är fulla så dör de. Eosinofila – Släpper ut sitt ämne på maskar. Basofila – Innehåller heparin som gör att blodet inte koagulerar lika lätt. Innehåller också histamin som gör att blodkärl vidgas. Cellen liknar mastcellen. Agrunocytgruppen: Monocyter – Går via blodet ut i vävnaden och blir makrofag i vävnader. Kan fagocytera döda celler och bakterier. ( Neutrofila klarar bara bakterier ) Lymfocyter – T-lymfocyter mognar i brässen ( tymus ) därav sitt namn. De är bra på virus och kan ta kål på cancer. Kan stöta bort organ vid transplantation. B-lymfocyter har fått sitt namn för att de mognar i benmärgen. De blir plasmaceller i benmärgen som producerar antikroppar. Plasma – 55% av blodets innehåll. Består till ca 92% av vatten. Proteiner som finns: albumin ( vanligast ) globulin och fibrinogen. Albumin har betydelse för blodets kolloidosmotiska tryck, vilket betyder att proteiner håller kvar vätska i blodbanan. Se bild 538 vad som finns i plasma. Förklara i steg hur kroppen stoppar en blödning med hemostas. Hemostas – stopp av blödning ( system i kroppen ) Tre steg: 1. Vasokonstriktion 2. Trombocytplugg 3. Koagulation Vad händer vid varje steg? 1. Kärlet drar ihop sig av det sypatiska nervsystemets reaktion. 2. Trombocyter fäster mot kollagentrådkanter och blir klibbiga och sväller. Detta ger ett tillfälligt stopp. 3. Det finns koagulationsfaktorer ( skäl att börja ). För att de ska kunna bildas behövs K-vitamin. Calcium är en koagulationsfaktor. ( se bild 539 el 40 ) Sista delen av koagulationen. Hur funkar koagulation detaljerat? Vid blödning startar en aktivator ( protrobmin ) i blodet – som blir trombin – trombin bryter ner fibrinogen i blodet – som blir fibrintrådar – celler fastnar i trådarna – ger ett koagel ( fibrin clot ) En tromb kan byggas upp ( se bild ). Om den lossnar kallas det för emboli, tex i lungorna. Hur fungerar fibrinolyssystemet detaljerat? Fibrinolyssystemet löser upp fibrinogenet och funkar efter ungefär samma princip som koagulationssystemet: Plasminogenaktivator – plasminogen – plasmin – fibrintrådar bryts ner. Fibrinolytiska läkemedel används för att lösa emboli. Beskriv hur AB0-systemet fungerar AB0-systemet: Om man har antigen A så har man blodgrupp A. Har man antigen B så har man blodgrupp B. Vissa har både antigen A och B, då har de blodgrupp AB. Vi bildar antikroppar mot de antigener vi inte har. ( Bild 542 ) Antigen Antikropp Kan få blod A B AB 0 B A Bildar ej A,B A,0 B,0 A,B,AB,0 0 Hur kan man ge blod efter det systemet? Alla kan få 0-blod men man ska hålla sig till rätt blodgrupp ändå. 0 är universalgivare. Om man får fel blod blir det agglutination, dvs blodet klumpar ihop sig. Hur klassificeras RH-blodgrupper? D-antigen kallas även RH-faktor. Om man har D-antigen så är man RH+. Om inte så är man RH-. Ca 85% har D-antigen. Om person med RH- får RH+ blod så bildas antikroppar. RH+ kan få RH-blod. Vid förlossning kan barnets blod gå över till mamman. Är mamman RH- och barnet RH+ bildar mamman antigener som kan ge effekter vid nästa barns förlossning. Vilka typer av blod ska man ge vid akutfall? Vid akutfall ska blod 0 och RH- ges. HJÄRTAT Vilka två delar delas hjärtat upp i? Översta delen av hjärtat = hjärtbasen Nedersta delen = apex Vilka hinnor finns kring hjärtat? Pericardium runt hjärtat med yttre ( parietale ) och inre ( viscerale ) blad. Mellan bladen finns vätska i ett hålrum som minskar friktionen. Längst ut sitter fibrös pericardium. Hur det sitter i ordning med början längst ut: Fibrös pericardium-pericardium parietale-hålrum med vätska-pericardium viscerale. Viscerale sitter ihop med själva hjärtat. Endocardium = Hinna som bekläder hjärtats insida Myocardium = Hjärtmuskelvägg ( se bild 15.4, 15.5 ) Vilka hålrum finns i hjärtat? Hålrum 4 st: De två första kallas atrium ( förmak ), höger/vänster ( dx/sin ) De två andra kallas ventriculus ( kammare ) höger/vänster ( dx/sin ) Septum som är skiljeväggen. Ven = för blod till hjärtat ( blå ) Artär = för blod från hjärtat ( röd ) Vad heter de blodkärl, artärer och vener som finns i hjärtat? Blodkärl: Truncus pulmonalis ( lungartärstam; blodkärl som för blodet till lungorna ) Tunica intima/media/externa ( blodkärlens innersta/mellersta/yttersta hinnor ) ( se bild 15.25 ) Vener: Vena cava inferior ( nedre hålvenen )och vena cava superior ( övre hålvenen )skiljs åt vid diafragma. vv pulmonalis ( lungvener 4 st, två från vänster lunga två från höger som mynnar i vänster förmak ). Sinus coronarius ( samlingsven dit hjärtats egna blodkärl töms ) ( se bild 15.13 ) Artärer: a coronaria dx/sin ( kransartärer ) i A.pulmonalis dx/sin. Aorta. Beskriv de fyra klaffar som finns i hjärtat Klaffar ( valva ) 4 st: 2 st Valva atrioventriculare: ”segelklaffar” sitter mellan förmak och kammare ( atrium och ventriculus ). På höger sida sitter Valva tricuspidalis, mellan atrium dx och ventriculus dx. På vänster sida sitter Valva bicuspidalis/mitralis mellan atrium sin och ventriculus sin. 2 st Semilunarklaffar: ”fickklaffar” sitter mellan atrium och blodkärl. På höger sida Valva pulmonalis, mellan ventriculus dx och truncus pulmonalis. Valva aorta, mellan ventriculus sin och aorta. ( se bild 15.6, 15.9 ) Övrig hjärtinteriör Chordae tendinae är senor som håller fast segelklaffarna i papillarmuskler i ventrikelväggarna. Det fibrösa skelettet är bindväv som stärker sidorna runt klaffarna. Går också genom hela hjärtats väggar. När kamrarna drar ihop sig stängs segelklaffarna. När trycket är högre i kamrarna öppnas fickklaffarna. ( sätt in nånstans ) Vad är det cardiovaskulära ( hjärt-kärl )systemets generella funktion? Utbyte och transport av substanser såsom syre, koldioxide, slaggprodukter, näringsämnen mellan omgivningen och celler i vävnaderna. Musklerna i kammarväggarna bidrar med kraften. Klaffarna styr blodflödet. De stora kärlen ger väg för blod till och från vävnader. Aorta-artärer-arterioler-kapillärer ( här sker gasutbytet 02 från blodet till cellerna och Co2 från cell till blodet)-venoler-vener-vena cava superior/inferior. Hur flödar blodet genom hjärtat via det lilla kretsloppet? Lilla kretsloppet kallas också lungsystemet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna (blodkärl). I lungorna tar blodet med sig syre och gör sig samtidigt av med koldioxid som blodet har tagit med sig. Det blodet med syre i går tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till vänster kammare. Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjärthalva på väg ut i kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger hjärthalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet. Hur flödar blodet genom hjärtat via det stora kretsloppet? Stora kretsloppet. Från lungorna når blodet vänster förmak (atrium sinister) och genom vänster segelklaff till den vänstra kammaren. Härifrån pumpas det syrerika blodet ut i det stora kretsloppet/systemkretsloppet via aorta där det syresätter kroppens organ och vävnader. Den vänstra hjärthalvan har en tjockare muskelvägg för att kunna pumpa blodet vid ett högre tryck. Rött blod är syrerikt Blått blod är syrefattigt Hjärtats egna blodkärl är: Arteria coronaria dx/sin ( se bild 556 ) Med det blodet går näring och syrgas enbart till hjärtat. ( Behöver ej kunna venerna ) När hjärtat kontraheras minskar genomblödningen genom coronarkärlen ffa på vänster sida pga att aortaklaff öppnas. Coronarkärlen kläms ihop. Beskriv hjärtats cykel och hur ett hjärtslag går till Hjärtat är en muskel, som är något större än en knuten hand, med uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare. Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag per minut drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna – ådrorna som leder från hjärtat – ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat. Den högra kammaren i hjärtat pumpar därefter blodet genom lungorna, där blodet syresätts och koldioxid vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar ut det syrerika blodet i kroppen på nytt. Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar och till förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare. Hjärtat har ett elektriskt system – retledningssystemet – som gör att det dras ihop och blodet pressas ut i kärlsystemet. Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser till alla delar av hjärtmuskeln. I högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna sitter AV-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp något så att förmaken hinner tömmas fullständigt. AV-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler via en speciell hjärtbana som heter His’ bunt, det leder till en sammandragning av kamrarna och att blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i lungorna från höger kammare. Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket. Hjärtfakta: I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader. Varje år ska det slå ungefär 30 miljoner gånger, under en livsstid cirka 2,5 miljarder. Ett friskt hjärta i en vuxen människas kropp väger 300-350 gram. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak och vänster kammare samt höger förmak och höger kammare. Vänster förmak pumpar syresatt blod till vänster kammare som pumpar det vidare ut i kroppen. Höger förmak pumpar använt, syrefattigt blod till höger kammare som pumpar det till lungorna för syresättning. Klaffarna fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar till förmak, och från lungartär och stora kroppspulsådern (aorta) till respektive kammare. Beskriv en hjärtcykel Diastolisk fas = relaxionsfas, när hjärtat fylls med blod. Systolisk fas = arbetsfas, när hjärtat kontraheras och pumpar ut blod genom artärerna. En hel sekvens med både systolisk och diastolisk fas kallas en hjärtcykel eller ett hjärtslag. Både diastolisk och systolisk fas sker i förmak och kammare men kamrarna är viktigast och det man mäter. Diastolisk fas pågår ungefär dubbelt så långt som systolisk fas. ( se bild 561 ) Högre tryck i förmak = klaffar till kamrar öppnas. Pulmonary valve stängt. Aorta valve stängt. Högre tryck i kammare = klaffar till kamrar stängs. Pulmonary valve öppen. Aorta valve öppen. För att vi ska få ett hjärtslag krävs ett fungerande system som kallas retledningssystemet. Beskriv hur det är uppbyggt Hjärtat består av två celltyper: - Myocard i muskelmassan ( ca 99% ) Celler i retledningssystemet, mellanting mellan nervcell och muskelcell ) Retledningssystemet är uppbyggt av: - SA node = sinusknutan AV node = AV-knutan His bunt = ( Av-bundle ) Skänklar Purkinjefiber Vad är retledningssystemets funktion? Retledningssystemets funktion är att stimulera myocardcellerna till en aktionspotential och därefter kommer kontraktionen. Först kontraheras förmaken sedan kamrarna. Retledningssystemets celler depolariseras spontant ( av sig själva ) Na+ och Ca2+ kommer in i cellen men K+ kommer inte ut i samma utsträckning vilket ger en ap ( aktionspotential ). Sinusknutan styr i regel hjärtfrekvensen. Sinusknutan har en inneboende frekvens på 100 ap/minut, dvs så många gånger sker det depolarisationer och repolarisationer. Detta är OM systemet inte påverkas av hormoner eller nerver. Ap sprids till musklerna och vidare i rl-systemet. Detta kallas sinusrytm. De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt sprids till båda förmaken. Härifrån går impulser till ett nervcentra som kallas AV-knutan. Impulsen skickas därefter vidare genom den så kallade His´ska bunten, som är en del av hjärtats retledningssystem, och passerar över i purkinjefibrerna. Impulsen som startat i sinusknutan når snabbt hela hjärtat och leder till hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kan utlösas måste hjärtat vila lite. Hur regleras hjärtcykeln? Cardiac output (CO) – hjärtminutvolym beror på hjärtfrekvensen (HR) och slagvolymen (SV) CO = HR xSV Exempel: HR 75 x SV 70 = 5250 ml/min (ca 5 liter, lika mycket som finns i kroppen – allt blod runt på en minut) Faktorer som påverkar HR Sympatiska nervsystemet med adrenalin och noradrenalin (från binjurarna) ökar HR Parasympatiska nervsystemet med acetylcholin sänker HR Hög temp ökar HR Låg temp sänker HR Faktorer som påverkar SV Sympatiska nervsystemet med adrenalin och noradrenalin påverkar myocardcellerna och ökar kontraktionskraften (kontraktilitet) ökar SV EKG – elektocardiografi Hur ett normalt EKG ser ut Elektriska impulser visar EKG, kopplas till apparat som förstorar för att kunna ses med bara ögat. Vad motsvarar varje ”tagg” på ett normalt EKG i hjärtslaget? P-våg – båda förmakens depolarisation. P-vågen motsvarar depolarisationen precis före förmakskontraktionen. QRS-komplex – kamrarnas depolarisation. QRS-komplexet visar kammarurladdningen med efterföljande kontraktion. T-våg – kamrarnas repolarisation. T-vågen är återhämtningsfasen som också kallas repolarisationen. Då vandrar jonerna tillbaka till sina ursprungslägen – muskelcellernas inre – och inväntar nästa depolarisation dvs. urladdning. R P T Q S EDV (enddiastolisk volym) den volym som finns i kamrarna från början, ca 160 ml. ESV (endsystolisk volym) den volym som finns kvar i kamrarna efter kontraktion, ca 80 ml. EDV – ESV = SV (slagvolym) den volym som pumpats ut vid varje hjärtslag, ca 80 ml Ca 70% av förmakets volym rinner passivt ner till kamrarna. Förmakskontraktion står för resterande 30%. Tryck i aorta (120/80 mm Hg) vänster, har tjockare vägg och måste jobba kraftigare och mer Tryck i truncus pulmonalis (24/8 mm Hg) höger. Vid kontraktion minskar volymen med ca hälften. EDV = den mängd som finns innan kontraktion, ca 160 ml. ESV = den mängd som pumpas ut, ca 80 ml. Slagvolym är EDV-ESV = hur mycket blod som pumpas ut vid varje hjärtslag, ca 80 ml. Tryck i aorta ca 120/80 mm/HG Tryck i truncus pulmonalis ca 24/8 ( högre på vänster sida ) Vänsterdelen måste därför jobba hårdare men båda sidor pumpar ut lika mycket blod till lungorna. Beskriv en artärs uppbyggnad och funktion Beskriv en arteriols uppbyggnad och funktion Beskriv en kapillärs uppbyggnad och funktion Beskriv en vens uppbyggnad och funktion Hur uppkommer blodtryck? Hur regleras blodtryck? Hur mäts blodtryck? Vilka faktorer påverkar blodtrycket? Beskriv kapillärfiltrationen Genom diffusion sker den huvudsakliga utbytningen av näringsämnen. Ämnesutbytningen sker snabbt på grund av det korta avståndet mellan cellerna och de närmaste kapillärerna. Utbytet kan även ske genom filtration som innebär att vätskan pressas igenom med hjälp av ett tryck. Ämnen som är lösta tillsammans med vatten i vätska, till exempel joner och molekyler, kan pressas igenom om poren är tillräckligt stor. Proteiner kan inte ta sig igenom, men om glomeruskapillärerna blir skadade kan ett stort antal plasmaproteiner ta sig igenom och följa med urinen ut. Detta kan hända vid vissa njursjukdomar. Var mäts pulsen lättast? a temporalis – tinningartär a facialis – ansiktsartär a carotis communis – gemensamma halsartären a brachialis – överarmsartär a radialis – strålbensartär a femoralis – lårbensartär a poplitea – knävecksartär a tibialis posterior – bakre skenbensartär a dorsalis pedis – fotryggsartär ( se bild 15.33 ) Visa strukturen! Artärer arcus aorta – aortabågen aorta ascendens – uppåtgående del av aorta aorta descendens – nedåtgående del av aorta a brachiocephalica – armhuvudstam a carotis communis dx/sin – gemensamma halsartären a carotis interna dx/sin – inre halsartär a carotis – externa dx/sin yttre halsartär a subclavia – dx/sin – nyckelbensartär a vertebralis dx/sin – kotartär a basilaris – ”hjärnbasartären” a cerebri media dx/sin – hö/vä mellersta storhjärnartären a cerebri anterior dx/sin – hö/vä främre storhjärnartären a cerebri posterior dx/sin – hö/vä bakre storhjärnartär a axillaris dx/sin – armhåleartär a brachialis dx/sin – överarmsartär a radialis dx/sin – strålbensartär a ulnaris dx/sin – armbågsartär a femoralis dx/sin – lårbensartär a poplitea dx/sin – knävecksartär truncus coeliacus – bukinälvsartärstam a hepatica – leverartär a mesenterica – inferior/superior – undre/övre tarnkäxartär a renalis – njurartär a iliaca communis dx/sin – gemensam tarmbensartär Vener sinus sagittalis superior – övre blodledare i hårda hjärnhinnans skåra v jugularis interna/externa dx/sin – inre/yttre hö/vä halsven v subclavia dx/sin – hö/vä nyckelbensven v axillaris dx/sin – hö/vä armhåleven v mediana cubiti dx/sin – hö/vä mellersta armbågsven v basilica dx/sin hö/vä kungsven v cephalica dx/sin – hö/vä huvudven v iliaca interna/externa dx/sin inre/yttre hö/vä tarmbensven v iliaca communis dx/sin – hö/vä gemensam tarmbensven v mesenterica inferior/superior – undre/övre tarmkäxven v renales dx/sin – hö/vä njurven v portae hepatis – portven se även reference plates s 30-49 Cor ( cardia ) – hjärta Pericardium – hjärtsäck Pericardium viscerale/parietale – yttre och inre hjärtblad Epicardium – pericardium viscerale Endocardium – hinna som bekläder hjärtats insida Myocardium – hjärtmuskelvägg ( fig 15,4 och 15, 5 ) Atrium – förmak dx/sin Ventriculus – kammare Septum – skiljevägg Chordae tendineae – sentrådar Klaffar Valva atrioventriculare – segelklaffar ( AV-klaffar ) ( mellan förmak och kammare ): Höger sida: Valva tricuspidalis – tricuspidalisklaffen Vänster sida: Valva mitralis alt. Bicuspidalis – mitralisklaffen Semilunarklaffar – fickklaffar Höger sida: Valva pulmonalis – pulmonalisklaffen Vänster sida: Valva aortae – aortaklaffen ( fig 15,6 och 16, 9 ) LYMFSYSTEMET Hur är lymfsystemet uppbyggt? Lymfsystemet består av lymfan, lymfkärlen och ett flertal organ. Gångbanan börjar med lymfatiska kapillärer som smälter samman till större lymfatiska kärl. Dessa leder till ännu större kärl som sammanstrålar med venerna i thorax. De lymfatiska kapillärerna är mikroskopiska tuber som sträcker sig in i de inre utrymmena och bildar nätverk parallellt med blodkapillärerna. Deras väggar liknar blodkapillärernas och består av ett lager plattepitel ( endotel ) som tillåter vävnadsvätska att komma in från de inre rummen. Denna vätska i lymfatiska kapillärer kallas lymfa. De lymfatiska kärlens väggar liknar veners väggar men tunnare och består av tre lager; ett endotellager som är ett foder, ett mellanlager av glatt muskulatur och elastiska fibrer och ett yttre lager bindväv. De lymfatiska kärlen har semilunarvalv som förhindrar bakåtrinning av lymfa. Kärlen leder till lymfnoderna som de sedan lämnar och smälter samman i större lymfatiska trunks ( ? ) kolla upp! Lymfatiska stammar ( trunks ) dränerar vätska från kärlen. Det finns flera olika; Lumbarstammen dränerar nedre extremiteter, lägre bukväggen och bäckenorgan. Intestinalstammen dränerar bukens inälvor. Intercostal och bronchomediastinalstammen dränerar delar av thorax. Subclavianstammen dränerar övre extremiteter. Jugularstammen dränerar delar av nacke och huvud. De lymfatiska stammarna sammanstrålar med antingen thoracic duct eller den högra lymfatiska ducten. Dessa kallas collective ducts. När lymfan lämnar ductsen går de in i vensystemet och blir del av plasman innan blodet återvänder till höger atrium. Den högra lymfatiska ducten tar emot lymfa från höger, övre extremiteter, från thorax, nacke och huvud och tömmer i den högra subclavian venen. Den thoraciska ducten tar emot lymfa från resterande kropp och tömmer i den vänstra subclavian venen. Lymfa är vävnadsvätska som gått in i en lymfatisk kapillär. Blodtrycket från kapillärerna filtrerar vatten och små molekyler från plasman. Den återstående vätskan liknar vanlig plasma förutom att den saknar plasmaproteiner som är för stora för att ta sig igenom kapillärväggar. Den osmotiska effekten från dessa proteiner hjälper till att dra tillbaka vätska in i kapillärerna genom osmos. Filtrationen av plasman överstiger oftast absorption vilket leder till formationen av vävnadsvätska. Detta ökar det hydrostatiska trycket i vävnadsvätskan och flyttar vävnadsvätska in i kapillärerna, som bildar lymfa. Lymfformationen förhindrar att överskott av vävnadsvätska även kallat ödem. Lymfans funktion Lymfan återger de flesta små proteiner till blodbanan som blodkapillärerna filtrerat. Lymfa transporterar också främmande partiklar tex bakterier eller virus till lymfknutorna. ( Nodes ) Hur kan lymfkapillärer ta emot dessa partiklar? Lymfkapillärer är byggda för att ta emot proteiner och främmande partiklar på ett sätt som inte blodkapillärerna är. Detta beror på att epitelcellerna som bilda väggen på lymfkärlet överlappar varandra men är inte fästade vid varandra. Detta gör att det blir som flärpar som trycks inåt och öppnas när trycket är högt på utsidan kapillären men stängs när trycket är högt inne i kapillären, vilket ger lymfan en riktning att färdas åt. Epitelcellerna är fästade till omgivande vävnadsceller med tunna proteinfilament. Detta ger att det lymfatiska kapillärets lumen förblir öppet även när trycket är högre på utsidan än insidan av kapillären. Lymfans rörelse Det är det hydrostatiska trycket som driver lymfa in i kapillärerna men musklerna orsakar rörelsen av vätskan genom de lymfatiska kärlen. Lymfa ligger under relativt lågt hydrostatiskt tryck. Det skulle inte flyta regelbundet genom de lymfatiska kärlen om inte skelettmuskelkontraktioner i andning eller den glatta muskulaturen i de stora lymfatiska stammarna hjälpte till. Det lymfatiska flödet toppas under fysisk träning just pga skelettmuskelaktiviteten och tryckskillnaden i andningen. Hur funkar det då? En skelettmuskelkontraktion pressar samman de lymfatiska kärlen som förflyttar lymfa i en riktning ( pga valves )mot en collecting duct. Därtill kan kontraktion i den glatta muskulaturen ytterligare hjälpa vätskan vidare. Andning hjälper lymfcirkulationen genom att skapa ett lågt tryck i thorax under inhalation. Samtidigt kontraheras diafragman och ökar på så vis trycket i bukhålan. Resultatet av detta blir att lymfa pressas ut från bukens kärl och tvingas in i de thoraciska kärlen. Lymf node ( knuta ) Lymfknutor sitter under den lymfatiska banan och innehåller lymfocyter och makrofager som bekämpar invaderande patogener. Struktur Bönformade och ca 2,5 cm. Blodkärl och nerver möts upp med lymfknutor genom hiliumregionen. De lymfatiska kärlen som leder TILL en knuta ( afferenta kärl ) går in separat på olika delar av knutans yta men de kärl som går IFRÅN knutan ( efferenta kärl ) går alla ut genom hilium. Knutan är innesluten i en kapsel av bindväv som också delar upp knutan i fack. Lymfocyter och makrofager ( lymph nodules ) är de aktiva enheterna i en knuta. Makrofagerna kan hittas enskilt eller i grupp i de mukösa membran i respirations- och matsmältningsregionerna. Tonsillerna är delvis inkapslade lymfnoduler. Peyer’s patches innehåller M celler RESPIRATION Vilka är respirationsorganen? Vad är respirationsorganens funktioner? Ventilation dvs andning Respiration utbyte av O2 och CO2 mellan blod och alveoler genom diffusion. Respiration utbyte av O2 och CO2 mellan blod och celler i kroppen genom diffusion. Cirkulation av O2 och CO2 Reglering av pH Till vad behövs O2? O2 används i mitokondrierna vid produktion av energi. Energi lagras som ATP. I processen förbrukas O2 och H2O och H2O bildas. Respiratorisk kvot ( RQ ) = hur mycket produktion av CO2 och hur mycket upptag av O2. - Kolhydrater = RQ 1 Proteiner = RQ 0,8 Fett = RQ 0,7 Gå igenom metabolismen igen. Terminologi Hyperventilation ( förhöjd andning ) Hypoventilation ( minskad andning ) Dyspné ( andnöd, inte få luft, subjektivt ) Apné ( andningsstillestånd ) Cyanos ( blåaktig = syrebrist i blodet ) Vad består luftvägarna av? Övre luftvägar: Cavum nasale – näshåla Sinus – bihålor Pharynx – svalg Nedre luftvägar: ( Fyll i ) Larynx – struphuvud Trachea – luftstrupe Bronchus/bronchiolus – luftrör Alveoli – lungblåsor Pulm – lunga ( Se bilder 9,10,11 ) Vilka funktioner har luftvägarna? Värmer inandningsluften Renar inandningsluften Fuktar inandningsluften Formar talet Innehåller luktepitel Vad består slemhinnan av? ( se bild 13 ) ( Rita! ) Respiratoriskt mucosa = pseudostratifierat cylinderepitel med cilier med insprängda gobletcells. Det finns också mukösa och serösa körtlar. Olfactorisk mucosa = luktepitel ( jmfr vomeronasalt organ ( se bilder 14,15 ) Vad är slemhinnans funktion? Cilier transporterar sekret och partiklar från näshålan till pharynx. ( se bild 13 ) Varför har vi bihålor? Olika teorier om varför vi har bihålor, skapa resonas när vi talar eller göra huvudet lättare. ( se bild 17 ) Vilka är våra bihålor? Sätt ut på bilden ( se bild 17 ) Sinus frontale Sinus ethmoidale Sinus sphenoidale Sinus maxillaris Vad består larynx ( struphuvud )av? ( Lägg till från sid 18) Mestadels av brosk: Epiglottiskt brosk, thyroidbrosk, cricoidbrosk. ( se bild 18 ) Hur fungerar plica vocalis ( stämbanden )? ( se bild 19 ) Rösten uppstår när luft pressas genom struphuvudet och sätter stämbanden I svängning. Hårt spända stämband ger höga toner ( snabbare vibration ) och löst spända ger låga toner. Beskriv trachea, bronchers uppbyggnad och funktion ( Rita! ) ( se bild 23,24 ) Broskringar för stabilisering. Epiglottis är struplocket som gör att ingången i trachea stängs under sväljmekanismen. Tracheostomi ( stomi = öppning ) ( se bild 25 ) Broncher delas upp i: Två huvudbroncher Bronchioler = huvudbroncherna delar upp sig i allt tunnare broncher = bronchioler ( se bild 27 ) Bronkialträdet delas i två zoner, vilka? ( Rita! ) - Conducting zone = Transporterar. Transitional and respiratory zones = Gasutbyte, också glatt muskulatur och brosk som kan reglera hur lätt det är att dra in luften. ( se bild 28 ) Respiratorisk zon ( längst ut på bronkialträdet ) ( se bild 29 ) Beskriv alveoler ( se bild 30 )( rita! ) De är som luftfyllda ballonger längst ut på bronchiolerna. Runt varje alveol finns ett kapillärnät tätt kopplat. Gaser kan diffundera över dessa strukturer. ( se bild 30 ) Respiratoriskt membranbestår av två celltyper, vilka är dem och vad gör de? ( se bild 31 ) ( Rita! ) Består av två epitelcelltyper. Celltyp 1 bygger upp alveolväggar, enkelt plattepitel. Celltyp 2 är en surfactant som sekrerar ämne som fungerar som diskmedel och motverkar ytspänningen från vätska. Utan detta hade alveolerna kollapsat av trycket. ( se bild 31 ) Beskriv hur diffusion över ett respiratoriskt membran går till ( se även bild 32 ) ( Rita! ) ( Se bild 32 ) Vilka celltyper har vi i lungan? ( se bild 33 ) ( Rita! ) Typ I, typ II, makrofager Beskriv lungans ( pulm ) uppbyggnad ( se bild 35, 36 ) Lungorna består av lober, höger lunga har 3 och vänster har 2 lober. Loberna är indelade i segment, blodkärl och nerver följer segmenten. Lungans yta är ca 60-80m2 Lungan omges av ett seröst membran ( serös = utsöndrar vätska, både vätska och hinna ska minska friktion kring organen ): A) Pleura viscerale som ligger mot lungan. B ) Pleura parietale som är fästad mot omgivande vävnad. Pleurahålan – Mellan membranen finns ett hålrum där trycket är negativt i förhållande till rådande atmosfärtryck. Beskriv system- och lungkretsloppet ( se bild 37 ) ( Rita! ) Beskriv hur inspiration går till ( se bild 41 ) Är inandning. Kontraherad diafragma pressas neråt, externa intercostalmusklerna ( m intercostalis externus ) går uppåt. Detta ger större volym = lägre tryck. Tryck inne i lungan = intraalveolärt , atmosfär 760 ( 101,3 kPa kilo Pascal ), intraalveolär 758 mm Hg. Forcerad inandning ger ett extra andningsmuskeltillägg där mm scaleni, m sternocleidomasoideus, m pectoralis minor också används. ( se bild 41 ) Beskriv hur expiration går till ( se bild 47 ) Är utandning. Diafragma pressas uppåt intercostalmusklerna pressas neråt. Detta ger mindre volym = högre tryck.. ( se bild 47 ) Forcerad utandning ger ett extra tillägg av bukmuskulatur, interna intercostalmuskulaturen ( m intercostalis internus ) och ryggmuskulatur. Vad är ungefärliga värden när det kommer till tryckförhållanden i hjärtat? Höger kam mare ca 25/8 Hg Vänster kammare ca 120/80 Hg Lufttryck = ett mått på molekylers kollisioner med omgivningen. Mäts här i mm Hg ( millimeter kvicksilver ) Hur är tryckförhållandet i lungan respektiva atmosfären när lungan är i viloläge? I vila är det samma tryckförhållande inne i och utanför lungan. ( ex 760 mm Hg ) Vad är partialtryck? ( se bild 62 ) Partialtryck är det tryck som orsakas av en enskild gas ex N2 eller O2 i luften. Partialtryck kan också användas vid aktiviteten av en gas löst i vätska utan fysiskt tryck. Partialtrycket avgör gasens aktivitet och driver därför diffusion och kemiska reaktioner. ( se bild 62 ) Naturen strävar efter att utjämna från ett högt tryck till ett lågt. När man drar in pistongen på en spruta sugs luften in och trycket blir lägre ( mer tom yta ) När pistongen skjuts ut trycks luften ut och trycket blir högre ( mindre tom yta ) Såhär funkar även lungorna. Vad är pneumothorax och hur får man det? Är ett tillstånd där lungan kollapsat pga spräckt pleura. Den kollapsar av att luften i atmosfären utanför vill utjämna det låga trycket i pleuran ( 4 mm Hg ) och till slut trycks lungan ihop som omöjliggör ventilation. ( se bild 49 ) Ventilation Pulmonell ventilation Alveolär ventilation Hur genomförs ett lungfunktionstest? Genom dynamisk eller statisk spirometri mäter andningsvolymen som visar om det finns ökat motstånd i luftvägarna ( obstruktiv ventilationsinskränkning ) eller en nedsatt förmåga att vidga lungorna ( restriktiv ventilationsinskränkning ) Genom PEF ( peak flow meter ) mäter man flödet per minut. Respirationsvolymer (se bild 54 ) Tidalvolym ( TV ) = andetagsvolym ( normalt ca ½ l in och ut ) Inspiratorisk reservvolym ( IRV ) = vid forcerad inandning, ligger mellan tidal och total ( bild ) Expiratorisk reservvolym ( ERV ) = vid forcerad utandning Residual volym ( RV ) Vital kapacitet ( VC ) Total lungkapacitet ( TLC ) Inspiratorisk kapacitet ( IC ) Funktionell kapacitet ( FRC ) Vad är dead space och vad har det för funktion? Det är rummet från näsöppning fram till alveolen. Volymen är 150 ml hos vuxen. Funktion: Värma, fukta, rena inandningsluften och ger ett konstant PCO2. Fysiologiskt uttryckt: dead space är den luft som ej deltar i gasutbytet i alveolerna. Alveolär ventilation – den pulmonella ventilationen minus dead space. Beräkning: andetagsfrekvens x ( tidalvolym – dead space ) ex 12 x ( 500 ml – 150 ml ) = 4200 ml/minut. 350 ml når alveolerna. Kontroll av respirationen ( se bild 59, 60 ) I medulla oblongata finns respirationscentra. Härifrån går impulser via n phrenicus till diafragma och intercostalnerver till intercostalmuskulaturen. Detta ger en volymökning i thorax. Inspirationen är aktiv och expirationen är passiv. En cyklisk on(off effekt på centrat som leder till ca 12-15 andetag/minut. Lungcirkulation Blod till lungorna via pulmonales dx/sin. I lungvävnaden finns ett välutvecklat kapillärnät där angivande av CO2 och upptag av O2 sker. Det syresatta blodet förs vidare via de fyra vv pulmonales till hjärtat ( atrium sin ) Själva lungvävnaden syresätts via aa bronchiales. I lungblodkärlen finns barium ? receptorer som påverkas av sympatiska nerver som ger kärlkonstriktion. Blodtryck i lungkapillär I lungkapillären är blodtrycket lägre än i andra kapillärer, vilket gör att trycket är riktat från alveolen till kapillären. Kapillärerna är korta och har stor möjlighet att vidga sig. Vid inandning minskar trycket utanför lungkärlen vilket leder till dilation och ökat flöde. Vid fysisk aktivitet kan flödet öka från ca 5 l/min till 30-35l/min. Ventilations/perfusionskvoten varier i olika delar av lungan. Diffusion av gaser Hastigheten av diffusionen beror på: Membranets tjocklek ( avståndet ) Diffusionsytan Löslighetskofficient ( CO2 är 20 ggr mer lösligt än O2. N2 är hälften så lösligt som O2. Hur fungerar oxygentransport? ( se bild 68 ) Oxygen transporteras: Löst i plasma ( 3 ml/1000 ml blod ). Temp och PO2 har betydelse. Bundet till hemoglobin ( 197 ml/1000 ml blod ). Varje hemoglobinmolekyl har fyra bindningsställen för O2. Hastigheten som hemoglobin släpper eller binder O2 beror på PO2, temp, pH och PCO2. Co2 kan transporteras på tre sätt, vilka? Löst i plasma ( 7-10%) ( Co2 går direkt ut i luften) Bundet till Hb ( ca 20% ) ( först till plasma sen i luften ) Som HCO-3 ( 70% ) Detta kan ske i plasma eller i erythrocyter ( viktigast! ) såhär: Beskriv hur Co2 kan transporteras i plasma eller i erythrocyter ( se bild 70 ) ( Rita! ) Co2 + H2o blir -> H2Co3 ( kolsyra ) sönderfaller i -> Hco-3 ( bikarbonatjon )+ H+ Överskottet av vätejoner gör att vi får ett lågt pH i kroppens miljö dvs surt. Förhållande 1-10. Formel kan gå åt båda håll. Hco-3 passerar ut i plasma och Cl- in ( kloridskiftet = Så fort en Hco-3 går ut ur erythrocyten går en Cl- in ).I lungorna sker motsatt förhållande och Co2 avlämnas till alveolen. ( se bild 70, 71, 72 ) Beskriv kloridskiftet en gång till ( se bild 71 ) ( Rita! ) Kloridskiftet = Så fort en Hco-3 går ut ur erythrocyten går en Cl- in Beskriv hur Co2 kan diffundera genom lungorna. ( se bild 72 ) ( Rita! ) Beskriv hur detta detta står för pH reglering Formel kan gå åt båda håll. När det bildas mycket H+ ( metabolisk acidos ) kan det lämna kroppen som Co2. Fungerar som en buffert – kolsyra-bikarbonatbufferten. Denna har stor betydelse eftersom normalisering av pH kan ske snabbt. Hög höjd och respiration ( se bild 75 ) Hög höjd: 1500-3500 m Väldigt hög höjd: 3500-5500 m Extrem höjd: över 5500 m Normalt inga problem under 2500-3000 m Normala anpassningar till hög höjd är: hyperventalitation under fysisk ansträngning och vakenhet under natten. ( se bild 75 ) Beskriv hur Erythropoetin ( EPO ) funkar ( se bild 76 ) ( Rita! ) Vad kan hända med andingen under dykning? Luft kommer in i lungorna med högre tryck än vanligt. N2 normalt låg löslighet i blodet men vid högt tryck ökar N2-mängden i blodet vilket kan ge en narkotisk effekt ( nitrogen narcosis ) Högre löslighet i lipider vilket gör att det kan ansamlas i fettvävnader. Om man stiger upp för fort minskar pN2 och N2 bubblar ut från vävnaderna och ger illamående, emboli och smärta. Detta kallas dykarsjukan. Uppstigning utan utandning ger risk för att alveolerna spricker. Choncha nasal superior/media/inferior Epiglottis Cartilago thyroidea/cricoidea Plica vocalis Pleura parietale/viscerale – yttre/inre lungsäck Relevanta muskler M intercostales M diafragma Relevanta blodkärl A pulmonales dx/sin VV pulmonales AA bronchiales UTSÖNDRINGSORGANEN Vad är njurens funktioner? Reglerar jon- och vattenbalans Bidrar till normal elektrolytkoncentration Bidrar till normalt pH Bidrar till normal osmolalitet ( dvs antalet partiklar i blodet ) Bidrar till normalt blodtryck Utsöndrar slaggprodukter från metabolismen Endokrin funktion; utsöndrar renin, erythropoetin ( EPO ), gör D-vitamin fysiologiskt aktivt. Kan utsöndra andra ämnen ex läkemedelsrester Beskriv hur njuren är uppbyggd ( Rita! ) På njurarna sitter: glandula suprarenalis( binjuren ). Vesicae urinaria = urinblåsa ( se boken ) Njuren omges av fettvävnad som ger en skyddande effekt. Bindvävshinna runt njuren som håller den på plats, kallas fascia renalis. Hinna som håller samman och omger själva njuren capsula renalis. Innanför kapseln finns barken, cortex renalis, går ner i sk njurpelare, columna renalis. Märg – medulla renalis eller pyramis renalis. Längst in hålrum uppbyggt av calyx = njurkalkar. De sitter så att spetsen på märgen ( märg papill ) omges av calyx. Där kommer urinen droppa från märgpapill ner till calyx. Hela området kallas njurbäckenet – pelvis renalis. Hilum ( njurport ) öppning för blodkärl, vener, nerver och lymfkärl. Urinen går ut i ureter. Ca 20-25% av CO ( cardiac output = hjärtminutvolym ) går till njurarna. Aorta -> A. renalis………..Afferent arteriol -> glomerulus kapillär -> efferent arteriol -> periturbulära kapillärnät -> ……………V.renalis -> V.cava inferior. Vad är ett nefron och vad är dess funktion? ( Rita! Almanacka ) Nefronet är njurens funktionella enhet. Här bildas urinen. Ca 1 miljon nefron/njure. Afferent arteriol -> Glomerulus kapillärnystanet -> efferent arteriol -> peritubulära kapillärnätet Vad är de två skillnaderna mellan det juxtamedullära och det cortikala nefronet? De juxtamedullära nefronen hjälper till att koncentrera vår urin och loopen går djupt ner i märgen. Annars fungerar de på samma sätt. Ca 85% cortikala nefron ( loopen går kort bit ner i märgen ) Ca 15% juxtamedullära ( loopen går djupt ner i märgen ) Nefronet har två kapillärsystem, vad heter dessa och vad är deras funktioner? Glomerulus kapillänät har ett högt tryck pga att blod har lättare att komma in, svårare att komma ut. Kallas därför högtryckskapillärer. Ungefär dubbelt så högt tryck som vanliga kapillärer. Vanliga ca 30 mm Hg, dessa ca 60 mm Hg. Detta tryck är viktigt för filtrationen. Från glomerulus kapillärer pressas ut vätska som blir urin, pressas ut i bowmans kapsel. Det bildas ca 180 liter primärurin från båda njurar/dygn som filtreras ut. Det mesta går tillbaka till blodet, en del koncentreras. Peritubulära kapillärnät kallas lågtryckskapillärer. Ca hälften av ett vanligt kapillärtryck så ca 15 mm Hg. Det låga trycket är viktigt för reabsorptionen tillbaka till blodet. Vasa recta är namnet på det peritubulära kapillärnätet som de juxtamedullära nefronen. Urinbildning Filtration Ca 20-25% av CO ( blod ) går till njurarna -> ca 1,2-1,3 l/min eller 1800l/dygn 10% av denna blodvolym filtreras över till samlingsröret ( ca 180l/dygn ) 3 begrepp: Filtration – vätska och ämnen pressas ut från blodet till tubulus. Reabsorption – vätska och ämnen går från tubulus till till det peritubulära kapillärnätet Sekretion – ämnen från peritubulära kapillärnätet till tubulus. ( se bild i boken ) Från blodet till urinen. När urinen lämnar samlingsröret blir det sekundär urin ( kan inte ändras mer ) Vad filtreras över? Tre lager glomerulus ( mycket mer permeabelt ). Innerst endotel med porer ( fenester ) sedan tunt membran. Ytterst prodocyter där finns också öppningar där ämnen kan komma igenom beroende på vilket ämne. Allt som är mindre än 3 nm filtreras fritt ( samma konc i blodet som primärurinen ). Största öppningarna ca 8-9 nm. ( se bild och tabell över ämnen i boken ) Albumin är det vanligaste proteinet. Lite protein kan gå över. Filtratet dvs primärurinen är plasma minus proteiner. Vilka är faktorerna som påverkar hur mycket som filtreras över? Nettofiltrationstryck är normalt 10 mm Hg. Avgörs av BT ( blodtryck ) i glomerus kapillärer. Mängden proteiner, dvs blodet kolloid osmotiska tryck. Mottrycket som kommer från bowmans kapsel. ( se bild i boken ) Vilka faktorer påverkar nettofiltration?: antal proteiner ändras, sten i njurar ändrar trycket, blodtryck inifrån/utifrån kapillärerna högre/lägre. Hur många nefron har vi som fungerar. Antalet fungerande nefron minskar med ökad ålder. Membranets permeabilitet. Olika sjukdomar kan påverka så att det blir mer eller mindre permeabelt. Mängden brukar anges som GFR ( glomerulus filtration rate ) normalt ca 125 ml/min. Ej bra att ha för hög eller för låg glomerulus filtration, hög = hinner inte ta tillbaka ämnen som skulle tagits tillbaka, kissar ut fler ämnen. Låg = tar tillbaka fler ämnen som vi inte ska ta tillbaka. Faktorer som bidrar till normal GFR Introduktion till autoreglering: Konstriktion av afferent arteriol -> sämre blodflöde -> lägre GFR Konstriktion av efferent arteriol -> ökad GFR Autoreglering: - Om BT sjunker dilateras afferent arteriol -> motståndet blir lägre och blodflödet ökar till det normala. Om BT ökar konstringeras afferent arteriol -> motståndet blir högre och blodflödet sjunker till det normala. Inom BT ca 80-100 mm Hg ( systoliskt ) - Sympatikus kan påverka GFR. När sympatikus ökar ( vid katastrofsituationer ) kan afferenta arterioler konstringeras -> lägre GFR. Sympatikus gör då att konstringera efferent arteriol -> ökad GFR vilket ger en viss filtration ändå för viss rening av blodet Hur är den juxtaglomerulära apparaten uppbyggd? Av juxtaglomerulära celler som innehåller renin, cellerna sitter i afferenta arteriolerna. Till juxta glomelära apparaten ( ja ) räknas också en del av distala tubulus.Här finns macula densa celler. Här finns också mycket sympatiska fibrer i detta område. Orsaker till att renin frisätts är ett lågt blodtryck. Eftersom det finns mycket sympatiska fibrer ökar frisättningen av renin. Om halten av Na+ och Cl- i distala tubulus blir för låg ( ej K+ ) stimulera MD ( macula densa cellerna ) som stimulerar juxtaglomulära cellerna att frisätta renin. Vad är RAAS och hur fungerar det?( se bild 69 ) ( Rita! ) RAAS Renin-Angiotensin-Aldosteron-Systemet är en serie reaktioner för att hjälpa till med blodtrycksreglering. När blodtrycket faller frisätter njurarna ett enzym som heter renin in i blodbanan. Renin spjälkar angiotensinogen, en stor protein som finns i blodet ( har bildats i levern ) till angiotensin I ( ANG I ) Angiotensinconvertingenzym ( ACE ) ( från lungorna ) spjälkar angiotensin I till angiotensin II ( ANG II ) som är ett hormon. ANG II gör att väggarna i arteriolerna dras ihop (vasokonstriktion) och ANG II triggar också frisättningen av hormonet aldosteron från binjurebarken ( som verkar i distala tubulus ). Ökad aldosteronesekretion gör att Na+, H2o och Cl- hålls tillbaka i njurarna vilket ger större blodvolym och högre blodtryck . Det ger också ökad ADH-sekretion som ger ökad törst. ADH = antideuretiskt hormon -> vi kissar mindre. Om renin triggar frisättningen av aldosteron vad hämmar den frisättningen? ( Rita! ) ANP atrial natriuretic peptid, ett hormon från hjärtat. När hjärtats förmaksväggar sträcks mer ( högt blodtryck )frisätts ANP. Detta ger motsatt effekt till RAAS dvs vattenåterupptaget i njuren minskar och blodtrycket sänks. REABSORBTION Ca 99% av de 180 l kommer att tas tillbaka till blodet. ( se bild i boken ) Var sker den mesta återresorberingen och varför? Den mesta återresorberingen sker i proximala tubulus. Det beror på bräm i väggen som innebär att ytan blir ganska stor, mer cellmembran som det kan passera igenom. ( veckat membran i tubulus vägg ) Fettlösliga ämnen ex vitaminer, alkohol, läkemedel kommer tillbaka mycket till blodbanan vilket gör att njuren har svårt att utsöndra fettlösliga ämnen. Vad innebär transportmaximum ( TM )? Njuren kan bara resorbera en viss mängd ämnen per tidsenhet pga att antal transportproteiner är begränsade, ex glukos. Glukos kan hålla kvar vatten, osmotisk deures, vilket innebär att man får en elektrolytisk brist och vätskebrist. ( Övergripande ) vad som händer med njuren. Ämnen ( joner ) tar med sig andra ämnen som tar med sig vatten. SEKRETION Finjustering efter kroppens behov sker i distala tubuli. Aldesteron tar tillbaka mer Na+ in i tubuli. Na+ byter ofta med K+ eller H+ som går ut från tubuli till kapillären. Varför säger man att det blir en viss konkurrens K+ och H+? Om man har för mycket K+ kissar man ut det men priset är att man får för högt H+. Samma sak åt andra hållet. Ökad K+ halt i blodet kan stimulera binjurebarken direkt att utsöndra Aldesteron. Vilken del av njuren har förmåga att koncentrera urinen? De juxtamedullära nefronen koncentrerar urinen. Kallas: Counter current mekanismen – motströmsprincipen ( se nefronbild ) Samma antal partiklar/kg vätska i proximala tubulus, samma som i resten av kroppen. Den urin som lämnar kroppen kan vara mycket mer koncentrerad än vad den är i början av tubulus. ( ex 300-1200 mosmol/kg ) Faktorer: Partiklarna går mot strömmen eftersom det går uppåt gentemot de som går neråt ( se bild i almanacka ) Impermeable för H2o i den uppåtgående skänkeln på loopen. ADH = antideuretiskt hormon. I hypothalamus till hypofysen - > njurarna. I hypothalamus finns osmoreceptorer som reagerar på blodets osmolalitet, högre osmolalitet = ADH frisätts. ADH ökar permeabiliteten för vatten i det distala tubulus och samlingsröret ( ffa i samlingsröret ) Orsak till högre ADH= högre osmolalitet i blod pga att man ätit mycket salt eller förlorat mer vätska än partiklar. För lite blodvolym/lågt blodtryck. Vid normal diet bildas ca 600 mosmol slaggprodukter/dygn. ½ liter urin är obligatorisk dvs det måste man kissa ut för att inte samla på sig. Orsak till lägre ADH: Diabetes inspidus -> kan ej bilda ADH. Om ADH saknas blir distala tubulus och samlingsrör i stort sett impermeabla för vatten. Osmolaliteten förändras inte så mycket , men när pumparna kommer under vägen sjunker osmolaliteten = väldigt mycket vatten ca 30 i slutet. Detta ger urinmängd på ca 20 l. Om urinen ’r spädd till 30 mosmol/l utsöndras det 600 mosmol slaggprodukter. Övervätskning. Kaffe, alkohol, the. Dessa drycker har en hämmande effekt på ADH. Minskad osmolalitet, dvs man äter väldigt lite salt. ( osmolaliteten är den faktor som styr ) ADH gör att volymen är så bra som möjligt och antalet partiklar är normala. SLAGGPRODUKTER Urea – en slaggprodukt som blir när vi bryter ner proteiner. En hel del urea ligger kvar i märgen men 20% kissas ut. Urinsyra – en nedbrytningsprodukt av nukleinsyror. Den kan sätta sig i leder. Vanligt prov. Kreatinin – bildas i samband med muskelaktiviteter. Från kreatinfosfater. Vanligt prov. För hög kreatininhalt = för låg glomerulusfiltration. Urinens innehåll och vad den inte ska innehålla Inte: Proteiner Socker Blod Bakterier Vita blodkroppar Kristaller Ska innehålla: Vatten Slaggprodukter Elektrolyter Ureter – uretär ( urinledare ) Ca 25 cm långa Glatt muskulatur som utför peristaltiska rörelser som ”mjölkar” ner urinen. Uretärerna går ner till urinblåsan – vesicae urinaria. Innerst i blåsan finns övergångsepitel, som ger vidgning och ihopsjukningseffekt. Blåsan är en muskel med namnet m. detrusor. Trigone består av tre hål där två hör till ureter. Hålen ska täppa till så urinen bara kan gå en väg. Det tredje hålet är mynningen till urinröret – urethra. Hos kvinnor ca 3-4 cm, hos män ca 20-25 cm. Inre slutmuskel – musculus spinkter vesicae ( autonom ) sitter i övergången mellan vesicae urinaria och urethra. Yttre slutmuskel – musculus spinkter urethra. ( viljestyrd ) vid diafragma urogenitalie. Vad innebär miktion? Sympatikus gör att blåsan relaxeras och inre spinktern blir kontraherad Parasympatikus gör att blåsa kontraheras och inre spinktern blir relaxerad Om blåsan fylls för mycket kan det bli en översträckning av den glatta muskulaturen, vilket gör att musklerna förlorar sin kontraktionsförmåga. ( se bild i almanacka ) Beskriv vad en syra och en bas är och vad pH innebär. Syra – kan avge H+ Bas – kan ta upp H+ Man mäter koncentrationen av vätejoner genom att kolla pH. pH = den negativa 10-logaritmen av H+koncentrationen ) Om vätekoncentrationen ökar minskar pH, om vätekoncentrationen minskar ökar pH. Neutralt pH= 7,0. I blodet 7,35-7,45 vilket innebär att vi är lite basiska. Mindre än < 7,35 – acidos. Mer än >7.45 alkalos. Varför är det viktigt med en normal pH-balans? Viktigt att vi har ett normalt pH, ex vissa proteiner kan förstöras annars. I samband med metabolism bildas H+ som måste elimineras. Hur kan H+ ( vätejoner ) elimineras? Via lungorna: H+ + HCo-3 -> H2Co3 -> ( delas upp i ) H2o + Co2 -> andas ut. Via njurarna: Vid en acidos kommer njurarna utsöndra mer H+ och sparar på Hco-3. Vid en alkalos utsöndrar njurarna mer Hco-3 och sparar på H+. Tar ca ½ -1 dygn för njurarna att ändra sin utsöndring. Vad är det normala pH-värdet i urinen och vad händer om vi inte njurarna fungerar som de ska? Normalt är vårt pH i urin ca 6-7 ( närmare 6 ) vilket visar på ett överskott av vätejoner som vi måste kissa ut. Funkar inte njurarna så samlar de på sig vätejoner som ger en acidos. ENDOKRINA SYSTEMET Vad är det endokrina systemets generella funktion? Det endokrina systemets funktion är att kommunicera mellan kroppsdelar genom att sekrera hormoner från endokrina körtlar in i blodbanan. Ge exempel på saker som hormoner kontrollerar Ämnesomsättning Tillväxt Salt- och vattenbalans Könsmognad och sexualdrift Fortplantning Hur fungerar hormonkommunikation praktiskt? Hormonerna är specialiserade och påverkar bara vissa bestämda celler, som kallas målceller med specifika receptorer i cellkärnan eller på cellytan. Målcellerna reagerar sedan på ett förutbestämt sätt. Ge exempel på målceller ( receptorer ) och var de finns ACTH-receptorer finns bara på speciella celler i binjure cortex Thyroxin-receptorer finns på nästan alla celler Beskriv skillnader och likheter mellan nervsystemet och det endokrina systemet Skillnader: Neuroner i nervsystemet släpper ut neurotransmittorer som på verkar celler. Körtlar i det endokrina systemet släpper ut hormoner i blodbanan som enbart påverkar vissa celler ( målceller ) Nervsystemet står för korttidsreglering, när kommunikationen ska gå fort. Endokrina systemet står för långtidsreglering, när kommunikationen inte behöver gå lika fort. Likheter: Nervsystemet och det endokrina systemet jobbar båda med signalsubstanser och receptorer. Det finns fler sätt som det endokrina kan kommunicera på än genom en rak hormonkommunikation, beskriv vilka dessa sätt är. Neuroendokrin signalering är ett mellanting mellan ett neuron och en endokrin körtel, ex noradrenalin kan också funka som ett hormon. Det innebär att ett neuron kan ge signal som går in i blodet och blir ett hormon. En parakrin signalering innebär att signalsubstans kopplar till målcell i närheten utan att hinna gå in i blodet utan direkt till organet. Detta ger en lokal effekt. Kallas tillväxtfaktorer. Vad är den stora skillnaden mellan en exokrin och en endokrin körtel? Endokrina körtlar har inga kanaler för ämne ( hormon ) direkt ut i blodbanan. ( ex sköldkörtel ) Exokrina körtlar har kanaler för ex svett eller saliv. ( ex svettkörtel ) Vilka kemiska grupper delas hormoner in i? Vattenlösliga icke steroida: Aminer Proteiner uppbyggt av aminosyror ( aminosyror 100+ dvs stor molekyl ) Peptider ( samma som protein aminosyror 10+ ) Modifierade aminosyror ( aminosyra 1+ ) Vattenolösliga steroida: ( steroid är en lipid som är uppbyggt av kolesterol. ) Sexualhormoner Adrenal cortex hormoner Hur påverkas en målcell av ett vattenlösligt hormon? ( rita! ) Beskrivning: Hormonet, ( proteinet ) som är en 1:st messenger, påverkar receptorn på cellmembranet och signalen går in i cellen. Signalen påverkar ett enzym inuti cellen som bildar en 2:nd messenger molekyl exempelvis intracellulära CAMP. Andra exempel är IRS1, STAT. Signalkedjan kan resultera i tex kanalöppningar, mRNA eller celldelning. Hur påverkas en målcell av ett vattenolösligt hormon? ( rita! ) Beskrivning: Hormonet ( steroiden ) binds till ett transportprotein eftersom det inte är vattenlösligt men måste kunna transporteras i blodbanan. Hormonet ” hoppar” från att sitta på receptorn och att vara fritt. När hormonet är fritt kan det komma i kontakt med målcellen och går då rakt in i cellen. Receptor för hormonet finns inuti cellen, i cytoplasman. Hormonet binder till receptorn och hela ”paketet” binds till DNA i cellkärnan och styr på så vis arvsmassan. mRNA bildas som är med i proteinsyntesen. Med steroider ställer vi alltså om proteinbildningen och de proteiner som bildas kan ge celldelning, andra hormoner etc. Cellens funktion förändras. Vad styr om en målcell blir aktiverad? Blodnivåerna av hormoner Mängden receptorer på målcellen Affiniteten ( bindningsförmågan ) av receptorn för hormonet Uppreglering av receptorer Nedreglering av receptorer Vad kan hända i målcellen efter det att den aktiverats av hormon? Förändrad genomsläpplighet i membranet Proteinsyntes stimuleras Aktiverar eller inaktiverar enzymsystem Inducerar frisättningen av faktorer Stimulerar celldelning Vad är ett sk ”trofiskt” hormon? Det är ett hormon som leder till att ett annat hormon frisätts. ( Tropin ) Vad bestämmer hur mycket effekt ett hormon ger? Hormonkoncentrationen Vad styr hormonkoncentrationen så att vi kan reglera systemet? Hur mycket vi producerar ( hur mycket vi fyller på ) Antal receptorer Nedbrytning av hormoner ( hur mycket vi tömmer av ) ex i njure, lever Vad signalerar till körtlarna att frisätta hormon? Neuronal frisättning = cns, aktionspotential ger frisättningen av hormoner, avsaknad av ap ger ingen frisättning. Humoral frisättning = natrium/kalciumkoncentration, blodsocker. Dvs känner av vilka kemiska substanser i blodet. Hormonell frisättning = ett annat hormon som binder till en receptor, en kedjereaktion. Vad beror hormonkoncentrationen i blodet på? Frisättningshastigheten Nedbrytnings/inaktiveringshastigheten Hur försvinner hormoner från blodet? Genom nedbrytande enzymer Genom njurarna Blodnivåer av hormoner är ofta kontrollerade av negativ återkoppling och varierar inom bestämda nivåer. Vilka är de huvudsakliga endokrina körtlarna, sätt ut namnen på bilden Hypofysen Bisköldkörteln Epifysen ( tallkottskörteln ) Sköldkörteln Brässen Binjuren Bukspottskörteln ( se bild 14 ) ( se bild 16, Hur är hypofysen uppbyggd? Den har två delar: Anteriora hypofysen ( adenohypofysen ) och posteriora hypofysen ( neurohypofysen ) ( se bild 25 ) Vilka hormoner finns i neurohypofysen och vad gör hormonerna? ( se hormontabell ) Vilken typ av vävnad är adenohypofysen respektive neurohypofysen? Adenohypofysen är körtelvävnad Neurohypofysen är nervvävnad Rikt med blodkärl kring körtlar. Kontaktväg för blod och nervtrådar mellan hypothalamus och hypofysen. Blodflöde ( s 25 ) Neurohypofysen: rikt kapillärnät. ( neuroendokrin ) mellansnabb kommunikation. Cellkroppar sitter i hypotalamus, synaps i neurohypofysen. Produktion av hormonet är i hypothalamus, frisättning i neurohypofysen. 2 st egna hormoner: ADH och oxytocin. En direktväg nervcell -> hormon, enstegsraket. Adenohypofysen: inflöde, litet kapillärnät som går ihop och bildar ett nytt kapillärnät sk ”dubbelkapillärnät” Första hormonet produceras i hypothalamus, frisätts i första kapillärnätet, rinner över i andra kapillärnätet. Styrhormoner. Tvåstegsraket. Vad gör ADH ( antideuretiskt hormon )? ADH ökar vattenåtertaget i njurarna. Frisättningen styrs av saltkoncentrationen i blodet genom osmoreceptorer i hypothalamus och av blodvolymen genom tryckreceptorer och volymreceptorer i höger förmak samt i halskärlen. ADH hämmas av alkohol och kaffe. Vad sker vid DI ( diabetes insipidus ) och hur behandlas den? En skada på de hypotalamiska ADH-neuronen ger en central permanent DI. Urinmängden kan i extremfall uppgå till 15-18 l/dygn. Central DI behandlas med syntetisk ADH-analog, desmopressin som finns i nasalspray för injektion och i tablettform. Vad gör oxytocin? Stimulerar mjölkkörtlarna till tömning vid amning samt har en sammandragande effekt av livmodern. Peptidhormon. ”Lugn-och-ro-hormon” som stimuleras bl.a genom beröring. PANCREAS ( bukspottkörteln ) ( se bild 57 ) Hur är pancreas uppbyggd? En körtel som har både endokrina och exokrina celler. Lokaliserad bakom magsäcken Langerhanska öar är strukturer i pancreas som har endokrina celler Langerhanska öarna har två celltyper: alphaceller som producerar glukagon och betaceller som producerar insulin. Vad har de exokrina cellerna för funktion? De bildar bukspott som mynnar ut i tolvfingertarmen, enzymer som bryter ner mat och bikarbonat. Vilka två endokrina celltyper finns i de Langerhanska öarna och vilka hormoner producerar de? Celltyperna är alphaceller som producerar glukagon och betaceller som producerar insulin. Beskriv glukagons funktion Glukagon är ett blodsockerhöjande hormon när vi har för lågt blodsocker. Genom tre steg: glycogenolys =omvandling av glykogen till socker, gluconeogenes, frisättning av socker. Vad heter blodsocker med ett annat namn och vad lagrar vi det som? Glukos. Vi lagrar det som glykogen i levern. Beskriv insulinets funktion Insulinhormonet fungerar blodsockersänkande ( se bild 65 ) Beskriv vad som händer när vi får för lågt respektive för lågt blodsocker Lågt blodsocker – känns av i pancreas ( öarna ) – frisätter glukagon – tar glukos från lever – höjt blodsocker. Högt blodsocker – pancreas – insulin – Vad gör glukagon, insulin och somatostatin? Glukagon är ett peptidhormon som stimulerar levern att bryta ner glykogen till socker. Den ger nysyntes av socker. Glukagon frisätter också socker från levern. Insulin är ett peptidhormon som sänker blodsockernivåerna och ökar transporten av socker till cellerna. Somatostatin Vad har insulin för effekter? När socker tagits upp av cellen aktiverar insulin enzymer som bryter ner socker för ATP-produktion producerar glykogen omvandlar socker till fett. Hur regleras blodsockernivåer? ( se bild 65 ) Vad orsakar diabetes ( diabetes mellitus DM )? Det orsakas av en underproduktion av insulin ( hyporinsulinism ) eller av insulinokänslighet. Vilka känntecken finns när man har DM? Stor urinproduktion ( polyuria ) Stor törst ( polydipsia ) Stor hunger ( polyphagia ) Glandula supra renalis ( Binjurar ) Binjurarna delas upp i två delar, vilka? Adrenal cortex Adrenal medulla Hur är adrenal cortex uppbyggt? Adrenal cortex är uppbyggd av kapsel, zona glomerulosa, zona fasciculata, zona reticularis ( de tre zonerna bildar adrenal cortex ) Vilka hormontyper producerar varje del i adrenal cortex? z. Glomerulosa producerar mineralkorticoider z. Fasciculata producerar glucocortikoider z. Reticularis producerar gonadokortikoider Ge exempel på en glukokortikoid och beskriv vad det hormonet gör. Exempel på en glukokortikoid är kortisol. Kortisol reglerar omsättningen av fett, socker och protein i kroppen samt hämmar inflammationer och allergier. Kortison är ett ”inaktivt” stadium till kortisol. När är kortisolhalten som högst och som lägst på dygnet? På morgonen är kortisolhalten som högst, efter midnatt som lägst. Vad kan påverka detta dygnsmönster? Sömnmönster, ljus/mörkerexposition, måltider, fysisk och psykisk stress samt sjukdomar. Ge exempel på en mineralkortikoid och vad det hormonet gör. Exempel på en mineralkortikoid är aldosteron. Aldosteron reglerar omsättningen av salterna natrium och kalium. Hormonet gör att kroppen sparar på natrium men gör sig av med kalium. Vatten följer alltid med natrium vilket gör att mindre vatten utsöndras och blodtrycket ökar. Ge exempel på en gonadokortikoid och vad det hormonet gör ( se bild 45, 46, 53 ) Ange vilken effekt noradrenalin respektive adrenalin har på varje enskild struktur i kroppen Struktur Adrenalin Noradrenalin Hjärta Ökad slagfrekvens Kontraktionskraften ökar Ökad slagfrekvens Kontraktionskraften ökar Blodkärl I skelettmuskler dilateras Blodflöde till skelettmuskler ökar Systoliskt blodtryck Ngt ökat pga ökad CO Stor ökning pga vasokonstriktion Luftvägar Dilaterade Viss dilation Reticular formation i hjärna Aktiverad Liten effekt Lever Ökad sockernivå Liten effekt Metabolism Ökad Ökad Beskriv hur stresshormoner påverkar på lång och på kort sikt. ( se bild 700 ) ( se bild 56 ) THYROID GLAND ( Sköldkörtel ) ( se bild 35 ) Vilka funktioner har thyroideahormonet? Se hormontabell ENDOKRINA SYSTEMET TILLÄGG Beskriv negativ feedback Negativ feedback är ett system som kontrollerar hormonivåer i balans. Uppbyggt av en kedja av hormoner som styr hormoner. Systemet fungerar åt båda håll dvs både när det är för höga hormonkoncentrationer eller för låga. Beskriv hur vi kontrollerar koncentrationen av hormoner med hjälp av negativ feedback (rita!) Hypofysen frisätter ett hormon i blodet som kallas x. x påverkar ett annat organ tex levern. Levern svarar med att producera hormonet y. Om produktionen av y blir för hög känner sensorer av det i hormonsystemet ( kan vara en humoral faktor ex hög sockerkoncentration ) och feedbackar tillbaka till hypofysen som stoppar produktionen av x vilket ger en återgång till normalnivå av hormoner. Hormoner ( se bild för hög effekt av GH ) Känna igen IGF från levern. Vilka är effekterna av för låg respektive för hög halt T3/T4? Hög halt T3/T4: Hyperthyroidism, varm, rastlös, hyperaktiv, viktförlust, hög metabolism, struma. Låg halt T3/T4: Hypothyroidism ,låg metabolism, frusna, slöa, dålig aptit, svullna vävnader. För höga nivåer åtgärd: strålar, op. -> Levaxin För låga nivåer -> Levaxin De follikulära cellerna producerar T3/T4. De extra/parafollikulära cellerna i thyroidea har med ett annat hormonsystem att göra; humoral sida, med kalciumbalansen. Parathyroidea ( se bild ) Vid för låg kalciumnivå frisätts ett hormon som gör att kalcium tas från benet och skickas ut i blodet. Vad heter hormonet och vilka effekter har det? Hormonet heter PTH. PTH ökar kalciumnivåerna på tre sätt: Tar kalcium från ben. Ser till att kalcium inte kissas ut. Tar kalcium från maten ( vitamin D ) i njuren. ( se bild 42 ) Vad händer vid för höga kalciumnivåer? För höga kalciumnivåer gör att kalcium lagras i ben. ( se bild 41 ) Vad är gonader? Könskörtlarna Vad är familjenamnet för hormoner som har testosteronliknande effekter? Androgener. Nämn en östrogen hormon Estradiol ACTH Stresshormoner ( se bild ) ”fight/flight” Short term som sympatiskt nervsystem. Hormonvarianten kommer adrenalinkicken ligga kvar längre. Försvarssytem där vi måste mobilisera. Socker mer tillgängligt, gott om syre. Max 10 minuter. Hålla uppe blodtryck och hålla uppe sockernivåer på både long och shortterm. Long term: ACTH frisätts, via blodet till binjure cortex -> frisättning av mineralkortikoider/glucokortikoider. Njuren behåller natrium, drar med sig vatten, vatten ökar blodvolymen, blodtrycket hålls uppe. Immunförsvaret är energikrävande. Systemen är skyddsmekanismer. Slut hypofysen ( se bild 56 ) Beskriv blodtrycksreglering. ( angiotensin/renin-systemet ) Renin ( enzym ) från njuren. Njuren känner av blodtrycket -> frisätter renin. Renin gör att angioteninogen omvandlas till angiotensin I -> ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II ( hormon ) i blodbanan. Angiotensin II påverkar binjuren att frisätta aldosteron -> aldosteron påverkar njuren -> natrium tas tillbaka från njurarna, vatten tas tillbaka ger ökad blodvolym och blodtrycket går upp. Det ger vasokonstriktion och mer motstånd för blodflödet dvs perifer resistans går upp ( PR ) = blodtrycket går upp. Vad gör en ACE-hämmare? En ACE-hämmare gör att ingen omvandling från angiotensin I till angiotensin II sker vilket ger en blodtryckssänkning. DIGESTION Sätt ut namnen på delarna Matresan ( se bild 4 ) Vad innebär begreppen mekanisk fördelning och kemisk nedbrytning? Mekanisk fördelning är när vi tuggar sönder maten med tänderna. Kemisk nedbrytning är när ex. proteinet bryts ner. Vilka olika namn kan rörledningen ( som går från mun till anus ) ha? Alimentary canal, GI ( gastro intestinal ) Vad är mag-tarmkanalens funktioner? Intag Mekanisk finfördelning Kemisk nedbrytning Förflyttning Upptag Defekation Vilka delar ingår i alimentary canal? I ordning: Tunga-esophagus-magsäck-gallblåsa-duodenum-pancreas-jejunum ( tomtarmen )-ileum ( krumtarmen )-appendix-cecum-tjocktarm-anus ( colon ) Varför är rörledningen (kallas alimentary canal, ventriculus eller gaster ) kortare när den sitter i en levande människa än när den är utplockad? Den blir kortare inuti pga muskeltonus. Beskriv hur rörledningen är uppbyggd histologiskt: Mucosa = slemhinna vetter emot lumen, mot maten, epitel. Finns exokrina körtlar som skickar ut sekret mot lumen, kan vara enzymer eller slem. Upptag av näringsämnen. Under ligger submucosa = ett bindvävslager, ska ge stadga. Finns körtlar, nerver som ska styra sekretion från körtlarna, blodkärl. Under ligger ett muskelcellager i två skikt: Lager 1: cirkulära muskler ett muskelband som går runt lumen. Lager 2: riktade åt andra hållet, muskularis, glatt muskulatur. Ska skapa rörelsen, pressande etc. Muskelcellslager åt olika håll ger större variabilitet i rörelser. Innerst en hinna = serosa. Dubbelbladig hinna = tarmkäx ( mesentery ) ( se bild 7 ) Vad styr mag-tarmkanalen ( GI )? ENS ( enteriska nervsystemet ) den största delen av det autonoma nervsystemet. Plexus kan ligga i muskel eller submucosa. I submucosa kontrollerar sekretion. Koordinerad rörelse. Parasympatiska impulser ökar aktiviteten hos GI Sympatiska impusler minskar aktiviteten hos GI Submucosal plexus kontrollerar sekretion Myenteric plexus kontrollerar muskelrörelser Vad är munnens funktion? Den ska underlätta sväljning och påbörjan av kemisk nedbrytning i munnen. Munnens saliv utsöndrar ett enzym som heter amylas ( enzymprotein som startar kemisk reaktion ) Amylas har förmågan att sönderdela . ( se bild 10 ) Vad har tungan för funktion i matresan? Tungas funktioner är positionering av mat, tuggning, sväljning. ( se bild 11 ) Gommen delas upp i tre delar, vilka? Hårda gommen som är benvävsstruktur. Mjuka gommen som är bindvävsstruktur. Avslutas med gomsegel ( uvula ) ( se bild 12 ) Hur många tänder har vi? 32 med visdomständerna. ( se bild 13, 14 ) Vad heter de olika spottkörtlarna och vad producerar de? ( se bild 15 ) Parotid producerar amylas ( bryter ner stärkelse ) Sublingual producerar mukus Submandibular producerar glatt spott Farynx ( svalget ) delas i tre delar, vilka? ( se bild 16 ) Nasofarynx Orofarynx Laryngofarynx Luft kröks i trachea. Epiglottis stänger för trachea så inte mat kommer ner i lungorna när vi ska svälja. Vad är esophagus ( matstrupen ) viktigaste funktioner? ( se bild 17 ) Pressande rörelse gör att vi får ner vätska och mat till magen. Esophagus är veckad för att kunna tänjas men kollapsar när vi inte har mat i strupen. Den veckade ytan ger också mycket yta mellan maten och de upptagande epitelcellerna vilket maximerar upptaget. Här heter det fjärde lagret adventitia istället för serosa. Vad består magsäcken av? (se bild 18 ) Två sfintrar: pylorus och lägre esophageala. Övre magmun ( cardia ) med extra starka muskler. Nedre magmun ( pylorus ) ska kunna portionera maten. Beskriv hur magsäcksväggen är uppbyggd ( se bild 21 ) Det består av ett mucosalager som är extra tjockt för att det är en sur miljö i magsäcken. Mukosan är fylld med gångar som heter gastric pits. I väggen på gångarna sitter celler som kan producera slem, enzymer ochsaltsyra. Under mucosalagret sitter submucosa. Vad är magsäckens funktioner? ( se bild 19 ) Magsäcken är en förvaringsstation. Autonoma nervsystemet och hormoner styr hur mycket magsaft som produceras. Vilka delar delas själva tunntramen upp i? ( se bild 25 ) I tre delar: Duodenum ( tolvfingertarmen ) Jejunum ( tomtarmen ) Ileum ( krumtarmen ) Vad är tunntarmens funktioner? Här bryts de flesta näringsämnen från maten vi äter ner till så små molekyler att de kan passera tarmväggen. Molekylerna tas upp av blodkärlen som står i förbindelse med tunntarmen och transporteras sedan ut till alla celler i kroppen. Beskriv hur tunntarmen ser ut Tunntarmen består ytterst av ett seröst membran, sedan två muskellager och innerst ett submucosalagerska. Tunntarmen behöver ha stor yta för att kunna ta upp näringsämnen effektivt, därför finns mycket veckningar i form av villisar sk tarmludd ( se bild 26, 27, 28 ) Tarmludd har hög celldelning. Microvilli ( borstbräm ) också för att skapa yta, här finns nedbrytande enzymer och står för ett effektivt upptag. Vilka är de accessoriska organen till mag-tarmkanalen och vilken funktion har de? Pancreas, lever, gallblåsa, gångar ut i rörledningen, spottkörtlar Pancreas exokrina funktion är att den producerar bukspott som går ut i duodenum. Bukspottet består av bikarbonat och nedbrytande enzymer. Bikarbonat neutraliserar surt tarminnehåll från magsäcken. ( se bild ) Levern ( hepar )har som viktigaste funktion att producera galla. Den producerar också glykogen från glukos ( blodsocker )som den lagrar. Den lagrar även blod och vitaminer. Levern bryter också ner glykogen till glukos.Levern renar gifter från blodet. Den syntetiserar plasmaproteiner ex albumin. ( se bild 30 ) Gallblåsan förvarar galla som bildas i leverkanaler. Galla portioneras ut för att bryta ner fett. Emulsion.Gallstenar är kolesterolkristaller. ( se bild 35 ) Spottkörtlar Vad består galla av? Vatten Gallsalter Gallpigment Cholesterol Elektrolyter Beskriv leverns blodcirkulation. ( se bild 31, 32 ) Vad är en kupffercell och vad gör den? Det är en makrofag som ska bryta ner bakterier. I vilka delar delas tjocktarmen upp i? ( se bild 36 ) Ascending colon ( uppåtstigande ) Transverse colon ( tvärgående ) Descending colon ( nedåtgående ) Sigmoid colon Vilka övriga delar ingår i tjocktarmen? ( se bild 36 ) Haustra ( bubblor ) Rectum Anal Cecum ( blindtarmen ) + appendix ( blindtarmsbihanget ) Beskriv vad som ingår i tjocktarmsväggen Längst in seröst membran Muskellager Submucosa Mucosa med goblet cells Lumen Vad är tjocktarmens funktioner? Den har en liten nedbrytande funktion ( sker utan enzymer ) Absorberar vatten och elektrolyter Sekrerar slem ( mucus ) Intestinal flora ( bakterier ) Bildar avföring Defekation Beskriv tarmkexets utseende och funktion ( se bild 43 ) Tarmkexet är ett tvåskiktat vävnadsveck som tarmen är upphängt på. Det bildas av serösa membran ( för minskad friktion ) Tarmkexet fungerar som en transportväg för blod och nervimpulser ( kommunikationsväg för tarmen ). Här kan mycket fett lagras. Vad är peritoneum? Bukhinnan Vad innebär det att när man säger att organ sitter retroperitoniellt respektive intraperitonellt? Retroperitoniellt innebär att ett organ sitter bakom peritoneum ex njuren. Intraperitonellt innebär att ett organ sitter innanför peritoneums väggar ex lever. Vad består avföring av? Vatten Elektrolyter Slem ( mucus ) Bakterier ( härifrån kommer lukten och 1/3 av avföring är bakterier ) Gallpigment som ger färgen Vilket pH har vi i magen respektive colon? Mage: 3.0 Colon: 6,8-7,3 Vad har de mekaniska rörelserna i GI för uppgifter? De ska finfördela och blanda maten. Rörelserna för maten från munnen till ändtarmen. Vilka nerver koordinerar kontraktion/avslappning i GI? Wave contraction nerver koordinerar rörelser kontraktion/avslappning sk peristaltik( se bild 50 ) Nu börjar vi matresan! Vad står tuggrörelsen för? Tuggörelsen innebär att tungan puttar maten mot tänderna. Tuggning är både en reflex och en frivillig rörelse som finfördelar maten och blandar den med saliv. Hur delas sväljreflexen upp och hur går det till? ( se bild 52 ) I två faser: buccalfasen som är viljestyrd och pharyngeal/esophagealfasen som är sväljreflexen. Gomseglet höjs och stänger för näshålan så att inte maten kommer upp dit. Epiglottis ( struplocket ) fälls ner för att inte maten ska hamna i lungorna via trachea. Muskelkontraktionen i esofagus ( matstrupen ) för tuggan till magen och sfintern i magsäcken öppnas. Nu har tuggan nått magen. Beskriv hur magsäckens rörelser går till.( se bild ) Mat går in I magsäcken via esophagus där det omblandas och sönderdelas av magsyra och pepsin. Blandningen lämnar sedan magsäcken via pyloriska sfinkten och portioneras ut in i duodenum ( tolvfingertarmen ) Nu är blandningen i tunntarmen. Vilken rörelse är vanligast i tuntarmen och vad innebär den? Segmentering som innebär en beblandande rörelse med 8-14 kontraktioner per minut. Mat tar ca 2 timmar att passera tunntarmen. Vilka rörelser pratar man om i tjocktarmen och hur lång tid tar det för mat att passera? Haustala kontraktioner som sker 2 ggr/timme samt massperistaltik som sker efter en stor måltid. Det tar 12-24 timmar att passera. Hur går avföringsreflexen till? ( se bild 56 ) Sensoriska fibrer från rectum känner av när tarmens spänns ut av avföring genom sträckreceptorer. En reflex utlöses som leder till sammandragning av tjocktarm och ändtarm. En motorisk parasympatisk signal leder till att de interna analsfinkterna ( glatt muskulatur ) slappnar av. Viljestyrda signaler skickas till yttre analsfinkterna som kan hålla emot när det inte är läge. Vi kan också krysta vid behov för att öka trycket i bukhålan. ( Rita! ) Varför känner vi oss inte nödiga efter ett tag om vi hållt oss? Efter ett tag avstannar reflexen och gör att vi inte känner oss nödiga längre. Vad är näringsämnen och vad är deras funktion? Näringsämnen är byggstenar; fett, kolhydrater och protein. Gemensamt är att vi kan utvinna energi från dem. Beskriv hur kolhydrater delas upp och hur en monosackarid är uppbyggd? ( se bild 60 ) ( Rita! ) Monosackarider ( ex glukos ) Disackarider ( ex laktos ) Polysackarider ( ex glykogen ) Vad är fett? Kol- och vätekedjor samt kolesterol som ej används som energi. Nämn ett exempel på en essentiell fettsyra Linolsyra Beskriv hur en fettsyrorna är uppbyggd kemiskt och hur lagringsformen triglycerid är uppbyggd. Beskriv också uppbyggnaden av cholesterol. ( se bild 62 ) ( Rita! ) En fettsyra är uppbyggd på tre olika sätt, som en mättad, omättad eller fleromättad fettsyra med kol och vätebindningar som visas ovan. Fettsyror lagras som triglycerider ( Glycerol-fettsyror )som visat ovan. Vad är proteinets minsta byggsten? Aminosyra Ordna molekylerna i storleksordning, börja med det minsta. Peptid, aminosyra, protein. Aminosyra Peptid Protein Vad är proteinets funktioner? Det är både byggstenar och energi Hur många essentiella aminosyror har vi? 8 st. Beskriv hur en proteinmolekyl är uppbyggd ( se bild 63 ) ( Rita! ) Vad är vitaminers huvudsakliga funktion? De hjälper kroppen att använda näringsämnen, används ej som näringsämnen eller som byggstenar. Nämn vilka vitaminer som är fettlösliga respektiva vattenlösliga Fettlösliga är A, D, E, K Vattenlösliga är C, B1, B2, B5, B6, B12, folsyra Vad hjälper de olika vitaminerna till med? A är ett fotoreceptorpigment, D hjälper till med kalciumbalansen. E är en antioxidant, K hjälper till med blodkoagulation. C är en antioxidant, B5 är ett coenzym ( dvs ett enzym som behövs för ett annat enzym ) Vilka vanligt förekommande mineraler har vi i kroppen och vad hjälper de till med? Ca – för skelettet Cl – osmotisk och pH-balans, magsyra S – finns i många aminosyror K – osmotisk balans, nervsystemet Na – osmotisk balans, nervsystemet Mg – coenzym P – DNA och ATP Vad är ett spårämne? Ett mindre vanligt förekommande ämne. Vilka spårämnen är vanliga och vad hjälper de till med? F – tänderna Fe – hemoglobin I – T3/T4 Cu – coenzym Se - antioxidant Beskriv hur NEDBRYTNING av näringsämnen går till i varje organ ( från stor molekyl till liten ) Del Kolhydrat Fett Protein Mun/saliv Magsäck Duo/panc/galla Resten av tunt. Minsta del Amylas Lite amylas Amylas Andra enzymer Monosack. Lipas Pesin/gen 73,74 Andra enzy Dipeptider Misell Saliven har ett enzym som heter amylas som börjar bryta ner polysackarider i munnen. När maten blandas med den sura magsaften avstannar nedbrytningen av amylas. Magsäcken bildar mucus från goblet cells och mucus körtlar för att skydda magväggen. Magsäcken producerar pepsinogen från chiefsceller som finns längst ner i gastric pits. Pepsinogen är en inaktiv form av enzymet pepsin. Pepsinogen omvandlas till pepsin genom aktivering av HCL ( väteklorid/saltsyra ) HCL bildas från parietalceller på mitten av gastric pits. HCL har också en bakteriedödande effekt. Pepsin är i sig proteinnedbrytande. Intrinsic factor bildas också från parietalcellerna och behövs för vitamin B12-upptag ( se bild 70 ) ( Rita! ) Vad påverkar magsaftfrisättning? Tre faser; Cephalic fas– triggas av sinnena. Parasympatiska impulser triggar magsaftssekretionen. Gastric fas – Triggas av närvaro av mat i magsäcken. Gastrin frisätts och magsaft sekreras. Intestinal fas– Triggas av mat i tunntarmen. Intestinala celler frisätter intestinal gastrin. Sekretion av magsaft. Vad tas upp i gastric absorption? En del vatten Vissa salter Vissa lipidlösliga läkemedel Alkohol Duodenum/pancreas/gallblåsa Pancreas Vad innehåller bukspott och vad bryter varje del ner? Bukspottet från pancreas innehåller olika enzymer: amylase som bryter ner kolhydrater ( polysaccarider ) i tunntarmen lipas som bryter ner triglycerider trypsin, chymotrypsin och carboxypeptidase som bryter ner proteiner Bukspottet innehåller även bikarbonatjoner som gör bukspottet basiskt och neutraliserar saltsyra från magen. Beskriv hur nedbrytning av lipider går till i tunntarmen ( Rita! ) Galla binder till fettdropparna och spränger sönder dem till mindre bitar för att enzymet ska komma åt inuti. Gallans söndersprängande effekt kallas emulgering. ( Lägg in under lipas i tabellen ) Gallan tillsammans med lipas från pancreas, som klipper av fettsyrorna från triglyceriderna, bryter ner lipider. Beskriv hur nedbrytning av kolhydrater går till generellt från stort till litet. Via amylas i munnen, via amylas från pancreas i tunntarmen och genom brush border enzymer i tunntarmen ( dextrinase, glucoamylas etc ) Beskriv hur nedbrytningen av proteiner går till generellt från stort till litet. Protein via pepsin ( från magsäckskörtlar ) när HCL finns närvarande i magsäcken. Peptider via enzymer från pancreas ( trypsin etc ) i tunntarmen. Aminosyror via brush border enzymer ( aminopeptidase, carboxypeptidase och dipeptidase ) i tunntarmen Beskriv hur nedbrytningen av nukleotider ( DNA/RNA ) går till generellt. Via ribonuclease och deoxyribonuclease från pancreas i tunntarmen. Via brush border enzymer i tunntarmen. Ska veta varför de blir aktiva ( enzym i tarmväggen ) och inaktiva enzym. Beskriv brush border enzym. Genom vilka transportmekanismer sker upptag av monosaccarider, aminosyror, elektrolyter och vatten? Monosaccarider och aminosyror tas upp i tunntarmen genom faciliterad diffusion och aktiv transport i cellen och tas sedan upp av blodet. Elektrolyter och vatten tas upp genom diffusion och aktiv transport i cellen och tas sedan upp i blodet. Beskriv upptag av respektive näringsämne ( Rita! ) Protein ( se bild 75 ) Steg 1: Parietalceller bildar saltsyra. Chiefceller bildar pepsinogen. Allt som bildas töms i sura miljön ut i magsäcken. Pepsinogen omvandlas till pepsin av saltsyran ( HCL ). Steg 2: Maten går ner i duodenum. Inaktiva former, ingen saltsyra för aktivering, annan väg. Enterokinase aktiverar trypsin. Steg 3: Enzymerna klipper ner i mindre bitar. Enzymer i brushborder ( andra enzymer ) gör slutprocessen till aminosyror, tillräckligt små för att vara i cellen. ( Kolla med Erika ) Kolhydrater ( se bild 77 ) Transportörer ( ex glut ) sockret först in i cellen. På andra sidan cellen finns transportörer som skickar ut de till blodet, kommer till blodet och kan åka vidare till blodbanan och plockas upp av lever. Faciliterad diffusion. Fett Upptag i brushborderkanten. Inga transportörer, går igenom cellen, in i ER och golgi. Fettet i micellen paketeras om till en annan = kylomikroner med proteiner ( adresslappar ) är fästade till sig. De går in i lymfkärl först och sedan till blodet sen till levern. På vilka sätt regleras GI? Genom nervreglering och hormoner. Hormonerna som reglerar är gastrin som reglerar HCL produktion( se bild 87 ), sekretin och CCK. Hur regleras utportionering av mat i duodenum ( magsäckstömning )? ( se bild 85 ) ( Rita! ) Enterogastric ( nervbaserad reflex ) reflex styr utportionering i duodenum. Duodenum blir uttänjd genom att sträckreceptorer i duodenum känner av maten. En aktionspotential som går till hjärnan talar om att mat är uttömt från duoden. Parasympatiskt ns skickar ut signal från CNS att magsäcken ska vänta med knådning och tryckuppbyggande rörelse och vänta med utportionering. När signalen försvinner igen kan magsäcken tömma igen. Hur regleras magsaften? ( se bild 86 )( Rita! ) Via sinnena ex doft av mat. Parasympatiska nerver signalerar till gastric pits som börjar frisätta magsaft och hormonet gastrin. Hormonet går ut i blodbanan, går tillbaka till målorganet magsäcken och påverkar gastric pits igen. Hur regleras gallfrisättning? ( se bild 88 ) ( Rita! ) Galla bildas i lever och väntar på användning. Kontrollsystemet ligger också i duodenum, i väggen i duodenum sitter enteroendokrina celler svarar på fett och producerar hormonet CCK. Hur mycket fett har vi i maginnehållet och hur mycket CCK behövs. Hormonell mekanism som matchar gallproduktionen med hur mycket fett vi ätit. Hur regleras bukspottsfrisättning? ( se bild 89 )( Rita! ) Magsaft in i duodenum, andra enteroendokrina celler känner av syra och producerar secretin. Målorgan för secretin är pancreas. Bikarbonatsceller i pancreas neutraliserar bort syran. Ska matcha syran med bikarbonat. Visa strukturen! Cavum oris – munhåla Lingua – tunga Glandula parotis – öronspottkörtel Glandula sublingualis – tungspottkörtel Glandula submandibularis – underkäksspottkörtel Pharynx – svalg Oesophagus – matstrupe Ventriculus/gaster – magsäck Cardia – övre magmun Fundus – övre delen av magsäck Corpus – magsäckskroppen Antrum – nedersta delen av magsäck Pylorus – nedre magmunnen med sfincter pylori duodenum och curvatura major/minor – Magsäckens stora och lilla kurvatur Duodenum – tolvfingertarmen Jejunum – tomtarmen Ileum – krumtarmen Caecum – blindtarmen Appendix veriformis – blindtarmsbihanget Colon ascendens – uppåtstigande tjocktarmen Colon transversum – tvärgående tjocktarmen Colon descendens – nedåtgående tjocktarmen Colon sigmoideum . s-formad del av tjocktarmen Rectum - ändtarm Analis canalis – anal kanal Anus – ändtarmsöppning Hepar – lever Pancreas – bukspottkörtel Spel - mjälte Ductus hepaticus communis – gemensam levergång Ductus cystikus – gallblåsans utförsgång Ductus choledochus – gemensamma gallgången Peritoneum - bukhinnan HORMONERS SAMVERKAN ( se teckningar )