Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i lungcancer än i prostatacancer som är den vanligaste cancerformen. Det var också 300 kvinnor fler som dog i lungcancer än i bröstcancer trots att nästan 7 000 fler insjuknade i denna cancerform.(1) Lungcancer orsakas i nio fall av tio av rökning. Att röka ett paket om dagen i mer än tio år ökar risken att drabbas med omkring femton gånger jämfört med icke rökare. Ökning bland kvinnor – minskning bland män De senaste åren har antalet män som drabbas av lungcancer sjunkit, medan antalet kvinnor ökat stadigt. 2009 var det första året som fler kvinnor än män drabbades av lungcancer i Sverige. Idag dör fler kvinnor av lungcancer än bröstcancer. De drabbas också i lägre åldrar än män. Att allt fler kvinnor insjuknar speglar rökvanorna med många års fördröjning. Kvinnor i Sverige började röka i högre grad först på 1960-­‐ och 70-­‐ talet. Samtidigt har omkring 15 procent av de kvinnor som får lungcancer aldrig rökt, vilket kan tyda på att de är känsligare för passiv rökning. År 1987 avled 18 per 100 000 kvinnor i sjukdomen mot 31 per 100 000 kvinnor 2007 – en ökning med 81 procent på 20 år. Två typer av lungcancer Lungcancer indelas i två huvudtyper – icke-­‐småcellig lungcancer som är vanligast och står för omkring 80 procent av all lungcancer, och småcellig lungcancer. Denna text tar endast upp icke-­‐småcellig lungcancer där de två vanligaste undergrupperna är: •
Adenokarcinom som ökar mest och numera är vanligast bland både män och kvinnor. Den växer ut från körtelceller i lungans slemhinnor. •
Skivepitelcancer som utgår från lungans bronker. Kännetecken Lungcancer utvecklas under lång tid och i början är sjukdomstecknen diffusa, som hosta, heshet och andfåddhet. Många rökare har vant sig vid hosta och tar kanske inte symtomen på allvar. Senare sjukdomstecken kan vara pip i bröstet, bröstsmärtor, blodiga upphostningar, lunginflammation, aptitlöshet, avmagring, trötthet och feber. När patienter får diagnosen lungcancer har sjukdomen i de flesta fall hunnit sprida sig. Diagnos Tidig upptäckt är helt avgörande för möjligheterna att bota lungcancer. Prognosen är generellt sett dålig med en femårsöverlevnad på omkring 12 procent för män och 15 procent för kvinnor. Två förklaringar till den dåliga prognosen är att sjukdomen oftast redan är långt gången när diagnosen ställs och att patienterna är i genomsnitt runt 70 år när de får diagnosen. Patienterna kan också ha andra sjukdomar som har orsakats av rökning, som kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsjukdomar, vilket också påverkar överlevnadsmöjligheterna. Vid misstanke om lungcancer ska patienten snabbt remitteras till en lungmedicinsk klinik för utredning. Den omfattar olika former av röntgen (datortomografi, magnetkamera och positronemissionstomografi PET) som visar var den eventuella tumören finns och hur utbredd den är. Man tar också vävnadsprov från den misstänkta tumören för att bestämma vilken typ av lungcancer det handlar om. Mediastinoskopi är en metod för att bedöma huruvida tumören spridit sig till lymfkörtlarna intill lungorna. Metoden används för att avgöra vilka patienter som är möjliga att operera. Det är endast ungefär 25 procent av patienterna som kan opereras. Sjukdomsstadier och behandling Icke-­‐småcellig lungcancer delas in i fem stadier efter var tumören finns, hur stor den är och om den hunnit sprida sig. Indelningen (TNM-­‐klassifikation) har betydelse för vilken behandling som ges. Stadium I, II och IIIA Tumören är begränsad och har inte spridit sig utanför lungan eller enbart till lymfkörtlar i lungan. Ungefär 25 procent av patienterna får diagnos i dessa stadier. De kan vanligtvis opereras eftersom sjukdomen har upptäckts i ett tidigt skede. Kirurgen tar bort antingen enbart den angripna delen av lungan eller hela lungan. Patienter som opereras behandlas vanligen också med cytostatika för att få bort eventuella kvarvarande cancerceller och förebygga återfall. Behandlingen kan kompletteras med strålning. Patienter i stadium I som av någon orsak inte kan opereras får strålbehandling, vilket ger en femårsöverlevnad på 40 procent. En metod som kallas stereotaktisk strålning ger ännu bättre resultat. Stadium IIIB Tumören har spridit sig till närliggande vävnader och/eller till lymfkörtlar utanför lungan. Då går det inte längre att operera. Patienten behandlas med en kombination av cytostatika, nya målsökande läkemedel och strålning. Stadium IV I detta stadium har patienten en ännu mer utbredd spridning av tumören till andra delar av kroppen som skelettet, lever, binjurar eller hjärna. Patienten kan behandlas med cytostatika och nya målsökande läkemedel för att lindra symtom och förlänga överlevnaden. I sena stadier av lungcancer ges olika former av palliativ behandling för att så långt möjligt lindra symtomen. Målsökande läkemedel Förutom cytostatika finns numera ett antal nya läkemedel som slår mot specifika egenskaper som är unika för cancerceller. Dessa nya läkemedel, som ofta kallas målsökande, angriper proteiner som är avgörande för tumörens tillväxt. Proteinerna kan finnas antingen på cellytan eller på celler i tumörens omgivning. Forskning Lungcancerforskningen har börjat ta fart på senare år. De nya målinriktade läkemedlen är ett exempel på detta. Förutom de som redan är godkända befinner sig många nya läkemedel i olika utvecklingsstadier. Om lungcancer upptäcks i ett tidigt stadium ökar chansen att den går att bota. Därför satsas mycket på att hitta bättre diagnosmetoder. Screening Screening för lungcancer har diskuterats, men erbjuds för närvarande inte i Sverige. Ett program riktat till alla i Sverige som är eller varit dagligrökare skulle omfatta mellan 600 000 och 900 000 personer. Myndigheterna avvaktar utvärderingar som kan visa att den typen av riktade hälsoundersökningar har positiv effekt och minskar dödligheten. Nationella riktlinjer 2011 utfärdade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för lungcancervården. För patienter och anhöriga Patientföreningen Stödet är ett stöd för patienter med lungcancer och deras anhöriga. Där kan man få kontakt och diskutera med andra i samma situation. Föreningen arbetar för bättre omhändertagande och driva på forskningen om lungcancer. Råd-­‐ och stödsamtal, telefon 020-­‐88 55 33. Mer information finns på www.stodet.se. Cancerupplysningen välkomnar frågor från patienter, närstående och andra intresserade. Frågorna besvaras av sjuksköterskor med specialistkompetens inom cancer. De har också tillgång till universitetssjukhusens alla experter. Det går bra att ringa till cancerupplysningen oavsett var i landet man bor. Karolinska Universitetssjukhuset 08-­‐517 766 00 Man kan även få information och råd via e-­‐post: [email protected] NU-­‐sjukvården, Västra Götalandsregionen 020-­‐32 00 11 Cancerfonden har en informations-­‐ och stödlinje, telefon 020-­‐59 59 59. Cancerfonden ger också ut patientbroschyrer och annat informationsmaterial om cancer. Man kan även ställa frågor via e-­‐post: [email protected] Sjukvårdsrådgivningen 1177 är en informationsplats för patienter och anhöriga. Här kan du även ställa frågor anonymt och få svar från sjuksköterskor och läkare: www.1177.se Källa: (1) Cancer i siffor 2013, Socialstyrelsen och Cancerfonden Presskontakt – Boehringer Ingelheim Eva Rossmann, läkare och medicinsk rådgivare, 08-­‐721 21 00
