Halacha – ”Att vara på vägen” – Judisk rättslära.
Rabbin Ute Steyer
Samarrangemang med högre seminariet för Gamla Testamentet/Hebreiska Bibeln
Torsdag 14 april, 15.15–17, Eng 1-1062
Halacha genomsyrar judendomen och har påverkat judisk liv oavsett om man ser sig
som religiös jude eller inte. I sin tur så har halacha påverkats av omvärlden. Men vad är
halacha för något? Hur kom den till, hur används den och utvecklas den idag? Något
exempel från klassiska texter och rabbinska tolkningar och deras roll i vår tid.
Ute Steyer är rabbin i Stockholms Judiska Församling. Hon fick sin rabbinutbildning från
Jewish Theological Seminary i New York där hon också fick sin MPhil i Judisk Filosofi.
Hon är även doktorand vid Hebreiska Universitet i Jerusalem med judisk rättslära och
rättsetik som fokus..
Rabbin Steyer har arbetat, forskat och undervisat om i teologi och rabbinska texter på
Yeshiva University, Jewish Theological Seminary, Rutgers University och Columbia
University.
Sabbatai Zewi, den mystiske Messias
Dr. David Fischer
Samarrangemang med högre seminariet i religionshistoria
Tisdag 19 april, 15.15–17.00, Eng 1-1060
I år är det 350 år sedan en händelse som skakade stora delar av den judiska världen:
messiaspretendenten Sabbatai Zewis övergång till islam. Med anledning av detta
kommer religionssociologen David Fischer att hålla en gästföreläsning om denna
fängslande person.
Hopplösheten för judarna i Central- och Östeuropa var vid mitten av 1600-talet värre än
någonsin. I denna förtvivlan sökte många svar i Kabbalans hemliga läror och tolkade
utifrån dessa och andra skrifter tiden nu som varande på randen av den messianska. Vid
denna tid framträder i det ottomanska riket Sabbatai Zewi som genom sin karismatiska
personlighet övertygar miljontals judar runt om i världen att han är den efterlängtade
Messias. Judar i hundratusental sålde sina ägodelar för att lättare kunna förena sig med
Sabbatai Zewi.
Löftena kom dock inte att infrias. Besvikelsen över att den efterlängtade befrielsen
uteblev skapade en förtvivlan och ett närmast religiöst kaos bland stora judiska grupper
i Polen. Detta banade i sin tur väg för flertalet nya andliga rörelse så som Frankisterna
och den i våra dagar mer kända och ännu i allra högsta grad levande chassidismen.
David Fischer disputerade 1996 vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, på
avhandlingen Judiskt liv. En undersökning bland medlemmar i Stockholms Judiska
Församling
Att kantillera den Hebreiska Bibeln
Kantor Isodoro Abramowicz
Samarrangemang med Bibelvetenskap, Teologiska institutionen och Institutionen
för Lingvistik och Filologi
11 maj, 10–12, 13–15 Eng 16-2044
Vill du lära dig grunderna i hur man kantillerar den hebreiska Bibeln? Isidoro
Abramowicz, kantor i Judiska församlingen, Stockholm, håller en 4-timmars workshop
då man kan prova på detta. För att kunna delta krävs goda kunskaper i hebreiska
(motsvarande minst två terminers heltidsstudier). Antalet deltagare är begränsat så
anmäl dig till [email protected].
Antijudisk praktik hos Malmöpolisen under 1930-talet
Doktorand Torsten Feurstein
Samarrangemang med Hugo Valentin-centrum
Tisdag 17 maj, 13.15–15Hugo Valentin-rummet, Eng 4-1020.
Torsten Feurstein är doktorand i historia och kommer att presenterar ett källmaterial,
Malmöpolisens tjänsteanteckningar om utvisningen av Wilhelm Reich och andra
utländska judar under tidigt 1930-tal.
Musiken som drivkraft för religiös förändring:
en fältstudie i dagens judiska London
Docent Ruth Illman,
Fredag 3 juni, 10.15–12, Eng 4:2007
En tydlig trend bland dagens progressiva judar i Europa är önskan att kombinera den
ofta radikalt liberala teologin med en allt mera traditionell praktik. Genom att införa
mera hebreiska och nusach, den traditionella recitationstekniken, i liturgin eller
experimentera med chassidisk mystisk – men samtidigt slå vakt om liberala värden som
jämställdhet och delaktighet – skapar de ett personligt sätt att leva sin judendom som
känns öppen och flexibel men samtidigt meningsfullt förankrad i traditionen. Nya
kombinationer uppstår som inte passar in på den traditionella skalan med ortodoxt och
liberalt som klart åtskilda motpoler.
I föreläsningen presenteras en fältstudie bland progressiva judar i dagens London som
söker inspiration i traditionen, speciellt den chassidiska ordlösa sångformen niggunim.
Musikens roll som drivkraft för religiös förändring uppmärksammas av forskare i många
religioner idag, eftersom musiken lyfter fram många centrala aspekter av nutida
religiositet: delaktighet, kroppslighet, erfarenheter, emotioner och kreativitet.
Ruth Illman är docent i religionsvetenskap vid Åbo Akademi och föreståndare för
Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning i Åbo. Hennes
främsta forskningsintressen är kulturmöten och religionsdialog, speciellt inom konsten
och samtida judendom.
