Slut hypofysen

advertisement
BLODET
Vad är blodets funktion? Transport av näringsämnen till och från cellen ex syrgas, koldioxid,
hormoner, värme från muskler.
Hur är blodet komponerat? Ca 5 liter i kroppen. 7-8 ml/kg. I en skiktning ska vara = röda blodkroppar
45%, plasma 55%, resten buffy coat = vita blodkroppar + trombocyter ( blodplättar )
Varifrån kommer blodcellerna? Stamceller ( se bild ) Från röda benmärgen.
Vilka olika celltyper finns det?
Erythrocyter ( röda blodkroppar )
Vad är erythrocytens funktion? Transporterar syrgas med hjälp av hemeoglobinämnet. Fyra grupper,
en grupp är järn där syret binder.
Varje hemoglobin kan binda fyra syrgasmolekyler. Detta kallas syrgasmättnad och ligger normalt på
ca 97-98%, dvs vanligast är att fyra O2 bundet till järn ( HB ) Poxmätare mäter syrgasmättnad.
När syrgasmolekylen är mättad är molekylen röd. När molekylen inte är mättad blir molekylen blå.
Det är syrgasbrist när man får en blå färg och det kallas cyanos. Man kan se på läppar tex.
Hur bildas erythrocyter? Under utveckling försvinner organellerna och kärnan vilket gör att den inte
kan dela sig och inte egentligen kan kallas cell utan kallas blodkropp. Den är formbar och ca 7,5
mikromillimeter lång. På ytan finns glukoproteiner.
Hur kan EPO ( erythropeietin ) bidra till bättre syreupptag? För lite syre – erythropoietin frisätts från
njurar – går till blodbanan – röd benmärg bildar mer erythrocyter – vilket ger högre
syrgasbärarkapacitet. EPO finns framställt syntetiskt.
Hur ser erythrocytens livscykel ut? ( se bild s 528 ) De lever i ca 120 dagar, bryts sedan ner av
makrofager i mjälte och lever för att återanvändas.
Leukocyter ( vita blodkroppar )
Vilka är leukocyters generella funktion? De ska försvara oss mot angrepp. Vid angrepp släpper
benmärgen ut fler blodkroppar. Vita blodkroppar använder blodbanan som transportsystem. ( Positiv
kemotaxis ) Diapedes: Vit blodkropp skickar ut en liten del av sig i taget till vävnaden eftersom den är
för stor för att direkt gå igenom blodbanan. Amöboida rörelser.
Antigen är ett främmande ämne och antikroppen dämpar reaktionen. ( ? kolla upp! )
Det finns 5 olika typer leukocyter som delas upp i:
Granulocyter ( som innehåller korn som innehåller ämnen ) – Neutrofila, eosinofila, basofila.
Agrunocyter ( innehåller ej korn ) – Monocyter, lymfocyter.
Vad är funktionen hos varje enskild leukocyttyp?
Granulocytgruppen:



Neutrofila – Tar hand om bakterier, kroppens ”bakteriemördare” Fagocyterar, när de är fulla
så dör de.
Eosinofila – Släpper ut sitt ämne på maskar.
Basofila – Innehåller heparin som gör att blodet inte koagulerar lika lätt. Innehåller också
histamin som gör att blodkärl vidgas. Cellen liknar mastcellen.
Agrunocytgruppen:


Monocyter – Går via blodet ut i vävnaden och blir makrofag i vävnader. Kan fagocytera döda
celler och bakterier. ( Neutrofila klarar bara bakterier )
Lymfocyter – T-lymfocyter mognar i brässen ( tymus ) därav sitt namn. De är bra på virus och
kan ta kål på cancer. Kan stöta bort organ vid transplantation. B-lymfocyter har fått sitt namn
för att de mognar i benmärgen. De blir plasmaceller i benmärgen som producerar
antikroppar.
Plasma – 55% av blodets innehåll. Består till ca 92% av vatten. Proteiner som finns: albumin (
vanligast ) globulin och fibrinogen. Albumin har betydelse för blodets kolloidosmotiska tryck, vilket
betyder att proteiner håller kvar vätska i blodbanan. Se bild 538 vad som finns i plasma.
Förklara i steg hur kroppen stoppar en blödning med hemostas.
Hemostas – stopp av blödning ( system i kroppen )
Tre steg:
1. Vasokonstriktion
2. Trombocytplugg
3. Koagulation
Vad händer vid varje steg?
1. Kärlet drar ihop sig av det sypatiska nervsystemets reaktion.
2. Trombocyter fäster mot kollagentrådkanter och blir klibbiga och sväller. Detta ger ett
tillfälligt stopp.
3. Det finns koagulationsfaktorer ( skäl att börja ). För att de ska kunna bildas behövs K-vitamin.
Calcium är en koagulationsfaktor. ( se bild 539 el 40 ) Sista delen av koagulationen.
Hur funkar koagulation detaljerat?
Vid blödning startar en aktivator ( protrobmin ) i blodet – som blir trombin – trombin bryter ner
fibrinogen i blodet – som blir fibrintrådar – celler fastnar i trådarna – ger ett koagel ( fibrin clot ) En
tromb kan byggas upp ( se bild ). Om den lossnar kallas det för emboli, tex i lungorna.
Hur fungerar fibrinolyssystemet detaljerat?
Fibrinolyssystemet löser upp fibrinogenet och funkar efter ungefär samma princip som
koagulationssystemet:
Plasminogenaktivator – plasminogen – plasmin – fibrintrådar bryts ner. Fibrinolytiska läkemedel
används för att lösa emboli.
Beskriv hur AB0-systemet fungerar
AB0-systemet:
Om man har antigen A så har man blodgrupp A. Har man antigen B så har man blodgrupp B. Vissa har
både antigen A och B, då har de blodgrupp AB. Vi bildar antikroppar mot de antigener vi inte har. (
Bild 542 )
Antigen
Antikropp
Kan få blod
A
B
AB
0
B
A
Bildar ej
A,B
A,0
B,0
A,B,AB,0
0
Hur kan man ge blod efter det systemet? Alla kan få 0-blod men man ska hålla sig till rätt blodgrupp
ändå. 0 är universalgivare.
Om man får fel blod blir det agglutination, dvs blodet klumpar ihop sig.
Hur klassificeras RH-blodgrupper?
D-antigen kallas även RH-faktor. Om man har D-antigen så är man RH+. Om inte så är man RH-. Ca
85% har D-antigen. Om person med RH- får RH+ blod så bildas antikroppar. RH+ kan få RH-blod.
Vid förlossning kan barnets blod gå över till mamman. Är mamman RH- och barnet RH+ bildar
mamman antigener som kan ge effekter vid nästa barns förlossning.
Vilka typer av blod ska man ge vid akutfall? Vid akutfall ska blod 0 och RH- ges.
HJÄRTAT
Vilka två delar delas hjärtat upp i?
Översta delen av hjärtat = hjärtbasen
Nedersta delen = apex
Vilka hinnor finns kring hjärtat?
Pericardium runt hjärtat med yttre ( parietale ) och inre ( viscerale ) blad. Mellan bladen finns vätska i
ett hålrum som minskar friktionen. Längst ut sitter fibrös pericardium. Hur det sitter i ordning med
början längst ut: Fibrös pericardium-pericardium parietale-hålrum med vätska-pericardium
viscerale. Viscerale sitter ihop med själva hjärtat.
Endocardium = Hinna som bekläder hjärtats insida
Myocardium = Hjärtmuskelvägg ( se bild 15.4, 15.5 )
Vilka hålrum finns i hjärtat?
Hålrum 4 st: De två första kallas atrium ( förmak ), höger/vänster ( dx/sin ) De två andra kallas
ventriculus ( kammare ) höger/vänster ( dx/sin ) Septum som är skiljeväggen.
Ven = för blod till hjärtat ( blå )
Artär = för blod från hjärtat ( röd )
Vad heter de blodkärl, artärer och vener som finns i hjärtat?
Blodkärl: Truncus pulmonalis ( lungartärstam; blodkärl som för blodet till lungorna ) Tunica
intima/media/externa ( blodkärlens innersta/mellersta/yttersta hinnor ) ( se bild 15.25 )
Vener: Vena cava inferior ( nedre hålvenen )och vena cava superior ( övre hålvenen )skiljs åt vid
diafragma. vv pulmonalis ( lungvener 4 st, två från vänster lunga två från höger som mynnar i vänster
förmak ). Sinus coronarius ( samlingsven dit hjärtats egna blodkärl töms ) ( se bild 15.13 )
Artärer: a coronaria dx/sin ( kransartärer ) i A.pulmonalis dx/sin. Aorta.
Beskriv de fyra klaffar som finns i hjärtat
Klaffar ( valva ) 4 st:
2 st Valva atrioventriculare: ”segelklaffar” sitter mellan förmak och kammare ( atrium och
ventriculus ). På höger sida sitter Valva tricuspidalis, mellan atrium dx och ventriculus dx. På vänster
sida sitter Valva bicuspidalis/mitralis mellan atrium sin och ventriculus sin.
2 st Semilunarklaffar: ”fickklaffar” sitter mellan atrium och blodkärl. På höger sida Valva pulmonalis,
mellan ventriculus dx och truncus pulmonalis. Valva aorta, mellan ventriculus sin och aorta. ( se bild
15.6, 15.9 )
Övrig hjärtinteriör
Chordae tendinae är senor som håller fast segelklaffarna i papillarmuskler i ventrikelväggarna. Det
fibrösa skelettet är bindväv som stärker sidorna runt klaffarna. Går också genom hela hjärtats väggar.
När kamrarna drar ihop sig stängs segelklaffarna. När trycket är högre i kamrarna öppnas
fickklaffarna. ( sätt in nånstans )
Vad är det cardiovaskulära ( hjärt-kärl )systemets generella funktion?




Utbyte och transport av substanser såsom syre, koldioxide, slaggprodukter, näringsämnen
mellan omgivningen och celler i vävnaderna.
Musklerna i kammarväggarna bidrar med kraften.
Klaffarna styr blodflödet.
De stora kärlen ger väg för blod till och från vävnader.
Aorta-artärer-arterioler-kapillärer ( här sker gasutbytet 02 från blodet till cellerna och Co2 från cell till
blodet)-venoler-vener-vena cava superior/inferior.
Hur flödar blodet genom hjärtat via det lilla kretsloppet?

Lilla kretsloppet kallas också lungsystemet. Hjärtats högra kammare
pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna (blodkärl). I lungorna tar blodet med
sig syre och gör sig samtidigt av med koldioxid som blodet har tagit med sig. Det blodet med
syre i går tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till
vänster kammare.
Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjärthalva på väg ut i
kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger hjärthalva på väg till lungorna i
lilla kretsloppet.
Hur flödar blodet genom hjärtat via det stora kretsloppet?

Stora kretsloppet. Från lungorna når blodet vänster förmak (atrium sinister) och genom
vänster segelklaff till den vänstra kammaren. Härifrån pumpas det syrerika blodet ut i det
stora kretsloppet/systemkretsloppet via aorta där det syresätter
kroppens organ och vävnader. Den vänstra hjärthalvan har en tjockare muskelvägg för att
kunna pumpa blodet vid ett högre tryck.
Rött blod är syrerikt
Blått blod är syrefattigt
Hjärtats egna blodkärl är: Arteria coronaria dx/sin ( se bild 556 ) Med det blodet går näring och syrgas
enbart till hjärtat. ( Behöver ej kunna venerna )
När hjärtat kontraheras minskar genomblödningen genom coronarkärlen ffa på vänster sida pga att
aortaklaff öppnas. Coronarkärlen kläms ihop.
Beskriv hjärtats cykel och hur ett hjärtslag går till
Hjärtat är en muskel, som är något större än en knuten hand, med uppgift att pumpa runt
blodet i kroppen. Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak som mynnar i
vänster kammare samt höger förmak som mynnar i höger kammare.
Hjärtat fungerar som en pump med två seriekopplade cylindrar. Med en frekvens av 60 slag per minut
drar sig hjärtat samman, och hjärtats vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod genom artärerna –
ådrorna som leder från hjärtat – ut i kroppen. Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen och
blodet från kroppen återförs till höger förmak och höger kammare via venerna, som leder till hjärtat.
Den högra kammaren i hjärtat pumpar därefter blodet genom lungorna, där blodet syresätts och
koldioxid vädras ut. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar
ut det syrerika blodet i kroppen på nytt.
Klaffarna i hjärtat fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från kamrar och till
förmak, och från lungartär och aorta till respektive kammare. Hjärtat har ett elektriskt system –
retledningssystemet – som gör att det dras ihop och blodet pressas ut i kärlsystemet.
Retledningssystemet består av specialiserade hjärtmuskelceller som alstrar impulser till alla delar av
hjärtmuskeln.
I högra förmaket sitter sinusknutan som startar den elektriska impulsen. Signalen sprids snabbt till
båda förmaken och den får förmaken att dra ihop sig och pressa ner blod i kamrarna. Mellan
förmaken och kamrarna sitter AV-knutan, en annan specialiserad cellgrupp. Här stannar impulsen upp
något så att förmaken hinner tömmas fullständigt. AV-knutan skickar sedan i väg en våg av signaler
via en speciell hjärtbana som heter His’ bunt, det leder till en sammandragning av kamrarna och att
blodet pumpas ut i kroppen från vänster kammare och ut i lungorna från höger kammare.
Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka
till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket,
eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till
en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska blodtrycket.
Hjärtfakta:



I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens alla organ och vävnader.
Varje år ska det slå ungefär 30 miljoner gånger, under en livsstid cirka 2,5 miljarder.
Ett friskt hjärta i en vuxen människas kropp väger 300-350 gram.
Hjärtat har fyra sammankopplade rum: vänster förmak och vänster kammare samt höger förmak och
höger kammare. Vänster förmak pumpar syresatt blod till vänster kammare som pumpar det vidare ut
i kroppen. Höger förmak pumpar använt, syrefattigt blod till höger kammare som pumpar det till
lungorna för syresättning. Klaffarna fungerar som backventiler och hindrar att blodet går tillbaka från
kamrar till förmak, och från lungartär och stora kroppspulsådern (aorta) till respektive kammare.
Beskriv en hjärtcykel
Diastolisk fas = relaxionsfas, när hjärtat fylls med blod.
Systolisk fas = arbetsfas, när hjärtat kontraheras och pumpar ut blod genom artärerna.
En hel sekvens med både systolisk och diastolisk fas kallas en hjärtcykel eller ett hjärtslag.
Både diastolisk och systolisk fas sker i förmak och kammare men kamrarna är viktigast och det man
mäter. Diastolisk fas pågår ungefär dubbelt så långt som systolisk fas. ( se bild 561 )
Högre tryck i förmak = klaffar till kamrar öppnas. Pulmonary valve stängt. Aorta valve stängt.
Högre tryck i kammare = klaffar till kamrar stängs. Pulmonary valve öppen. Aorta valve öppen.
För att vi ska få ett hjärtslag krävs ett fungerande system som kallas retledningssystemet. Beskriv hur
det är uppbyggt
Hjärtat består av två celltyper:
-
Myocard i muskelmassan ( ca 99% )
Celler i retledningssystemet, mellanting mellan nervcell och muskelcell )
Retledningssystemet är uppbyggt av:
-
SA node = sinusknutan
AV node = AV-knutan
His bunt = ( Av-bundle )
Skänklar
Purkinjefiber
Vad är retledningssystemets funktion?
Retledningssystemets funktion är att stimulera myocardcellerna till en aktionspotential och därefter
kommer kontraktionen. Först kontraheras förmaken sedan kamrarna.
Retledningssystemets celler depolariseras spontant ( av sig själva ) Na+ och Ca2+ kommer in i cellen
men K+ kommer inte ut i samma utsträckning vilket ger en ap ( aktionspotential ).
Sinusknutan styr i regel hjärtfrekvensen. Sinusknutan har en inneboende frekvens på 100 ap/minut,
dvs så många gånger sker det depolarisationer och repolarisationer. Detta är OM systemet inte
påverkas av hormoner eller nerver. Ap sprids till musklerna och vidare i rl-systemet. Detta kallas
sinusrytm.
De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt
sprids till båda förmaken. Härifrån går impulser till ett nervcentra som kallas AV-knutan. Impulsen
skickas därefter vidare genom den så kallade His´ska bunten, som är en del av hjärtats
retledningssystem, och passerar över i purkinjefibrerna. Impulsen som startat i sinusknutan når
snabbt hela hjärtat och leder till hjärtslag. Innan nästa hjärtslag kan utlösas måste hjärtat vila lite.
Hur regleras hjärtcykeln?
Cardiac output (CO) – hjärtminutvolym beror på hjärtfrekvensen (HR) och slagvolymen (SV)
CO = HR xSV
Exempel:
HR 75 x SV 70 = 5250 ml/min (ca 5 liter, lika mycket som finns i kroppen – allt blod runt på en minut)
Faktorer som påverkar HR



Sympatiska nervsystemet med adrenalin och noradrenalin (från binjurarna) ökar HR
Parasympatiska nervsystemet med acetylcholin sänker HR
Hög temp ökar HR

Låg temp sänker HR
Faktorer som påverkar SV

Sympatiska nervsystemet med adrenalin och noradrenalin påverkar myocardcellerna och
ökar kontraktionskraften (kontraktilitet) ökar SV
EKG – elektocardiografi
Hur ett normalt EKG ser ut
Elektriska impulser visar EKG, kopplas till apparat som förstorar för att kunna ses med bara ögat.
Vad motsvarar varje ”tagg” på ett normalt EKG i hjärtslaget?



P-våg – båda förmakens depolarisation. P-vågen motsvarar depolarisationen precis före
förmakskontraktionen.
QRS-komplex – kamrarnas depolarisation. QRS-komplexet visar kammarurladdningen med
efterföljande kontraktion.
T-våg – kamrarnas repolarisation. T-vågen är återhämtningsfasen som också kallas
repolarisationen. Då vandrar jonerna tillbaka till sina ursprungslägen – muskelcellernas inre –
och inväntar nästa depolarisation dvs. urladdning.
R
P
T
Q
S



EDV (enddiastolisk volym) den volym som finns i kamrarna från början, ca 160 ml.
ESV (endsystolisk volym) den volym som finns kvar i kamrarna efter kontraktion, ca 80 ml.
EDV – ESV = SV (slagvolym) den volym som pumpats ut vid varje hjärtslag, ca 80 ml
Ca 70% av förmakets volym rinner passivt ner till kamrarna. Förmakskontraktion står för resterande
30%.
Tryck i aorta (120/80 mm Hg) vänster, har tjockare vägg och måste jobba kraftigare och mer
Tryck i truncus pulmonalis (24/8 mm Hg) höger.
Vid kontraktion minskar volymen med ca hälften. EDV = den mängd som finns innan kontraktion, ca
160 ml. ESV = den mängd som pumpas ut, ca 80 ml. Slagvolym är EDV-ESV = hur mycket blod som
pumpas ut vid varje hjärtslag, ca 80 ml.
Tryck i aorta ca 120/80 mm/HG
Tryck i truncus pulmonalis ca 24/8 ( högre på vänster sida ) Vänsterdelen måste därför jobba hårdare
men båda sidor pumpar ut lika mycket blod till lungorna.
Beskriv en artärs uppbyggnad och funktion
Beskriv en arteriols uppbyggnad och funktion
Beskriv en kapillärs uppbyggnad och funktion
Beskriv en vens uppbyggnad och funktion
Hur uppkommer blodtryck?
Hur regleras blodtryck?
Hur mäts blodtryck?
Vilka faktorer påverkar blodtrycket?
Beskriv kapillärfiltrationen
Genom diffusion sker den huvudsakliga utbytningen av näringsämnen. Ämnesutbytningen sker
snabbt på grund av det korta avståndet mellan cellerna och de närmaste kapillärerna. Utbytet kan
även ske genom filtration som innebär att vätskan pressas igenom med hjälp av ett tryck. Ämnen
som är lösta tillsammans med vatten i vätska, till exempel joner och molekyler, kan pressas igenom
om poren är tillräckligt stor. Proteiner kan inte ta sig igenom, men om glomeruskapillärerna blir
skadade kan ett stort antal plasmaproteiner ta sig igenom och följa med urinen ut. Detta kan hända
vid vissa njursjukdomar.
Var mäts pulsen lättast?
a temporalis – tinningartär
a facialis – ansiktsartär
a carotis communis – gemensamma halsartären
a brachialis – överarmsartär
a radialis – strålbensartär
a femoralis – lårbensartär
a poplitea – knävecksartär
a tibialis posterior – bakre skenbensartär
a dorsalis pedis – fotryggsartär ( se bild 15.33 )
Visa strukturen! 
Artärer
arcus aorta – aortabågen
aorta ascendens – uppåtgående del av aorta
aorta descendens – nedåtgående del av aorta
a brachiocephalica – armhuvudstam
a carotis communis dx/sin – gemensamma halsartären
a carotis interna dx/sin – inre halsartär
a carotis – externa dx/sin yttre halsartär
a subclavia – dx/sin – nyckelbensartär
a vertebralis dx/sin – kotartär
a basilaris – ”hjärnbasartären”
a cerebri media dx/sin – hö/vä mellersta storhjärnartären
a cerebri anterior dx/sin – hö/vä främre storhjärnartären
a cerebri posterior dx/sin – hö/vä bakre storhjärnartär
a axillaris dx/sin – armhåleartär
a brachialis dx/sin – överarmsartär
a radialis dx/sin – strålbensartär
a ulnaris dx/sin – armbågsartär
a femoralis dx/sin – lårbensartär
a poplitea dx/sin – knävecksartär
truncus coeliacus – bukinälvsartärstam
a hepatica – leverartär
a mesenterica – inferior/superior – undre/övre tarnkäxartär
a renalis – njurartär
a iliaca communis dx/sin – gemensam tarmbensartär
Vener
sinus sagittalis superior – övre blodledare i hårda hjärnhinnans skåra
v jugularis interna/externa dx/sin – inre/yttre hö/vä halsven
v subclavia dx/sin – hö/vä nyckelbensven
v axillaris dx/sin – hö/vä armhåleven
v mediana cubiti dx/sin – hö/vä mellersta armbågsven
v basilica dx/sin hö/vä kungsven
v cephalica dx/sin – hö/vä huvudven
v iliaca interna/externa dx/sin inre/yttre hö/vä tarmbensven
v iliaca communis dx/sin – hö/vä gemensam tarmbensven
v mesenterica inferior/superior – undre/övre tarmkäxven
v renales dx/sin – hö/vä njurven
v portae hepatis – portven
se även reference plates s 30-49
Cor ( cardia ) – hjärta
Pericardium – hjärtsäck
Pericardium viscerale/parietale – yttre och inre hjärtblad
Epicardium – pericardium viscerale
Endocardium – hinna som bekläder hjärtats insida
Myocardium – hjärtmuskelvägg ( fig 15,4 och 15, 5 )
Atrium – förmak dx/sin
Ventriculus – kammare
Septum – skiljevägg
Chordae tendineae – sentrådar
Klaffar
Valva atrioventriculare – segelklaffar ( AV-klaffar ) ( mellan förmak och kammare ):
Höger sida: Valva tricuspidalis – tricuspidalisklaffen
Vänster sida: Valva mitralis alt. Bicuspidalis – mitralisklaffen
Semilunarklaffar – fickklaffar
Höger sida: Valva pulmonalis – pulmonalisklaffen
Vänster sida: Valva aortae – aortaklaffen ( fig 15,6 och 16, 9 )
LYMFSYSTEMET
Hur är lymfsystemet uppbyggt?
Lymfsystemet består av lymfan, lymfkärlen och ett flertal organ.
Gångbanan börjar med lymfatiska kapillärer som smälter samman till större lymfatiska kärl. Dessa
leder till ännu större kärl som sammanstrålar med venerna i thorax.
De lymfatiska kapillärerna är mikroskopiska tuber som sträcker sig in i de inre utrymmena och bildar
nätverk parallellt med blodkapillärerna. Deras väggar liknar blodkapillärernas och består av ett lager
plattepitel ( endotel ) som tillåter vävnadsvätska att komma in från de inre rummen. Denna vätska i
lymfatiska kapillärer kallas lymfa.
De lymfatiska kärlens väggar liknar veners väggar men tunnare och består av tre lager; ett
endotellager som är ett foder, ett mellanlager av glatt muskulatur och elastiska fibrer och ett yttre
lager bindväv. De lymfatiska kärlen har semilunarvalv som förhindrar bakåtrinning av lymfa. Kärlen
leder till lymfnoderna som de sedan lämnar och smälter samman i större lymfatiska trunks ( ? ) kolla
upp!
Lymfatiska stammar ( trunks ) dränerar vätska från kärlen. Det finns flera olika;
Lumbarstammen dränerar nedre extremiteter, lägre bukväggen och bäckenorgan.
Intestinalstammen dränerar bukens inälvor.
Intercostal och bronchomediastinalstammen dränerar delar av thorax.
Subclavianstammen dränerar övre extremiteter.
Jugularstammen dränerar delar av nacke och huvud.
De lymfatiska stammarna sammanstrålar med antingen thoracic duct eller den högra lymfatiska
ducten. Dessa kallas collective ducts. När lymfan lämnar ductsen går de in i vensystemet och blir del
av plasman innan blodet återvänder till höger atrium.
Den högra lymfatiska ducten tar emot lymfa från höger, övre extremiteter, från thorax, nacke och
huvud och tömmer i den högra subclavian venen.
Den thoraciska ducten tar emot lymfa från resterande kropp och tömmer i den vänstra subclavian
venen.
Lymfa är vävnadsvätska som gått in i en lymfatisk kapillär.
Blodtrycket från kapillärerna filtrerar vatten och små molekyler från plasman. Den återstående
vätskan liknar vanlig plasma förutom att den saknar plasmaproteiner som är för stora för att ta sig
igenom kapillärväggar. Den osmotiska effekten från dessa proteiner hjälper till att dra tillbaka vätska
in i kapillärerna genom osmos.
Filtrationen av plasman överstiger oftast absorption vilket leder till formationen av vävnadsvätska.
Detta ökar det hydrostatiska trycket i vävnadsvätskan och flyttar vävnadsvätska in i kapillärerna, som
bildar lymfa. Lymfformationen förhindrar att överskott av vävnadsvätska även kallat ödem.
Lymfans funktion
Lymfan återger de flesta små proteiner till blodbanan som blodkapillärerna filtrerat. Lymfa
transporterar också främmande partiklar tex bakterier eller virus till lymfknutorna. ( Nodes )
Hur kan lymfkapillärer ta emot dessa partiklar?
Lymfkapillärer är byggda för att ta emot proteiner och främmande partiklar på ett sätt som inte
blodkapillärerna är. Detta beror på att epitelcellerna som bilda väggen på lymfkärlet överlappar
varandra men är inte fästade vid varandra. Detta gör att det blir som flärpar som trycks inåt och
öppnas när trycket är högt på utsidan kapillären men stängs när trycket är högt inne i kapillären,
vilket ger lymfan en riktning att färdas åt.
Epitelcellerna är fästade till omgivande vävnadsceller med tunna proteinfilament. Detta ger att det
lymfatiska kapillärets lumen förblir öppet även när trycket är högre på utsidan än insidan av
kapillären.
Lymfans rörelse
Det är det hydrostatiska trycket som driver lymfa in i kapillärerna men musklerna orsakar rörelsen av
vätskan genom de lymfatiska kärlen.
Lymfa ligger under relativt lågt hydrostatiskt tryck. Det skulle inte flyta regelbundet genom de
lymfatiska kärlen om inte skelettmuskelkontraktioner i andning eller den glatta muskulaturen i de
stora lymfatiska stammarna hjälpte till. Det lymfatiska flödet toppas under fysisk träning just pga
skelettmuskelaktiviteten och tryckskillnaden i andningen.
Hur funkar det då?
En skelettmuskelkontraktion pressar samman de lymfatiska kärlen som förflyttar lymfa i en riktning (
pga valves )mot en collecting duct. Därtill kan kontraktion i den glatta muskulaturen ytterligare hjälpa
vätskan vidare.
Andning hjälper lymfcirkulationen genom att skapa ett lågt tryck i thorax under inhalation. Samtidigt
kontraheras diafragman och ökar på så vis trycket i bukhålan. Resultatet av detta blir att lymfa
pressas ut från bukens kärl och tvingas in i de thoraciska kärlen.
Lymf node ( knuta )
Lymfknutor sitter under den lymfatiska banan och innehåller lymfocyter och makrofager som
bekämpar invaderande patogener.
Struktur
Bönformade och ca 2,5 cm. Blodkärl och nerver möts upp med lymfknutor genom hiliumregionen.
De lymfatiska kärlen som leder TILL en knuta ( afferenta kärl ) går in separat på olika delar av knutans
yta men de kärl som går IFRÅN knutan ( efferenta kärl ) går alla ut genom hilium.
Knutan är innesluten i en kapsel av bindväv som också delar upp knutan i fack. Lymfocyter och
makrofager ( lymph nodules ) är de aktiva enheterna i en knuta. Makrofagerna kan hittas enskilt eller
i grupp i de mukösa membran i respirations- och matsmältningsregionerna. Tonsillerna är delvis
inkapslade lymfnoduler. Peyer’s patches innehåller M celler
RESPIRATION
Vilka är respirationsorganen?
Vad är respirationsorganens funktioner?





Ventilation dvs andning
Respiration utbyte av O2 och CO2 mellan blod och alveoler genom diffusion.
Respiration utbyte av O2 och CO2 mellan blod och celler i kroppen genom diffusion.
Cirkulation av O2 och CO2
Reglering av pH
Till vad behövs O2?
O2 används i mitokondrierna vid produktion av energi. Energi lagras som ATP. I processen förbrukas
O2 och H2O och H2O bildas.
Respiratorisk kvot ( RQ ) = hur mycket produktion av CO2 och hur mycket upptag av O2.
-
Kolhydrater = RQ 1
Proteiner = RQ 0,8
Fett = RQ 0,7
Gå igenom metabolismen igen.
Terminologi
Hyperventilation ( förhöjd andning )
Hypoventilation ( minskad andning )
Dyspné ( andnöd, inte få luft, subjektivt )
Apné ( andningsstillestånd )
Cyanos ( blåaktig = syrebrist i blodet )
Vad består luftvägarna av?
Övre luftvägar:
Cavum nasale – näshåla
Sinus – bihålor
Pharynx – svalg
Nedre luftvägar: ( Fyll i )
Larynx – struphuvud
Trachea – luftstrupe
Bronchus/bronchiolus – luftrör
Alveoli – lungblåsor
Pulm – lunga
( Se bilder 9,10,11 )
Vilka funktioner har luftvägarna?





Värmer inandningsluften
Renar inandningsluften
Fuktar inandningsluften
Formar talet
Innehåller luktepitel
Vad består slemhinnan av? ( se bild 13 ) ( Rita! )



Respiratoriskt mucosa = pseudostratifierat cylinderepitel med cilier med insprängda
gobletcells.
Det finns också mukösa och serösa körtlar.
Olfactorisk mucosa = luktepitel ( jmfr vomeronasalt organ ( se bilder 14,15 )
Vad är slemhinnans funktion?

Cilier transporterar sekret och partiklar från näshålan till pharynx. ( se bild 13 )
Varför har vi bihålor?

Olika teorier om varför vi har bihålor, skapa resonas när vi talar eller göra huvudet lättare. (
se bild 17 )
Vilka är våra bihålor? Sätt ut på bilden ( se bild 17 )




Sinus frontale
Sinus ethmoidale
Sinus sphenoidale
Sinus maxillaris
Vad består larynx ( struphuvud )av? ( Lägg till från sid 18)

Mestadels av brosk: Epiglottiskt brosk, thyroidbrosk, cricoidbrosk. ( se bild 18 )
Hur fungerar plica vocalis ( stämbanden )? ( se bild 19 )

Rösten uppstår när luft pressas genom struphuvudet och sätter stämbanden I svängning.
Hårt spända stämband ger höga toner ( snabbare vibration ) och löst spända ger låga toner.
Beskriv trachea, bronchers uppbyggnad och funktion ( Rita! )
( se bild 23,24 ) Broskringar för stabilisering. Epiglottis är struplocket som gör att ingången i trachea
stängs under sväljmekanismen.
Tracheostomi ( stomi = öppning ) ( se bild 25 )
Broncher delas upp i:


Två huvudbroncher
Bronchioler = huvudbroncherna delar upp sig i allt tunnare broncher = bronchioler ( se bild
27 )
Bronkialträdet delas i två zoner, vilka? ( Rita! )
-
Conducting zone = Transporterar.
Transitional and respiratory zones = Gasutbyte, också glatt muskulatur och brosk som kan
reglera hur lätt det är att dra in luften. ( se bild 28 )
Respiratorisk zon ( längst ut på bronkialträdet ) ( se bild 29 )
Beskriv alveoler ( se bild 30 )( rita! )
De är som luftfyllda ballonger längst ut på bronchiolerna. Runt varje alveol finns ett kapillärnät tätt
kopplat. Gaser kan diffundera över dessa strukturer. ( se bild 30 )
Respiratoriskt membranbestår av två celltyper, vilka är dem och vad gör de? ( se bild 31 ) ( Rita! )
Består av två epitelcelltyper. Celltyp 1 bygger upp alveolväggar, enkelt plattepitel. Celltyp 2 är en
surfactant som sekrerar ämne som fungerar som diskmedel och motverkar ytspänningen från vätska.
Utan detta hade alveolerna kollapsat av trycket. ( se bild 31 )
Beskriv hur diffusion över ett respiratoriskt membran går till ( se även bild 32 ) ( Rita! )
( Se bild 32 )
Vilka celltyper har vi i lungan? ( se bild 33 ) ( Rita! )
Typ I, typ II, makrofager
Beskriv lungans ( pulm ) uppbyggnad ( se bild 35, 36 )





Lungorna består av lober, höger lunga har 3 och vänster har 2 lober.
Loberna är indelade i segment, blodkärl och nerver följer segmenten.
Lungans yta är ca 60-80m2
Lungan omges av ett seröst membran ( serös = utsöndrar vätska, både vätska och hinna ska
minska friktion kring organen ): A) Pleura viscerale som ligger mot lungan. B ) Pleura parietale
som är fästad mot omgivande vävnad.
Pleurahålan – Mellan membranen finns ett hålrum där trycket är negativt i förhållande till
rådande atmosfärtryck.
Beskriv system- och lungkretsloppet ( se bild 37 ) ( Rita! )
Beskriv hur inspiration går till ( se bild 41 )
Är inandning. Kontraherad diafragma pressas neråt, externa intercostalmusklerna ( m intercostalis
externus ) går uppåt. Detta ger större volym = lägre tryck. Tryck inne i lungan = intraalveolärt ,
atmosfär 760 ( 101,3 kPa kilo Pascal ), intraalveolär 758 mm Hg.
Forcerad inandning ger ett extra andningsmuskeltillägg där mm scaleni, m sternocleidomasoideus, m
pectoralis minor också används. ( se bild 41 )
Beskriv hur expiration går till ( se bild 47 )
Är utandning. Diafragma pressas uppåt intercostalmusklerna pressas neråt. Detta ger mindre volym =
högre tryck.. ( se bild 47 )
Forcerad utandning ger ett extra tillägg av bukmuskulatur, interna intercostalmuskulaturen ( m
intercostalis internus ) och ryggmuskulatur.
Vad är ungefärliga värden när det kommer till tryckförhållanden i hjärtat?

Höger kam
mare ca 25/8 Hg

Vänster kammare ca 120/80 Hg
Lufttryck = ett mått på molekylers kollisioner med omgivningen. Mäts här i mm Hg ( millimeter
kvicksilver )
Hur är tryckförhållandet i lungan respektiva atmosfären när lungan är i viloläge?
I vila är det samma tryckförhållande inne i och utanför lungan. ( ex 760 mm Hg )
Vad är partialtryck? ( se bild 62 )
Partialtryck är det tryck som orsakas av en enskild gas ex N2 eller O2 i luften. Partialtryck kan också
användas vid aktiviteten av en gas löst i vätska utan fysiskt tryck. Partialtrycket avgör gasens aktivitet
och driver därför diffusion och kemiska reaktioner. ( se bild 62 )
Naturen strävar efter att utjämna från ett högt tryck till ett lågt.
När man drar in pistongen på en spruta sugs luften in och trycket blir lägre ( mer tom yta ) När
pistongen skjuts ut trycks luften ut och trycket blir högre ( mindre tom yta ) Såhär funkar även
lungorna.
Vad är pneumothorax och hur får man det?
Är ett tillstånd där lungan kollapsat pga spräckt pleura. Den kollapsar av att luften i atmosfären
utanför vill utjämna det låga trycket i pleuran ( 4 mm Hg ) och till slut trycks lungan ihop som
omöjliggör ventilation. ( se bild 49 )
Ventilation


Pulmonell ventilation
Alveolär ventilation
Hur genomförs ett lungfunktionstest?


Genom dynamisk eller statisk spirometri mäter andningsvolymen som visar om det finns ökat
motstånd i luftvägarna ( obstruktiv ventilationsinskränkning ) eller en nedsatt förmåga att
vidga lungorna ( restriktiv ventilationsinskränkning )
Genom PEF ( peak flow meter ) mäter man flödet per minut.
Respirationsvolymer (se bild 54 )







Tidalvolym ( TV ) = andetagsvolym ( normalt ca ½ l in och ut )
Inspiratorisk reservvolym ( IRV ) = vid forcerad inandning, ligger mellan tidal och total ( bild )
Expiratorisk reservvolym ( ERV ) = vid forcerad utandning
Residual volym ( RV )
Vital kapacitet ( VC )
Total lungkapacitet ( TLC )
Inspiratorisk kapacitet ( IC )

Funktionell kapacitet ( FRC )
Vad är dead space och vad har det för funktion?
Det är rummet från näsöppning fram till alveolen. Volymen är 150 ml hos vuxen. Funktion: Värma,
fukta, rena inandningsluften och ger ett konstant PCO2. Fysiologiskt uttryckt: dead space är den luft
som ej deltar i gasutbytet i alveolerna.
Alveolär ventilation – den pulmonella ventilationen minus dead space. Beräkning: andetagsfrekvens x
( tidalvolym – dead space ) ex 12 x ( 500 ml – 150 ml ) = 4200 ml/minut. 350 ml når alveolerna.
Kontroll av respirationen ( se bild 59, 60 )
I medulla oblongata finns respirationscentra. Härifrån går impulser via n phrenicus till diafragma och
intercostalnerver till intercostalmuskulaturen. Detta ger en volymökning i thorax. Inspirationen är
aktiv och expirationen är passiv. En cyklisk on(off effekt på centrat som leder till ca 12-15
andetag/minut.
Lungcirkulation
Blod till lungorna via pulmonales dx/sin. I lungvävnaden finns ett välutvecklat kapillärnät där
angivande av CO2 och upptag av O2 sker. Det syresatta blodet förs vidare via de fyra vv pulmonales
till hjärtat ( atrium sin ) Själva lungvävnaden syresätts via aa bronchiales. I lungblodkärlen finns
barium ? receptorer som påverkas av sympatiska nerver som ger kärlkonstriktion.
Blodtryck i lungkapillär
I lungkapillären är blodtrycket lägre än i andra kapillärer, vilket gör att trycket är riktat från alveolen
till kapillären. Kapillärerna är korta och har stor möjlighet att vidga sig. Vid inandning minskar trycket
utanför lungkärlen vilket leder till dilation och ökat flöde.
Vid fysisk aktivitet kan flödet öka från ca 5 l/min till 30-35l/min. Ventilations/perfusionskvoten varier
i olika delar av lungan.
Diffusion av gaser
Hastigheten av diffusionen beror på:



Membranets tjocklek ( avståndet )
Diffusionsytan
Löslighetskofficient ( CO2 är 20 ggr mer lösligt än O2. N2 är hälften så lösligt som O2.
Hur fungerar oxygentransport? ( se bild 68 )
Oxygen transporteras:


Löst i plasma ( 3 ml/1000 ml blod ). Temp och PO2 har betydelse.
Bundet till hemoglobin ( 197 ml/1000 ml blod ).
Varje hemoglobinmolekyl har fyra bindningsställen för O2. Hastigheten som hemoglobin släpper eller
binder O2 beror på PO2, temp, pH och PCO2.
Co2 kan transporteras på tre sätt, vilka?



Löst i plasma ( 7-10%) ( Co2 går direkt ut i luften)
Bundet till Hb ( ca 20% ) ( först till plasma sen i luften )
Som HCO-3 ( 70% ) Detta kan ske i plasma eller i erythrocyter ( viktigast! ) såhär:
Beskriv hur Co2 kan transporteras i plasma eller i erythrocyter ( se bild 70 ) ( Rita! )
Co2 + H2o blir -> H2Co3 ( kolsyra ) sönderfaller i -> Hco-3 ( bikarbonatjon )+ H+
Överskottet av vätejoner gör att vi får ett lågt pH i kroppens miljö dvs surt. Förhållande 1-10. Formel
kan gå åt båda håll. Hco-3 passerar ut i plasma och Cl- in ( kloridskiftet = Så fort en Hco-3 går ut ur
erythrocyten går en Cl- in ).I lungorna sker motsatt förhållande och Co2 avlämnas till alveolen. ( se
bild 70, 71, 72 )
Beskriv kloridskiftet en gång till ( se bild 71 ) ( Rita! )
Kloridskiftet = Så fort en Hco-3 går ut ur erythrocyten går en Cl- in
Beskriv hur Co2 kan diffundera genom lungorna. ( se bild 72 ) ( Rita! )
Beskriv hur detta detta står för pH reglering
Formel kan gå åt båda håll. När det bildas mycket H+ ( metabolisk acidos ) kan det lämna kroppen
som Co2. Fungerar som en buffert – kolsyra-bikarbonatbufferten. Denna har stor betydelse eftersom
normalisering av pH kan ske snabbt.
Hög höjd och respiration ( se bild 75 )


Hög höjd: 1500-3500 m
Väldigt hög höjd: 3500-5500 m



Extrem höjd: över 5500 m
Normalt inga problem under 2500-3000 m
Normala anpassningar till hög höjd är: hyperventalitation under fysisk ansträngning och
vakenhet under natten. ( se bild 75 )
Beskriv hur Erythropoetin ( EPO ) funkar ( se bild 76 ) ( Rita! )
Vad kan hända med andingen under dykning?



Luft kommer in i lungorna med högre tryck än vanligt.
N2 normalt låg löslighet i blodet men vid högt tryck ökar N2-mängden i blodet vilket kan ge
en narkotisk effekt ( nitrogen narcosis ) Högre löslighet i lipider vilket gör att det kan
ansamlas i fettvävnader. Om man stiger upp för fort minskar pN2 och N2 bubblar ut från
vävnaderna och ger illamående, emboli och smärta. Detta kallas dykarsjukan.
Uppstigning utan utandning ger risk för att alveolerna spricker.
Choncha nasal superior/media/inferior Epiglottis Cartilago thyroidea/cricoidea
Plica vocalis
Pleura parietale/viscerale – yttre/inre lungsäck
Relevanta muskler
M intercostales
M diafragma
Relevanta blodkärl
A pulmonales dx/sin
VV pulmonales
AA bronchiales
UTSÖNDRINGSORGANEN
Vad är njurens funktioner?








Reglerar jon- och vattenbalans
Bidrar till normal elektrolytkoncentration
Bidrar till normalt pH
Bidrar till normal osmolalitet ( dvs antalet partiklar i blodet )
Bidrar till normalt blodtryck
Utsöndrar slaggprodukter från metabolismen
Endokrin funktion; utsöndrar renin, erythropoetin ( EPO ), gör D-vitamin fysiologiskt aktivt.
Kan utsöndra andra ämnen ex läkemedelsrester
Beskriv hur njuren är uppbyggd ( Rita! )
På njurarna sitter: glandula suprarenalis( binjuren ).
Vesicae urinaria = urinblåsa ( se boken )
Njuren omges av fettvävnad som ger en skyddande effekt. Bindvävshinna runt njuren som håller den
på plats, kallas fascia renalis. Hinna som håller samman och omger själva njuren capsula renalis.
Innanför kapseln finns barken, cortex renalis, går ner i sk njurpelare, columna renalis. Märg – medulla
renalis eller pyramis renalis. Längst in hålrum uppbyggt av calyx = njurkalkar. De sitter så att spetsen
på märgen ( märg papill ) omges av calyx. Där kommer urinen droppa från märgpapill ner till calyx.
Hela området kallas njurbäckenet – pelvis renalis. Hilum ( njurport ) öppning för blodkärl, vener,
nerver och lymfkärl. Urinen går ut i ureter.
Ca 20-25% av CO ( cardiac output = hjärtminutvolym ) går till njurarna.
Aorta -> A. renalis………..Afferent arteriol -> glomerulus kapillär -> efferent arteriol -> periturbulära
kapillärnät -> ……………V.renalis -> V.cava inferior.
Vad är ett nefron och vad är dess funktion? ( Rita! Almanacka )
Nefronet är njurens funktionella enhet. Här bildas urinen. Ca 1 miljon nefron/njure.
Afferent arteriol -> Glomerulus kapillärnystanet -> efferent arteriol -> peritubulära kapillärnätet
Vad är de två skillnaderna mellan det juxtamedullära och det cortikala nefronet?
De juxtamedullära nefronen hjälper till att koncentrera vår urin och loopen går djupt ner i märgen.
Annars fungerar de på samma sätt.
Ca 85% cortikala nefron ( loopen går kort bit ner i märgen )
Ca 15% juxtamedullära ( loopen går djupt ner i märgen )
Nefronet har två kapillärsystem, vad heter dessa och vad är deras funktioner?


Glomerulus kapillänät har ett högt tryck pga att blod har lättare att komma in, svårare att
komma ut. Kallas därför högtryckskapillärer. Ungefär dubbelt så högt tryck som vanliga
kapillärer. Vanliga ca 30 mm Hg, dessa ca 60 mm Hg. Detta tryck är viktigt för filtrationen.
Från glomerulus kapillärer pressas ut vätska som blir urin, pressas ut i bowmans kapsel. Det
bildas ca 180 liter primärurin från båda njurar/dygn som filtreras ut. Det mesta går tillbaka till
blodet, en del koncentreras.
Peritubulära kapillärnät kallas lågtryckskapillärer. Ca hälften av ett vanligt kapillärtryck så ca
15 mm Hg. Det låga trycket är viktigt för reabsorptionen tillbaka till blodet. Vasa recta är
namnet på det peritubulära kapillärnätet som de juxtamedullära nefronen.
Urinbildning
Filtration
Ca 20-25% av CO ( blod ) går till njurarna -> ca 1,2-1,3 l/min eller 1800l/dygn
10% av denna blodvolym filtreras över till samlingsröret ( ca 180l/dygn )
3 begrepp:



Filtration – vätska och ämnen pressas ut från blodet till tubulus.
Reabsorption – vätska och ämnen går från tubulus till till det peritubulära kapillärnätet
Sekretion – ämnen från peritubulära kapillärnätet till tubulus. ( se bild i boken ) Från blodet
till urinen.
När urinen lämnar samlingsröret blir det sekundär urin ( kan inte ändras mer )
Vad filtreras över?
Tre lager glomerulus ( mycket mer permeabelt ). Innerst endotel med porer ( fenester ) sedan tunt
membran. Ytterst prodocyter där finns också öppningar där ämnen kan komma igenom beroende på
vilket ämne. Allt som är mindre än 3 nm filtreras fritt ( samma konc i blodet som primärurinen ).
Största öppningarna ca 8-9 nm. ( se bild och tabell över ämnen i boken )
Albumin är det vanligaste proteinet. Lite protein kan gå över. Filtratet dvs primärurinen är plasma
minus proteiner.
Vilka är faktorerna som påverkar hur mycket som filtreras över?

Nettofiltrationstryck är normalt 10 mm Hg. Avgörs av BT ( blodtryck ) i glomerus kapillärer.


Mängden proteiner, dvs blodet kolloid osmotiska tryck.
Mottrycket som kommer från bowmans kapsel. ( se bild i boken )
Vilka faktorer påverkar nettofiltration?: antal proteiner ändras, sten i njurar ändrar trycket, blodtryck
inifrån/utifrån kapillärerna högre/lägre.


Hur många nefron har vi som fungerar. Antalet fungerande nefron minskar med ökad ålder.
Membranets permeabilitet. Olika sjukdomar kan påverka så att det blir mer eller mindre
permeabelt.
Mängden brukar anges som GFR ( glomerulus filtration rate ) normalt ca 125 ml/min.
Ej bra att ha för hög eller för låg glomerulus filtration, hög = hinner inte ta tillbaka ämnen som skulle
tagits tillbaka, kissar ut fler ämnen. Låg = tar tillbaka fler ämnen som vi inte ska ta tillbaka.
Faktorer som bidrar till normal GFR
Introduktion till autoreglering: Konstriktion av afferent arteriol -> sämre blodflöde -> lägre GFR
Konstriktion av efferent arteriol -> ökad GFR
Autoreglering:
-
Om BT sjunker dilateras afferent arteriol -> motståndet blir lägre och blodflödet ökar till det
normala.
Om BT ökar konstringeras afferent arteriol -> motståndet blir högre och blodflödet sjunker
till det normala.
Inom BT ca 80-100 mm Hg ( systoliskt )
-
Sympatikus kan påverka GFR. När sympatikus ökar ( vid katastrofsituationer ) kan afferenta
arterioler konstringeras -> lägre GFR. Sympatikus gör då att konstringera efferent arteriol ->
ökad GFR vilket ger en viss filtration ändå för viss rening av blodet
Hur är den juxtaglomerulära apparaten uppbyggd?
Av juxtaglomerulära celler som innehåller renin, cellerna sitter i afferenta arteriolerna. Till juxta
glomelära apparaten ( ja ) räknas också en del av distala tubulus.Här finns macula densa celler. Här
finns också mycket sympatiska fibrer i detta område.
Orsaker till att renin frisätts är ett lågt blodtryck. Eftersom det finns mycket sympatiska fibrer ökar
frisättningen av renin. Om halten av Na+ och Cl- i distala tubulus blir för låg ( ej K+ ) stimulera MD (
macula densa cellerna ) som stimulerar juxtaglomulära cellerna att frisätta renin.
Vad är RAAS och hur fungerar det?( se bild 69 ) ( Rita! )
RAAS Renin-Angiotensin-Aldosteron-Systemet är en serie reaktioner för att hjälpa till med
blodtrycksreglering.
När blodtrycket faller frisätter njurarna ett enzym som heter renin in i blodbanan. Renin spjälkar
angiotensinogen, en stor protein som finns i blodet ( har bildats i levern ) till angiotensin I ( ANG I )
Angiotensinconvertingenzym ( ACE ) ( från lungorna ) spjälkar angiotensin I till angiotensin II ( ANG II
) som är ett hormon. ANG II gör att väggarna i arteriolerna dras ihop (vasokonstriktion) och ANG II
triggar också frisättningen av hormonet aldosteron från binjurebarken ( som verkar i distala tubulus
). Ökad aldosteronesekretion gör att Na+, H2o och Cl- hålls tillbaka i njurarna vilket ger större
blodvolym och högre blodtryck . Det ger också ökad ADH-sekretion som ger ökad törst.
ADH = antideuretiskt hormon -> vi kissar mindre.
Om renin triggar frisättningen av aldosteron vad hämmar den frisättningen? ( Rita! )
ANP atrial natriuretic peptid, ett hormon från hjärtat. När hjärtats förmaksväggar sträcks mer ( högt
blodtryck )frisätts ANP. Detta ger motsatt effekt till RAAS dvs vattenåterupptaget i njuren minskar
och blodtrycket sänks.
REABSORBTION
Ca 99% av de 180 l kommer att tas tillbaka till blodet. ( se bild i boken )
Var sker den mesta återresorberingen och varför?
Den mesta återresorberingen sker i proximala tubulus. Det beror på bräm i väggen som innebär att
ytan blir ganska stor, mer cellmembran som det kan passera igenom. ( veckat membran i tubulus
vägg ) Fettlösliga ämnen ex vitaminer, alkohol, läkemedel kommer tillbaka mycket till blodbanan
vilket gör att njuren har svårt att utsöndra fettlösliga ämnen.
Vad innebär transportmaximum ( TM )?
Njuren kan bara resorbera en viss mängd ämnen per tidsenhet pga att antal transportproteiner är
begränsade, ex glukos. Glukos kan hålla kvar vatten, osmotisk deures, vilket innebär att man får en
elektrolytisk brist och vätskebrist.
( Övergripande ) vad som händer med njuren. Ämnen ( joner ) tar med sig andra ämnen som tar med
sig vatten.
SEKRETION
Finjustering efter kroppens behov sker i distala tubuli. Aldesteron tar tillbaka mer Na+ in i tubuli. Na+
byter ofta med K+ eller H+ som går ut från tubuli till kapillären.
Varför säger man att det blir en viss konkurrens K+ och H+?
Om man har för mycket K+ kissar man ut det men priset är att man får för högt H+. Samma sak åt
andra hållet.
Ökad K+ halt i blodet kan stimulera binjurebarken direkt att utsöndra Aldesteron.
Vilken del av njuren har förmåga att koncentrera urinen?
De juxtamedullära nefronen koncentrerar urinen.
Kallas: Counter current mekanismen – motströmsprincipen
( se nefronbild )
Samma antal partiklar/kg vätska i proximala tubulus, samma som i resten av kroppen. Den urin som
lämnar kroppen kan vara mycket mer koncentrerad än vad den är i början av tubulus. ( ex 300-1200
mosmol/kg )
Faktorer:




Partiklarna går mot strömmen eftersom det går uppåt gentemot de som går neråt ( se bild i
almanacka )
Impermeable för H2o i den uppåtgående skänkeln på loopen.
ADH = antideuretiskt hormon. I hypothalamus till hypofysen - > njurarna. I hypothalamus
finns osmoreceptorer som reagerar på blodets osmolalitet, högre osmolalitet = ADH frisätts.
ADH ökar permeabiliteten för vatten i det distala tubulus och samlingsröret ( ffa i
samlingsröret ) Orsak till högre ADH= högre osmolalitet i blod pga att man ätit mycket salt
eller förlorat mer vätska än partiklar. För lite blodvolym/lågt blodtryck.
Vid normal diet bildas ca 600 mosmol slaggprodukter/dygn. ½ liter urin är obligatorisk dvs
det måste man kissa ut för att inte samla på sig.

Orsak till lägre ADH: Diabetes inspidus -> kan ej bilda ADH. Om ADH saknas blir distala
tubulus och samlingsrör i stort sett impermeabla för vatten. Osmolaliteten förändras inte så
mycket , men när pumparna kommer under vägen sjunker osmolaliteten = väldigt mycket
vatten ca 30 i slutet. Detta ger urinmängd på ca 20 l. Om urinen ’r spädd till 30 mosmol/l
utsöndras det 600 mosmol slaggprodukter. Övervätskning. Kaffe, alkohol, the. Dessa drycker
har en hämmande effekt på ADH. Minskad osmolalitet, dvs man äter väldigt lite salt. (
osmolaliteten är den faktor som styr )
ADH gör att volymen är så bra som möjligt och antalet partiklar är normala.
SLAGGPRODUKTER



Urea – en slaggprodukt som blir när vi bryter ner proteiner. En hel del urea ligger kvar i
märgen men 20% kissas ut.
Urinsyra – en nedbrytningsprodukt av nukleinsyror. Den kan sätta sig i leder. Vanligt prov.
Kreatinin – bildas i samband med muskelaktiviteter. Från kreatinfosfater. Vanligt prov. För
hög kreatininhalt = för låg glomerulusfiltration.
Urinens innehåll och vad den inte ska innehålla
Inte:






Proteiner
Socker
Blod
Bakterier
Vita blodkroppar
Kristaller
Ska innehålla:



Vatten
Slaggprodukter
Elektrolyter
Ureter – uretär ( urinledare )
Ca 25 cm långa
Glatt muskulatur som utför peristaltiska rörelser som ”mjölkar” ner urinen. Uretärerna går ner till
urinblåsan – vesicae urinaria. Innerst i blåsan finns övergångsepitel, som ger vidgning och
ihopsjukningseffekt. Blåsan är en muskel med namnet m. detrusor. Trigone består av tre hål där två
hör till ureter. Hålen ska täppa till så urinen bara kan gå en väg. Det tredje hålet är mynningen till
urinröret – urethra. Hos kvinnor ca 3-4 cm, hos män ca 20-25 cm.
Inre slutmuskel – musculus spinkter vesicae ( autonom ) sitter i övergången mellan vesicae urinaria
och urethra.
Yttre slutmuskel – musculus spinkter urethra. ( viljestyrd ) vid diafragma urogenitalie.
Vad innebär miktion?
Sympatikus gör att blåsan relaxeras och inre spinktern blir kontraherad
Parasympatikus gör att blåsa kontraheras och inre spinktern blir relaxerad
Om blåsan fylls för mycket kan det bli en översträckning av den glatta muskulaturen, vilket gör att
musklerna förlorar sin kontraktionsförmåga. ( se bild i almanacka )
Beskriv vad en syra och en bas är och vad pH innebär.
Syra – kan avge H+
Bas – kan ta upp H+
Man mäter koncentrationen av vätejoner genom att kolla pH. pH = den negativa 10-logaritmen av
H+koncentrationen ) Om vätekoncentrationen ökar minskar pH, om vätekoncentrationen minskar
ökar pH. Neutralt pH= 7,0. I blodet 7,35-7,45 vilket innebär att vi är lite basiska. Mindre än < 7,35 –
acidos. Mer än >7.45 alkalos.
Varför är det viktigt med en normal pH-balans?
Viktigt att vi har ett normalt pH, ex vissa proteiner kan förstöras annars. I samband med metabolism
bildas H+ som måste elimineras.
Hur kan H+ ( vätejoner ) elimineras?


Via lungorna: H+ + HCo-3 -> H2Co3 -> ( delas upp i ) H2o + Co2 -> andas ut.
Via njurarna: Vid en acidos kommer njurarna utsöndra mer H+ och sparar på Hco-3. Vid en
alkalos utsöndrar njurarna mer Hco-3 och sparar på H+. Tar ca ½ -1 dygn för njurarna att
ändra sin utsöndring.
Vad är det normala pH-värdet i urinen och vad händer om vi inte njurarna fungerar som de ska?
Normalt är vårt pH i urin ca 6-7 ( närmare 6 ) vilket visar på ett överskott av vätejoner som vi måste
kissa ut. Funkar inte njurarna så samlar de på sig vätejoner som ger en acidos.
ENDOKRINA SYSTEMET
Vad är det endokrina systemets generella funktion?
Det endokrina systemets funktion är att kommunicera mellan kroppsdelar genom att sekrera
hormoner från endokrina körtlar in i blodbanan.
Ge exempel på saker som hormoner kontrollerar





Ämnesomsättning
Tillväxt
Salt- och vattenbalans
Könsmognad och sexualdrift
Fortplantning
Hur fungerar hormonkommunikation praktiskt?
Hormonerna är specialiserade och påverkar bara vissa bestämda celler, som kallas målceller med
specifika receptorer i cellkärnan eller på cellytan. Målcellerna reagerar sedan på ett förutbestämt
sätt.
Ge exempel på målceller ( receptorer ) och var de finns


ACTH-receptorer finns bara på speciella celler i binjure cortex
Thyroxin-receptorer finns på nästan alla celler
Beskriv skillnader och likheter mellan nervsystemet och det endokrina systemet
Skillnader:


Neuroner i nervsystemet släpper ut neurotransmittorer som på verkar celler. Körtlar i det
endokrina systemet släpper ut hormoner i blodbanan som enbart påverkar vissa celler (
målceller )
Nervsystemet står för korttidsreglering, när kommunikationen ska gå fort. Endokrina
systemet står för långtidsreglering, när kommunikationen inte behöver gå lika fort.
Likheter:

Nervsystemet och det endokrina systemet jobbar båda med signalsubstanser och receptorer.
Det finns fler sätt som det endokrina kan kommunicera på än genom en rak hormonkommunikation,
beskriv vilka dessa sätt är.


Neuroendokrin signalering är ett mellanting mellan ett neuron och en endokrin körtel, ex
noradrenalin kan också funka som ett hormon. Det innebär att ett neuron kan ge signal som
går in i blodet och blir ett hormon.
En parakrin signalering innebär att signalsubstans kopplar till målcell i närheten utan att
hinna gå in i blodet utan direkt till organet. Detta ger en lokal effekt. Kallas tillväxtfaktorer.
Vad är den stora skillnaden mellan en exokrin och en endokrin körtel?


Endokrina körtlar har inga kanaler för ämne ( hormon ) direkt ut i blodbanan. ( ex sköldkörtel
)
Exokrina körtlar har kanaler för ex svett eller saliv. ( ex svettkörtel )
Vilka kemiska grupper delas hormoner in i?
Vattenlösliga icke steroida:




Aminer
Proteiner uppbyggt av aminosyror ( aminosyror 100+ dvs stor molekyl )
Peptider ( samma som protein aminosyror 10+ )
Modifierade aminosyror ( aminosyra 1+ )
Vattenolösliga steroida: ( steroid är en lipid som är uppbyggt av kolesterol. )


Sexualhormoner
Adrenal cortex hormoner
Hur påverkas en målcell av ett vattenlösligt hormon? ( rita! )

Beskrivning: Hormonet, ( proteinet ) som är en 1:st messenger, påverkar receptorn på
cellmembranet och signalen går in i cellen. Signalen påverkar ett enzym inuti cellen som
bildar en 2:nd messenger molekyl exempelvis intracellulära CAMP. Andra exempel är IRS1,
STAT. Signalkedjan kan resultera i tex kanalöppningar, mRNA eller celldelning.
Hur påverkas en målcell av ett vattenolösligt hormon? ( rita! )

Beskrivning: Hormonet ( steroiden ) binds till ett transportprotein eftersom det inte är
vattenlösligt men måste kunna transporteras i blodbanan. Hormonet ” hoppar” från att sitta
på receptorn och att vara fritt. När hormonet är fritt kan det komma i kontakt med målcellen
och går då rakt in i cellen. Receptor för hormonet finns inuti cellen, i cytoplasman. Hormonet
binder till receptorn och hela ”paketet” binds till DNA i cellkärnan och styr på så vis
arvsmassan. mRNA bildas som är med i proteinsyntesen. Med steroider ställer vi alltså om
proteinbildningen och de proteiner som bildas kan ge celldelning, andra hormoner etc.
Cellens funktion förändras.
Vad styr om en målcell blir aktiverad?



Blodnivåerna av hormoner
Mängden receptorer på målcellen
Affiniteten ( bindningsförmågan ) av receptorn för hormonet
Uppreglering av receptorer
Nedreglering av receptorer
Vad kan hända i målcellen efter det att den aktiverats av hormon?





Förändrad genomsläpplighet i membranet
Proteinsyntes stimuleras
Aktiverar eller inaktiverar enzymsystem
Inducerar frisättningen av faktorer
Stimulerar celldelning
Vad är ett sk ”trofiskt” hormon?
Det är ett hormon som leder till att ett annat hormon frisätts. ( Tropin )
Vad bestämmer hur mycket effekt ett hormon ger?
Hormonkoncentrationen
Vad styr hormonkoncentrationen så att vi kan reglera systemet?



Hur mycket vi producerar ( hur mycket vi fyller på )
Antal receptorer
Nedbrytning av hormoner ( hur mycket vi tömmer av ) ex i njure, lever
Vad signalerar till körtlarna att frisätta hormon?



Neuronal frisättning = cns, aktionspotential ger frisättningen av hormoner, avsaknad av ap
ger ingen frisättning.
Humoral frisättning = natrium/kalciumkoncentration, blodsocker. Dvs känner av vilka
kemiska substanser i blodet.
Hormonell frisättning = ett annat hormon som binder till en receptor, en kedjereaktion.
Vad beror hormonkoncentrationen i blodet på?


Frisättningshastigheten
Nedbrytnings/inaktiveringshastigheten
Hur försvinner hormoner från blodet?


Genom nedbrytande enzymer
Genom njurarna
Blodnivåer av hormoner är ofta kontrollerade av negativ återkoppling och varierar inom bestämda
nivåer.
Vilka är de huvudsakliga endokrina körtlarna, sätt ut namnen på bilden







Hypofysen
Bisköldkörteln
Epifysen ( tallkottskörteln )
Sköldkörteln
Brässen
Binjuren
Bukspottskörteln
( se bild 14 )
( se bild 16,
Hur är hypofysen uppbyggd?
Den har två delar: Anteriora hypofysen ( adenohypofysen ) och posteriora hypofysen (
neurohypofysen )
( se bild 25 )
Vilka hormoner finns i neurohypofysen och vad gör hormonerna?
( se hormontabell )
Vilken typ av vävnad är adenohypofysen respektive neurohypofysen?
Adenohypofysen är körtelvävnad
Neurohypofysen är nervvävnad
Rikt med blodkärl kring körtlar. Kontaktväg för blod och nervtrådar mellan hypothalamus och
hypofysen.
Blodflöde ( s 25 )
Neurohypofysen: rikt kapillärnät. ( neuroendokrin ) mellansnabb kommunikation. Cellkroppar sitter i
hypotalamus, synaps i neurohypofysen. Produktion av hormonet är i hypothalamus, frisättning i
neurohypofysen. 2 st egna hormoner: ADH och oxytocin. En direktväg nervcell -> hormon,
enstegsraket.
Adenohypofysen: inflöde, litet kapillärnät som går ihop och bildar ett nytt kapillärnät sk
”dubbelkapillärnät” Första hormonet produceras i hypothalamus, frisätts i första kapillärnätet, rinner
över i andra kapillärnätet. Styrhormoner. Tvåstegsraket.
Vad gör ADH ( antideuretiskt hormon )?
ADH ökar vattenåtertaget i njurarna. Frisättningen styrs av saltkoncentrationen i blodet genom
osmoreceptorer i hypothalamus och av blodvolymen genom tryckreceptorer och volymreceptorer i
höger förmak samt i halskärlen. ADH hämmas av alkohol och kaffe.
Vad sker vid DI ( diabetes insipidus ) och hur behandlas den?
En skada på de hypotalamiska ADH-neuronen ger en central permanent DI. Urinmängden kan i
extremfall uppgå till 15-18 l/dygn. Central DI behandlas med syntetisk ADH-analog, desmopressin
som finns i nasalspray för injektion och i tablettform.
Vad gör oxytocin?
Stimulerar mjölkkörtlarna till tömning vid amning samt har en sammandragande effekt av livmodern.
Peptidhormon. ”Lugn-och-ro-hormon” som stimuleras bl.a genom beröring.
PANCREAS
( bukspottkörteln )
( se bild 57 )
Hur är pancreas uppbyggd?




En körtel som har både endokrina och exokrina celler.
Lokaliserad bakom magsäcken
Langerhanska öar är strukturer i pancreas som har endokrina celler
Langerhanska öarna har två celltyper: alphaceller som producerar glukagon och betaceller
som producerar insulin.
Vad har de exokrina cellerna för funktion?
De bildar bukspott som mynnar ut i tolvfingertarmen, enzymer som bryter ner mat och bikarbonat.
Vilka två endokrina celltyper finns i de Langerhanska öarna och vilka hormoner producerar de?
Celltyperna är alphaceller som producerar glukagon och betaceller som producerar insulin.
Beskriv glukagons funktion
Glukagon är ett blodsockerhöjande hormon när vi har för lågt blodsocker. Genom tre steg:
glycogenolys =omvandling av glykogen till socker, gluconeogenes, frisättning av socker.
Vad heter blodsocker med ett annat namn och vad lagrar vi det som?
Glukos. Vi lagrar det som glykogen i levern.
Beskriv insulinets funktion
Insulinhormonet fungerar blodsockersänkande ( se bild 65 )
Beskriv vad som händer när vi får för lågt respektive för lågt blodsocker
Lågt blodsocker – känns av i pancreas ( öarna ) – frisätter glukagon – tar glukos från lever – höjt
blodsocker.
Högt blodsocker – pancreas – insulin –
Vad gör glukagon, insulin och somatostatin?
Glukagon är ett peptidhormon som stimulerar levern att bryta ner glykogen till socker. Den ger
nysyntes av socker. Glukagon frisätter också socker från levern.
Insulin är ett peptidhormon som sänker blodsockernivåerna och ökar transporten av socker till
cellerna.
Somatostatin
Vad har insulin för effekter?
När socker tagits upp av cellen aktiverar insulin enzymer som



bryter ner socker för ATP-produktion
producerar glykogen
omvandlar socker till fett.
Hur regleras blodsockernivåer?
( se bild 65 )
Vad orsakar diabetes ( diabetes mellitus DM )?
Det orsakas av en underproduktion av insulin ( hyporinsulinism ) eller av insulinokänslighet.
Vilka känntecken finns när man har DM?



Stor urinproduktion ( polyuria )
Stor törst ( polydipsia )
Stor hunger ( polyphagia )
Glandula supra renalis ( Binjurar )
Binjurarna delas upp i två delar, vilka?


Adrenal cortex
Adrenal medulla
Hur är adrenal cortex uppbyggt?
Adrenal cortex är uppbyggd av kapsel, zona glomerulosa, zona fasciculata, zona reticularis ( de tre
zonerna bildar adrenal cortex )
Vilka hormontyper producerar varje del i adrenal cortex?



z. Glomerulosa producerar mineralkorticoider
z. Fasciculata producerar glucocortikoider
z. Reticularis producerar gonadokortikoider
Ge exempel på en glukokortikoid och beskriv vad det hormonet gör.
Exempel på en glukokortikoid är kortisol. Kortisol reglerar omsättningen av fett, socker och protein i
kroppen samt hämmar inflammationer och allergier.
Kortison är ett ”inaktivt” stadium till kortisol.
När är kortisolhalten som högst och som lägst på dygnet?
På morgonen är kortisolhalten som högst, efter midnatt som lägst.
Vad kan påverka detta dygnsmönster?
Sömnmönster, ljus/mörkerexposition, måltider, fysisk och psykisk stress samt sjukdomar.
Ge exempel på en mineralkortikoid och vad det hormonet gör.
Exempel på en mineralkortikoid är aldosteron. Aldosteron reglerar omsättningen av salterna natrium
och kalium. Hormonet gör att kroppen sparar på natrium men gör sig av med kalium. Vatten följer
alltid med natrium vilket gör att mindre vatten utsöndras och blodtrycket ökar.
Ge exempel på en gonadokortikoid och vad det hormonet gör
( se bild 45, 46, 53 )
Ange vilken effekt noradrenalin respektive adrenalin har på varje enskild struktur i kroppen
Struktur
Adrenalin
Noradrenalin
Hjärta
Ökad slagfrekvens
Kontraktionskraften ökar
Ökad slagfrekvens
Kontraktionskraften ökar
Blodkärl
I skelettmuskler dilateras
Blodflöde till skelettmuskler ökar
Systoliskt blodtryck
Ngt ökat pga ökad CO
Stor ökning pga vasokonstriktion
Luftvägar
Dilaterade
Viss dilation
Reticular formation i hjärna Aktiverad
Liten effekt
Lever
Ökad sockernivå
Liten effekt
Metabolism
Ökad
Ökad
Beskriv hur stresshormoner påverkar på lång och på kort sikt. ( se bild 700 ) ( se bild 56 )
THYROID GLAND ( Sköldkörtel )
( se bild 35 )
Vilka funktioner har thyroideahormonet?
Se hormontabell
ENDOKRINA SYSTEMET TILLÄGG
Beskriv negativ feedback
Negativ feedback är ett system som kontrollerar hormonivåer i balans. Uppbyggt av en kedja av
hormoner som styr hormoner. Systemet fungerar åt båda håll dvs både när det är för höga
hormonkoncentrationer eller för låga.
Beskriv hur vi kontrollerar koncentrationen av hormoner med hjälp av negativ feedback (rita!)
Hypofysen frisätter ett hormon i blodet som kallas x. x påverkar ett annat organ tex levern. Levern
svarar med att producera hormonet y. Om produktionen av y blir för hög känner sensorer av det i
hormonsystemet ( kan vara en humoral faktor ex hög sockerkoncentration ) och feedbackar tillbaka
till hypofysen som stoppar produktionen av x vilket ger en återgång till normalnivå av hormoner.
Hormoner
( se bild för hög effekt av GH )
Känna igen IGF från levern.
Vilka är effekterna av för låg respektive för hög halt T3/T4?


Hög halt T3/T4: Hyperthyroidism, varm, rastlös, hyperaktiv, viktförlust, hög metabolism,
struma.
Låg halt T3/T4: Hypothyroidism ,låg metabolism, frusna, slöa, dålig aptit, svullna vävnader.
För höga nivåer åtgärd: strålar, op. -> Levaxin
För låga nivåer -> Levaxin
De follikulära cellerna producerar T3/T4.
De extra/parafollikulära cellerna i thyroidea har med ett annat hormonsystem att göra; humoral sida,
med kalciumbalansen.
Parathyroidea ( se bild )
Vid för låg kalciumnivå frisätts ett hormon som gör att kalcium tas från benet och skickas ut i blodet.
Vad heter hormonet och vilka effekter har det?
Hormonet heter PTH.
PTH ökar kalciumnivåerna på tre sätt:


Tar kalcium från ben.
Ser till att kalcium inte kissas ut.
Tar kalcium från maten ( vitamin D ) i njuren. ( se bild 42 )
Vad händer vid för höga kalciumnivåer?
För höga kalciumnivåer gör att kalcium lagras i ben. ( se bild 41 )
Vad är gonader?
Könskörtlarna
Vad är familjenamnet för hormoner som har testosteronliknande effekter?
Androgener.
Nämn en östrogen hormon
Estradiol
ACTH
Stresshormoner ( se bild )
”fight/flight” Short term som sympatiskt nervsystem. Hormonvarianten kommer adrenalinkicken
ligga kvar längre. Försvarssytem där vi måste mobilisera. Socker mer tillgängligt, gott om syre. Max
10 minuter. Hålla uppe blodtryck och hålla uppe sockernivåer på både long och shortterm.
Long term: ACTH frisätts, via blodet till binjure cortex -> frisättning av
mineralkortikoider/glucokortikoider. Njuren behåller natrium, drar med sig vatten, vatten ökar
blodvolymen, blodtrycket hålls uppe. Immunförsvaret är energikrävande.
Systemen är skyddsmekanismer.
Slut hypofysen
( se bild 56 ) Beskriv blodtrycksreglering. ( angiotensin/renin-systemet )
Renin ( enzym ) från njuren. Njuren känner av blodtrycket -> frisätter renin. Renin gör att
angioteninogen omvandlas till angiotensin I -> ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II (
hormon ) i blodbanan.
Angiotensin II påverkar binjuren att frisätta aldosteron -> aldosteron påverkar njuren -> natrium tas
tillbaka från njurarna, vatten tas tillbaka ger ökad blodvolym och blodtrycket går upp. Det ger
vasokonstriktion och mer motstånd för blodflödet dvs perifer resistans går upp ( PR ) = blodtrycket
går upp.
Vad gör en ACE-hämmare?
En ACE-hämmare gör att ingen omvandling från angiotensin I till angiotensin II sker vilket ger en
blodtryckssänkning.
DIGESTION
Sätt ut namnen på delarna
Matresan ( se bild 4 )
Vad innebär begreppen mekanisk fördelning och kemisk nedbrytning?
Mekanisk fördelning är när vi tuggar sönder maten med tänderna.
Kemisk nedbrytning är när ex. proteinet bryts ner.
Vilka olika namn kan rörledningen ( som går från mun till anus ) ha?
Alimentary canal, GI ( gastro intestinal )
Vad är mag-tarmkanalens funktioner?






Intag
Mekanisk finfördelning
Kemisk nedbrytning
Förflyttning
Upptag
Defekation
Vilka delar ingår i alimentary canal?
I ordning: Tunga-esophagus-magsäck-gallblåsa-duodenum-pancreas-jejunum ( tomtarmen )-ileum (
krumtarmen )-appendix-cecum-tjocktarm-anus ( colon )
Varför är rörledningen (kallas alimentary canal, ventriculus eller gaster ) kortare när den sitter i en
levande människa än när den är utplockad?
Den blir kortare inuti pga muskeltonus.
Beskriv hur rörledningen är uppbyggd histologiskt:




Mucosa = slemhinna vetter emot lumen, mot maten, epitel. Finns exokrina körtlar som
skickar ut sekret mot lumen, kan vara enzymer eller slem. Upptag av näringsämnen.
Under ligger submucosa = ett bindvävslager, ska ge stadga. Finns körtlar, nerver som ska
styra sekretion från körtlarna, blodkärl.
Under ligger ett muskelcellager i två skikt: Lager 1: cirkulära muskler ett muskelband som
går runt lumen. Lager 2: riktade åt andra hållet, muskularis, glatt muskulatur. Ska skapa
rörelsen, pressande etc. Muskelcellslager åt olika håll ger större variabilitet i rörelser.
Innerst en hinna = serosa. Dubbelbladig hinna = tarmkäx ( mesentery ) ( se bild 7 )
Vad styr mag-tarmkanalen ( GI )?
ENS ( enteriska nervsystemet ) den största delen av det autonoma nervsystemet. Plexus kan ligga i
muskel eller submucosa. I submucosa kontrollerar sekretion. Koordinerad rörelse.
Parasympatiska impulser ökar aktiviteten hos GI
Sympatiska impusler minskar aktiviteten hos GI
Submucosal plexus kontrollerar sekretion
Myenteric plexus kontrollerar muskelrörelser
Vad är munnens funktion?
Den ska underlätta sväljning och påbörjan av kemisk nedbrytning i munnen. Munnens saliv utsöndrar
ett enzym som heter amylas ( enzymprotein som startar kemisk reaktion ) Amylas har förmågan att
sönderdela . ( se bild 10 )
Vad har tungan för funktion i matresan?
Tungas funktioner är positionering av mat, tuggning, sväljning. ( se bild 11 )
Gommen delas upp i tre delar, vilka?
Hårda gommen som är benvävsstruktur. Mjuka gommen som är bindvävsstruktur. Avslutas med
gomsegel ( uvula ) ( se bild 12 )
Hur många tänder har vi?
32 med visdomständerna. ( se bild 13, 14 )
Vad heter de olika spottkörtlarna och vad producerar de? ( se bild 15 )
Parotid producerar amylas ( bryter ner stärkelse )
Sublingual producerar mukus
Submandibular producerar glatt spott
Farynx ( svalget ) delas i tre delar, vilka? ( se bild 16 )



Nasofarynx
Orofarynx
Laryngofarynx
Luft kröks i trachea. Epiglottis stänger för trachea så inte mat kommer ner i lungorna när vi ska svälja.
Vad är esophagus ( matstrupen ) viktigaste funktioner? ( se bild 17 )
Pressande rörelse gör att vi får ner vätska och mat till magen. Esophagus är veckad för att kunna
tänjas men kollapsar när vi inte har mat i strupen. Den veckade ytan ger också mycket yta mellan
maten och de upptagande epitelcellerna vilket maximerar upptaget. Här heter det fjärde lagret
adventitia istället för serosa.
Vad består magsäcken av? (se bild 18 )
Två sfintrar: pylorus och lägre esophageala. Övre magmun ( cardia ) med extra starka muskler. Nedre
magmun ( pylorus ) ska kunna portionera maten.
Beskriv hur magsäcksväggen är uppbyggd ( se bild 21 )
Det består av ett mucosalager som är extra tjockt för att det är en sur miljö i magsäcken. Mukosan är
fylld med gångar som heter gastric pits. I väggen på gångarna sitter celler som kan producera slem,
enzymer ochsaltsyra. Under mucosalagret sitter submucosa.
Vad är magsäckens funktioner? ( se bild 19 )
Magsäcken är en förvaringsstation. Autonoma nervsystemet och hormoner styr hur mycket magsaft
som produceras.
Vilka delar delas själva tunntramen upp i? ( se bild 25 )
I tre delar:



Duodenum ( tolvfingertarmen )
Jejunum ( tomtarmen )
Ileum ( krumtarmen )
Vad är tunntarmens funktioner?
Här bryts de flesta näringsämnen från maten vi äter ner till så små molekyler att de kan passera
tarmväggen. Molekylerna tas upp av blodkärlen som står i förbindelse med tunntarmen och
transporteras sedan ut till alla celler i kroppen.
Beskriv hur tunntarmen ser ut
Tunntarmen består ytterst av ett seröst membran, sedan två muskellager och innerst ett
submucosalagerska. Tunntarmen behöver ha stor yta för att kunna ta upp näringsämnen effektivt,
därför finns mycket veckningar i form av villisar sk tarmludd ( se bild 26, 27, 28 ) Tarmludd har hög
celldelning. Microvilli ( borstbräm ) också för att skapa yta, här finns nedbrytande enzymer och står
för ett effektivt upptag.
Vilka är de accessoriska organen till mag-tarmkanalen och vilken funktion har de?
Pancreas, lever, gallblåsa, gångar ut i rörledningen, spottkörtlar
Pancreas exokrina funktion är att den producerar bukspott som går ut i duodenum. Bukspottet
består av bikarbonat och nedbrytande enzymer. Bikarbonat neutraliserar surt tarminnehåll från
magsäcken. ( se bild )
Levern ( hepar )har som viktigaste funktion att producera galla. Den producerar också glykogen från
glukos ( blodsocker )som den lagrar. Den lagrar även blod och vitaminer. Levern bryter också ner
glykogen till glukos.Levern renar gifter från blodet. Den syntetiserar plasmaproteiner ex albumin. ( se
bild 30 )
Gallblåsan förvarar galla som bildas i leverkanaler. Galla portioneras ut för att bryta ner fett.
Emulsion.Gallstenar är kolesterolkristaller. ( se bild 35 )
Spottkörtlar
Vad består galla av?



Vatten
Gallsalter
Gallpigment


Cholesterol
Elektrolyter
Beskriv leverns blodcirkulation. ( se bild 31, 32 )
Vad är en kupffercell och vad gör den?
Det är en makrofag som ska bryta ner bakterier.
I vilka delar delas tjocktarmen upp i? ( se bild 36 )




Ascending colon ( uppåtstigande )
Transverse colon ( tvärgående )
Descending colon ( nedåtgående )
Sigmoid colon
Vilka övriga delar ingår i tjocktarmen? ( se bild 36 )




Haustra ( bubblor )
Rectum
Anal
Cecum ( blindtarmen ) + appendix ( blindtarmsbihanget )
Beskriv vad som ingår i tjocktarmsväggen





Längst in seröst membran
Muskellager
Submucosa
Mucosa med goblet cells
Lumen
Vad är tjocktarmens funktioner?






Den har en liten nedbrytande funktion ( sker utan enzymer )
Absorberar vatten och elektrolyter
Sekrerar slem ( mucus )
Intestinal flora ( bakterier )
Bildar avföring
Defekation
Beskriv tarmkexets utseende och funktion ( se bild 43 )
Tarmkexet är ett tvåskiktat vävnadsveck som tarmen är upphängt på. Det bildas av serösa membran
( för minskad friktion ) Tarmkexet fungerar som en transportväg för blod och nervimpulser (
kommunikationsväg för tarmen ). Här kan mycket fett lagras.
Vad är peritoneum?
Bukhinnan
Vad innebär det att när man säger att organ sitter retroperitoniellt respektive intraperitonellt?
Retroperitoniellt innebär att ett organ sitter bakom peritoneum ex njuren.
Intraperitonellt innebär att ett organ sitter innanför peritoneums väggar ex lever.
Vad består avföring av?





Vatten
Elektrolyter
Slem ( mucus )
Bakterier ( härifrån kommer lukten och 1/3 av avföring är bakterier )
Gallpigment som ger färgen
Vilket pH har vi i magen respektive colon?
Mage: 3.0
Colon: 6,8-7,3
Vad har de mekaniska rörelserna i GI för uppgifter?
De ska finfördela och blanda maten. Rörelserna för maten från munnen till ändtarmen.
Vilka nerver koordinerar kontraktion/avslappning i GI?
Wave contraction nerver koordinerar rörelser kontraktion/avslappning sk peristaltik( se bild 50 )
Nu börjar vi matresan!
Vad står tuggrörelsen för?
Tuggörelsen innebär att tungan puttar maten mot tänderna. Tuggning är både en reflex och en
frivillig rörelse som finfördelar maten och blandar den med saliv.
Hur delas sväljreflexen upp och hur går det till? ( se bild 52 )
I två faser: buccalfasen som är viljestyrd och pharyngeal/esophagealfasen som är sväljreflexen.
Gomseglet höjs och stänger för näshålan så att inte maten kommer upp dit. Epiglottis ( struplocket )
fälls ner för att inte maten ska hamna i lungorna via trachea. Muskelkontraktionen i esofagus (
matstrupen ) för tuggan till magen och sfintern i magsäcken öppnas.
Nu har tuggan nått magen. Beskriv hur magsäckens rörelser går till.( se bild )
Mat går in I magsäcken via esophagus där det omblandas och sönderdelas av magsyra och pepsin.
Blandningen lämnar sedan magsäcken via pyloriska sfinkten och portioneras ut in i duodenum (
tolvfingertarmen )
Nu är blandningen i tunntarmen.
Vilken rörelse är vanligast i tuntarmen och vad innebär den?
Segmentering som innebär en beblandande rörelse med 8-14 kontraktioner per minut. Mat tar ca 2
timmar att passera tunntarmen.
Vilka rörelser pratar man om i tjocktarmen och hur lång tid tar det för mat att passera?
Haustala kontraktioner som sker 2 ggr/timme samt massperistaltik som sker efter en stor måltid. Det
tar 12-24 timmar att passera.
Hur går avföringsreflexen till? ( se bild 56 )
Sensoriska fibrer från rectum känner av när tarmens spänns ut av avföring genom sträckreceptorer.
En reflex utlöses som leder till sammandragning av tjocktarm och ändtarm. En motorisk
parasympatisk signal leder till att de interna analsfinkterna ( glatt muskulatur ) slappnar av.
Viljestyrda signaler skickas till yttre analsfinkterna som kan hålla emot när det inte är läge. Vi kan
också krysta vid behov för att öka trycket i bukhålan. ( Rita! )
Varför känner vi oss inte nödiga efter ett tag om vi hållt oss?
Efter ett tag avstannar reflexen och gör att vi inte känner oss nödiga längre.
Vad är näringsämnen och vad är deras funktion?
Näringsämnen är byggstenar; fett, kolhydrater och protein. Gemensamt är att vi kan utvinna energi
från dem.
Beskriv hur kolhydrater delas upp och hur en monosackarid är uppbyggd? ( se bild 60 ) ( Rita! )



Monosackarider ( ex glukos )
Disackarider ( ex laktos )
Polysackarider ( ex glykogen )
Vad är fett?
Kol- och vätekedjor samt kolesterol som ej används som energi.
Nämn ett exempel på en essentiell fettsyra
Linolsyra
Beskriv hur en fettsyrorna är uppbyggd kemiskt och hur lagringsformen triglycerid är uppbyggd.
Beskriv också uppbyggnaden av cholesterol. ( se bild 62 ) ( Rita! )
En fettsyra är uppbyggd på tre olika sätt, som en mättad, omättad eller fleromättad fettsyra med kol
och vätebindningar som visas ovan.
Fettsyror lagras som triglycerider ( Glycerol-fettsyror )som visat ovan.
Vad är proteinets minsta byggsten?
Aminosyra
Ordna molekylerna i storleksordning, börja med det minsta. Peptid, aminosyra, protein.
Aminosyra
Peptid
Protein
Vad är proteinets funktioner?
Det är både byggstenar och energi
Hur många essentiella aminosyror har vi?
8 st.
Beskriv hur en proteinmolekyl är uppbyggd ( se bild 63 ) ( Rita! )
Vad är vitaminers huvudsakliga funktion?
De hjälper kroppen att använda näringsämnen, används ej som näringsämnen eller som byggstenar.
Nämn vilka vitaminer som är fettlösliga respektiva vattenlösliga
Fettlösliga är A, D, E, K
Vattenlösliga är C, B1, B2, B5, B6, B12, folsyra
Vad hjälper de olika vitaminerna till med?
A är ett fotoreceptorpigment, D hjälper till med kalciumbalansen. E är en antioxidant, K hjälper till
med blodkoagulation.
C är en antioxidant, B5 är ett coenzym ( dvs ett enzym som behövs för ett annat enzym )
Vilka vanligt förekommande mineraler har vi i kroppen och vad hjälper de till med?
Ca – för skelettet
Cl – osmotisk och pH-balans, magsyra
S – finns i många aminosyror
K – osmotisk balans, nervsystemet
Na – osmotisk balans, nervsystemet
Mg – coenzym
P – DNA och ATP
Vad är ett spårämne?
Ett mindre vanligt förekommande ämne.
Vilka spårämnen är vanliga och vad hjälper de till med?
F – tänderna
Fe – hemoglobin
I – T3/T4
Cu – coenzym
Se - antioxidant
Beskriv hur NEDBRYTNING av näringsämnen går till i varje organ ( från stor molekyl till liten )
Del
Kolhydrat
Fett
Protein
Mun/saliv
Magsäck
Duo/panc/galla
Resten av tunt.
Minsta del
Amylas
Lite amylas
Amylas
Andra enzymer
Monosack.
Lipas
Pesin/gen
73,74
Andra enzy
Dipeptider
Misell
Saliven har ett enzym som heter amylas som börjar bryta ner polysackarider i munnen. När maten
blandas med den sura magsaften avstannar nedbrytningen av amylas.
Magsäcken bildar mucus från goblet cells och mucus körtlar för att skydda magväggen. Magsäcken
producerar pepsinogen från chiefsceller som finns längst ner i gastric pits. Pepsinogen är en inaktiv
form av enzymet pepsin. Pepsinogen omvandlas till pepsin genom aktivering av HCL (
väteklorid/saltsyra ) HCL bildas från parietalceller på mitten av gastric pits. HCL har också en
bakteriedödande effekt. Pepsin är i sig proteinnedbrytande. Intrinsic factor bildas också från
parietalcellerna och behövs för vitamin B12-upptag ( se bild 70 ) ( Rita! )
Vad påverkar magsaftfrisättning?
Tre faser;



Cephalic fas– triggas av sinnena. Parasympatiska impulser triggar magsaftssekretionen.
Gastric fas – Triggas av närvaro av mat i magsäcken. Gastrin frisätts och magsaft sekreras.
Intestinal fas– Triggas av mat i tunntarmen. Intestinala celler frisätter intestinal gastrin.
Sekretion av magsaft.
Vad tas upp i gastric absorption?




En del vatten
Vissa salter
Vissa lipidlösliga läkemedel
Alkohol
Duodenum/pancreas/gallblåsa
Pancreas
Vad innehåller bukspott och vad bryter varje del ner?
Bukspottet från pancreas innehåller olika enzymer:



amylase som bryter ner kolhydrater ( polysaccarider ) i tunntarmen
lipas som bryter ner triglycerider
trypsin, chymotrypsin och carboxypeptidase som bryter ner proteiner
Bukspottet innehåller även bikarbonatjoner som gör bukspottet basiskt och neutraliserar saltsyra
från magen.
Beskriv hur nedbrytning av lipider går till i tunntarmen ( Rita! )
Galla binder till fettdropparna och spränger sönder dem till mindre bitar för att enzymet ska komma
åt inuti. Gallans söndersprängande effekt kallas emulgering. ( Lägg in under lipas i tabellen ) Gallan
tillsammans med lipas från pancreas, som klipper av fettsyrorna från triglyceriderna, bryter ner
lipider.
Beskriv hur nedbrytning av kolhydrater går till generellt från stort till litet.
Via amylas i munnen, via amylas från pancreas i tunntarmen och genom brush border enzymer i
tunntarmen ( dextrinase, glucoamylas etc )
Beskriv hur nedbrytningen av proteiner går till generellt från stort till litet.
Protein via pepsin ( från magsäckskörtlar ) när HCL finns närvarande i magsäcken. Peptider via
enzymer från pancreas ( trypsin etc ) i tunntarmen. Aminosyror via brush border enzymer (
aminopeptidase, carboxypeptidase och dipeptidase ) i tunntarmen
Beskriv hur nedbrytningen av nukleotider ( DNA/RNA ) går till generellt.
Via ribonuclease och deoxyribonuclease från pancreas i tunntarmen. Via brush border enzymer i
tunntarmen.
Ska veta varför de blir aktiva ( enzym i tarmväggen ) och inaktiva enzym. Beskriv brush border enzym.
Genom vilka transportmekanismer sker upptag av monosaccarider, aminosyror, elektrolyter och
vatten?
Monosaccarider och aminosyror tas upp i tunntarmen genom faciliterad diffusion och aktiv
transport i cellen och tas sedan upp av blodet.
Elektrolyter och vatten tas upp genom diffusion och aktiv transport i cellen och tas sedan upp i
blodet.
Beskriv upptag av respektive näringsämne ( Rita! )
Protein ( se bild 75 ) Steg 1: Parietalceller bildar saltsyra. Chiefceller bildar pepsinogen. Allt som
bildas töms i sura miljön ut i magsäcken. Pepsinogen omvandlas till pepsin av saltsyran ( HCL ). Steg
2: Maten går ner i duodenum. Inaktiva former, ingen saltsyra för aktivering, annan väg. Enterokinase
aktiverar trypsin. Steg 3: Enzymerna klipper ner i mindre bitar. Enzymer i brushborder ( andra
enzymer ) gör slutprocessen till aminosyror, tillräckligt små för att vara i cellen. ( Kolla med Erika )
Kolhydrater ( se bild 77 ) Transportörer ( ex glut ) sockret först in i cellen. På andra sidan cellen finns
transportörer som skickar ut de till blodet, kommer till blodet och kan åka vidare till blodbanan och
plockas upp av lever. Faciliterad diffusion.
Fett Upptag i brushborderkanten. Inga transportörer, går igenom cellen, in i ER och golgi. Fettet i
micellen paketeras om till en annan = kylomikroner med proteiner ( adresslappar ) är fästade till sig.
De går in i lymfkärl först och sedan till blodet sen till levern.
På vilka sätt regleras GI?
Genom nervreglering och hormoner. Hormonerna som reglerar är gastrin som reglerar HCL
produktion( se bild 87 ), sekretin och CCK.
Hur regleras utportionering av mat i duodenum ( magsäckstömning )? ( se bild 85 ) ( Rita! )
Enterogastric ( nervbaserad reflex ) reflex styr utportionering i duodenum. Duodenum blir uttänjd
genom att sträckreceptorer i duodenum känner av maten. En aktionspotential som går till hjärnan
talar om att mat är uttömt från duoden. Parasympatiskt ns skickar ut signal från CNS att magsäcken
ska vänta med knådning och tryckuppbyggande rörelse och vänta med utportionering. När signalen
försvinner igen kan magsäcken tömma igen.
Hur regleras magsaften? ( se bild 86 )( Rita! )
Via sinnena ex doft av mat. Parasympatiska nerver signalerar till gastric pits som börjar frisätta
magsaft och hormonet gastrin. Hormonet går ut i blodbanan, går tillbaka till målorganet magsäcken
och påverkar gastric pits igen.
Hur regleras gallfrisättning? ( se bild 88 ) ( Rita! )
Galla bildas i lever och väntar på användning. Kontrollsystemet ligger också i duodenum, i väggen i
duodenum sitter enteroendokrina celler svarar på fett och producerar hormonet CCK. Hur mycket
fett har vi i maginnehållet och hur mycket CCK behövs. Hormonell mekanism som matchar
gallproduktionen med hur mycket fett vi ätit.
Hur regleras bukspottsfrisättning? ( se bild 89 )( Rita! )
Magsaft in i duodenum, andra enteroendokrina celler känner av syra och producerar secretin.
Målorgan för secretin är pancreas. Bikarbonatsceller i pancreas neutraliserar bort syran. Ska matcha
syran med bikarbonat.
Visa strukturen! 
Cavum oris – munhåla
Lingua – tunga
Glandula parotis – öronspottkörtel
Glandula sublingualis – tungspottkörtel
Glandula submandibularis – underkäksspottkörtel
Pharynx – svalg
Oesophagus – matstrupe
Ventriculus/gaster – magsäck
Cardia – övre magmun
Fundus – övre delen av magsäck
Corpus – magsäckskroppen
Antrum – nedersta delen av magsäck
Pylorus – nedre magmunnen med sfincter pylori duodenum och curvatura major/minor –
Magsäckens stora och lilla kurvatur
Duodenum – tolvfingertarmen
Jejunum – tomtarmen
Ileum – krumtarmen
Caecum – blindtarmen
Appendix veriformis – blindtarmsbihanget
Colon ascendens – uppåtstigande tjocktarmen
Colon transversum – tvärgående tjocktarmen
Colon descendens – nedåtgående tjocktarmen
Colon sigmoideum . s-formad del av tjocktarmen
Rectum - ändtarm
Analis canalis – anal kanal
Anus – ändtarmsöppning
Hepar – lever
Pancreas – bukspottkörtel
Spel - mjälte
Ductus hepaticus communis – gemensam levergång
Ductus cystikus – gallblåsans utförsgång
Ductus choledochus – gemensamma gallgången
Peritoneum - bukhinnan
HORMONERS SAMVERKAN ( se teckningar )
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards