Jämställda läkare
- ett program från Sveriges läkarförbund
Jämställdhetsbegreppet introducerades politiskt i slutet av 60-talet för att skilja ut kön från
jämlikhet. Med jämställdhet menas att kvinnor och män ska ges lika rättigheter, skyldigheter
och möjligheter på väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat jämn fördelning av
makt och inflytande, lika villkor och förutsättningar vad gäller arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet och delat ansvar för hem och barn. Har kvinnor och män inom läkarkåren
samma villkor i arbetslivet och lika lön för lika arbete? Förekommer lönediskriminering?
Kvinnor och män är jämställda i Sverige – är det en myt eller verklighet?
I Läkarförbundets mål- och visionsdokument slås fast att förbundet ska arbeta för genusneutrala villkor för läkares yrkesliv och karriärmöjligheter, att ingen läkare missgynnas i sitt
yrkesliv pga. föräldraskap och för att osakliga eller oförklarade löneskillnader baserade på
kön inte ska förekomma. Vi vill att alla läkare ska ha samma goda villkor för kompetensutveckling och forskning.
För att uppnå jämställdhet inom läkarkåren behövs kunskap om mäns och kvinnors olika livsoch arbetsvillkor och att dessa olika villkor synliggörs, att varje fråga som berör individer
prövas ur ett jämställdhetsperspektiv. För att uppnå verklig och varaktig förändring krävs
både vilja till förändring och mod att våga se.
Inom forskningsfältet organisation och kön tillförs ett könsperspektiv till organisationen. Det
är ett omfattande område som beforskats sedan 70-talet. Att arbeta med köns- eller genusperspektiv innebär medvetenhet om att det är av betydelse och att det får konsekvenser att vi
är kvinnor och män i arbetslivet. Det innebär också vetskap och kunskap om att kvinnor och
män befinner sig i arbetslivet på olika villkor. Vi måste alltså fråga oss om föreslagna beslut,
åtgärder eller förändringar får olika effekter för kvinnor respektive män.
Hur arbetar vi fackligt med jämställdhet? Det handlar bland annat om att tillföra ett genusperspektiv till alla fackliga frågor som principer för lönesättning, karriärvägar, befordran,
rekrytering, arbetets organisation, arbetstider, utbildningsfrågor och psykosocial arbetsmiljö.
Jämställdhet är inte en isolerad företeelse utan en ingrediens som påverkar helheten. Alla som
är engagerade i förbundsarbetet, såväl förtroendevalda som tjänstemän, ska arbeta med genusperspektiv och ha god kunskap inom området.
Jämställdhet och genusperspektiv
Jämställdhetsbegreppet introducerades politiskt i slutet av 60-talet för att skilja ut kön från
jämlikhetsbegreppet. Jämställdhet ersatte det som tidigare kallats kvinnofrågan eller
kvinnoemancipationen och har formulerats som att kvinnor och män ska ges lika rättigheter,
skyldigheter och möjligheter på väsentliga områden i livet.
Det innebär t.ex. jämn fördelning av makt och inflytande och samma möjligheter till
ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar gällande arbete, företagande,
arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter
till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn
samt frihet från könsrelaterat våld.
Inom forskningsfältet organisation och kön tillförs ett genusperspektiv till organisationen. Det
är ett omfattande forskningsområde som beforskats intensivt sedan 70-talet. Genusperspektiv,
eller könsperspektiv, innebär att betydelser av kön beskrivs, tolkas och problematiseras. Att
utgå från ett genusperspektiv inom en organisation innebär då att beskriva, tolka och
problematisera betydelser av kön i organisationer.
Lagstiftning
Diskrimineringslagen syfte är att främja jämställdhet i arbetslivet, d.v.s. kvinnors och mäns
lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i
arbetet. Lagens innehåller regler om förebyggande arbete de sk aktiva åtgärderna, d.v.s.
upprättande och uppföljning av jämställdhetsplan, lönekartläggning, löneanalys och
handlingsplan för jämställda löner. Den innehåller också förbud mot könsdiskriminering
och sexuella trakasserier.
Diskrimineringslagen föreskriver att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka om aktiva
åtgärder för att jämställdhet i arbetslivet ska uppnås. Detta arbete ska särskilt syfta till att
utjämna och förhindra skillnader i löner och anställningsvillkor för kvinnor och män, men
också främja lika möjligheter till löneutveckling för kvinnor och män.
Diskrimineringslagen innehåller också förbud mot indirekt och direkt könsdiskriminering av
arbetssökande eller arbetstagare samt förbud mot sexuella trakasserier. Förbuden gäller när
arbetsgivare fattar beslut om anställning eller om annan åtgärd under anställningsförfarandet,
beslutar om befordran, eller utbildning för sådan, tillämpar löne- eller andra
anställningsvillkor, arbetsledning samt vid uppsägning eller liknande situation.
De aktiva åtgärderna - upprättande och uppföljning av jämställdhetsplan, lönekartläggning,
löneanalys och handlingsplan för jämställda löner - syftar till att förebygga diskriminering.
Läkarförbundet har genom den lokala läkarföreningen en nyckelroll som facklig representant
och samverkanspart. och ska aktivt delta i och påverka det lokala jämställdhetsarbetet med
jämställdhetsplaner, lönekartläggning, löneanalys och handlingsplan för jämställda löner. Som
facklig organisation företräder vi även medlemmar vid diskrimineringstvister.
Kultur och värderingar
Varje arbetsplats eller organisation styrs av en kultur, värderingar och normer som vi alla är
bärare av eller i varje fall blir en del av. Till vissa delar uttalad och till andra delar outtalad.
För att kunna förändra värderingar och bryta mönster måste först värderingar och normer
synliggöras. Det är viktigt att våga ifrågasätta gällande normsystem och attityder.
Läkarförbundet anser att en diskussion måste föras om de normer och värderingar som råder
inom läkarkåren och dess effekter för kvinnor och för män. Vilket arbete premieras eller
synliggörs på kliniken/avdelningen? Vem får tillgång till forskningsmedel? Vem gör vad på
arbetsplatsen? Varför? Läkarkåren äger frågan om sin egen kultur och organisation.
Läkarförbundet vill arbeta för att belysa genus betydelse för normer och värderingar inom
läkarkåren.
Arbetsformer och arbetstider
Läkarförbundet arbetar för att alla läkare ska ha goda arbetsförhållanden och arbetstider.
Arbetsförhållandena ska inte utgöra hinder för någon läkare att välja specialitet eller
inriktning.
Vad som är goda arbetsförhållanden och arbetstider varierar från person till person. Individens
behov av att anpassa sina arbetsförhållanden varierar över tiden. Det kan handla om gravida
läkare, småbarnsföräldrar, eller äldre läkare 55+ som vill trappa ner. Det är viktigt att
möjlighet ges till individuella och flexibla arbetstidslösningar, flextidsavtal och deltidsarbete.
I samband med att lokala arbetstidsavtal tecknas ska jämställdhetsaspekten särskilt beaktas
t.ex. genom att i detta sammanhang ställa frågor som; Kan deltidsarbetande ”flexa” på samma
villkor som heltidsarbetande? Arbetar läkare jour och beredskap i paritet med
tjänstgöringsgrad? Förläggs gemensamma möten på tider som underlättar deltagande för alla
läkare? Läkarförbundet ska delta i och påverka det lokala arbetet för en bättre arbetsmiljö
genom att samverka i utformningen av jämställdhetsplaner och att aktivt delta i det
systematiska arbetsmiljöarbetet.
Läkarförbundet ska bevaka att arbetsgivare följer de riktlinjer för jour och beredskap,
arbetstider samt arbetsmiljöfrågor i övrigt som anges i lag, kollektivavtal och
arbetsmiljöpolitiska program. Genusperspektivet ska beaktas när centrala och lokala
arbetstidsavtal tecknas och effekter för kvinnor respektive män av sådana avtal ska särskilt
belysas. Läkarförbundet ska stödja kollegor som önskar deltid, exempelvis genom att
tillvarata möjligheter att dela tjänsteutrymme. Förbundet vill medverka till att nya och
okonventionella arbetstidslösningar utarbetas och att möjligheten till individuella
arbetstidslösningar uppmuntras.
Hälsa
Läkare arbetar idag under mycket pressade arbetslivsförhållande - förhållanden som finns väl
dokumenterade i flera regionala och nationella arbetsmiljöundersökningar. Som en
konsekvens ser vi tecken till ohälsa i form av ökat antal sjukskrivningar bland läkare samt
tidigarelagda pensionsavgångar.
På senare tid har den ökande ohälsan och sjukskrivningarna inom läkarkåren
uppmärksammats. Det är i synnerhet de kvinnliga läkarnas högre sjuktal, framförallt avseende
långtidssjukskrivning, i förhållande till de manliga läkarnas som har satt fokus på läkarnas
arbetsvillkor och arbetsmiljö ur ett genusperspektiv.
Läkarförbundet deltar i en internationell studie om ”Organisation och hälsa bland läkare på
universitetssjukhus i fyra europeiska länder”*). Studien ställer frågan om – Vilken inverkan
har nationella ramverk, kön, sjukhusets struktur och organisationskultur på läkares hälsa?
Läkarförbundet arbetar aktivt för att alla läkare ska få en god arbetsmiljö.
Föräldraskap
Läkarförbundet arbetar för att ingen läkare ska missgynnas i sitt yrkesliv på grund
av föräldraskap.
Enligt Jämställdhetslagen ska arbetsgivaren underlätta för både kvinnliga och manliga
arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap. I bestämmelsen ligger att
arbetsgivaren har en skyldighet att inte försvåra för förälder som vill utnyttja sin rätt till
föräldraledighet. Genom att se över t.ex. arbetsorganisation och arbetstider kan möjligheter
skapas som underlättar kombinationen av arbete och föräldraskap. Enligt
föräldraledighetslagen ska ingen arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet behöva tåla
sämre villkor än andra vare sig det gäller löneutveckling under ledigheten, fortbildning eller
kompetens- och karriärutveckling.
Läkarförbundet ska arbeta för att möjliggöra individuella arbetstidslösningar för
småbarnsföräldrar i syfte att underlätta möjligheterna att kombinera arbetsliv och
föräldraskap. Läkarförbundets lokalföreningar ska bevaka föräldralediga läkares rätt till
löneutveckling även under föräldraledigheten och att lönesamtal genomförs före eller under
föräldraledigheten. Läkarförbundet vill särskilt uppmuntra manliga läkare att utnyttja sin rätt
till föräldraledighet. Läkarförbundet arbetar för att gravida läkares rätt att befrias från
jourtjänstgöring stärks.
Genusperspektiv i utbildningen
Läkarförbundet anser att det är viktigt att köns betydelser i organisationen och kvinnors och
mäns olika villkor i arbetslivet uppmärksammas i läkarutbildningen. Att höja kunskapsnivån
om genus skapar en förståelse för genus betydelse och inverkan i rollen som läkare både
organisatoriskt och i relationen patient – läkare.
Organisation och ledarskap
Läkarförbundet arbetar för att chef- och ledarskapet i hälso- och sjukvård innehas av läkare
och för att alla läkare får en adekvat ledarskaps- och chefsutbildning, i vilken kunskap om
maktstrukturer, genusperspektiv och jämställdhetsarbete ingår. Ledningens insikt, kunskaper
och inställning i jämställdhetsarbetet är av största vikt för att ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete ska kunna bedrivas.
En jämn könsfördelning på olika nivåer i en organisation och inom olika specialiteter är till
gagn för verksamheten. Läkarförbundet ska främja kvinnliga läkares kompetensutveckling
inom områdena administration och ledarskap i syfte att öka andelen kvinnor i ledande
positioner. Läkarförbundet ska aktivt delta vid rekrytering av chefer och ledare och
uppmuntra läkare av underrepresenterat kön att söka sådana befattningar.
Läkarförbundet arbetar för att kvinniga och manliga läkare ska ha samma goda villkor för och
möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Vi anser att det är av största betydelse att
fler kvinnor avancerar och blir ledare och chefer. Det är viktigt att fler kvinnor kan konkurrera
framgångsrikt i den akademiska karriären.
Lön och befattning
Läkarförbundet arbetar för att könsneutrala villkor för läkares arbetsliv och karriär. Det
innebär att lön och övriga anställningsvillkor inte ska vara olika på grund av kön.
Av Läkarförbundets Medlemsundersökning 03 framgår att drygt 80 % av kvinnorna, men
mindre än 40 % av männen, anser att det finns löneskillnader mellan kvinnliga och manliga
läkare som beror på kön. Det är en anmärkningsvärd skillnad i synnerhet med tanke på att
samma fakta finns tillgänglig för båda grupperna.
Löneavtalen för de flesta av förbundets medlemmar bygger på att lönen ska vara individuell
och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. En förutsättning för att en sådan
lönesättning ska fungera är att arbetsgivaren arbetat fram långsiktiga lönepolitiska riktlinjer
och lönekriterier. Läkarförbundet ska arbeta för att både lönepolitik och lönekriterier är
könsneutrala.
Enligt jämställdhetslagen är arbetsgivare skyldig att årligen kartlägga och analysera
bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor samt löneskillnader mellan
kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt.
Förekommande löneskillnader ska bedömas huruvida de har ett direkt eller indirekt samband
med kön. Läkarförbundet har i detta arbete en nyckelroll som facklig organisation.
På en strukturell nivå har kvinnor - med få undantag - inom samtliga befattningsgrupper inom
läkarkåren lägre lön och sämre lönespridning än män. Kvinnliga läkare avancerar
långsammare än sina manliga kollegor. Endast i viss utsträckning kan löneskillnaderna
förklaras av andra faktorer än kön. Därför måste fortsatt särskilda insatser kontinuerligt göras
för att höja kvinnliga läkares löner, i syfte att eliminera skillnader mellan kvinnliga och
manliga läkares löner som beror på kön. Läkarförbundet har också i detta arbete en nyckelroll
som facklig organisation.
Specialitetsval och löneskillnader mellan
specialiteterna
Ett av målet för Läkarförbundets jämställdhetsarbete är att kvinnliga och manliga läkare skall
välja yrkesinriktning och karriär efter fallenhet och intresse utan att hindras av
traditionsbundna föreställningar, arbetsförhållanden, normer eller värderingar. Möjligheterna
att kombinera yrkesarbete med ansvarstagande för familj och hem är också betydelsefulla
faktorer. Alla individer måste ges möjlighet till ett fritt yrkesval och att kunna vidareutvecklas
och göra karriär inom sitt yrke.
Läkarutbildningen har en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Mellan könen finns stora
skillnader vid val av specialitet, avancemang inom yrket och forskningskarriär. Flera
specialiteter domineras till 90 procent eller mer av män. Kvinnorna dominerar inte lika
markant i någon specialitet. Läkarförbundet avser att göra en analys av de bakomliggande
orsakerna till ”könsmärkning” av specialiteterna samt en handlingsplan för hur läkarkåren ska
bli mer jämställd avseende specialitetsval.
Forskning och fortbildning
Studier inom kvinno- och könsforskningen både i Norden och internationellt visar att
kvinnliga forskare avancerar långsammare, är underrepresenterade på prestigefyllda platser,
har lägre lön, får färre artiklar publicerade och har mindre medel till sitt förfogande.
Läkarförbundet anser att jämställdhetsaspekten skall beaktas vid anställning av professorer,
lektorer, doktorander och forskarassistenter så att könsfördelningen avspeglar
rekryteringsunderlaget. Jämställdhetsaspekten ska också beaktas vid tillsättning av
tjänsteförslagsnämnder och forskningsråd och positiv särbehandling av underrepresenterat
kön skall tillämpas för att uppnå jämn könsfördelning.
Läkarförbundet arbetar för att kvinnliga och manliga läkare ska ha samma goda och
könsneutrala villkor för forskning, kompetens- och karriärutveckling. Villkoren för kvinnliga
läkare att bedriva forskning efter disputation måste förbättras så att fler kvinnor fortsätter att
forska. Läkarförbundet anser att en diskussion om hur forskningsmedel fördelas - både vad
avser tid och pengar - bör föras.
Genusperspektiv i det fackliga arbetet
Läkarförbundets jämställdhetsarbete omfattar många olika områden och kräver en bred
kompetens om lönebildning, arbetsrätt, statistik, arbetslivsfrågor, organisationskultur mm.
Genusperspektivet ska genomsyra allt förbundsarbete. Alla som är engagerade i
förbundsarbetet, såväl förtroendevalda som tjänstemän, skall arbeta med genusperspektiv och
ha god kunskap inom området.
Läkarförbundet ska erbjuda lämplig utbildning inom området både för fackliga förtroendemän
och tjänstemän. I centralt anordnade fackliga förtroendemannakurser ska utbildningsinslag
med genusperspektiv ingå.
Förbundsinflytande
Läkarförbundet vill uppnå en jämn fördelning av kvinnor och män i förbundsorgan och
förbundets föreningar. Det innebär att den kvinnliga representationen i styrelser och
beslutande församlingar måste ökas. Läkarförbundet ska aktivt rekrytera kvinnor både lokalt
och centralt så att målet uppnås. Underrepresenterat kön skall föreslås och utses till aktuella
poster så att en jämn fördelning uppnås.
Jämställdhetsaspekterna måste tydligare beaktas vid planering och uppläggning av arbetet
inom förbundsorganisationen och förutsättningarna för att kunna förena fackligt arbete med
föräldraskap måste förbättras. Detta gäller för såväl lokalt som centralt fackligt arbete.
En viktig åtgärd är att öka den kvinnliga representationen i delföreningarnas valberedningar.
Valberedningarnas arbete måste präglas av tydliga jämställdhetssträvanden. För fullmäktiges
valberedning är detta av särskilt stor betydelse. Vid delföreningarnas nomineringar till
centrala förtroendemannaposter måste jämställdhetsaspekterna också få konkreta uttryck
genom att föreningarna föreslår lika många kvinnor som män.
Referenslitteratur
Eriksson, Kristina, "Manligt läkarskapande, kvinnliga läkare och normala kvinnor – könsoch läkarskapande symbolik, metaforik och praktik", (2003, Gondolin)
Granqvist, Lena & Regnér, Håkan, "Löneskillnader mellan män och kvinnor - vad kan vi
lära oss av ekonomisk forskning?" (2003, SACO)
Hammarström, Anne, "Genusperspektiv på medicinen – två decenniers utveckling av
medvetenhet om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik", (2004,
Högskoleverket)
Hirdman, Yvonne, "Genus – om det stabilas föränderliga former", (2001, Liber)
Ljunglöf, Thomas, "Livslöner 2002" (2004, SACO)
Ljunglöf, Thomas & Pokarzhevskaya, Galina, "Därför tjänar män mer än kvinnor" (2003,
SACO)
Risberg, Gunilla, "I am solely a professional –neutral and genderless –on gender bias and
gender awareness in the medical profession", (2004, Umeå university)
Robertsson, Hans, "Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och
jämställdhet", (2003, Arbetslivsinstitutet)
Wahl, Anna m fl., "Det ordnar sig – teorier om organisation och kön", (2001,
Studentlitteratur)
Förnyat läkarprogram i Umeå. Bemötandet av patienter ska få tydligare genusperspektiv
(Läkartidningen nr 12 2003)
Få och spridda genusinslag i Umeås läkarprogram. Lärarna nyckelgrupp för att sjösätta
förslagen till förbättringar. (Läkartidningen nr 49 2003)
Genusperspektiv relevant för många av läkarutbildningens ämnen. Viktigt att betrakta män
och kvinnor med helhetssyn. (Läkartidningen nr 49 2003)
Lästips
Ambjörnsson, Fanny, "En klass för sig -genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer",
(2004, Ordfront)
Amundsdotter, Eva & Gillberg, Minna, "Den jämställda arbetsplatsen – en metodbok",
(2003, Bilda förlag)
Appendix nr 03, 04
Arrhenius, Sara, "En riktig kvinna –om biologism och könsskillnad" (1999, Atlas förlag)
de Beauvoir, Simone, "Det andra könet"
Björk, Nina, "Under det rosa täcket –om kvinnlighetens vara och feministiska strategier",
(1996, Wahlstöm och Widstrand)
Edström, Maria, "Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv" (SNS Förlag, 2002)
Elvin-Nowak, Ylva & Thomsson, Helene, "Att göra kön -om vårt våldsamma behov av att
vara kvinnor och män", (2003, Albert Bonniers Förlag)
Evengård Birgitta, redaktör, Women in White (2004, Stockholms läns landsting)
Faludi, Susan, "Backlash - kriget mot kvinnorna"
Faludi, Susan, "Ställd - förräderiet mot mannen"
Fridner, Ann, "Karrriärvägar och karriärmönster bland disputerande läkare och medicinare",
(2004 Uppsala university library)
Gemzöe, Lena, "Feminism", (2002, Bilda förlag)
Holmberg, Carin, "Det kallas manshat – en bok om feminism" (2003, Modernista)
Holmberg, Carin, "Det kallas kärlek – en socialpsykologisk studie om kvinnors
underordning och mäns överordning bland unga jämställda par" (1999, Anamma Böcker AB)
Lindgren, Gerd, "Klass, kön och kirurgi – relationer bland vårdpersonal i
organisationsförändringarnas spår", (1999, Liber)
Wennerås, Christina & Wold, Agnes, "Nepotism and sexism in peer revive", (Nature vol
387 1997)
Zilg, Brita m fl., "Fittstim"
Statens Offentliga Utredningar
Makt att forma samhället och sitt eget liv - jämställdhetspolitiken mot nya mål, SOU 2005:66
Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen, SOU 2005:66
Den könsuppdelade arbetsmarknaden, SOU 2004:43
Mansdominans i förändring – om ledningsgrupper och styrelser, SOU 2003:16
Genussystemet – maktutredningen, SOU 1990:44
