Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Lungcancer - slutenvård
__________________________________________________________
Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid
Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även externt och till
andra som kan tillgodogöra sig innehållet.
___________________________________________________________________
Innehåll
sid
___________________________________________________________________
Introduktion
2
Målsättning
3
Intervention
3
Mätmetoder
4
Restriktioner
5
Uppföljning/vårdkedja
5
Referenser
6
___________________________________________________________________
Författare
Eeva Europe, Tove Helgeström, Joakim Pettersson
Reviderat av: Eeva Europe, Maria Nykvist
Kontaktinformation
[email protected], tel 08-585 82 141
Sökvägar
Databaser: Pedro, Pubmed, Cochrane.
Webbsidor: soc.se
Sökord: Lung cancer, Physiotherapy, Acupuncture, Exercise, Chest
physiotherapy
Produktionsår
2010
Revideringsår
2012
1
Introduktion
Lungcancer är idag den fjärde vanligaste cancern hos män och kvinnor i Sverige (1).
2008 diagnostiserades 3376 nya fall. Överlevnaden är generellt sätt mycket dålig och
i alla stadier är cirka hälften av alla nyinsjuknade avlidna inom ett år. Man ser dock
en liten förbättring i överlevnaden under den senaste tidsperioden i StockholmGotland regionen. Lungcancer är globalt sett den vanligaste cancersjukdomen (1).
Majoriteten av dem som får lungcancer är rökare eller före detta rökare.
Incidensutvecklingen för lungcancer följer i stort sett rökvanorna och har en latens på
mellan 15 och 20 år (1). Andra faktorer såsom exposition av arsenik, asbest, radon
ökar incidensen för lungcancer och ger i samband med rökning en synergistisk
effekt. Hos cirka 3-6 procent av alla lungcancerpatienter kan etiologin kopplas till
ärftlighet (1).
Lungcancer ger symtom sent och vid diagnos har nästan hälften spridd sjukdom.
Symtomen beror på vilken typ, storlek och lokalisation tumören har. Primärtumörens
specifika symtom är hosta, hemoptys, stridor, andfåddhet, heshet, bröstsmärta,
Stokes krage eller sväljsvårigheter (1).
Vid extrathorakala metastaser är smärta eller neurologiska symtom vanliga och
orsakas av tumörer i skelett eller CNS. Paramaligna symtom är vanligen endokrint
medierade och kan ge symtom som hyperkalcemi, hyponatremi, trombos, emboli,
cushings syndrom, värkande leder och neurologiska symtom som muskelsvaghet (1).
Den fysiska kapaciteten och rörelseförmågan kan vara nedsatt på grund av trötthet,
illamående, minskad muskelmassa, nedsatt kondition, nedsatt lungkapacitet, smärta,
balanssvårigheter, förlamningar/neurologiska bortfall och nedstämdhet (1,2).
För patienter med cancer är fysisk aktivitet viktig både under behandlings- och i
rehabiliteringsfasen. Fysisk aktivitet stärker bla. muskulatur och förbättrar kondition.
Fysisk aktivitet förbättrar dessutom livskvalitén hos patienter med cancer.
Regelbunden fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att reducera biverkningar som dels är
ett resultat av inaktivitet, dels av sjukdomen i sig själv (3).
Fysisk träning specifikt för patienter med lungcancer kan förbättra den fysiska
prestationsförmågan, minska anfåddhet och trötthet både före, under eller efter
behandling även om det behövs större studier för att säkerhetsställa evidensen för
just den patientgruppen. Träningen som är lämplig för patienter med lungcancer är
en kombination av aerob träning och styrketräning (4,5,6).
Dyspné är ett vanligt symtom vid lungcancer och begränsar i många fall patientens
förmåga att vara fysisk aktiv. Dyspnén kan ha många orsaker bla hjärtsvikt,
obstruktiv lungsjukdom, lungemboli, pneumothorax, pleuravätska, perikardvätska,
anemi, ascites mm.(1) På grund av obehag och rädsla för dyspné undviker
patienterna att röra sig vilket leder till minskad uthållighet vid träning som sedan i sin
tur förvärrar dyspnén (5).
Hosta är vanligt hos lungcancerpatienter, både produktiv hosta och rethosta kan
förekomma (1). Det finns ingen evidens för andningsträning vid specifikt lungcancer
2
utan allmänna riktlinjer för sekretmobilisering och dyspnélindring används.
Illamående och kräkning är vanligt förekommande i samband med
cytostatikabehandling och kan uppträda i direkt anslutning till behandlingen eller efter
några dagar (7,8).
Målsättning
Förbättra eller förebygga försämring vid fysisk aktivitet.
Underhålla och/eller förbättra rörelseförmågan.
Minska risken för lungkomplikationer.
Minska illamående i samband med kemoterapi.
Intervention
Fysisk aktivitet
Fysioterapeuten gör en bedömning av den fysiska kapaciteten och orsaken eller
orsakerna till en nedsättning, sätter upp mål och åtgärder som är rimliga med tanke
på det allmänna sjukdomstillståndet, samt vilken medicinsk behandling som
patienten genomgår. Möjliga fysioterapeutiska åtgärder är mobilisering, gångträning,
rörelseträning, mjukdelsmobilisering och instruktion av individuellt utformade
träningsprogram, utprovning av gånghjälpmedel och information om förhållningssätt
till fysisk aktivitet och träning.
Dyspné och sekretstagnation
Fysioterapeuten gör en bedömning av orsak samt grad av dyspné och i vilken
utsträckning den begränsar patienten. Lämpliga åtgärder kan vara avlastande
viloställningar, sluten läppandning, råd om energibesparande förflyttningar somt
utprovning av gånghjälpmedel (9).
Sekretstagnation kan utgöra en risk för ytterligare lungkomplikationer (10). Lämpliga
metoder att motverka detta kan vara djupandning med eller utan motstånd på
exspiration(Positive Expiratory Pressure), manuellt hoststöd, instruktion av host- och
hufftekniker samt initiering och assistans med inhalationsterapi (10,11).
Illamående
Fysioterapeutisk åtgärd i form av akupunktur kan lindra illamående i samband med
cytostatikabehandling (7,8).
Övrigt
Utprovning av kompressionsstrumpor vid djup ventrombos.
3
Mätmetoder
Funktions
nedsättning
Mätmetod
Syfte
Nedsatt fysisk
kapacitet
6 minuters
gångtest(12,13)
Mäta fysisk
kapacitet
(aerob/cirkulatorisk
förmåga under
gång)
Rörelseförmåga
Funktionella
tester
KroppsAktivitet/
Omgivning
funktion delaktighet /miljö
X
Bedömning av
rörelseförmåga
X
X
Förflyttningar
Dyspné
Balanstester:
Romberg(14)
Bergs
balansskala(15)
X
Neurologiska
tester
X
Manuellt
muskeltest enligt
MRC (0-5
skala)(16)
X
Auskultation
Spirometri
Mäta grad och typ
av dyspné samt
bedöma orsak till
dyspné
X
X
X
Borg CR-10
skala(17)
X
Andningsfrekvens
Pulsoximetri
Sekretstagnation
Observation
Auskultation
Patientens subj
upplevelse
Bedöma typ och
grad av
sekretstagnation
X
X
X
4
Illamående
Visuell Analog
Skala VAS (18)
Observation,
Inhalationsteknik patientens
subjektiva
upplevelse
Mäta och bedöma
grad av illamående
X
X
Bedömning av
inhalationstekniken
Restriktioner
Om patienten har låga blodvärden rekommenderas inte högintensiv träning. Patienter
med skelettmetastaser bör undvika hög belastning vid styrketräning på grund av
ökad risk för frakturer. Vid nytillkommen andfåddhet och smärta ska inte träning
inledas förrän orsaken är utredd (2,3).
Uppföljning/vårdkedja
Lungcancerpatienter kan remitteras från vårdavdelning respektive lungdagvård till
Fysioterapiklinikens öppenvård för konsultation, behandling och utvärdering av
tidigare åtgärder. Telefonrådgivning med patient och/eller anhörig förekommer också.
Patienter som vårdats inneliggande på Lungkliniken kan också tilldelas fysisk aktivitet
på recept (FaR) med råd om lämplig aktivitet och individuellt anpassad intensitet,
frekvens och duration. Ordinationen följs upp via telefonsamtal efter ca 6 månader.
Vid behov kontaktas fysioterapeut inom primärvård, rehabiliteringsinstans eller
hemsjukvård för fortsatt träning.
5
Referenser
1. Vårdprogram 2010. Lungcancer. Diagnostik, behandling och uppföljning i
Stockholm-Gotland regionen. Onkologiskt centrum, Stockholm
2010.www.karolinska.se/oc.
2. Pedersen B.K, Saltin B. Evidence for prescribing exercise as therapy in chronic
disease. Scand J Med Sci Sports 2006; 16:3-63.
3. FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Statens folkhälsoinstitut.
4. Granger CL, McDonald CF, Berney S, Chao C, Denehy L. Exercise
intervention to improve exercise capacity and health related puality of life for
patients with Non-small cell lung cancer: A systematic review. Lungcancer
.2011; 72:139-153.
5. Andersen AH, Vintehr A, Poulsen L, Mellemgaard A. Do patients with lung
cancer benefit from physical exercise? Acta Oncologica. 2011;50:307-313.
6. Shannon V. Role of pulmonary rehabilitation in the management of patients
with lungcancer. Current Opinion in Pulmonary Medicine. 2010;16;334-339.
7. Sima L, Wang X. Therapeutic effect of acupuncture on cisplatin-induced
nausea and vomiting. Zhongguo Zhen Jiu, 2009; Jan;29(1):3-6.
8. Enblom A, JohnssonA, Hammer M, Onelöv E, Steineck G, Börjeson S.
Acupuncture copared with placebo acupuncture in radiotherapy-induced
naucea-randomized controlled study. Ann Oncol. 2012; May; 23(5):1353-61.
9. Smith M.C.L, Ellis E.R. Is retained mucus a risk factor for the development of
postoperative atelectasis and pneumonia? Implications for the physiotherapist.
Physiotherapy Theory and Practice 2000;16:69-80.
10. Socialstyrelsen www.sos.se Nationellt vårdprogram för KOL.
11. Fagervik Olsén M, Westerdahl E. Positive Expiratory Pressure in patients with
Chronic Obstructive Pulmonary Disease-A systematic Review. Respiration.
2009;77:110-118.
12. Guatt GH, Sullivan MJ, Thomsson PJ, Fallen EL, Pugsley SO, Tayler DW et
al. The 6 minute walk: a new masure of exercise capacity in patients with
chronic heart failure. Can Med Assoc J. 1085; 132(8):919-23.
13. Butland RJA, Pang J, Gross ER, Wodcoch AA, Geddes DM, Two-, six, and
12-minute walking test in respiratory disease. BMJ. 1982; 284: 1607-1608.
6
14. Lanska DJ, Goetz CG. Romberg´s sign. Development, adoption, and adaption
in the 19th century. Neurology 2000;55:1201-1206.
15. Lundin-Olsson L, Jensen J, Waling K. Bergs balansskala, den svenska
versionen av the balance scale. Sjukgymnasten Vetenskapligt supplement
1996;1:16-19.
16. Medical Research Council of the United Kingdom. Aids to the examination of
the peripheral nervous system: Memorandum No.45. Palo Alto, Calif:
Pendragon House; 1978.
17. Borg. A category scale with ration properties for intermodal and interindividual
comparisons. Amsterdam: North-Holland Publ Co; 1982.
18. Price DD, McGrath PA, Rafii A, Buckingham B. The validation of visual
analogue scales as ratio scale measures for chronic and experimental pain.
Pain. 1983 Sep;17(1):45-56.
7
