Remissyttrande angående de preliminära
Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser
vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Sektionen för Psykiatri och Psykosomatik inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
vill i detta yttrande lyfta fram aspekter som vi anser i otillräcklig utsträckning beaktats i de
preliminära riktlinjerna. Sektionen utgör en facklig professionssammanslutning med ca: 670
medlemmar vilka arbetar inom psykiatrisk vård och med psykisk ohälsa.
Vikten av att arbetsgrupperna kring riktlinjerna har en tvärprofessionell
sammansättning
I de framtagna riktlinjerna poängteras att vissa åtgärder rangordnas högt trots att god visad
effekt saknas, när området har en stark angelägenhetsgrad. Sjukgymnastförbundet stödjer
detta förhållningssätt. Vissa områden inom hälso- och sjukvården är mindre beforskade än
andra. Om man inom dessa områden endast skulle förorda insatser med starkt vetenskapligt
stöd skulle vården utarmas och viktiga och angelägna insatser skulle inte komma patienterna
till godo. Men vi vill samtidigt starkt understryka att detta förhållningssätt ställer stora krav på
att representanter för vårdens alla aktörer involveras i framtagandet av riktlinjerna. Det finns
en uppenbar risk att angelägenhetsgraden bedöms högre för insatser man som professionell
expert är väl förtrogen med och till fullo förstår. På motsvarande sätt kan insatser som
prioriteringsgruppen har bristande kunskap om och erfarenheter av ges låg prioritet. I
framtagandet av de aktuella riktlinjerna fanns ingen sjukgymnast representerad och
Sjukgymnastförbundet anser att detta är en brist som också avspeglas i riktlinjerna.
De kroppsliga symtomen är inte tillräckligt beaktade i riktlinjerna
Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har i stor utsträckning olika
kroppsliga besvär. Sjukgymnastförbundet anser att man inte i tillräcklig omfattning tagit
hänsyn till detta i riktlinjerna. I den gängse uppdelningen mellan psykiatri och somatik får
dessa besvär alltför litet utrymme. Kroppsliga besvär som smärta, muskelspänningar,
vegetativa symtom, perceptuella svårigheter som onormala kroppsupplevelser, störning av
kroppsuppfattning och olika rörelsesvårigheter är vanligt förekommande. Dessa försvårar
patienternas möjlighet till återhämtning och orsakar ett stort lidande och bör därför få en ökad
uppmärksamhet i riktlinjerna.
Då vi anser att dessa svårigheter utelämnats i riktlinjerna bifogar vi ett dokument som mer
utförligt beskriver några forsknings- och erfarenhetsbaserade synpunkter på kroppsorienterad
behandling för patienter med schizofreni. Denna sammanställning visar på den kliniska
relevansen i en intervention som Basal Kroppskännedom. Detta, i kombination med brist på
andra mer evidensbaserade metoder, för kroppsliga symtom och funktionssvårigheter anser vi
motiverar en högre prioritering av Basal Kroppskännedom, än de nio i preliminära
riktlinjerna.
LSR/SEKTIONEN FÖR PSYKIATRI OCH PSYKOSOMATIK
Organisationsnummer
E-post
Postgiro
82 60 00 -9207
[email protected]
82 41 86-1
Alternativa behandlingsmetoder till läkemedel
De aktuella riktlinjerna är avgränsade till psykosociala insatser och i ett senare skede ska
läkemedelsbehandling tas upp. Vi vill poängtera vikten av att man i detta fortsatta arbete
beaktar att det finns alternativa behandlingsmetoder till läkemedel mot oro och ångest. Vi
tänker då framför allt på avspänningsbehandling, fysisk träning/aktivitet och
kroppskännedomsträning. Även om kontrollerade studier just för denna patientgrupp i stor
utsträckning saknas så finns kunskap om positiva behandlingseffekter när det gäller andra
patientgrupper med dessa symtom och det finns även teoretiska förklaringsmodeller som
stödjer behandlingsmetoderna. Många människor känner också av olika anledningar motvilja
mot att använda läkemedel och det är då av vikt att man inom hälso- och sjukvården kan
erbjuda alternativ.
Vikten av en allsidig kompetens i teamet runt patienten
Alltför få patienter inom psykosvården får idag tillgång till sjukgymnastisk kompetens och på
många platser i landet saknas kompetensen helt, vilket är mycket otillfredsställande ur
patientsynpunkt. Patienterna behöver specifika insatser för sina olika kroppsliga symtom, inte
bara när dessa är livshotande. Sjukgymnasterna erbjuder en gedigen bedömning och olika
behandlingsinsatser för patientens kroppsliga symtom och reaktioner.
Speciellt insatser för förstagånginsjuknade i psykos bör inkludera tillgång till sjukgymnastisk
bedömning och behandling. Flertalet patienter genomgår en fas där ångesten för den egna
kroppen, skrämmande förändringar i kropps- och självupplevandet och olika kroppsliga
reaktioner i samband med och efter psykosen är det mest framträdande problemet. Att
genomgå en psykos är i sig ett trauma vilket sliter hårt även på kroppen och dess funktioner.
På de ställen sjukgymnasten ingår i teamet kring nyinsjuknade erbjuds goda möjligheter för
adekvat omhändertagande vilket även optimerar andra vårdgivares möjligheter att fortsätta sitt
psykossociala arbete inom andra områden. Sjukgymnastförbundet anser att det i riktlinjerna
bör lyftas fram att sjukgymnastisk kompetens ska ingå i teamet runt personer med schizofreni
och schizofreniliknande tillstånd.
Lena Hedlund
Ordförande i Sektionen för Psykiatri och Psykosomatik
inom sjukgymnastförbundet
Specialistkompetent inom psykiatri och
psykosomatik
LSR/SEKTIONEN FÖR PSYKIATRI OCH PSYKOSOMATIK
Organisationsnummer
E-post
Postgiro
82 60 00 -9207
[email protected]
82 41 86-1
