Lunds Universitet
NEKK21
Nationalekonomiska institutionen
Sophia Julander
871108-0401
NEKK01
VT2010
Handledare: Pontus Hansson
HIV/AIDS – epidemi
som påverkar tillväxt?
En teoretisk och empirisk undersökning av
sambandet mellan HIV/AIDS och tillväxt med
Afrika söder om Sahara som kontext
Key words: HIV/AIDS, sub-Saharan Africa, economic growth
Sophia Julander
2
2
3
Abstract
This study is motivated by the low GDP per capita growth and high rates of HIV/AIDS in
sub-Saharan Africa. HIV/AIDS has according to the literature severe impact on both
economic and socioeconomic variables, such as lowering the work force and reducing the
demand for education. HIV and poverty implies a vicious cycle, since poverty leads to more
sensitiveness for the disease, and the disease leads to more poverty. A regression analysis was
conducted with GDP per capita growth rate as the independent variable and several
explanatory variables relating to economic growth. Focus was on the variable which indicated
the prevalence of HIV/AIDS among the population. The result from the regression showed
that HIV/AIDS did not have a statistically significant impact on economic growth.
3
4
Innehållsförteckning
1
Inledning
6
6
1.2 Metod
6
1.3 Disposition
7
1.4 Bakgrund
7
1.4.1 Introduktion till tillväxt
7
1.4.2 Tillväxt i Afrika söder om Sahara
8
1.4.3 Tillväxtmisslyckandets orsaker
9
1.4.4 HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara
10
1.5 Tidigare forskning
10
1.6 Avgränsning
11
2
1.1 Syfte och frågeställning
AIDS/HIV
2.1 Vad är HIV/AIDS?
13
2.2 Faktorer som driver smittan vidare
14
2.3 HIV/AIDS påverkan på ekonomin
16
2.3.1 Ekonomiska effekter
16
2.3.2 Arbetskraft
16
2.3.3 Hushållen
16
2.3.4 Offentliga investeringar och sparande
17
2.3.5 Utländska direktinvesteringar
17
2.3.6 Företagskostnader
18
2.3.7 Socioekonomiska effekter
18
2.3.8 Föräldralösa barn
18
2.3.9 Humankapital –kvalité och kvantitet av utbildning
19
Tillväxt
3
13
20
3.1 Vad är ekonomisk tillväxt?
20
3.2 Solow-modellen
20
3.3 Solow-modellen i steady state
22
4
5
4
Presentation och motivering av variabler
24
4.1 Tillväxt i BNP per capita
24
4.2 Förekomst av HIV/AIDS
24
4.3 Jämställdhet
25
4.4 Humankapital – kvalité och kvantitet på utbildning
26
4.5 Befolkningstillväxt
27
4.6 Ekonomisk frihet
27
4.7 Investeringar
29
4.8 Infrastruktur
39
5
Regressionsanalys
6
30
5.1 Multipel regressionsmodell och OLS-estimatorn
30
5.2 Hypotesprövning
31
5.3 Multikolinjäritet, heteroskedasticitet och autokorrelation
32
Resultat och analys
33
6.1 Problem med data
33
6.2 Resultat från regressionen
34
6.3 Resultat från ytterligare beräkningar
34
6.4 Analys
35
6.5 Slutsats
37
6.6 Förslag på fortsatt forskning
37
7
Sammanfattning
39
8
Referenser
40
8.1 Litteratur
40
8.2 Elektroniska källor
41
Appendix A
42
Appendix B
44
5
6
1.
1.1
Inledning
Syfte och frågeställning
HIV är idag den infektionssjukdom som dödar mest människor världen över, med svindlande
2 miljoner nya döda år 2008. 33,4 miljoner människor lever idag med AIDS, och av dessa bor
95 procent i låginkomst- och medelinkomstländer som generellt uppvisar en låg tillväxttakt.1
Syftet med denna uppsats är undersöka om det finns något samband mellan förekomst av
HIV/AIDS i ett land och landets ekonomiska tillväxt. Svaret på frågeställningen Har
HIV/AIDS påverkan på ekonomisk tillväxt? examineras teoretiskt och empiriskt.
1.2
Metod
Metoden som kommer att användas är både teoretisk och empirisk. Inledningsvis ges en
teoretisk referensram där HIV/AIDS behandlas. Först ges en redogörelse för vad sjukdomen
innebär samt vilka faktorer som påverkar spridningen av sjukdomen. Vidare söks svaret på
frågeställningen i teorin, och en sammanställning görs av vad litteraturen och tidigare
forskning visat.
För att kunna kontrollera för hur väl teorin är förankrad i verkligheten utförs en empirisk
undersökning. Den går ut på att utföra en regressionsanalys där ekonomisk tillväxt ställs upp
som beroende variabel. HIV/AIDS påverkan på ekonomisk tillväxt är fokus i uppsatsen, dock
måste andra variabler som anses påverka ekonomisk tillväxt inkluderas i regressionsanalysen,
för att den ska vara trovärdig. I urvalet av andra tillväxtvariabler att kontrollera för används en
erkänd tillväxtmodell, Solow-modellen som stöd. De variabler som enligt Solow-modellen
påverkar tillväxt inkluderas i regressionsanalysen. Det är dock inte tillräckligt ur den här
uppsatsens utgångspunkt att enbart tillförlita sig på Solow-modellen som stöd för
regressionsanalysen. Därför används ytterligare variabler som enligt litteraturen anses påverka
tillväxt. Slutligen ser regressionsmodellen ut som följer:
Ekonomisk tillväxt = intercept + HIV/AIDS + jämlikhet + befolkningstillväxt + infrastruktur
+ investeringar + utbildningskvalité + utbildningskvantitet + ekonomisk frihet + felterm.
1
Världshälsoorganisationen (18-04-2010) http://www.who.int/hiv/pub/highlights_key_facts/en/index.html
6
7
Data för dessa olika variabler hämtas i olika internetbaserade databaser. Resultatet från
regressionsanalysen indikerar om det finns något statistiskt säkerställt samband mellan
HIV/AIDS och ekonomisk tillväxt. För att komplettera regressionsanalysen utförs även vidare
matematisk analys av data. Genom att jämföra de empiriska resultaten med teorin kan
slutsatser dras.
1.3
Disposition
Inledningsvis byggs en teoretisk referensram upp som fungerar som plattform för vidare
ekonomisk analys. I kapitel två ges en utförlig genomgång av HIV/AIDS och både faktorer
som påverkar spridningen av smittan samt ekonomiska och socioekonomiska effekter
behandlas. Kapitel tre fokuserar på ekonomisk tillväxt, och tillväxtens grunder klargörs. Där
behandlas även Solow-modellen som är en tillväxtmodell av extra intresse för denna uppsats.
Vidare i kapitel fyra presenteras och motiveras de variabler som senare används i
regressionsanalysen. För att kunna förstå och tolka resultaten görs en genomgång av
grundläggande ekonometriska begrepp i kapitel fem. I kapitel sex genomgås resultaten från
regressionsanalysen, med efterföljande analys. För att få en överblick av uppsatsen finns en
sammanfattning i kapitel sju. Slutligen finns referenser att tillgå i kapitel åtta.
För att ytterligare åskådliggöra motivet och syftet med uppsatsen krävs en relevant
sammanfattning av bakgrunden. Därför följer nu i det inledande kapitlet en redogörelse för
Afrikas tillväxt och förknippade problem. En kort inblick ges också till HIV/AIDS och
förekomsten i Afrika.
1.4
1.4.1
Bakgrund
Introduktion till tillväxt
Ekonomisk tillväxt är nationalekonomins äldsta såväl som yngsta ämne. Äldsta på så sätt att
det redan under sjuttonhundratalet debatterades, då Adam Smith publicerade den ännu idag
välkända Wealth of Nations. Efter detta följde nästan ett sekel av fortsatt diskussion om
ekonomisk tillväxt och dess drivkrafter. Under den efterföljande viktorianska eran föll dock
7
8
ämnet lite i skymundan, och det dröjde ända tills andra världskriget slut innan ekonomisk
tillväxt åter stod på agendan. Denna renässans för ämnet har hållit i sig fram tills idag då
ekonomisk tillväxt är ett ständigt aktuellt ämne för studier och debatt.2
Åtskilliga är de ekonomer som har sökt svaret på varför vissa länder kan bli rika medan
andra tycks fast i fattigdom, däribland Solow, Romer, Lucas och Barro. Forskningen på detta
område har dock gett relativt blygsamma resultat vilket vittnar om hur komplicerat ämnet är.
Det finns en moralisk aspekt av ämnet som förhindrar att enkla slutsatser kan dras. Vad är
tillväxt? Enligt definitionen är det en ökning av landets samlade produktion av varor och
tjänster. Dock är det betänkligt om tillväxten i sig är ett mål. Är det inte snarare hur tillväxt
påverkar människor som är intressant? Klart är att ekonomisk tillväxt är en outsinlig källa till
diskussion. I nästkommande avsnitt redogörs för Afrika söder om Sahara, en av världens
fattigaste platser, och dess väg mot tillväxt.3
1.4.2
Tillväxt i Afrika söder om Sahara
De flesta afrikanska länder frigjordes från kolonialstyret under tidigt 60-tal, och uppvisade i
ett decennium därefter en relativt snabb tillväxttakt. Dock ändrades detta under 70-talet då
oljekrisen drabbade världens ekonomier och de afrikanska ländernas ekonomier kom i
obalans. Detta ledde till ekonomisk tillbakagång så pass allvarlig att i början av 80-talet hade
de flesta länder så stora skulder att de hade svårigheter att få fortsätt stöd från biståndsgivare.
En period av ekonomiska reformer inleddes som skedde i syfte att nå makroekonomisk
stabilitet. Reformerna nådde dessvärre inte sitt syfte, utan enbart ett fåtal länder lyckades
uppvisa en ökad BNP per capita. Vissa länder uppvisade till och med en dalande BNP per
capita under denna period fram till 1995. Då vände dock trenden något och en generell ökning
av BNP per capita kunde observeras i Afrika, och denna svaga tillväxt har fortsätt under 90talet och fram tills idag.4
Faktum kvarstår dock att Afrika under de senaste decennierna har haft den sämsta
ekonomiska tillväxten i världen. Även idag uppvisar Afrika lägst tillväxttakt och det är på
denna kontinent fattigdomen är som mest utbredd. Detta ska sättas i relation till dels de
industrialiserade länderna där en årlig tillväxt är observerbar men även till motsvarande
2
Abramowitz, Tankar om tillväxt, Kristianstad Boktryckeri AB, Kristiansstad, 2003.
Abramowitz
4
Bigsten, A., Durevall, D, The African Economy and it’s role in the world economy, Elanders Sverige AB,
Mölnlycke, 2008.
3
8
9
asiatiska utvecklingsländer som har uppvisat stor tillväxt och konvergerat med
industriländerna. Med Afrikas rikedom på råvaror och naturtillgångar samt dess billiga
arbetskraft i åtanke motiveras begreppet Afrikas tillväxttragedi.5
1.4.3 Tillväxtmisslyckandets orsaker
Det finns olika förklaringar och teorier till att tillväxten har misslyckats så fatalt i Afrika, en
av dessa är naturresursförbannelsen. Som tidigare nämnts är Afrika rikt på naturtillgångar
såsom diamanter och jordbruk, men har inte kunnat dra full nytta av detta. När en naturresurs
är dominant i ekonomin trängs andra aktiviteter ut, aktiviteter som kanske hade varit viktigare
för den ekonomiska tillväxten. En naturresursbaserad tillväxt kräver dessutom mer av det
politiska systemet än en bredare form av tillväxt. Det krävs att det politiska systemet kan
hantera att inkomsterna från naturresurser ofta kommer i en klump, och då behöver skötas av
det politiska systemet så effektivt som möjligt. Det politiska systemet bör också vara fritt från
korruption, för att undvika att pengar försvinner. Enligt detta resonemang fungerar tillväxt
baserat på naturresurser bättre i välutvecklade länder än i utvecklingsländer.
Vidare bör en riskfylld miljö och en avsaknad av socialt kapital nämnas, något som
observerats främst på Afrikas landsbygd. Socialt kapital är en kombination av sociala, legala
och politiska faktorer som antas skapa förtroende och stabila relationer mellan medborgarna.
Det anses vara en grundläggande pelare för en fungerande ekonomi. När det sociala kapitalet
är lågt är det dålig information, brist på tillit och dåliga försäkringar mellan marknadens olika
aktörer. Detta leder till att den ekonomiska aktiviteten dämpas och tillväxten missgynnas.
Ytterligare anledning till Afrikas svaga tillväxt kan vara att Afrika har dåliga geografiska
förutsättningar och är isolerade från omvärlden. Exempelvis är Afrikas bönder diskriminerade
på den europeiska marknaden, där deras varor kostar mer på grund av de tullar som EU
implementerar. Dessutom är Afrikas geografiska position negativ, då lokalisering i tropikerna
och att vara avskuren från vatten i studier har visats ha en negativ påverkan på tillväxt. Det är
även negativt att ha grannländer med ekonomiska problem, vilket i högsta grad är
förekommande i Afrika.
Slutligen bör nämnas samhälleliga faktorer som missriktad ekonomisk politik, dålig
infrastruktur, låg utbildningsnivå samt politisk instabilitet. Dessa faktorer grundar sig alla i
den tillväxthämmande politik som bedrivits. Undermålig politik kan hänföras till den etniska
5
Begsten & Durewall
9
10
fragmentering som skedde under kolonialtiden, och som lämnade djupa spår i Afrika. Under
kolonialtiden formades Afrika utan att hänsyn togs till etnicitet och historia. Detta har skapat
obalanser inom länder som gör att politiken i vissa fall inte blir rationell och rättvis, utan
snarare handlar om att försvara den egna gruppens intressen.6
1.4.4 HIV/AIDS i Afrika söder om Sahara
Det är tragiska siffror som möter den som undersöker HIV/AIDS utbreddhet i Afrika söder
om Sahara. Det är nämligen den region som är värst drabbad av HIV i världen. 67 % av alla
nyinfekterade bor i regionen. År 2008 smittades 1,9 miljoner människor, varav 390 000 barn,
med HIV i Afrika söder om Sahara, vilket förde upp det totala antalet människor med HIV till
22,4 miljoner. Samma år dog 1,4 miljoner människor en AIDS-relaterad död.7
1.5
Tidigare forskning
Den tidigare forskning som finns på samband mellan HIV/AIDS och ekonomisk tillväxt har i
stor utsträckning använt ekonometrisk metod där en regressionsanalys har utförts på
tvärsnittsdata, där exempelvis Bonnel är en av representanterna.8 Han fann i sin undersökning
HIV/AIDS: does it increase or decrease growth in Africa? från år 2000 att HIV/AIDS har en
negativ inverkan på BNP-tillväxten.
Andra forskare har fokuserat på framtiden, och med hjälp av simuleringsmodeller försökt
förutspå hur BNP kommer att påverkas av HIV/AIDS. I den ena av simuleringsmodellerna
ingår förekomst av HIV/AIDS och i den andra inte, och efter att beräkningarna gjorts jämförs
resultaten. Exempel på detta är Cuddington & Hancock som 1994 publicerade Assessing the
impact of AIDS on the growth path of the Malawian economy. Deras resultat visar att
tillväxttakten i BNP påverkas negativt av förekomst av AIDS. Ytterligare exempel på forskare
som använt sig av simuleringsmodeller är Roe & Smith i sin artikel Disease dynamics and
economic growth från år 2007. De använder sig av Sydafrika som exempel och finner i
samstämmighet med föregående forskare en negativ inverkan av sjukdomen.
6
Bigsten & Durevall
UNAIDS årliga rapport från år 2009. (18-04-2010)
http://data.unaids.org/pub/Report/2009/jc1700_epi_update_2009_en.pdf
8
Se exempelvis HIV/AIDS and economic growth: a global perspective (2000)
7
10
11
Dock är det inte alla undersökningar som har kommit fram till samma resultat. Exempelvis
Ashraf et al, 2009, som även de använder sig av simuleringsmodell, fann att en generellt
förbättrad hälsa har mycket lite inverkan på tillväxt i ett land. Ett intressant resultat som går
emot en stor del av forskningen.
Det som skiljer denna studie åt från tidigare är att länderna i urvalet är färre då enbart
länder i Afrika söder om Sahara inkluderas. Förhoppningsvis kan det vara en styrka i
jämförelse med andra studier som tittar på större områden, då länderna i Afrika söder om
Sahara har många likheter. Om ett statistiskt samband kan säkerställas mellan HIV och
tillväxt är det lättare att implementera åtgärder på en region som är relativt homogen.
En svaghet med tidigare studier som har använt sig av simulationsmodeller är att dessa
metoder i väldigt stor utsträckning bygger på antaganden. Det är inte ett observerat skeende
som analyseras utan något som antas kommer att ske i framtiden. Enligt denna uppsats
utgångspunkt är det för långt ifrån verkligheten för att vara en attraktiv metod.
1.6
Avgränsning
Det är nödvändigt att göra avgränsningar för att kunna utföra den tänkta studien på ett
tillfredsställande sätt. Fokus är Afrika söder om Sahara, vilket motiveras av den höga frekvens
av HIV-smittade som finns i denna region. Vidare är det en del av världen som är mycket
drabbad av fattigdom och har uppvisat en låg tillväxttakt. Med stöd av dessa fakta görs
avgränsningen av länder att undersöka till de länder som finns i Afrika söder om Sahara.
De tidsperioder som används för ekonomisk tillväxt är 1997 till 2007 och för HIV/AIDS
1996 till 2006. Ett genomsnitt för respektive elvaårsperiod och land har räknats fram, detta för
att inga fluktuationer som inte är representativa för perioden skall påverka resultatet av
regressionen. Det kan argumenteras för att en elvaårsperiod är en för kort period att mäta
tillväxt, dock bör läsaren ha i åtanke att det är HIV/AIDS och dess påverkan på tillväxt som är
fokus för uppsatsen. Data för insjuknade är inte tillräckligt täckande för HIV under 80-talet
och början av 90-talet för att det skulle bli användbart för denna undersökning. Vidare är
syftet att få fram ett resultat som känns relativt aktuellt i tiden. Om exempelvis 80-talet hade
undersökts så hade förmodligen så pass mycket av förhållanden redan förändrats vilket skulle
göra implikationerna av resultatet inaktuella. Det går att dra mer slutsatser om dagens
samhälle med en aktuellare studie.
11
12
Anledningen till att HIV/AIDS börjar mätas ett år innan tillväxten är att HIV inte drabbar
direkt, utan att det kan gå några månader eller mer innan sjukdomen slår till, för mer
utförligare beskrivning hänvisas till avsnitt 2.1. Alltså vore det felaktigt att räkna med en
direkt effekt på tillväxten i BNP per capita. Om undersökningen hade gjorts i industriländer
hade en längre period varit rimlig att använda, men i utvecklingsländer finns inte samma
tillgång till bromsmediciner och bra sjukvård, vilket gör att sjukdomen slår till relativt fort.
Vidare har det varit nödvändigt att avgränsa antalet variabler att använda i
regressionsmodellen. Urvalet av dessa följde vissa kriterier. För det första skulle variablerna
med stöd i litteratur och tidigare forskning alternativt ekonomisk modell kunna motiveras som
faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt är dock en komplex fråga där
det inte finns något givet svar på vad som genererar tillväxt; det finns följaktligen en uppsjö
av teorier och modeller som menar att tillväxt generares på det sättet de visar. Detta leder till
nästa kriterium, nämligen att data skulle vara åtkomligt för de länder som valts in i studien.
Detta gjorde att antal möjliga variabler minskade något på grund av tillgänglighet. Sedan
återstod bara att göra ett urval grundat på genomgången litteratur och tidigare kunskaper inom
ämnet, samt ta hjälp av tidigare forskning.
12
13
2
AIDS/HIV
2.1 Vad är HIV/AIDS?
Historien om HIV börjar 1983, då det första fallet diagnostiserades.9 Human
immunodeficiency virus (HIV) är ett virus som tar sig in i kroppen och attackerar CD4-celler
samt immunceller, vilket leder till att kroppens immunförsvar reduceras kraftigt. När en
person blir infekterad med viruset påbörjas en kamp i kroppen mellan viruset och
immunförsvaret. Under den första perioden blir ett stort antal celler infekterade innan
immunförsvaret lyckas få temporär kontroll över viruset. Personen som är infekterad känner
av denna inre strid, men med ett vanligt test kan viruset ännu inte upptäckas. Under denna
period, som går under namnet fönsterperioden är den infekterade väldigt smittosam och bär
omkring många viruspartiklar i kroppen. I slutet av perioden, som kan vara allt från några
veckor till flera månader, insjuknar vanligtvis den infekterade i en influensaliknande sjukdom.
Fönsterperioden följs av en lång inkubationsfas, då miljontals celler attackeras och förstörs
av viruset dagligen, för att sedan reproduceras i lika hög takt. Emellertid kommer viruset att
kunna förstöra celler snabbare än vad de kan reproduceras, vilket leder till att antalet CD4celler så sakteliga börjar minska. En frisk människa har normalt 1200 CD4-celler per
mikroliter blod. Under infektionens utveckling sjunker antalet successivt, och när mängden
CD4-celler är lägre än 200 säger man att personen har Acquired immunideficiency syndrome
(AIDS).10
Det vanligaste i Afrika söder om Sahara är att infektionen sker via sexuell överföring då
osäkert sex praktiseras mellan en man och en kvinna. Vanligt förekommande är även att en
infekterad mamma ger viruset vidare till sitt barn, antingen via födseln eller via
bröstmjölken.11
Det finns än så länge inget botemedel mot HIV/AIDS, däremot kan bromsmediciner, vilka
även benämns ART efter engelskans anti retroviral therapies, förlänga och förbättra livet
avsevärt hos de smittade. Bromsmediciner reducerar gradvis virusmängden i kroppen och
stärker samtidigt CD-4 cellerna, vilket hjälper immunförsvaret att återhämta sig samt
förhindrar utvecklingen av opportunistiska infektioner. Dock finns denna typ av medicinering
9
The joint UN program on HIV/AIDS (2000) The Business Response to HIV/AIDS: Impact and lessons learned.
Barnett & Whiteside. AIDS in the Twenty-First century: Disease and globalization, PALGRAVE
MACMILLAN, Houndmills, 2002.
11
The joint UN program on HIV/AIDS (2000) The Business Respons to HIV/AIDS: Impact and lessons learned.
10
13
14
främst i västvärlden, och är än så länge för dyr för människor i utvecklingsvärlden.12 Under
mer än femton år har intensiv forskning pågått för att få fram ett vaccin mot HIV, men än så
länge har inget kunnat utvecklas. Det finns dessvärre inte särskilt mycket pengar att tillgå till
forskning, vilket möjligen kan bero på att HIV drabbar utvecklingsvärlden hårdast.13
2.2
Faktorer som driver smittan vidare
Det är ett tragiskt faktum att HIV-smittan har kunnat bli så utbredd. En rad samverkande
faktorer har gjort denna situation möjlig, och det är viktigt att försöka ringa in dem för att
kunna påbörja arbetet med att stoppa smittan.
HIV är förekommande i närapå alla världens länder, dock är den inte i närheten av att vara
så utspridd som den är i Afrika söder om Sahara. Dessa länder karaktäriseras av sin ihållande
fattigdom, vilket troligtvis kan vara en drivande faktor för smittan. Det finns ett tätt samband
mellan HIV och fattigdom, som bilder en negativ cirkel. Dels är ett fattigt hushåll mer
mottagligt för HIV i och med att de har mindre tillgång till information om HIV, mat,
utbildning, sjukvård och så vidare. Dålig generell hälsa gör att människan har mindre
motståndskraft om de blir smittade med HIV, vilket gör att AIDS utvecklas fortare. Den andra
delen av förhållandet mellan HIV och fattigdom är att HIV-smittan försämrar livet för de
redan fattiga och gör de ännu fattigare, i och med att en insjuknad människa förlorar sin
inkomst. En annan intressant faktor är att i ett fattigt, ojämnlikt samhälle har kvinnan mindre
kraft att säga nej till sex, alternativt kräva säkert sex. Det kan vara så att kvinnan är beroende
av mannen och inte har råd att avstå.14
En annan omständighet som tros underlätta för HIV-smittans framfart i Afrika söder om
Sahara är könssjukdomar. Könssjukdomar är mer eller mindre förekommande i dessa länder,
därtill är det vanligt att sjukdomarna inte behandlas eller behandlas med så kallade healers
och inte kliniskt. Detta är negativt eftersom obehandlade fall av könssjukdomar kan öka
risken för att viruset skall överföras sexuellt fem till tio gånger.
Människor flyttar och rör på sig över kontinenten, vilket leder till att nya sexuella partners
påträffas. Det innebär nya smittotillfällen. Även samlingsplatser såsom marknader och platser
för jordbrukshandel är speciellt utsatta för smittan.
12
Arrehag et al, The impact of HIV/AIDS on livelihoods, poverty and the economy of Malawi, Sida Studies,
2006.
13
Barret & Whiteside
14
Patterson, The African State and the AIDS Crisis, MPG Books Ltd, Cornwall,.2005.
14
15
Som nämnts ovan i samband med fattigdom som en spridningsfaktor, så är ojämlikhet
mellan könen av betydelse. Kvinnor är oproportionerligt smittade; det kan till och med hävdas
att HIV-epidemin är en kris som härrör från ojämlikhet. Dock ska det faktum att kvinnor rent
fysiologiskt löper två gånger så stor risk att smittas vid sexuell samvaro tas i beaktande15.
En ytterligare omständighet som underlättar för infektionens spridning över kontinenten är
vissa afrikanska samhällens syn på HIV. Det är vanligt förkommande med diskriminering och
stigmatisering av människor som är smittade med viruset, trots att det är så vanligt
förekommande. Infekterade människor förnekar i allt större utsträckning för sin omgivning,
och i viss mån kanske även för sig själva, att de bär på smittan. Som en följd av detta väljer de
att inte skydda sig vid sexuella kontakter och fortsätter på så sätt att sprida smittan vidare. En
annan negativ effekt av den förekommande diskrimineringen är att människor undflyr att söka
medicinsk hjälp. Sjukdomen lämnas i många fall obehandlad och AIDS kan utvecklas
snabbare i kroppen och ta sig värre yttringar.
Slutligen skall riskfyllt sexuellt beteende samt traditionella handlingar belysas som
faktorer att ta i beaktande. Regler och normer när det gäller rättigheter kring sexualitet
förefaller i vissa delas av Afrika söder om Sahara att skilja sig avsevärt från västerländska
motsvarande. Respekt för kvinnans vilja och kontroll över sin egen kropp bejakas inte, och
ibland förefaller det som att allt handlar om att maximera mannens njutning. Detta är ett
upprörande och stötande beteende i sig som borde bearbetas av humana skäl. Dock är det
även ett beteende som gör att spridningen av HIV-smittan underlättas, vilket gör det relevant
för den här uppsatsen. De sexuella beteende som åsyftas är exempelvis hur den sexuella akten
ska utföras på så sätt att sårbildning uppstår, något som underlättar för viruset att ta sig från
den ena partnern till den andra. Traditionella riter är exempelvis sådan som innefattar piercing
och skärsår, vilket ger upphov till ytterligare en smittokälla.16
Ovanstående faktorer har diskuterats som källor till epidemins framfart över Afrikas
kontinent. De åskådliggör att HIV/AIDS inte kan elimineras genom en enkla åtgärder.
HIV/AIDS speglar ojämlikheter och förlegad syn i humanitära frågor i en del afrikanska
samhällen som tar sig uttryck i en dödlig epidemi. För att HIV/AIDS ska kunna bekämpas
krävs att ekonomiska, sociala och medicinska krafter verkar tillsammans.
15
16
Patterson
Arrehag et al.
15
16
2.3
HIV/AIDS påverkan på ekonomin
Analogt med de två föregående punkterna som behandlar vad HIV innebär samt redovisar för
hur många som är smittade kan man anta att HIV/AIDS måste ha en negativ påverkan på
utveckling och ekonomisk tillväxt. Detta antagande stämmer väl överens med den relevanta
litteraturen, där många olika indirekta och direkta kostnader av sjukdomen tas upp. Dessa
kostnader torde leda till sämre förutsättningar för tillväxt i BNP per capita, något som
kommer att testas vidare i den empiriska analysen.
2.4.1 Ekonomiska effekter
2.4.2
Arbetskraft
HIV/AIDS drabbar människor när de är i sina mest produktiva år; de flesta blir smittade innan
de har fyllt tjugofem.17 Det innebär en direkt ekonomisk kostnad då tillväxttakten i
arbetskraften dras ner då potentiell arbetskraft insjuknar och så småningom dör. En reducerad
tillgång till produktiv och utbildad arbetskraft på marknaden uppstår, och att ersätta utbildad
arbetskraft är dyrt. De som inte insjuknar måste eventuell lägga tid på att vårda sjuka inom
hushållet. Vidare kan produktiviteten hos arbetskraften försämras när en insjuknad arbetare är
tillräckligt frisk för att arbeta men ändå mycket mer lågproduktiv än han eller hon hade varit
som frisk. Denna påverkan kan vara olika stor beroende på vilken sektor av ekonomin det är
och huruvida det finns mycket överskottsarbetare.18
2.4.3
Hushållen
När en eller flera familjemedlemmar insjuknar i HIV och hindras från att arbeta, leder det till
en direkt ekonomisk kostnad då en inkomstkälla för hushållet försvinner. Det genererar även
indirekta kostnader då utgifterna för sjukvård för familjen ökar, då medicinsk hjälp behöver
anlitas och mediciner inhandlas. Detta leder dels till att hushållen spenderar mindre pengar på
annan konsumtion, och dels till att hushållen minskar sitt sparande.
17
18
The joint UN program on HIV/AIDS, 2000.
Arrehag et al.
16
17
Främst är det kvinnorna i Afrika söder om Sahara som får fördela sin tid mellan arbetet
och att vårda en sjuk hemma. Det innebär att tid tas från deras arbete och innebär på lång sikt
att många kvinnor inte har möjlighet att nå upp till samma produktionsnivå som de skulle ha
gjort utan en sjuk i hemmet. Vidare bidrar det till en snedvridning av kvinnors deltagande på
arbetsmarknaden, där de i många fall redan är underrepresenterade.19
Att dö i AIDS är dyrare än andra sätt att dö. Det är dyr medicinering och den döende är
ofta lågproduktiv under en lång period. Dock överskuggas dessa kostnader av kostnaden för
begravning. Enligt siffror från bland annat Tanzania spenderade hushållen i snitt nästan 50
procent mer pengar på begravning än på medicinering. Detta problem fördjupas av att staten
alternativt den forne arbetsgivaren möjligtvis kan ge ekonomisk hjälp för medicinering och
sjukvård, medan kostnad för begravning i oftast faller helt och hållet på hushållen.20
2.4.4
Offentliga investeringar och sparande
Till följd av en utbredd epidemi förhindras en effektiv resursallokering, som enligt
nationalekonomi är mycket eftersträvansvärd. Detta beror på att staten på grund av stor
sjukdomsfrekvens tvingas investera pengar i sjukvård och förebyggande insatser. Arbete,
planering och samordnande av HIV-relaterade insatser är förutom själva ekonomiska utgiften
faktorer som kostar. Investeringar i infrastruktur, humankapital och fysiskt kapital prioriteras
bort för att lösa de mest akuta problemen. Enligt samma resonemang minskar även landets
sparande, då mindre utrymme ges för detta i budgeten.21
2.4.5 Utländska direktinvesteringar
Utländska investerare kan avstå från att investera i ett land om de misstänker att epidemin
kommer att påverka möjligheterna till god avkastning. En skadad arbetskraft avskräcker från
investeringar. En lägre nivå av utländska direktinvesteringar sinkar den ekonomiska
tillväxten, och det bildas alltså en negativ spiral. En lägre produktionsnivå i landet kan tvinga
inhemska företag som har möjlighet att flytta verksamheten till ett annat land.22
19
Arrehag et al.
Barnett & Whiteside
21
UNDES, 2010-04-25, http://www.un.org/esa/population/publications/AIDSimpact/91_CHAP_VIII.pdf
22
Cronstedt & Wieslander, A study on business impact and response to HIV/AIDS in South Africa, D-uppsats,
Handelshögskolan, Institutionen för nationalekonomi, 2003
20
17
18
2.4.6
Företagskostnader
De indirekta kostnaderna som företaget måste hantera är produktivitetskostnader till följd av
att människor är frånvarande från sina arbeten, alternativt mindre produktiva på grund av
sjukdom. Lönen betalas normalt sett ut trots produktionsbortfallet åsamkat av den insjuknade.
Indirekta kostnader som företaget möter är de kostnader som tillkommer då företagen
måste erbjuda de anställda bland annat hälsoförsäkringar, medicinska bidrag och sjukledighet.
En annan kostnad som företagen måste ta i beaktande är den kostnad det innebär att nyanställa
folk och utbilda de inom företaget.23
Det är ännu inte klarlagt hur marknaden påverkas av HIV.24 Ett fritt resonemang baserat
på ovanstående indirekta och direkta ekonomiska kostnader torde dock indikera en minskad
efterfråga på marknaden.
2.4.7
Socioekonomiska effekter
2.4.8
Föräldralösa barn
En annan kostnad som tillkommer av virusets skördade dödsoffer är de barn som blir
kvarlämnade. Dessa barn som förlorar en eller flera föräldrar i HIV/AIDS står plötsligt
ensamma i livet utan en vuxen som sörjer för de samt vägleder de. I avsaknad av mor- och
farföräldrar, som ofta får agera föräldrar när deras barn dött, finns det barnhem dit barnen kan
vända sig för hjälp. Vare sig det är samhället eller en utökad familj som får sörja för barnen
innebär det en stor extra kostnad för bland annat mat, kläder och skolgång. De barn som växer
upp utan föräldrar är i större utsträckning undernärda och har mindre möjligheter att lyckas i
livet. Ytterligare innebär det en kostnad i och med den förlorade kunskap som inte förs vidare
mellan generationerna. Detta är extra prekärt i familjer som livnär sig inom jordbruket, något
som är vanligt i utvecklingsländer.25
23
Cronstedt & Wieslander
Barnett & Whiteside
25
Arrehag
24
18
19
2.4.9 Humankapital – kvalité och kvantitet av utbildning
Efterfråga på utbildning går ner när HIV-epidemin sprider sig över landet, och på så sätt
bidrar även smittan till att urholka humankapitalet. Detta sker på grund av ett antal olika
anledningar. För det första ökar alternativkostnaden för att skicka barn till skolan, när pengar
från arbete är så väl behövt på grund av de extra kostnader som sjukdom i familjen medför.
Barnets utbildning blir en svårare prioritering att göra då familjen är i akut behov av pengar
till exempelvis mediciner. Vidare kan de direkta kostnader som det innebär att utbilda barn,
exempelvis skolböcker, själva utbildningen, skolutrustning bli en för stor utgift i den nya
ekonomiska situation som familjen befinner sig i. I Afrika söder om Sahara där utbredd
fattigdom i många fall gäller är det många familjer som med nöd och näppe klarar dessa
utgifter redan innan familjen drabbades av HIV.
Ytterligare kan man relatera den förkortade förväntade livslängden till lägre efterfrågan på
utbildning. Om kortare livstid är förväntad innebär det kortare tid att tjäna in de år som har
investerats i utbildning. Detta leder till att incitamenten ökar till att i stället börja arbeta tidigt
för att på så sätt få ihop kapital snabbare.26
Lägre andel barn i skolan kan även härledas till problemet med föräldralösa barn, vilket
behandlades ovan.
26
Bigsten & Durewall
19
20
3.0
3.1
Tillväxt
Vad är ekonomisk tillväxt?
Ekonomisk tillväxt är en ökning av den samlade produktionen av varor och tjänster i ett land.
Den samlade produkten går under välkänt namn, närmare bestämt BNP vilket är en
förkortning av bruttonationalprodukt. BNP definieras enligt följande:
BNP = privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + (export - import)
BNP har en tendens att växa över tiden, dock är det ingen stabil tillväxttakt som observerats.
Tvärtom fluktuerar BNP i så kallade konjunkturcykler, då perioder av snabb tillväxt följs av
perioder av avtagande tillväxt. Då dessa cykler observeras kan en långsiktig, underliggande
trend upptäckas som cyklerna fluktuerar kring. Det är denna trend som är intressant då tillväxt
skall mätas. Om det inte fanns några konjunkturcykler skulle ekonomin befinna sig i sin
långsiktiga position, vilket kallas steady state.
Steady state identifierar den jämvikt ekonomin är på väg emot. Ett land med både
befolkningstillväxt och teknologisk utveckling når sitt steady state då investeringar är lika
med kapital multiplicerat med deprecieringstakt, teknologisk utveckling och
befolkningstillväxt.27
3.2
Solow-modellen
Nobelpristagaren Robert Solow bidrog till tillväxtteorin med den ekonomiska modell som
kommer att hänvisas till i denna uppsats; Solow-modellen. Solow utvecklade modellen som
en reaktion på den tidigare dominerande Harrod-Domar-modellen där ett exogent linjärt
förhållande mellan arbete och kapital antogs. Solow ifrågasatte detta och förutsatte i stället
möjlighet till substitution mellan arbete och kapital samt avtagande avkastning för
produktionsfaktorerna. Antagandet om avtagande avkastning innebär att tillväxten i BNP per
27
Burda & Wyplosz, Macroeconomy, Ashford Colour Press Limited, Hampshire, 2005.
20
21
capita på sikt kommer att avstanna. Enligt Solow är det en högre sparkvot som är viktigt om
ett land vill nå högre tillväxt.28
Mankiw, Romer och Weil utvärderade modellen under 90-talet och kom fram till att en
modifikation av Solows uppställning skulle ge en bättre anpassning till verkligheten. Deras
argument för en modifiering var att arbetskraften i olika länder har olika nivåer av utbildning
och olika färdigheter. Deras utvidgning av modellen syftade till att förklara varför
avkastningen på fysiskt kapital i utvecklingsländer inte var så stor som Solows modell
implicerade. För att få in detta fenomen i modellen inkluderades humankapital, enligt
beteckningen nedan. Precis som i den ursprungliga modellen används Cobb-Douglas
produktionsfunktion:
Y = Kα (AH)1-α
(3.1)
Där Y står för aggregerad output, K står för kapital, A står för den befintliga världsteknologin
och H står för humankapital. Parametern α är ett tal mellan 0 och 1 som avgör kombinationen
av insatsfaktorerna. Funktionen uppvisar konstant skalavkastning vilket innebär att om alla
insatser dubbleras, dubbleras även produkten. Världsteknologin, A, är exogent given och har
tillväxttakten g.
Humankapitalet ackumuleras genom att individer spenderar tid på att utbilda sig i stället
för att jobba.
H = eψuL,
(3.2)
där H står för humankapital, u står för den tiden som en individ spenderar på utbildning, ψ är
en positiv konstant som mäter kvalitén på utbildningen, och slutligen L som står för det totala
antalet arbete som används i landets produktion. Om funktionen logaritmeras och deriveras
återstår ψ vilket alltså visar hur mycket humankapitalet ökar, angivet i procent. Om u är lika
med 0, vilket innebär att ingen tid läggs ner på utbildning, blir H lika med L vilket innebär att
all arbetskraft är outbildad. Parametrarna ψ och u antas vara konstanta, u är exogent given.
Det fysiska kapitalet, K, ackumuleras genom att en del av produktionen investeras i stället
för att konsumeras, vilket visas i nedanstående funktion:
28
För mer utförlig beskrivning av antaganden bakom Solow-modellen hänvisas till exempelvis Jones (2002)
21
22
K = sk Y – dk
(3.3)
där sk anger hur mycket av BNP som sparas och dK är deprecieringstakten av kapital, vilken
är konstant. Ett lands sparande likställs med ett lands investerande i och med att landet enligt
modellens antagande är slutet och ej utför någon handel. Följaktligen är det enda sättet att
investera genom kapitalackumulation.
3.3
Solow-modellen i steady state
För att lösa modellen för steady state, och på så sätt hitta dess jämviktsläge, divideras den
ursprungliga produktionsfunktionen med arbetskraften L, och skrivs som produktion per
arbetare enligt följande:
y = kα(Ah)1-α
(3.4)
där lilla y, k och h indikerar att variablerna blivit dividerade med L.
För att kunna gå vidare med lösandet av modellen krävs att begreppet steady state
klargörs. Steady state är ett tillstånd då kapital per arbetare är konstant, vilket ges schematiskt
av
∆k = 0
(3.5)
där ∆k visar förändringen i kapital-arbetskvoten över tiden. När kapital, output, konsumtion
och befolkning växer i konstant takt kallas tillståndet balanserad tillväxttakt och dessa
variabler kallas state variabler. gx står för en av dessa variablers tillväxttakt vid en balanserad
tillväxttakt, då följande förhållande gäller
gy = gk = g
(3.6)
g är som beskrivits ovan tillväxttakten i teknologin. Alltså innebär detta att enligt Solowmodellen så växer output per arbetare samt kapital per arbetare i samma takt som
tillväxttakten i teknologin. g behöver följaktligen vara inkluderat när Solow-modellen löses
för steady state.
22
23
För att vidare definiera state variabler används produktionsfunktionen som visar
produktion per arbetare. Den delas med Ah för att finna steady state variabler, då h antas vara
konstant. Tilde visar state variablerna enligt följande:
α
(3.7)
Ekvationen för kapitalackumulation skall även den ställas upp med hjälp av state variabler för
att sedan kunna substitueras in i produktionsfunktionen:
(3.8)
För att nu lösa modellen för steady state sätts förändringen i k till noll, vilket innebär enligt
(3.5) att kapital per arbetare är konstant över tiden, just det tillstånd som definieras som steady
state och är eftersökt. Det genererar
(3.9)
Detta uttryck kan nu sättas in i produktionsfunktionen, vilket ger
(3.10)
där lösningen för modellen i steady state har skrivits i termer av produktion per arbetare.
Enligt denna modell är BNP-nivån i jämviktsläget beroende av investeringar i kapital, sk, tid
spenderad på utbildning samt kvalitén på utbildning, h, låg befolkningstillväxt, n och hög nivå
på teknologin g. Detta resultat från lösningen av Solow-modellen kommer att användas när
relevanta variabler att kontrollera för ska väljas ut till den empiriska undersökningen. 29
Ovanstående resultat kan återkopplas till HIV/AIDS effekter på ekonomin enligt kapitel 2, där
det visades att HIV påverkar både investeringar och humankapital. Solow-modellen stärker
alltså det som kommit fram i litteratur och utav tidigare forskning.
29
Jones, Introduction to Economic Growth, W.W. Norton & Company, Ltd, New York och London, 2002.
23
24
4
Presentation och motivering av variabler
Nedan följer de variabler som kommer att undersökas med hjälp av regressionsanalys och
även motivering till att innefatta de i analysen. I genomgången av Solow-modellen i kapitel
tre samt den teoretiska delen om HIV/AIDS förklaras varför några av nedanstående variabler
skall ingå, och läsaren hänvisas därmed till den redan angivna motiveringen. De andra
variablerna motiveras utifrån den ekonomiska litteraturen.
För att ge en inledande överblick presenteras här den multipla regressionsmodell som
dessa variabler senare kommer att ingå i:
Ekonomisk tillväxt = intercept + HIV/AIDS + jämlikhet + utbildningskvalité +
utbildningskvantitet + befolkningstillväxt + ekonomisk frihet + infrastruktur + investeringar +
felterm.
4.1
Tillväxt i BNP per capita
Modellens oberoende variabel är tillväxt i BNP per capita, vilket är det vanligast använda
måttet för levnadsstandard.30Data har hämtats från Penn World Tables där Chains index har
använts med basår 2005. Perioden 1997 till 2007 är den som har observerats och ett
genomsnitt över elvaårsperioden har räknats fram för respektive land, detta för att inga
fluktuationer som inte är representativa för perioden skall påverka resultatet av regressionen.
För motivering av vald tidsperiod, se avsnitt 1.6 Avgränsning.
4.2
Förekomst av HIV/AIDS
Fokus för denna studie är förekomst av HIV/AIDS och dess inverkan på BNP-tillväxten per
capita. Därför har en genomgång gjorts av ekonomiska och socioekonomiska faktorer som
påverkas gjorts i kapitel två. Där diskuteras även HIV/AIDS negativa påverkan på utbildning.
Utbildning är ju som bekant centralt när humankapital ackumuleras, och på så sätt är
30
Burda & Wyplosz, Macroeconomics, Ashford Colour Press Limited, Hampshire, 2005
24
25
variabeln förekomst av HIV motiverat även via Solow-modellen. Läsaren hänvisas till detta
kapitel för motivation av variabeln HIV/AIDS i modellen.
Data för förekomsten av HIV/AIDS återfanns i Världsbankens databas där procent av
befolkning mellan 15 och 49 år som är smittade med HIV erhölls.
4.3
Jämställdhet
Som ett mått på jämställdhet används ”Kvinnors andel av arbetskraften, i procent” (Women’s
share of labour force). Dessa data återfanns i FN:s databas.
Lika rättigheter till kvinnor och män är enligt Amartya Sen ett grundläggande mål med
utveckling.31 Ur ett humanitärt och etiskt perspektiv är Sens påstående intuitivt försvarbart.
Men jämställdheten behöver inte bara ses som ett mål i sig självt, utan även ett medel till hur
ekonomisk tillväxt kan uppnås.
I utvecklingsländer är kvinnors möjlighet att ha högavlönade jobb samt möjligheten
avancera inom företag starkt reducerad. Detta beror delvis på lagstiftning samt sociala koder
som förbjuder kvinnor från att äga tillgångar utan sin makes underskrift. Det finns vidare
underliggande sociala faktorer som försvårar för kvinnor att avancera karriärmässigt och nå
en högre inkomst. Kvinnor får i stället söka sig till mindre meriterande sektorer och i stor
utsträckning acceptera jobb som är illegala och lågproduktiva. Dessutom är de ofta betalda
mindre än sina manliga kollegor för samma utförda arbete.32
De negativa ekonomiska effekterna av kvinnlig diskrimineringen på arbetsmarknaden
fördjupas av det faktum att de fattigaste segmenten i utvecklingsländer bor i hushåll som är
ledda av kvinnor. Exempelvis är 40 % av hushållen på landsbygden i Kenya ledda av kvinnor.
Den låga ekonomiska statusen som kvinnor tilldelas, kommer att innebära långsammare
ekonomisk tillväxt på lång sikt. För att undvika detta samt för att förbättra levnadsvillkoren
för de fattigaste i utvecklingsländer är det följaktligen en nödvändighet att få in fler kvinnor
på arbetsmarknaden och ge de lika rättigheter och möjligheter som män.33 Enligt
resonemanget förväntas en ökad jämställdhet ha en positiv inverkan på tillväxt.
Sen (2000??) Utveckling som frihet, Daidalos, Göteborg, 2002
Visvanathan, The Women, Gender & Development Reader, Zed Books Ltd, London och New Jersey, 2000.
33
Todaro & Smith, Economic Development, Pearson Education Limited, Essex, 2005.
31
32
25
26
4.4
Humankapital – kvalité och kvantitet av utbildning
Som ett mått på humankapitalet används utbildning. Både utbildningskvalité och
utbildningskvantitet beaktas, enligt Solow-modellens definition i kapitel två. Ur
Världsbankens databas hämtades data för ”total andel som gått klart grundskolan” vilket antas
visa utbildningskvantitet. Ur FN:s databas återfanns data på hur många lärare det går per elev,
vilket antas indikera utbildningskvalité. Åren 1990 till 1995 har tagits fram och utifrån de
värdena har ett snitt beräknats. Denna tidsperiod används eftersom det kan antas dröja ett visst
tag för utbildning att få en effekt på tillväxten.
Anledningen till att andel som gått klart grundskolan används som mått är först och främst
att det i utvecklingsländer inte är ovanligt att barn som precis klarat grundskolan och alltså är
tolv år gamla börjar arbeta och bidra till tillväxten. Det kan ur ett i-landsperspektiv verka
konstigt att betrakta avslutad förskoleutbildning som en främjande faktor för tillväxt, men det
är viktigt att ha i åtanke de skillnader som finns mellan den industrialiserade världen och
utvecklingsvärlden. Vidare är förskolan det mått som både Världsbanken och
Världshälsoorganisationen använder sig av, vilket legitimerar valet ännu mer.
Utbildningskvalité mäts genom att undersöka hur många elever det finns per lärare i
respektive land, i snitt mellan åren 1990 och 1995. Detta värde ger en bra om än inte perfekt
bild av hur kvalitén i landet ser ut. Ju fler elever per lärare, desto sämre antas kvalitén
följaktligen bli. Det är visserligen sant att lärare kan undervisa effektivt och ge en bra
utbildning även i stora klasser, men detta antas vara mer undantag än regel.
Utbildningskvalité och utbildningskvantitet antas ha ett positivt samband med tillväxt,
vilket dels framgår beskrivningen av Solow-modellen ovan, och redogörandet av hur
humankapital ackumuleras. Nedan motiveras denna hypotes vidare i textform.
Utbildning är en central del av ekonomisk tillväxt och utveckling, både av humanitära och
ekonomiska skäl. De humanitära skälen torde vara tämligen uppenbara och berör
grundläggande rättigheter, såsom att alla människor har rätt till utbildning för att kunna
tillgodogöra sig kunskap och utvecklas. Men även den ekonomiska tillväxten gynnas av att ett
lands invånare får tillgång till utbildning. Exempelvis så genererar en mer utbildad befolkning
mer konkurrenskraftig arbetskraft på den globala marknaden, landet får även lättare att
absorbera modern teknologi och på så sätt utveckla möjligheterna för tillväxt och slutligen ger
26
27
utbildning människor möjlighet att lämna fattigdom bakom sig vilket har en positiv inverkan
på landets ekonomi.34
4.5
Befolkningstillväxt
Den femte förklarande variabeln som beaktas är befolkningstillväxt. Data som används är
årlig befolkningstillväxt och är hämtat från Världsbankens databas.
Befolkningstillväxtens påverkan på den ekonomiska tillväxten är ett omdebatterat ämne
inom utvecklingsekonomin. I litteraturen återfinns både teorier som hävdar ett positivt
samband och likaså de som förfäktar ett negativt förhållande. I denna uppsats förväntas ett
negativt samband, där den bakomliggande teorin är teorin om cykeln mellan befolkning och
fattigdom.
Enligt denna teori är hög befolkningstillväxt ett negativt fenomen som bör motarbetas i
utvecklingsländer. Befolkningstillväxt intensifierar och ökar redan befintliga problem
förknippad med utvecklingsländer. Den befintliga befolkningens möjligheter till ett bättre liv
försämras då fler individer i samhället innebär en minskad sparkvot, både i hushållen och på
nationell nivå. Det blir också ytterligare belastning på sjukhus och andra statliga institutioner
när fler människor nyttjar samma tjänst.35
Även Solow-modellen och dess uppbyggnad kan användas som referens, se kapitel tre.
Enligt ovanstående resonemang förväntas en ökad befolkningstillväxt ha en negativ påverkan
på tillväxt.
4.6
Ekonomisk frihet
Den sjätte förklarande variabeln som skall kontrolleras för är ekonomisk frihet, hämtat från
Freetheworld.com. Ekonomisk frihet visas i form av ett index som tas fram av Fraser Institute.
I framställandet av detta index behandlas faktorer som är av intresse för den här uppsatsen.
Sedan sammanställs siffrorna till ett slutgiltigt index som går mellan noll och tio, där siffran
tio indikerar fullständig ekonomisk frihet i landet.
Ekonomisk frihet är en viktig komponent i demokratisk utveckling. Grunderna för detta är
bland annat att med mer ekonomisk frihet öppnas landet upp för handel, vilket är ett erkänt,
34
35
Todaro & Smith
Todaro & Smith
27
28
positiv fenomen inom nationalekonomin. Dessutom bidrar det till ett öppnare och mer
accepterande ekonomiskt klimat, vilket kan antas gynna ekonomiska aktiviteter och i det
långa loppet landets tillväxt. Det är också en viktig faktor för tillväxt med väl skyddad
äganderätt. 36
De faktorer som Fraser Institute granskar när indexet tas fram är till att börja med
regeringen i landet och hur stora utgifter och skatter de har samt i vilken mån det finns statliga
företag. Stor statlig konsumtion i förhållande till total konsumtion tolkas som att staten
bestämmer mer över ekonomin och allmänhetens val och ekonomiska frihet reduceras. Om
skatterna är höga får människor mindre pengar att själva bestämma över och därmed mindre
ekonomisk frihet. Vidare undersöks den legala strukturen i landet och skyddet av
äganderätten. En väl skyddad äganderätt och rättvis legal struktur indikerar en högre
ekonomisk frihet.
Under rubriken sunda finanser granskas främst inflationstakten i landet, eftersom en hög
inflation leder till mindre frihet. Detta påstående grundar sig i att inflation urholkar värdet på
tillgångar i monetära instrument. Krasst uttryck kan det hävdas att när regeringen producerar
mer pengar för att finansiera sina utgifter sker en värdeöverföring från allmänheten till
regeringen.
Den fjärde faktorn som behandlas är landets frihet att handla internationellt. Därunder
beaktas hur mycket kvoter och skatter som finns på internationell handel, och även dolda
handelshinder.
Slutligen undersöks även i vilken utsträckning kredit, arbete och affärsverksamhet
kontrolleras. Om en marknad är reglerad i viss mån begränsas det pågående utbytet av
krediter och arbete vilket även reducerar den ekonomiska friheten.37
En hög grad av ekonomisk frihet, vilket indikeras av ett högt indexerat värde, förväntas ha
en positiv inverkan på tillväxten i landet. En hög ekonomisk frihet borde få en relativt snabb
effekt på tillväxten, i och med att alla de faktorer som genomgåtts ovan är tätt förknippade
med tillväxt. Därför har ett snitt av perioden 1990 till 1995 valts ut, vilket ger den ekonomiska
friheten några år att få en inverkan på tillväxten.
Ekonomisk frihet förväntas ha en positiv påverkan på tillväxt.
36
Knack et al, Democracy, Governance and Growth, University Research Corporation, International,
Maryland, 2003.
37
2010-05-05 http://www.freetheworld.com/2009/reports/world/EFW2009_BOOK.pdf
28
29
4.7
Landets investeringar
Den sjunde variabeln som kontrolleras för är landets investeringar. Data är hämtat från Penn
World Table för åren 1992 till 1996. En femårsperiod har valts för att undvika att icke
relevanta fluktuationer får en inverkan på resultatet. Åren 1992 till 1996 ger investeringarna
några års tid för att få effekt på BNP-tillväxten per capita.
Sparande och investeringar är enligt Solow-modellen viktiga beståndsdelar av ekonomisk
tillväxt. Detta har gåtts igenom i kapitel tre och läsaren hänvisas därför till detta kapitel för
motiveringen till att ta med landets investeringar i modellen.
Ökade investeringar förväntas ha en positiv inverkan på tillväxt.
4.8
Infrastruktur
Andel människor i ett land som har en mobiltelefon representerar infrastruktur. Data är hämtat
från Världsbankens databas och berör åren mellan 1997 och 2007, alltså samma år som
tillväxten i BNP per capita mäts. Anledningen till detta är att en förbättrad infrastruktur antas
vara tätt länkat med en förbättrad tillväxt. Om vägar blir bättre och fler människor blir nåbara
med mobiltelefon och kan använda de i sina affärer förbättras den ekonomiska aktiviteten,
och det med snabb verkan.
Världsbanken definierar andelen mobiltelefonanvändare i ett land som ett mått på
infrastruktur, och det anses även i denna uppsats vara ett relevant mått.
En förbättrad infrastruktur antas ha en positiv inverkan på ekonomisk tillväxt. För att såväl
statliga som privata företag skall kunna fungera så effektivt som möjligt behövs vägar,
telekommunikation och energi. Detta för att den ekonomiska aktiviteten inte ska sinkas av
exempelvis onödigt långa leveranstider på grund av dåliga vägar. Dessutom kan en dålig
infrastruktur göra att utländska investerare undviker landet, i sin jakt på lönsamma
lokaliseringar. 38
En förbättrad infrastruktur förväntas ha en positiv inverkan på tillväxten.
38
Bigsten, Utvecklingens ekonomi och politik, Studentlitteratur, Lund, 2003.
29
30
5
Regressionsanalys
Inom den ekonomiska teorin behandlas variablers förväntade relationer till varandra ur ett
ekonomiskt perspektiv. Dock är det inte alltid tillräckligt att veta vilka variabler som är
relaterade till varandra, utan att ha några värden på hur de är relaterade till varandra. Utifrån
detta har ekonometrin utvecklats. Ekonometri handlar om hur ekonomisk teori och statistiska
metoder kan användas tillsammans med observerad data för att kvantifiera hur mycket en
ändring i en variabel påverkar en annan. Detta utförs med hjälp av regressionsanalys.
5.1
Multipel regressionsmodell och OLS-estimatorn
För att kunna räkna ut förhållandet mellan olika variabler ställs en ekonometrisk modell upp. I
modellen återfinns en oberoende variabel och en eller flera förklarande variabler. Det finns
två delar; en systematisk och slumpmässig del. Dessa båda komponenter visar hur variationen
i den beroende variabeln y kan beskrivas som summan av en systematisk del som
representerar ekonomisk teori samt en del som är slumpmässig. Den slumpmässiga delen
visar allt som inte kan förklaras med hjälp av ekonomisk teori. Nedan visas hur den multipla
modellen ställs upp.
yi = β1 + β2x2i + β3x3i + … + βkxki + ei,
(5.1)
där yi är den beroende variabeln, x2i, x3i, …, xKi förklarande variabler och ei är slumptermen.
Ur ovanstående modell kan utläsas att βk mäter förändringen i yi då xki ändras med en enhet,
givet att alla andra variabler hålls konstanta. Detta implicerar att de förklarande variablerna
måste vara oberoende av varandra.
Den multipla regressionsmodellen består av sju olika antaganden som är viktiga därför att
om de håller kan det visas att en viss estimator av modellens parametrar i många situationer är
ett optimalt val.39 Denna estimator kallas OLS vilket står för minsta kvadratmetoden, ordinary
least squares på engelska. Med hjälp av OLS väljs estimatorerna av β1 och β2, vilka
betecknas b1 respektive b2, på ett sådant sätt att summan av de kvadrerade avstånden från den
anpassade räta linjen och observerade talparen xi och yi minimeras.
39
För redogörelse för antaganden hänvisas till Gujarati, Essentials of econometrics, 2006, s 212.
30
31
Att en estimator är väntevärdesriktig innebär att dess förväntade värde är lika med den
parameter som skattas. Detta är eftersträvansvärt eftersom det innebär att om oändligt många
stickprov dras kommer b2 i genomsnitt vara lika med B2. Enligt Gauss-Markow-teoremet har
OLS-estimatorn under antaganden ovan minst varians av alla estimatorer som är linjära och
väntevärdesriktiga. OLS-estimatorn är följaktligen BLUE; bäst linjärt väntevärdesriktig, och
är den estimator vi vill använda. 40
5.2
Hypotesprövning
I det verkliga livet har man sällen tillgång till en hel population, utan måste förlita sig på ett
enda stickprov. Genom statistisk inferens kan man utifrån detta enskilda stickprov dra
slutsatser kring hela den okända populationen. En generalisering görs om informationen i
stickprovet till hela den underliggande populationen.
Syftet med hypotesprövning är att stipulera hur mycket bevis som finns i stickprovet för att
en viss hypotes är sann. Två hypoteser behövs; nollhypotesen och alternativhypotesen.
Nollhypotesen, H0, specificerar en testbar hypotes kring en eller flera parametrar, och antas
vara sann till dess att tillräckligt med statistik information finns för att bevisa motsatsen. Om
hypotesen är korrekt betyder det att inget linjärt samband mellan den beroende variabeln yi
och någon av de oberoende variablerna x2i, x3i, …, xki. Alternativhypotesen, H1, är alla andra
värden som parametern kan anta utom det värde som gäller under nollhypotesen. Om H1
stämmer finns det ett linjärt samband mellan yi och åtminstone en av de oberoende
variablerna.
H0: β2 = β3 = … = βk = 0.
H1: Minst en βk ≠ 0
För att kunna bestämma huruvida nollhypotesen ska förkastas eller ej måste teststatistikan
och dess sannolikhetsfördelning specificeras. En teststatistika är en funktion av ett stickprov
som sammanfattar informationen som finns i stickprovet beträffande den hypotes vi som
testas. Teststatistiken har en känd sannolikhetsfördelning under nollhypotesen, vilken är känd
från sannolikhetsfördelningen under alternativhypotesen. Alla de värden på teststatistikan som
leder till att nollhypotesen förkastas tillhör den kritiska regionen. Vi väljer själva
40
Westerlund, Introduktion till ekonometri, Studentlitteratur, Lund, 2003.
31
32
sannolikheten för att teststatistikan ska falla inom regionen, vilket benämn testets
signifikansnivå och visas α. Signifikansnivån är vanligtvis ett litet tal, exempelvis 0,05. Om
värdet på teststatistikan faller inom den kritiska regionen kan vi förkasta nollhypotesen. Detta
innebär att den oberoende variabeln tillhörande parametern har en signifikant, eller statistiskt
säkerhetsställd effekt på den beroende variabeln för en viss signifikansnivå α. En parameter
som ej är signifikant skild från 0 kallas insignifikant, och själva testet kallas för
signigfikanstest. Med hjälp av testets p-värde kan det avgöras om nollhypotesen ska förkastas
eller ej. Nollhypotesen förkastas om testets p-värde är mindre än den valda signifikansnivån.
5.3
Multikolinjäritet, heteroskedasticitet och autokorrelation
När en modell består av fler än en förklarande variabel, som den multipla
regressionsmodellen gör, finns det risk för att de beror på varandra på ett systematiskt sätt.
Variablerna är då kolinjära och det som problem som uppstår benämns multikolinjäritet.
Multikolinjäritet gör det svårt att separera effekten av varje individuell parameter eftersom
variablerna delvis beror på varandra. En lösning på multikolinjäritet är att utesluta en eller
flera variabler ur modellen, något som dock bör göras med försiktighet.
Ett annat problem som kan uppstå i regressionsanalys är heteroskedasticitet.
Heteroskedasticitet uppkommer då slumptermen ei inte har samma varians för alla yi och är
vanligast vid användandet av tvärsnittsdata. Detta medför att OLS-estimatorn inte längre har
lägst varians bland alla linjära och väntevärdesriktiga estimatorer; estimatorn är inte längre
BLUE. Vidare kommer formeln för att beräkna variansen av OLS-estimatorn att vara felaktig,
vilket leder till att all inferens baserad på denna formel också kommer att vara missvisande.
Heteroskedasticitet kan avhjälpas med hjälp av antingen Whites estimator eller GLSestimatorn.
Det kan även uppkomma problem med autokorrelerade data vilket innebär att
observationerna inte är oberoende av varandra och följaktligen har en kovarians som är skild
från noll. Detta kallas autokorrelation och är mest förekommande i tidsseriedata. Följderna av
autokorrelation i data är att OLS-estimatorerna inte längre har lägst varians; alltså inte längre
är BLUE och det finns bättre estimatorer att finna. Det går att korrigera för autokorrelation
med hjälp av bland annat Newey-Wests estimator. En annan möjlighet är att hitta den bästa
estimatorn med hjälp av GLS.
32
33
6
Resultat och analys
Efter genomförd regressionsanalys samt tillhörande test för heteroskedasticitet och
autokorrelation erhölls resultaten. Fokus för uppsatsen är HIV/AIDS och därmed är det
resultatet för variabeln HIV/AIDS som kommer att fokuseras.
6.1
Problem med data
Under datainsamlingens gång upptäcktes att vissa data saknades för vissa länder som ingår i
studien. På grund av detta gjordes skattningar av de saknade data. Med infrastruktur, som
mäts av antal mobiltelefonanvändare per hundra personer, löstes databortfallet med
användandet av antal internetanvändare per hundra för att sedan jämföra med relevanta länder
och sedan komma fram till en relevant skattning. Det fanns även problem med variabeln
förekomst av HIV/AIDS vilket löste sig med att använda en annan databas41 som angav andel
smittade per 100 000, varpå procent räknades ut utifrån detta. Det är förmodligen en brist att
använda sig av två olika databaser för insamling av samma data i och med att olika
insamlingsmetoder och definitioner kan ha använts. Dock är det två av de största
organisationernas databaser som använts, Världshälsoorganisationen och Världsbanken och
det skulle förvåna om deras insamlingsmetod skilde sig väsentligt åt.
Efter att regressionsanalysen genomförts upptäcktes att det var väldigt få variabler som var
signifikanta, och r2 värdet samt det justerade r2-värdet var lågt, vilket indikerar dålig
förklaringsgrad för modellen. För att kontrollera om detta resultat var giltigt inspekterades
data, både genom att rita upp dataserierna i diagram och genom att studera siffrorna för varje
land; allt i syfte att se om något land var avvikande. Dessutom kontrollerades residualerna för
varje land för att se om någon var väldigt stor. Det upptäcktes att både Liberia, Namibia och
Zimbabwe hade mycket avvikande värden, varpå dessa länder uteslöts ur regressionen för att
inte påverka resultatet.
Ett normalitetstest utfördes för att undersöka huruvida residualerna var normalfördelade.
Enligt histogrammet samt Jarque-Bera-testet kunde nollhypotesen ej förkastas; det fanns inget
bevis för icke normalfördelad residualer i data.
41
Världshälsoorganisationens databas WHOSIS http://apps.who.int/whosis/data/Search.jsp, 2010-04-18.
33
34
För att vidare kontrollera resultatet granskades data för heteroskedasticitet, vilket är vanligt
förekommande i tvärsnittsdata som använts i denna undersökning. Till att börja med plottades
residualerna mot de beroende variablerna, för att se om heteroskedasticitet kunde upptäckas
visuellt. Detta gav inget klart resultat, varpå både Parks test och Whites test för
heteroskedasticitet utfördes. Både dessa test visade att nollhypotesen om homoskedasticitet ej
kunde förkastas.
Även om autokorrelation är vanligast förekommande i tidsseriedata är det ändå
nödvändigt att kontrollera för; detta gjordes med hjälp av ett LM-test samt av att granska
Durbin-Watson-värdena. Resultatet blev att ingen autokorrelation kunde hittas.
För att försöka höja förklaringsgraden av modellen testades flera regressioner då en eller
flera variabler uteslöts. Det visade sig att när variabeln som representerade utbildningskvalitet
uteslöts höjdes förklaringsgraden för modellen.
6.2
Resultat från regressionsanalysen
HIV/AIDS visar en svagt positiv relation med tillväxten i BNP per capita. Det innebär att om
förekomsten av HIV ökar i landet, så ökar även den ekonomiska tillväxten, om än svagt. Dock
visar p-värdet att nollhypotesen ej kan förkastas under vald signifikansnivå. Alltså bör
resultatet utläsas att förekomst av HIV/AIDS inte har en statistiskt säkerställd påverkan på
tillväxt i BNP per capita.
De övriga förklarande variablerna visar i stort sett upp förväntade resultat, dock är det få
av dem som är signifikanta. Den enda variabeln som uppvisar ett statistiskt säkerställt
samband med tillväxt i BNP per capita är variabeln som indikerar landets investeringar.
Investeringar har i enlighet med teorin en positiv, om än svag, påverkan på tillväxt i BNP per
capita. Noterbart är att investeringar och HIV är sammankopplade via teorin, då förekomst av
HIV antas ha ett negativt samband med landets investeringar.
6.3
Resultat från ytterligare beräkningar
För att ytterligare undersöka data delades länderna i urvalet upp i tre olika kategorier utifrån
frekvensen av HIV. Sedan räknades snittet ut av tillväxttakten i BNP per capita för varje
kategori. Resultatet visar att grupp två, med medelhög frekvens av HIV är den grupp som
34
35
visar upp högst tillväxttakt. Sedan kommer grupp ett med lägst frekvens av HIV, och slutligen
grupp tre med högst frekvens av HIV och lägst tillväxttakt.
6.4
Analys
Efter att sökt svaret på frågeställningen genom teoretisk och empirisk metod har två olika
resultat kommit fram. Dessa resultat skiljer sig åt, vilket kan upplevas som anmärkningsvärt.
Dock är det en intressant produkt av undersökningen som ger utrymme för analys och
diskussion.
Enligt teorin har förekomst av HIV/AIDS en påverkan på ekonomisk tillväxt genom en rad
olika ekonomiska och socioekonomiska kanaler. Förekomst av HIV/AIDS minskar
arbetskraften samt gör den mindre produktiv; minskar människors möjligheter att spara och
investera samt försämrar resursallokeringen för landets investeringar. Alla dessa
beståndsdelar är enligt en stor del av litteraturen faktorer som borde verka tillväxthämmande.
Denna tes kan drivas vidare med stöd i Solow-modellen utvidgad med humankapital. HIV
sänker enligt teorin efterfråga på utbildning och kan även försämra kvalitén på den. Det som
skiljer arbetskraften åt i olika länder är enligt den utvidgade Solow-modellen hur utbildad
arbetskraften är. Arbetskraften räknas vidare som en av den ekonomiska tillväxtens viktigaste
beståndsdelar. Således torde förekomst av HIV/AIDS ha en negativ inverkan på ekonomisk
tillväxt.
Dock stämmer inte de empiriska resultaten med det teorin vittnar om. Resultaten från
regressionsanalysen kan ej säkerställa ett signifikant samband mellan HIV/AIDS och tillväxt i
BNP per capita. Det empiriska resultatet går alltså emot både teorin och mestadels av den
tidigare forskningen. Vad beror detta på?
Först och främst bör svagheter i den utförda empiriska analysen samt tillhörande
datainsamling nämnas. Det är möjligt att det var felaktigt att mäta förekomst av HIV/AIDS så
pass nära inpå mätperioden för den ekonomiska tillväxten. Kanske är det så att den teoretiskt
belagda påverkan HIV har på ekonomiska faktorer behöver längre tid för att nå utslag i
tillväxtmätningar. Problemet med detta är att data inte finns att tillgå för förekomst av HIV för
tidigare perioder. Slutsatsen som kan dras från detta blir att det troligtvis är för tidigt att utföra
dessa slags tvärsnittregressioner.
Vidare kan fel variabler ha inkluderats, då få av tillväxtvariablerna fick en signifikant
påverkan. Som benämns i avgränsningen finns det många olika teorier och modeller som
35
36
behandlar ekonomisk tillväxt. En avgränsning måste göras, och det är en möjlighet att
avgränsningen har haft en negativ inverkan på resultatet.
En annan intressant aspekt är måttet som används för ekonomisk tillväxt; tillväxttakt i
BNP per capita. I och med att AIDS är en dödlig sjukdom leder hög förekomst av sjukdomen
till höga dödstal och en minskande befolkning. När befolkningen minskar ceteris paribus ökar
tillväxten i BNP per capita. Det är en intressant observation som även var med som kriterium
när tillväxtmått skulle väljas. Dock är det möjligt att effekten av detta matematiska samband
har underskattats och i själva verket har stor genomslagseffekt.
För att vidare undersöka denna möjlighet utfördes en gruppindelning av länder efter HIVfrekvens. Länderna rangordnades efter HIV-frekvens och därefter delades de upp med
ungefärligen en tredjedel i varje. Där visade det sig att gruppen länder med medelhög
frekvens av HIV var den gruppen med högst tillväxttakt i snitt, och gruppen med högst HIVfrekvens hade lägst tillväxttakt. En möjlig förklaring till detta kan härledas till just urholkning
av befolkningstillväxten. Det kan tänkas att med en medelhög frekvens av HIV avlider
tillräckligt många för att BNP per capita ska höjas, samtidigt som förekomsten av HIV inte är
tillräckligt hög för att det ska föröda den ekonomiska tillväxten. När däremot förekomsten av
HIV är hög tas effekten av en ökande BNP per capita på grund av höga dödstal ut av den
negativa effekten på ekonomin. Med låg förekomst och dödlighet till följd av HIV kan det
tänkas att effekterna tar ut varandra och lämnar tillväxttakten oförändrad. Dessa resultat kan
även förklara regressionsanalysens låga förklaringsgrad, då det kan vara svårt att fånga upp
detta fenomen.
Investeringar är den variabel som visar ett signifikant positivt samband med tillväxt, i
enlighet med teorin. Det kan förfäktas att HIV har så pass stor inverkan på investeringar att
detta resultat kan kopplas till HIV. Dock är sambandet inte tillräckligt vederlagt för att
slutsatser i denna undersökning skall grundas på det.
Slutligen är det viktigt att vidhålla att även om resultatet från den empiriska
undersökningen går emot mycket av tidigare forskning samt indikationer från litteraturen, är
det likväl resultatet från denna studie. Dess trolighet är central att diskutera som ovan, dock
består resultatet.
36
37
6.5
Slutsats
Utifrån den empiriska analysen kan frågeställningen besvaras. Förekomst av HIV har ej en
signifikant påverkan på ekonomisk tillväxt. Implicerar detta att åtgärder i syfte att stoppa
HIV-epidemin är onödiga eftersom det ändå inte kommer att påverka den ekonomiska
tillväxten? Borde dessa pengar investeras i andra akuta problem som finns i många
utvecklingsländer? Utifrån det empiriska resultatet är svaret ja, dock är det en förhastad
slutsats att dra. Om begreppet ekonomisk tillväxt inte sätts i en större kontext blir det ett
meningslöst redskap. Det är vanligt att tala om utveckling, som målet med den ekonomiska
tillväxten. Utveckling är ett mjukare begrepp som innefattar mer aspekter som är svåra att
mäta. Amartya Sen talar om utveckling som ett utökande av människans förmågor. Även om
HIV inte i denna undersökning kan säkerställas som en faktor som påverkar ekonomisk
tillväxt, är det uppenbart från den teoretiska delen att människors förmågor inskränks på
grund av sjukdomens effekter. Spridning av HIV bör följaktligen fortsätta att motarbetas, ty
även fast det inte är ekonomiskt motiverat utifrån denna, är det ett likväl ett hinder för
utveckling.
6.6
Förslag på fortsatt forskning
Efter att ha genomfört en empirisk och teoretisk undersökning av frågeställningen ges nu
tillfälle att reflektera över den metod som valts samt över andra metoder som skulle kunna
vara lämpliga för att undersöka samma fråga.
När det gäller metoden som använts i denna uppsats skulle fortsatt forskning kunna
innebära användandet av längre tidsperioder, då det alltefter tiden går ges utrymme för längre
dataunderlag tidsmässigt. Det är även tänkbart att fler länder skulle inkluderas i analysen för
att se om resultaten blir annorlunda. Vidare kan de variabler som använts diskuteras, där den
mest uppenbara förmodligen är måttet på ekonomisk tillväxt som i denna studie var tillväxt i
BNP per capita. Det finns en mängd andra tänkbara mått där bruttonationalinkomst, BNI, eller
BNI per capita är tänkbara kandidater. Ytterligare gäller givetvis att de variabler som använts
i denna undersökning visserligen blivit motiverade i denna kontext, dock finns det ingen
absolut sanning på vilka variabler som ska vara med. Det kan tänkas att andra forskare bör
utesluta eller lägga till något som inte tagits upp här.
37
38
För att ge förslag på fortsatt forskning med annan metod än den som använts i denna
uppsats, bör exempelvis mikrostudier nämnas. Förslag på mikrostudier kan vara enskilda
samhällen i olika länder där nivån av insatser mot HIV skiljer sig åt, och jämföra utvecklingen
av dessa olika samhällen. Analysen av data behöver nödvändigtvis inte ske med hjälp av
regressionsanalys som i denna undersökning. Exempelvis kan metoder lånas från
företagsekonomin och en så kallad case-studie skulle kunna utföras av ett flertal olika länder
för att på så sätt upptäcka om HIV/AIDS har haft en inverkan på den ekonomiska tillväxten.
Slutligen är det en brist, om än svårundviklig, att använda sig av databaser. Det kan tänkas att
fältstudier där material samlas in på egen hand skulle kunna ge mer insikt i ämnet.
Ytterligare ett resultat som kommit fram från denna undersökning visar att det är länder
med medelhög frekvens av HIV som i snitt har uppvisat högst tillväxttakt i BNP per capita i
snitt. Detta är ett intressant samband som vidare forskning kan förkovra ytterligare.
38
39
7
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att besvara frågeställningen Har HIV/AIDS en påverkan på
ekonomisk tillväxt? Detta gjordes genom att efter en inledande del där bakgrund gavs till
ekonomisk tillväxt och HIV/AIDS uppbygga en teoretisk referensram, där epidemin
behandlades inledningsvis. Det framgick att sjukdomen är mycket utbredd i Afrika söder om
Sahara, och det finns vissa faktorer som har påverkat att spridningen varit så effektiv, bland
annat fattigdom, kvinnors roll samt riskfyllt sexuellt beteende för att nämna några. Därpå
gjordes en sammanfattning av den relevanta litteraturen berörande HIV/AIDS påverkan på
ekonomisk tillväxt, för att besvara den teoretiska delen av frågeställningen. Det framgick att
HIV/AIDS enligt teorin har en påverkan på ekonomisk tillväxt, genom ett antal olika kanaler.
Reducering av arbetskraften, minskad sparkvot samt lägre efterfråga på utbildning var några
av de faktorer som belystes.
För att ytterligare bygga på den teoretiska referensramen behandlades ekonomisk tillväxt
och dess förhållande till steady state. Solow-modellen togs upp, vilket är en välkänd
tillväxtmodell som antar möjlighet till substitution mellan arbete och kapital samt avtagande
avkastning för produktionsfaktorerna. Det är den utvidgade versionen med humankapital som
är av intresse för denna uppsats. Genom utvidgningen förklaras hur tillväxten påverkas av att
arbetskraften har olika utbildning i olika länder.
Solow-modellen användes som ekonomisk modell att luta sig mot när relevanta
tillväxtvariabler att kontrollera för skulle väljas ut till regressionsanalysen. Dock räckte det
inte bara med den ekonomiska modellen för att förklara tillväxt, varpå ytterligare relevanta
variabler söktes med hjälp av litteraturen. En genomgång av dessa gjordes samt redogörelse
för var data inhämtats.
Efter detta följde ett försök att besvara frågeställningen genom en empirisk undersökning.
För att kunna förstå och tolka resultaten från regressionsanalys krävdes en genomgång av
grundläggande ekonometriska begrepp. Bland annat undersöktes vad minsta kvadratmetoden
är och hur en multipel regressionsmodell ställs upp. Sedan kördes regressionsanalysen med de
variabler som kommit fram under teorin, och resultatet undersöktes med fokus på variabeln
HIV/AIDS.
I den avslutande delen redogjordes för resultatet av den empiriska undersökningen.
Förekomst av HIV har ej ett statistiskt säkerställt samband med tillväxt i BNP per capita.
Faktorer som har påverkat resultatet kan vara mätfel och fel val av tidsperiod.
39
40
8
8.1
Referenser:
Litteratur:
Abramowitz, Tankar om tillväxt, Kristianstad Boktryckeri AB, Kristianstad, 2003.
Arrehag, De Vilder, Durewall & Sjöblom, The impact of HIV/AIDS on livelihoods, poverty
and the economy of Malawi. Sida Studies No.18, 2006.
Ashraf, Lester & Weil, When Does Improving Health Raise GDP? Yale Economic Review
Summer/Fall 2009
Barnett & Whiteside, AIDS in the Twenty-First Century: Disease and Globalization,
PALGRAVE MACMILLAN, Houndsmill, 2002.
Bigsten, Utvecklingens ekonomi och politik, Studentlitteratur, Lund, 2003.
Bigsten & Durevall, The African economy and its role in the world economy, Elanders
Sverige AB, Mölnlycke, 2008.
Burda & Wyplosz, Macroeconomy, Ashford Colour Press Limited, Hampshire, 2005.
Cuddington & Hancock, Assessing the impact of AIDS on the Growth Path of the Malawian
Economy Journal of Development Economics 43 s. 363 368.
Cronstedt & Wieslander, A Study on Business Impact and Response to HIV/AIDS in South
Africa. D-uppsats. Handelshögskolan, Institutionen för nationalekonomi, 2003.
Gujarati, Essentials of Econometrics, McGraw-Hill, Singapore, 2006.
International Monetary Fund, Regional Economic Outlook: Sub-Saharan Africa, Publication
Services, Washington, D.C., 2006.
Jones, Introduction to Economic Growth, W.W. Norton & Company Ltd, New York och
London, 2002.
Knack, Democracy, Governance and Growth, University Research Corporation,
International, Maryland, 2002.
Patterson, The African State and the AIDS Crisis, MPG Books Ltd, Cornwall, 2005.
Ray, Development Economics, Princeton University Press, New Jersey, 1998.
Todaro & Smith, Economic Development, Pearson Education Limited, Essex, 2005.
Visvanathan, The Women, Gender & Development Reader. Zed Books Ltd, London och New
Jersey, 2000.
40
41
Westerlund, Introduktion till ekonometri, Studentlitteratur, Lund, 2005.
8.2
Elektroniska källor
http://www.freetheworld.com/2009/reports/world/EFW2009_BOOK.pdf
Använd den 13 maj 2010
Världsbankens hemsida för databas: http://apps.who.int/whosis/data/Search.jsp
Världsbankens hemsida för databas: http://ddpext.worldbank.org/ext/DDPQQ/member.do?method=getMembers&userid=1&queryId=16
FN: s hemsida för databas: http://data.un.org/
41
42
Appendix A
Länder i urvalet
Angola
Benin
Botswana
Burkina Faso
Burundi
Kamerun
Cape Verde
Centralafrikanska Republiken
Chad
Komorerna
Kongos Demokratiska Republik
Republiken Kongo
Elfenbenskusten
Ekvatorialguinea
Eritrea
Etiopien
Gabon
Gambia
Ghana
Guinea
Guinea-Bissau
Kenya
Lesotho
Liberia
Madagascar
Malawi
Mali
Mauritania
Mauritius
Mozambique
Namibia
42
43
Niger
Nigeria
Rwanda
Sao Tomé och Principe
Senegal
Seychellerna
Sierra Leone
Somalia
Sydafrika
Sudan
Swaziland
Tanzania
Togo
Uganda
Zambia
Zimbabwe
43
44
Appendix B
Resultat från regressionsanalysen
Dependent Variable: ECONGROWTH
Method: Least Squares
Date: 05/19/10 Time: 16:03
Sample: 1 40
Included observations: 31
Variable
Coefficient
Std. Error
t-Statistic
Prob.
C
HIV
INVEST
WOM
SKOLAKLAR
MOBIL
ECONFREE
BEFOLKNINGS
-6.887693
0.087172
0.075887
0.045140
0.001050
-0.025261
0.723771
0.711363
7.632979
0.110243
0.066184
0.143544
0.036527
0.092952
0.750959
0.986459
-0.902360
0.790725
1.146617
0.314466
0.028755
-0.271762
0.963796
0.721128
0.3762
0.4372
0.0633
0.7560
0.9773
0.7882
0.3452
0.4781
R-squared
Adjusted R-squared
S.E. of regression
Sum squared resid
Log likelihood
F-statistic
Prob(F-statistic)
0.192063
-0.053830
2.639809
160.2777
-69.45236
0.781083
0.609669
Mean dependent var
S.D. dependent var
Akaike info criterion
Schwarz criterion
Hannan-Quinn criter.
Durbin-Watson stat
1.890000
2.571504
4.996927
5.366988
5.117557
1.482530
Förklaring till förkortningar:
ECONGROWTH – Tillväxt i BNP per capita
C – Intercept
HIV – Andel av befolkningen smittade med HIV
INVEST – Andel investeringar av BNP
WOM – Andel kvinnor i den totala arbetskraften
SKOLAKLAR – Andel som gått klart grundskolan
MOBIL – Andel mobilanvändare av befolkningen
ECONFREE – Ekonomisk frihet
BEFOLKNINGS - Befolkningstillväxt
44
