Betydelsen av
skadeförebyggande
åtgärder för
fiskbestånden
i reglerade älvar
2
Innehållsförteckning
Executive summary��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 4
Inledning��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5
Vattenkraften är förnybar, effektiv och populär������������������������������������������������������������������������ 5
Fritidsfisket i Sverige – en miljardindustri��������������������������������������������������������������������������������� 6
Fiskenäringen i Sverige och EU� ������������������������������������������������������������������������������������������������ 7
Vattenkraften behövs för biologisk mångfald lokalt och globalt � ����������������������������������������������� 8
Sambandet mellan smoltutsättningar och fiskfångst��������������������������������������������������������� 9
Fångsten av lax och öring ökar i Klarälven � ������������������������������������������������������������������������������� 9
Motsvarande samband i Deje/Forshaga � �������������������������������������������������������������������������������� 10
Fortums utsättningar ökar i Vänern, Dalälven och Ljusnan � ����������������������������������������������������� 11
Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättning och fiskfångst��������������������������������������������� 12
Fortums miljöåtgärder – tre lokala fall � ������������������������������������������������������������������������������ 14
Trap and transport – oumbärlig metod för att
säkerställa bevarandet av den unika Klarälvslaxen����������������������������������������������������������������� 15
Påkostat Gullspångsprojekt viktigt för den biologiska mångfalden����������������������������������������� 17
Eldbäcken – en biokanal anpassad efter lokala förhållanden�������������������������������������������������� 19
Fortums policyrekommendationer������������������������������������������������������������������������������������� 21
3
Executive summary
Vattenkraft är en förnybar och effektiv energikälla med många fördelar. Som ett av Sveriges ledande
kraftbolag ser Fortum behovet av att värna och utveckla vattenkraften för att i framtiden nå ett
långsiktigt hållbart energisystem. Samtidigt är det viktigt att främja den biologiska mångfalden och
goda fiskbestånd då vattenkraften kan påverka närmiljön negativt.
Med hjälp av tillgänglig statistik från kompensationsutsättningar och fiskfångster samt genom att
beskriva tre lokala fall visar denna rapport på det genomgripande och organiserade arbete som
Fortum bedriver för att minimera och kompensera för den påverkan på framförallt laxartad fisk som
vattenkraften orsakar.
Data från Fortums kompensationsutsättningar i Klarälven, Dalälven och Ljusnan samt fångst av lax och
öring i Deje/Forshaga visar att i takt med att utsättningarna ökat så har också återfångsterna ökat. Den
nedgång i fångst som skedde under den stora utbyggnaden av vattenkraften på 1950- och 1960- talen
har, tack vare de kompensationsutsättningar som skett, återhämtats. På senare år visar exempelvis
återfångstdata från Forshaga centralfiske att mer lax fångas idag än vad som gjordes före det att
vattenkraften började byggas ut i Klarälven år 1907.
De lokala projekt som återges – Forshaga, Åråsviken och Eldbäcken – är alla juridiska åtaganden och
beskriver hur Fortum, tillsammans med bland annat forskare på Karlstad universitet, fokuserar på
miljöförbättrande åtgärder anpassade efter varje älvs unika förutsägningar, snarare än på generella och
tekniska lösningar med oklar eller osäker verkan.
Rapporten belyser också vattenkraftens fördelar och nackdelar samt problematiserar bilden, som ibland
framhålls av delar av miljörörelsen, av att fiskvägar är en universallösning som går att applicera vid
varje vattenkraftverk, i varje älv. Arbetet med att stärka biologisk mångfald är komplext och kan
innefatta ett flertal olika åtgärder beroende på var de ska utföras och vilken målbild man har. Att
fiskvägar skulle vara en ändamålsenlig åtgärd och en förutsättning för biologisk mångfald är en grov
förenkling och ger en onyanserad bild av den verkliga problematiken.
Baserat på slutsatserna i denna rapport presenterar Fortum även ett antal policyrekommendationer,
exempelvis bör miljöbalken moderniseras på så sätt att den tar hänsyn till både biologisk mångfald och
den globala uppvärmningen.
4
Inledning
Vattenkraftens fördelar är många. Det är en förnybar och effektiv energikälla som varken avger koldioxid
eller andra växthusgaser. Vattenkraften är den i särklass viktigaste källan till förnybar elproduktion
i Sverige. I kampen mot en av vår tids största utmaningar – den globala uppvärmningen – är
vattenkraften ett av våra främsta medel. Den är dessutom relativt billig och enkel att reglera, till skillnad
från andra energislag.
Liksom alla övriga produktionsslag har vattenkraften, oundvikligen, en viss inverkan på närmiljön.
För att kompensera för vattenkraftens miljöpåverkan har fisktrappor varit den sedvanliga åtgärden
för att möjliggöra passage förbi vandringshindret. Modern forskning pekar dock alltmer på behovet av
miljöförbättrande åtgärder som skräddarsys utefter de lokala förutsättningar som råder i varje enskild
älv och vid varje enskilt kraftverk, snarare än generella tekniska lösningar såsom anläggande av
fiskvägar vid barriärer i alla typer av vattendrag.
I likhet med andra kraftbolag utför Fortum olika skadeförebyggande åtgärder för att kompensera för
den inverkan på närmiljön som vattenkraftproduktion orsakar. Som ansvarstagande energiproducent
har Fortum i sitt kompensatoriska miljöarbete tagit till sig av den senaste forskningen som visar att
till exempel anläggande av fiskvägar kan vara gångbara alternativ på vissa platser, men inte överallt. I
många fall är andra åtgärder betydligt mer effektiva. För att värna den biologiska mångfalden och goda
fiskbestånd anpassar Fortum sina åtgärder utifrån varje älvs unika förutsättningar.
Genom att sammanställa och presentera tillgänglig statistik om fångstdata och smoltutsättningar ger
denna rapport exempel på hur Fortum bidrar till att stärka både bevarande- och nyttjandeintressen när
det gäller fisk och fiske i de utbyggda vattendrag som ingår i Fortums kraftsystem.
Rapporten gör också tre lokala nedslag för att ge exempel på hur Fortum, genom miljöförbättrande
insatser, kompenserar för de skador som vattenkraften orsakar. I fallet Forshaga beskrivs metoden
”trap and transport” som innebär att återvändande lekfisk fångas in och transporteras förbi åtta av
kraftverken i älvens huvudfåra.
Kapitlet om Åråsviken redogör för projektet att bevara den utrotningshotade Gullspångslaxen med
målet att förbättra livsmiljön och dess möjligheter att fortplanta sig. I kapitlet om Eldbäcken beskrivs
den så kallade biokanalen, en unik fiskväg som anlades vid Eldforsens kraftverk med medel ur Fortums
miljöfond för att underlätta för fisk, kräldjur och växter att etablera sig.
De insatser som Fortum, och många andra kraftbolag gör, har betydelse. I förlängningen är det inte bara
miljön och den biologiska mångfalden som är vinnare, utan även de nyttjandeintressen, exempelvis
sport- och fritidsfisket, som också har sin självklara plats vid vattendragen.
Vattenkraften är förnybar, effektiv och populär
Vattenkraften har länge varit ryggraden i den nordiska energiförsörjningen och utgör idag, tillsammans
med kärnkraften, basen i det svenska energisystemet. Cirka 42 procent av Sveriges elproduktion består
idag av vattenkraft.1 Vattenkraften är betydelsefull och fördelarna är många. Det är en ren och förnybar
energiform med marginella utsläpp på vår natur och miljö. Vattenkraften är dessutom en effektiv
energikälla med en verkningsgrad som kan uppgå till 90 procent.
1. http://www.svenskenergi.se/Global/Statistik/Elåret/Elåret%202014_slututgåva.pdf
5
Vattenkraften är idag en fundamental del av vårt samhälle. Den svenska vattenkraften har en viktig
funktion i det svenska, nordiska, och potentiellt även i det europeiska energisystemet.
Genom sina miljömässiga fördelar är vattenkraften en förutsättning för övergången till ett fossilfritt
samhälle. Denna övergång är ofrånkomlig i en tid där klimatförändringen blir alltmer akut.
Eftersom vattenkraften inte släpper ut någon koldioxid bidrar den till att bromsa växthuseffekten och
klimatförändringarna, genom att tränga undan fossil kraftproduktion.
Att vattenkraften inte bidrar till koldioxidutsläpp är dess främsta förtjänst. Just den globala
uppvärmningen är ett av de största hoten mot jordens djur- och växtliv. Enligt forskning kan en fjärdedel
av alla landlevande arter vara utrotade år 2050 på grund av klimatförändringarna om uppvärmningen
av vår planet fortsätter. Det innebär komplikationer även för våra vattenlevande arter.
Artdatabankens rödlista2 är en förteckning över enskilda arter som riskerar att dö ut och försvinna från
Sverige. Vattenkraften hamnar på en fjärdeplats över de påverkansfaktorer som har en inverkan på de
rödlistade arterna. De viktigaste påverkansfaktorerna i sötvatten bedöms vara torrläggning/dikning,
näringsbelastning och igenväxning.3
Enligt Artdatabanken har stigande vattentemperaturer till följd av klimatförändringen betydande
negativ påverkan på några av de rödlistade arterna. Lösningen för att bevara jordens artrikedom, sett ur
detta perspektiv, är därför mer vattenkraft – inte mindre.
Utöver dessa förtjänster är vattenkraften relativt billig och enkel att reglera, både på kort och lång sikt.
Just reglerförmågan gör vattenkraften unik och är en av anledningarna till varför vattenkraften är
oumbärlig i omställningen till ett förnybart samhälle. Den långsiktiga reglerförmågan innebär att vatten
kan sparas i vattenmagasin och användas under vinterhalvåret, då elbehovet är som störst i Sverige.
Vind- och solkraft kan inte regleras, så när vinden inte blåser och solen inte skiner bidrar den reglerbara
vattenkraften till förnybar energi när övrig klimatvänlig energi inte kan leverera.
Vattenkraften är också populär ute i stugorna. Enligt SOM-institutets undersökningar från 2013 anser
41 procent av befolkningen att det ska satsas på mer vattenkraft, och 44 procent att det ska satsas på
vattenkraften på samma sätt som det görs idag. Endast en procent är negativa till vattenkraften och
anser att den bör avvecklas.4
Fritidsfisket i Sverige – en miljardindustri
Intresset för fritidsfiske är stort i Sverige. Den senaste undersökningen genomförd av Statistiska
centralbyrån på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) visar att cirka 1,6 miljoner svenskar
årligen fiskar på fritiden i hav, sjöar och vattendrag. Över en fjärdedel är kvinnor. Sammantaget
spenderar de närmare sex miljarder kronor på sin hobby, där cirka 2,3 miljarder kronor utgörs av utgifter
för förbrukningsmaterial i redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi. 3,5 miljarder kronor går till
fleråriga investeringar såsom båtar och dyrare fiskeutrustningar.5
Fångsten inom fritidsfisket uppskattas till totalt 16 000 ton varav 9 000 ton fångas i sjöar och vattendrag
respektive 7000 ton utmed kusterna och i havet. De mest fångade arterna för fiske i sötvatten är abborre,
gädda, öring, sötvattenskräftor och gös. För fiske i havet är abborre, gädda, makrill, öring och sill/
strömming de mest fångade arterna.6
2. Artdatabanken är en avdelning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med uppgift att samla in och bearbeta data om den
biologiska mångfalden.
3. http://apps.fortum.fi/gallery2/Vattenkraft-Pastaenden-och-fakta-20150701.pdf
4. http://som.gu.se/digitalAssets/1497/1497248_svenska-folkets---sikter-om-oilka-energik--llor-1999-2013.pdf
5. http://www.scb.se/Statistik/JO/JO1104/2013A01/JO1104_2013A01_SM_JO57SM1401.pdf
6. Ibid
6
Det sammanlagda antalet fiskedagar 2013 var 13,3 miljoner dagar, varav 9,2 miljoner fiskedagar i sjöar
och vattendrag och 4 miljoner fiskedagar utmed kusterna och i havet.7
En av anledningarna till att fritidsfisket är så populärt är givetvis att Sverige är ett land rikt på sjöar,
vattendrag och kustvatten. Allemansrätten och svenskarnas stora intresse för fritidsliv är en annan
förklaring.
SCB:s undersökning år 2013 satte fingret på att fritidsfisket är en miljardindustri som skapar jobb runt
om i Sverige. Särskilt viktigt är fritidsfisket som underlag för besöksnäringen på landsbygden.
Att fritidsfisket är populärt, och framförallt en viktig inkomstkälla för turismen och företagandet
i anslutning till våra större städer, anser Fortum är ytterligare en anledning till att bidra till goda
fiskbestånd i sina reglerade älvar.
Fiskenäringen i Sverige och EU
Fiske är en av de äldsta näringarna i Sverige. Fiskenäringen består av yrkesmässigt fiske av fisk,
skaldjur och andra vattenlevande djur. Även förädling av fisk är ett viktigt område. EU har en gemensam
fiskeripolitik som reglerar hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och hur fiskbestånden skall nyttjas på
ett hållbart sätt. Den gemensamma fiskeripolitiken härstammar från 1970-talet och har moderniserats
genom åren. Den senaste reformen trädde i kraft den 1 januari 2014. Reglerna har utformats för att
förvalta de gemensamma resurserna och ger alla fiskeflottor samma tillgång till fiskevatten i EU. På så
sätt konkurrerar alla fiskare inom EU på samma villkor.8
Flera fiskbestånd inom EU har dock drabbats av överfiske. EU-länderna har därför agerat för att
garantera att fiskenäringen i EU är hållbar och inte hotar fiskbestånden och deras produktivitet på lång
sikt. Målet med EU:s gemensamma fiskepolitik, GFP, är att främja hållbart fiske och vattenbruk i en sund
vattenmiljö som kan stötta en ekonomiskt livskraftig näring genom att ge sysselsättning och möjligheter
för kustsamhällen.9
Yrkesfisket i Sverige, som är en liten näring jämfört med skogs- och jordbruket, har minskat under
senare år. Under perioden 1995-2013 har det totala antalet yrkesfiskare i Sverige minskat med 50
procent. Minskningen är störst bland de yngre fiskarna, medan andelen yrkesfiskare över 50 år har ökat
med 22 procentenheter. Detta innebär att återväxten inom yrket försvagas.10 Det finns idag omkring
drygt 1 300 yrkesfiskare i Sverige som har fiskelicens. En växande tjänst inom fiskenäringen är dock
företag som bedriver och erbjuder fisketuristisk verksamhet. I denna typ av företag kan man bland annat
ha som yrke att vara fiskeguide.11
Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för hur fiske bedrivs och vilka regler som
gäller. De kontrollerar även fiskekvoter och yrkesfiskelicenser.
Jordbruksverket ansvarar för havs- och fiskeriprogrammet, som godkänts av EU-kommissionen, och
gäller för perioden 2014-2020. Det nya havs- och fiskeriprogrammet består av stöd för att dels utveckla
ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige, dels genomföra en del av
den integrerade havspolitiken och olika EU-miljödirektiv.
7. Ibid
8. http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/index_sv.htm
9. Ibid
10. http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=142&pl=1
11. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/branscherochforetagande
yrkesfiske.4.39da9f0113cb389bda880002698.html
7
Vattenkraften behövs för biologisk mångfald lokalt och globalt
De flesta är överens om betydelsen av att värna den biologiska mångfalden. I detta ligger givetvis vikten
av att till exempel bevara livskraftiga populationer av vandrande fisk i våra älvar.
I FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) från 1993 definieras biologisk mångfald som
”Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer (inklusive landbaserade, marina och
andra akvatiska ekosystem) samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar
mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Biologisk mångfald omfattar med andra ord
mångfalden på genetisk nivå, artnivå och ekosystemnivå.”12
Vattenkraft kan ha en påverkan på den biologiska mångfalden på samtliga dessa nivåer. Byggandet
av kraftverk och dammar ger ofta en kortvarig negativ påverkan, medan strukturerna och driften
av kraftverken har en mer långsiktig påverkan och förändrar förutsättningarna för livet i och invid
vattendragen. För att minimera de negativa aspekterna deltar Fortum bland annat i ett antal olika
forskningsprojekt som syftar till att stärka den biologiska mångfalden lokalt i sina älvar.
Men som påpekats tidigare gynnar också vattenkraften den biologiska mångfalden genom att den inte
bidrar till den globala uppvärmningen och stigande vattentemperaturer, som enligt Artdatabanken har
stor negativ påverkan på några av de rödlistade arterna. Det är viktigt att skilja på vattenkraftens lokala
respektive globala effekter på den biologiska mångfalden.
Vad gäller åtgärder lokalt för att bidra till biologisk mångfald pekar de senaste forskningsrönen alltmer
på behovet av miljölösningar anpassade efter varje älvs lokala förutsägningar, snarare än generella,
tekniska lösningar såsom fiskvägar. Fiskvägar har länge använts för att möjliggöra passage förbi
vandringshinder, som till exempel vattenkraftverk, för att kompensera för vattenkraftens miljöpåverkan.
Fokus har traditionellt legat på att underlätta passage för fiskarter som är beroende av att vandra mellan
hav och älv eller sjö och älv för att fullgöra sin livscykel, till exempel lax, öring och ål.
Idag bedömer forskare sällan att tekniska fiskvägar är den mest kostnadseffektiva lösningen eller den
miljömässigt mest lämpade. Ibland är de till och med helt verkningslösa.13 Nu satsas istället på olika
typer av passager anpassade för samtliga vattenlevande organismer som skapar förbindelser för såväl
fiskar som näringsämnen, växter och insekter. I de fall de lokala förutsättningarna tillåter. Än idag är
dock fortfarande två av de vanligaste miljöåtgärderna att bygga tekniska fiskvägar eller att leda bort en
del av flödet från kraftverket till den naturliga fåran, så kallad minimitappning.14

12. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6389-4.pdf
13. Nieminen, Hyytiäinen, Lindros. Hydropower, migratory fish or a sensible way to sercure both? University of Helsinki, 2015
14. http://apps.fortum.fi/gallery2/Vattenkraft-Pastaenden-och-fakta-20150701.pdf
8
Sambandet mellan
smoltutsättningar och fiskfångst
Timmerflottning i de svenska älvarna var länge det enda sättet att transportera stockar från
avverkningsplatserna i inlandet till industrierna vid kusten. Flottningen var ytterst viktig för den
exportinriktade skogsindustrin. Flottningen i Sverige pågick från början av 1800-talet fram till 1980talet, men redan på 1950-talet började den avvecklas som en direkt konsekvens av ett alltmer utbyggt
nät av skogsbilvägar och ökade lastbilstransporter. På 1980-talet hade flottningen helt upphört i landet,
med undantag för den i Klarälven. Där flottades de sista stockarna 1991.15
Vattendragens ekosystem som under årtionden, ibland århundraden, omformats för timmerflottning har
påverkats negativt.16 Under 1950- och 60-talen skedde dessutom en stor utbyggnad av vattenkraften. För
att kompensera för den del av skadan som vattenkraften har tillfogat fisket sätter kraftbolagen fisk i sina
reglerade älvar – främst smolt av lax och öring.17
Detta kapitel redogör för den statistik som finns tillgänglig vad gäller kompensationsutsättningar
i Klarälven, Dalälven och Ljusnan samt redovisar statistik över fiskfångst av lax och öring i Deje/
Forshaga.18 Slutligen beskrivs sambandet mellan fiskfångst i Vänern och smoltutsättningar.
Fångsten av lax och öring ökar i Klarälven
Fångsten av återvändande lax och öring i Klarälven har varierat över tid. Data över detta finns så långt
tillbaka i tiden som kring 1800-talets början (se diagram 1). Efter en trendmässig nedgång sedan i slutet
av 1800-talet och 1900-talets början ökade fångsten igen i början av 1990-talet. Om den första extrema
mätperioden, år 1809-1840, exkluderas är snittet av fångad lax och öring i Klarälven 1 630 stycken,
vilket kan jämföras med snittet för den senaste 10-årsperioden (år 2004-2013) på 2 545 stycken. En
ökning med över 50 procent.
Som framgår av diagrammet skedde en tillfällig nedgång i fiskfångsten i samband med att
vattenkraften byggdes ut. Diagrammet visar också att fångsten idag är större än vad den var före
den stora vattenkraftutbyggnaden i älvens huvudfåra som startade i Deje 1907. Detta visar att
kompensationsutsättningar och trap and transport ger resultat.
15. https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5649-2.pdf
16. Ibid
17. F isken skadas oftast på grund av att deras lekplatser går förlorade. Kraftbolagen är enligt vattendomar skyldiga
att sätta ut fisk i kompensationssyfte. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/
fiskarochandravattenbruksdjur/utsattningavfisk.4.5586fdf512e8fc79a8480002288.html
18. Den bristfälliga statistiken om fiskbestånd beror på att Sverige har fritt fiske utmed den svenska kusten och i de fem stora
sjöarna. Fritidsfiskare är alltså inte skyldiga att rapportera hur ofta de fiskar, fångster och annan statistik till ansvarig
myndighet (HaV).
9
Diagram 1.
1. Efter
Efter en
nedgång
ökar fångsten
av lax och
i Klarälven
Diagram
entrendmässig
trendmässig
nedgång
ökar fångsten
av öring
lax och
öring i Klarälven
Antal återvändande fisk
Antal återvändande fisk
20,000
18,000
16,000
14,000
12,000
10,000
8,000
6,000
4,000
2,000
0
Storskalig utbyggnad vid Munkfors i slutet
av 1700-talet och i Deje på 1820-talet
Nätfiske i Vänern
på 1860-talet
Första kraftverksdammen i
Klarälvens huvudfåra
anläggs i Deje år 1906
Smoltutsättningarna
i Klarälven tar fart
Källa:Piccolo,
Piccolo,
Norrgård,J.J.R.,
R.,Greenberg,
Greenberg,L.L.A.,
A.,Schmitz,
Schmitz,M.
M.and
andBergman,
Bergman,E.E.Conservation
Conservationofofendemic
endemic
landlocked
Källa:
J. J.J.,J.,Norrgård,
landlocked
salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries, 2012, 13: 418–433 (bearbetad
data)
salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries, 2012, 13: 418–433 (bearbetad data)
19
19
Motsvarande
samband
i Deje/Forshaga
Motsvarande samband
i Deje/Forshaga
20.. Fångsten
Data
finns
Fångstenhar
harvarierat
Dataöver
överfångad
fångadlax
laxoch
ochöring
öringiiDeje/Forshaga
Deje/Forshaga fi
nns så långt tillbaka som
som 185420
varierat
tid (se diagram
2). Medelfångsten
per år
sedan
lax ochEnöring.
En
kraftigtkraftigt
över tidöver
(se diagram
2). Medelfångsten
per år sedan
1854
är 11854
630är
lax1 630
och öring.
kraftig
nedgång
noterades
dock under
80-talen,
då medelfångsten
låg på drygt
310
fiskar
år.
kraftig
nedgång
noterades
dock 1960-och
under 1960-och
80-talen,
då medelfångsten
låg på
drygt
310per
fiskar
Därefter
har fångsten
av lax av
ochlax
öring
kraftigt
och 2013
fångsten
drygt 4drygt
200 lax
ochlax
öring.
per
år. Därefter
har fångsten
ochökat
öring
ökat kraftigt
ochvar
2013
var fångsten
4 200
och
öring.
Även här ser vi att, efter en trendmässig nedgång i fångst av lax och öring i Klarälven och Deje/
Forshaga,
har
efter vattenkraftens
och 60-talen.
Fortums
Även
här ser
vi fångsten
att, efter ökat
en trendmässig
nedgångutbyggnad
i fångst av på
lax1950och öring
i Klarälven
och
kompensationsutsättningar
har
bidragit
till
en
kraftig
återhämtning
av
fångst
av
lax
och
i Deje/
Deje/Forshaga, har fångsten ökat efter vattenkraftens utbyggnad på 1950- och 60-talen. öring
Fortums
Forshaga.
kompensationsutsättningar har bidragit till en kraftig återhämtning av fångst av lax och öring i
Deje/Forshaga.
Sedan 1854 har fångstdata från centralfisket i Deje/Forshaga huvudsakligen använts som indikator för fångst av lax i
19
Klarälven.
19. Sedan 1854 har fångstdata från centralfisket i Deje/Forshaga huvudsakligen använts som indikator för fångst av lax i
DetKlarälven.
finns data äldre än 1854 men inte systematiskt och strukturerat data-set.
20. Det finns data äldre än 1854 men inte systematiskt och strukturerat data-set.
20
10
9
Diagram 2. Fångsten av lax och öring ökar i Deje/Forshaga
Diagram 2. Fångsten av lax och öring ökar i Deje/Forshaga
Antal
Antal
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
1854
1860
1866
1872
1878
1884
1890
1896
1902
1908
1914
1920
1926
1932
1938
1944
1950
1956
1962
1968
1974
1980
1986
1992
1998
2004
2010
0
Källa: Norberg, P.O. 1977. Laxplan för Klarälven. Sundsvall (opubl.) samt Fortum (2014b): Årsrapporter rörande avelsfiske till
myndigheter från verksamhetsutövare/tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven 1854-2014.
Källa: Norberg, P.O. 1977. Laxplan för Klarälven. Sundsvall (opubl.) samt Fortum (2014b): Årsrapporter rörande avelsfiske till
myndigheter från verksamhetsutövare/tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven 1854-2014.
Fortums utsättningar ökar i Vänern, Dalälven och Ljusnan
Fortums utsättningar ökar i Vänern, Dalälven och Ljusnan
Sedan 1960-talet har Fortum och tidigare verksamhetsutövare gjort kompensationsutsättningar
Sedan
1960-talet
haroch
Fortum
ochFrån
tidigare
verksamhetsutövare
gjort
kompensationsutsättningar
av
av smolt
i Klarälven
Vänern.
att ha
legat på lägre nivåer
under
1960-talet ökade
smolt
i
Klarälven
och
Vänern.
Från
att
ha
legat
på
lägre
nivåer
under
1960-talet
ökade
kompensationsutsättningarna kraftigt under 1970-talet för att stiga ytterligare under 1990- och
kompensationsutsättningarna
under
för att
ytterligare
och 20002000- talet (se diagram 3). Det kraftigt
är inte bara
en1970-talet
stam av öring
ochstiga
lax som
sätts ut,under
utan 1990flera olika
talet
(se
diagram
3).
Det
är
inte
bara
en
stam
av
öring
och
lax
som
sätts
ut,
utan
flera
olika
stammar.
stammar. Det är främst Klarälvslax, Gullspångslax och Gullspångsöring som har kompensationsutsatts.
Det
är främst
Klarälvslax,
Gullspångslax
som
kompensationsutsatts.
Andelen
för respektive
stam
har varierat och
överGullspångsöring
tid, men de senaste
tiohar
åren
har Klarälvslaxens Andelen
för
respektive
stam
har
varierat
över
tid,
men
de
senaste
tio
åren
har
Klarälvslaxens
utgjort
andel utgjort 38 procent, Gullspångslaxen 31 procent och Gullspångsöringen drygt 20andel
procent
av 38
procent,
Gullspångslaxen 31 procent och Gullspångsöringen drygt 20 procent av
kompensationsutsättningarna.
kompensationsutsättningarna.
Det är inte bara i Vänernområdet som Fortum har utsättningsåtaganden, utan även i Dalälven och
Det
är inte
bara i Vänernområdet
Fortum har utsättningsåtaganden,
utan
även i Dalälven
Ljusnan.
I Dalälven
är Fortums delsom
av utsättningarna
85 000 smolt per år och
i Ljusnan
211 400 och
smolt
Ljusnan.
I Dalälven är
Fortums
utsättningarna
85 000 smolt
per årutsättningar
och i Ljusnan
211 400har
smolt
per år. Tillsammans
med
de 180del
000avsmolten
i Vänernområdet
och andra
i inlandet
Fortum
totalt utsättningsskyldigheter
på motsvarande
560 000 laxsmolt
perutsättningar
år. Cirka 400i inlandet
000 av dessa
per
år. Tillsammans
med de 180 000 smolten
i Vänernområdet
och andra
har
producerar
Fortum
själv i egna anläggningar
och resten560
via 000
legoavtal
medper
andra
Fortum
totalt
utsättningsskyldigheter
på motsvarande
laxsmolt
år. anläggningar.
Cirka 400 000Med
av
en schablonkostnad
på 25 själv
kronor
per smolt
blir den totala
kostanden
för Fortums
utsättningsåtaganden
dessa
producerar Fortum
i egna
anläggningar
och resten
via legoavtal
med andra
anläggningar.
cirkaen
14schablonkostnad
miljoner kronor per
år. kronor per smolt blir den totala kostanden för Fortums
Med
på 25
utsättningsåtaganden cirka 14 miljoner kronor per år.
10
11
Diagram 3.
kompensationsutsättningar
i Vänerni har
ökat markant
Diagram
3.Fortums
Fortums
kompensationsutsättningar
Vänern
har ökat markant
Antal
Antal
250000
200000
Annat
G-öring
K-öring
K-lax
G-lax
150000
100000
50000
1960
1962
1964
1966
1968
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
0
Källa: Fortum (2014a): Årsrapporter rörande kompensationsutsättningar till myndigheter från verksamhetsutövare/
Källa:
Fortum (2014a):
Årsrapporter
rörande kompensationsutsättningar
till myndigheter från
tillståndshavare
i Klarälven
och Gullspångsälven
1960-2014.
verksamhetsutövare/tillståndshavare i Klarälven och Gullspångsälven 1960-2014.
Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättning och fiskfångst
Tydligt
kausalt
samband
mellan
och fiskfångst
Det finns ett
tydligt samband
mellan
fångstensmoltutsättning
av lax och öring och utsättningar
i Vänern. I takt med
Fortums
ansvar
för kompensationsutsättningar
även fångsten
av laxI takt
och öring
Det
finnsökande
ett tydligt
samband
mellan fångsten av lax ochunder
öringåren
och har
utsättningar
i Vänern.
med
ökat
markant
(se
diagram
4).
Detta
indikerar
att
Fortums
smoltutsättningsverksamhet
har
betydelse
för
Fortums ökande ansvar för kompensationsutsättningar under åren har även fångsten av lax och öring
sport- och fritidsfisket.
ökat markant (se diagram 4). Detta indikerar att Fortums smoltutsättningsverksamhet har betydelse
för sport- och fritidsfisket.
12
11
Diagram 4. Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättningar och fångst av lax
och öring
Diagram 4. Tydligt kausalt samband mellan smoltutsättningar och fångst av lax och öring
Fångst
Fångst i ton
ton
150
125
100
350000
Utsatt lax och öring
Fångst av lax och öring
75
50
25
0
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Källa:
Marco
Blixt,
FortumGeneration
Generation
Källa:
Marco
Blixt,
Fortum
ABAB
Piccolo, J. J., Norrgård, J. R., Greenberg, L. A., Schmitz, M. and Bergman, E. (2012), Conservation of endemic landlocked
Piccolo,
J. J.,inNorrgård,
R., Greenberg,
L. A.,from
Schmitz,
and Bergman,
(2012),
Conservation
of endemic
landlocked
salmonids
regulatedJ.rivers:
a case-study
Lake M.
Vänern,
Sweden. E.
Fish
and Fisheries,
13: 418–433
(modifi
erad)
salmonids in regulated rivers: a case-study from Lake Vänern, Sweden. Fish and Fisheries, 13: 418–433 (modifierad)
12
13
Fortums miljöåtgärder
– tre lokala fall
Utöver det smoltutsättningsarbete som beskrivits i föregående kapitel genomflr Fortum också andra
former av kompensatoriska åtgärder för att värna den biologiska mångfalden i sina utbyggda vattendrag.
Fiskrelaterade driftsvillkor följer olika vatten- eller miljödomar som har prövats och fastställts för
respektive vattenkraftverk, exempelvis kompensationsutsättningar, avelsarbete, minimitappningar,
biotopåtgärder och fiskeavgifter. Utöver de miljöåtgärder som domstolen fastställt arbetar Fortum också
med flera frivilliga åtgärder och projekt. Det kan vara i form av forsknings- och utvecklingsarbete (R&D),
projekt som finansieras via Fortums miljöfond eller branschgemensamma initiativ och projekt som
exempelvis Krafttag ål och KLIV.
För Fortum har det alltid varit viktigt, och ofta helt nödvändigt, att följa och tillägna sig den senaste
forskningen på området. Fortum har bland annat sedan 15 år tillbaka ett nära och strukturerat samarbete
med Karlstad universitet och institutionen för miljö- och livsvetenskaper. Närheten mellan Karlstad
universitet och en av Fortums viktigaste älvar och kraftverk är givetvis en fördel för bägge parter.
Fortum har medverkat i flera projekt runt om i landet som bidrar både till gynnsamma fiskeförhållanden
och en förstärkning av den biologiska mångfalden. I många av dessa projekt har Fortum samarbetat med
bland annat forskare, länsstyrelser, kommuner, ideella föreningar, lokala initiativ och sportfiskare för att
nå en så bred förankring av projekten som möjligt.
I detta kapitel belyser vi tre av de lokala projekt som Fortum arbetar med för att bidra till livskraftiga
fiskbestånd – Forshaga, Åråsviken och Eldbäcken. Samtliga är exempel på insatser som innefattar ett
löpande samrådsförfarande och samarbete mellan flera olika intressenter som kraftbolag, myndigheter,
forskningsinstitutioner och mark- och fiskerättsägare.
14
Trap and transport – oumbärlig metod för
att säkerställa bevarandet av den unika Klarälvslaxen
Forshaga ligger längs med Klarälven i centrala Värmland, cirka 20 km norr om Karlstad där älven rinner
ut i Vänern. Forshaga är en gammal bruksort där massa- och pappersindustri tillsammans med laxfisket
har haft stor betydelse.
Klarälven kallas för ”Värmlands pulsåder”. I flera hundra år användes älven för att transportera timmer,
malm- och sågverksprodukter. I början på 1900-talet byggdes den första dammen för vattenkraft i
Klarälven.
I Klarälven leker Europas största bestånd av insjölevande Atlantlax, men liksom i andra utbyggda älvar
har denna population påverkats negativt av människans ingrepp i naturen. Redan för flera hundra
år sedan gjorde man sitt bästa för att ”tämja älven” och nyttja vattenkraften till att driva bland annat
kvarnar och sågar. Under flottningstiden rensades forsarna på sten, sidofåror dämdes in och i möjligaste
mån försökte man räta ut och strandsko älven.
På 1930-talet började man oroa sig för att laxpopulationen i Klarälven skulle dö ut om inga åtgärder
vidtogs för att underlätta laxens vandring förbi det växande antalet kraftverksstationer. Som en resolut
insats bestämde man sig för att fånga upp fiskarna i nedre delen av älven och med lastbil transportera
dem upp förbi kraftverksstationerna till de kvarvarande lek- och uppväxtområdena. Ett framgångsrikt
ingrepp som görs än i dag, om än i förfinad form.
Idag ägs och sköts vattenkraftverket i Forshaga av Fortum, som använder sig av samma grundprincip
som på 1930-talet. Under årens lopp har stora resurser satsats för att förbättra metoden, som är unik i
Sverige.
Laxtaxi – en effektiv metod i Klarälven
Trap and transport, eller ”laxtaxi” som den kallas i folkmun, går ut på att fånga in lax och öring vid
nedersta kraftverket och transportera dem upp längs Klarälvens huvudfåra, förbi åtta kraftverk. Mellan
åttonde och nionde kraftverket, som är en skyddad sträcka (Natura 2000), får fisken leka och växa upp.
Johnny Norrgård, Fortums verksamhetsansvarige för fiskefrågor i Vänernområdet och gästforskare på
Karlstad universitet, har arbetat i många år med trap and transport-metoden. Han beskriver metoden
med att fisken lockas in i en fångstfålla, där den leds via en fiskväg upp till ett falskt vattenfall. Då
fisken hoppar igenom det falska vattenfallet glider den via ett transportrör till en fångstbassäng. Denna
bassäng töms minst en gång per vecka. Vid tömningen sker en strukturerad sortering och kontroll av
den inkomna fisken. Varje fisk könsbestäms, mäts och kontrolleras om den är vild eller odlad.
Fiskarna sorteras i tre olika kategorier. Kategori ett transporteras upp förbi det åttonde kraftverket där de
får leka, kategori två behålls för avel och kategori tre lyfts över den första dammen och blir tillgängliga
för fiske till sportfiskare på sträckan upp till nästa kraftverk vid Deje.
Fiskarna söker sig i regel till älven och nedersta kraftverket under våren och sommaren, och fällan
är öppen mellan maj och oktober. Vid det nedersta kraftverket ligger Forshaga sportfiskecenter. Detta
fiskeområde är känt för sina goda möjligheter att få napp. Genomsnittet över hela säsongen är en fångad
lax vartannat fiskepass, vilket är väldigt högt i jämförelse med andra laxfiskevatten.
Trap and transport-metoden kritiseras av vissa delar av miljörörelsen som en konstlad åtgärd – många
anser att fria vandringsvägar är det enda rätta för fisken. Men faktum är att fiskvägar inte oreserverat är
ett bra alternativ i Klarälven under nuvarande förhållanden med ett stort antal kraftverksstationer.
För det första har fiskvägar sällan en effektivitet på över 80 procent. Effektiviteten är ännu lägre förbi
strömkraftverk, som de nedersta åtta kraftverken i Klarälven är. Med trap and transport-metoden
transporteras fisken med 100 procentig säkerhet förbi kraftverksdammarna. Om fiskvägar skulle byggas
15
i Klarälven med dagens tekniska kunnande skulle det sannolika utfallet bli att endast ett fåtal fiskar
skulle klara att vandra hela vägen förbi de åtta kraftverken upp till lekområdet.
För det andra finns inte några lekområden kvar mellan de åtta nedersta kraftverken i Klarälven. Om ett
beslut att riva ut alla kraftverk i Klarälven skulle fattas, skulle det per definition inte bidra till en större
fiskpopulation eftersom alla naturliga lek- och uppväxtområden eliminerats till följd av åtgärder för att
underlätta timmerflottning och anläggande av dammar.
”I Klarälven är helt enkelt trap and transport den enda tänkbara lösningen om man med bibehållen
vattenkraft vill kunna behålla samma höga fiskpopulation som idag.” Johnny Norrgård
Fiskvägar är ett bra alternativ i de fall det finns välbevarade lekområden och lämpliga habitat för fisken
att vandra upp till.
Som med de flesta åtgärder som påverkar den naturliga lekvandringen finns det nackdelar med denna
metod. Risken när man avbryter fiskens ”pilgrimsvandring” genom att fånga upp och transportera den
till lekområdena, ibland flera månader i förtid, är att fisken kan uppvisa ett irrationellt beteende och i
vissa fall till och med vandra nedströms igen efter att den transporterats upp i vattensystemet.
Norrgård anser dock att fördelarna med råge överväger nackdelarna i ett fall som Klarälven. Trap and
transport-metoden är ett viktigt verktyg för att bevara ett livskraftigt laxbestånd i Klarälven och är
således ett viktigt verktyg för att värna den biologiska mångfalden. Risken att fiskarna blir förvirrade av
transporten står emot deras möjlighet att överhuvudtaget kunna leka.
”I november-december är det prime time för fisket i Vänern. Temperaturen sjunker och fiskarna
går högt upp till vattenytan. Trollingfisket i Vänern är vida känt, och möjligheten att kunna fånga
insjölax på över tio kilogram lockar fritidsfiskare och turister från hela världen.” Johnny Norrgård
Lars Emilson, fiske- och landsbygdssamordnare i Forshaga kommun, har i sitt arbete varit involverad i
trap and transport-metoden. Han betonar nyttan av detta arbete för lokalsamhället. Att kunna förbättra
lax- och öringpopulationerna och öka tillgången på avelsfisk främjar sportfisket, som i sin tur ger bra
intäkter till de lokala näringsidkarna.
”Så länge vi är beroende av nuvarande energisystem så är denna metod nödvändig för att bevara
fiskbeståndet.” Lars Emilsson
Emilson sitter med i Klarälvens fiskeråd som består av alla fiskevårdsområden från Karlstad upp till
norska gränsen. Syftet är att förbättra möjligheterna för stammen av klarälvsfisk att överleva. Alla i
fiskerådet är överens om att trap and transport-metoden i nuläget är den bästa metoden i Klarälven.
Däremot ser han behovet av att Fortum nu börjar arbeta mer aktivt med nertransport av fiskarna, vilket
man inte tidigare gjort.
”Som jag ser det i dagsläget är det en win-win situation för alla - för fiskevårdsområdena, för fisken,
för sportfiskarna, för näringslivet, för miljön och för den biologiska mångfalden.” Lars Emilsson
16
Påkostat Gullspångsprojekt viktigt för den biologiska mångfalden
På Vänerns östra sida ligger Gullspång, en tätort i Västra Götalands län. Genom samhället rinner
Gullspångsälven, där Gullspångslaxen och Gullspångsöringen härstammar ifrån. Gullspångslaxen är
en unik insjölevande laxstam som lever hela sitt liv i sötvatten - vilket endast förekommer på några
få ställen i världen. Detta beror på att Vänern, efter vår senaste istid för cirka 9 000 år sedan, blev
en insjö genom att landhöjningen avskildes från havet. Gullspångslaxen är idag den enda naturligt
reproducerande populationen av sötvattenslevande lax inom EU, därför är det av extra stor vikt att
bevara Gullspångslaxen.
På grund av olika yttre påverkansfaktorer såsom habitatförstörelse vid flottledsrensning,
dammbyggnationer för att avleda vatten till kvarnar och sågverk och historiskt hårt fisketryck på
lekvandrande lax decimerades laxstammen kraftigt redan under 1700- och 1800-talet. I älvens
nedersta del byggdes Gullspångs kraftverk 1906-1908. I slutet av 1960-talet när dåvarande kraftbolag,
Gullspång Kraft21, skulle renovera det befintliga kraftverket kom man överens med Kammarkollegiet och
Fiskeriverket om åtgärder för att säkerställa Gullspångslaxens fortlevnad i älven.
2003 togs initiativ till ett projekt för att bevara Gullspångfisken. Tillsammans med dåvarande
Fiskeriverket (numera Havs- och vattenmyndigheten), Gullspångs kommun, Kammarkollegiet,
Laxfond Vänern samt Länsstyrelserna i Västra Götalands län och Värmlands län skrev man på en
avsiktsförklaring om att tillsammans rädda Gullspångslaxen och öringen. Avsiktsförklaringen var till
sin karaktär och inriktning helt unik. Målet var att förbättra livsmiljön för den vilda Gullspångsfisken
under hela dess livscykel. Något liknande projekt, med detta helhetsperspektiv, hade aldrig tidigare
genomförts i Sverige.
Sedan starten har Fortum, tillsammans med övriga aktörer, säkerställt en lång rad åtgärder genom
ett gemensamt förvaltningsråd. För att säkerställa överlevnaden för fiskstammen genomfördes tre
större arbeten inom ramen för Gullspångsprojektet: restaurering av Gullspångsforsen och byggnation
av laxtrappan; ombyggnation av divergeringsdammen till Kolstrandskanalen; och restaurering av
Åråsforsarna.
Restaureringen av Gullspångsforsen innebar bland annat att det tillfördes sten och grusmaterial för att
återskapa naturliga lek- och uppväxtområden och således förbättra laxens och öringens möjligheter att
fortplanta sig. Laxen och öringen gräver ner sin rom i strömsatta grusbottnar och den uppväxande fisken
söker skydd och ståndplats bland större sten. För att få en jämnare vattenföring till Åråsforsarna byggdes
divergeringsdammen om för att fördela flödet mellan den naturliga älvfåran och Kolstrandskanalen.
Samtidigt byggdes en laxtrappa i den nedre och brantaste delen av Gullspångsforsen. På så sätt är det nu
möjligt för lax och öring att nå de restaurerade områdena.
Både Lilla och Stora Åråsforsen har varit föremål för miljöförbättrande åtgärder. Framförallt har man fyllt
på med natursten för att utöka arealen för lämpliga lek- och uppväxtområden i älven, och för att på sikt
även öka uppvandringen av lax och öring.
2006 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att göra Gullspångsälven och omgivande
strandområden till naturreservat. Området är ett så kallat Natura 2000-område vilket innebär att
det ingår i ett europeiskt nätverk av särskilt värdefulla naturområden. På så sätt skyddas älven från
framtida exploatering.
17
Unik avsiktsförklaring har räddat den utrotningshotade Gullspångsfisken
Sammantaget beräknas projektet har kostat mellan 60 och 65 miljoner kronor. Huvuddelen av
kostnaderna har finansierats av Fortum (drygt 22 miljoner) och Naturvårdsverket (närmare 21 miljoner).
Högt vattenflöde under vintern 2011/2012 ledde till att en del av det grus och stenmaterial som satts ut
vid tidigare restaureringsåtgärder i Gullspångsforsen förflyttades nedströms med vattenmassorna. Efter
det har Fortum tillsammans med Förvaltningsgruppen för Gullspångsälvens naturreservat jobbat med
utvecklingsarbete för att sammanställa tidigare kunskap och att hitta metoder och tekniska lösningar för
att säkerställa livsmiljön för den unika laxstammen.
Robert Skogh är miljöinspektör i Gullspångs kommun sedan 1995 och har arbetat med bevarandet av
Gullspångsfisken sedan 1997. Han ser det avslutade Gullspångsprojektet och det fortsatta arbetet med
detta projekt som oumbärligt för fortlevnaden av den unika Gullspångsstammen.
Enligt Skogh har Gullspångsprojektet varit viktigt för den biologiska mångfalden i älven. Fiskynglen är
bytesdjur när de är små och rovdjur när de blir större. På så sätt är de en del av naturens sätt att reglera
andra arters fortlevnad.
”Det är helt och hållet en fråga om biologisk mångfald. Det här projektet har bidragit till naturens
kretslopp.” Robert Skogh
Projektet har välkomnats av en bred miljörörelse. Vissa värdesätter bidraget till den biologiska
mångfalden medan andra ser värdet av en livskraftigare stam av Gullspångslax.
”Jag möter många sportfiskare som är mycket positiva till insatserna då de vill att man ska kunna
bevara den reproducerade laxen och öringen för ett eventuellt framtida fiske.” Robert Skogh
Laxfond Vänern är en stiftelse som bildades 1988 av kommunerna och länsstyrelserna runt sjön i syfte
att skapa ett bra fiske för lax och öring. Laxfonden finansierar årligen utsättning av cirka 50 000 smolt
per år på skilda platser i Vänern och har bidragit till att sjön är populärt bland sportfiskare.
Bo Thorsenius, vd för Laxfond Vänern 2000-2015, är nöjd med projektet och de effekter det gett.
Framförallt hyllar han det faktum att Gullspångsprojektet på lång sikt bidragit till den biologiska
mångfalden i älven. Laxstammen har ökat och kan nu vandra upp och leka i Gullspångsforsen.
Han ser också fördelar för fisketurismen och möjligheten att sprida kunskap om laxfisket och den
utrotningshotade Gullspångslaxen.
Däremot har det inte varit ett projekt främst för att tillfredsställa sportfiskarna, eftersom den
naturlekande Gullspångsfisken är fridlyst och således inte får fiskas. Den stora vinnaren är
Gullspångslaxen, som fått förbättrade möjligheter att leva vidare.
”Den stora vinnaren är Gullspångslaxen och den biologiska mångfalden.” Bo Thorsenius
18
Eldbäcken – en biokanal anpassad efter lokala förhållanden
Eldforsen är en ort vid Västerdalälven i Dalarnas län, cirka åtta km söder om Vansbro. Kraftverket
Eldforsen ägs av Fortum och byggdes om 2007 för att tas i drift i början av 2011. I samband med
byggnationen byggdes ett omlöp, en naturlik fiskväg som förbinder kraftverksdammen med den gamla
älvfåran. En viktig del i projektet var att försöka återskapa en livsmiljö (habitat) för den utrotningshotade
flodpärlmusslan, som försvann genom ombyggnationen.
Fortum kom, i samråd med framförallt de som bor i området, fram till att en sådan här typ av fiskväg
skulle kunna vara lämplig att anlägga på grund av de lokala förutsättningarna, bland annat fallhöjd och
utrymme talade för en så kallad biokanal.
En biokanal definieras som en naturlik fiskväg som är formgiven för att erbjuda ett varierat habitat där
syftet är att ett flertal djur- och växtarter ska kunna etablera sig, att jämföra med ett traditionellt omlöp
som oftast enbart syftar till att fisk ska kunna passera. Biokanalen fick senare namnet Eldbäcken.
Naturlika fiskvägar har i vissa fall visat sig vara ett bättre och mer effektivt alternativ än tekniska
fiskvägar då de dels fungerar som passage för många fiskarter, dels fungerar som livsmiljö för
vattenlevande växter och djur. Tankarna om en ny, mer variationsrik naturlik fiskväg växte fram i
diskussioner mellan forskare från olika ämnesområden och universitet, framförallt från Karlstad, Umeå
och SLU. Även forskare från Norge och Italien har bidragit med kunnande.
För att så många vattenanknutna organismer som möjligt ska kunna utnyttja biokanalen har man
försökt återskapa ett naturligt vattendrags bottensubstrat, vattenrörelser, lopp och lutning. Fiskvägen
har utformats så att den innehåller tre olika specialsträckor med olika miljöer för att passa olika typer
av fiskar – djupa partier med långsam vattenhastighet, ringlande lopp med strandpartier som ibland
svämmas över samt små fåror med öar mellan.
Fortum beslutade om tappningen i biokanalen efter kontakter med närboende, fiskevårdsområden,
Vansbro kommun och länsfiskekonsulenten.
Byggnationen av och forskningen kring biokanalen finansieras av Fortums Nordiska miljöfond. Medlen
kommer från försäljning av el som märkts med ”Bra Miljöval” och utdelningen av dessa pengar
godkänns av Svenska Naturskyddsföreningen.
Biokanalen erbjuder habitat för både växter och djur
Stina Gustafsson, doktorand på Karlstad universitet vid institutionen för miljö- och livsvetenskaper,
påbörjade sitt arbete inom projektet 2010. Hon förklarar att tanken med en naturlik fiskväg, till skillnad
från vanliga fisktrappor, är att den ska fungera för alla fiskarter som lever i närområdet.
”Fisktrappor i betong fungerar bra för lax och öring, men inte för yngre laxar och öringar, eller
för annan svagsimmande fisk. Biokanalen erbjuder både habitat och passage för alla naturligt
förekommande fiskarter.” Stina Gustafsson
Gustafsson har i sina studier kunnat konstatera att minst elva olika fiskarter använder biokanalen som
habitat. Exempel på arter som påträffats är harr, lake, öring, stäm och elritsa. Hon ser flera fördelar med
biokanalen. Inte bara flodpärlmusslan och olika fiskar gynnas av fiskvägen, utan även insekter och
ryggradslösa djur som lever i anslutning till botten.
Hon ser dock även utvecklingspotential. Fortum har börjat planera för att öka vattenmängden i gamla
älvfåran, vilket förhoppningsvis kommer att locka upp mer fisk till biokanalen. Fortum funderar
dessutom på att bygga om fiskvägen för att anpassa den bättre till flodpärlmusslan och öringen, vilket
Gustafsson välkomnar.
19
”Biokanalen bidrar till en hög biodiversitet på flera nivåer. Eftersom den erbjuder passage förbi
kraftverket undviker man isolering av fiskpopulationer och genetisk diversitet kan bibehållas, samt
att den erbjuder habitat för många olika organismer.” Stina Gustafsson
Trots sina förtjänster finns det en nackdel enligt Gustafsson. Ur fiskpassagesynpunkt byggdes inte
biokanalen på den mest optimala platsen. För att tillmötesgå de närboendes önskemål om att inte
torrlägga den gamla älvfåran helt, samt att kompensera för en del av det habitat som förlorats i samband
med ombyggnationen av kraftverket, förbands biokanalen med den gamla fåran. För fiskvandringens
skull borde biokanalen dock ha placerats närmare kraftverket. Kompromissen gjorde dock att de boende
nu är nöjda med projektet och biokanalen.
Överlag har projektet fått väldigt god respons från både invånare och den lokala fiskevårdsföreningen.
Projektets syfte har varit att främja den biologiska mångfalden, inte främst för att öka fisket.
”Biokanalen byggdes inte primärt för fisket, utan för att skapa habitat för flodpärlmusslan och
fiskarna.” Stina Gustafsson
20
Fortums policyrekommendationer
Vi har i denna rapport gett en rad exempel på det organiserade miljöarbete som Fortum bedriver i och
vid sina älvar. Åtgärderna har antingen genomförts på initiativ av Fortum själv eller i samråd med andra
intressenter. Åtgärderna har sedan fastställts som obligatoriska driftsvillkor i de vatten- eller miljödomar
som gäller för verksamheten. Med driftsvillkoren som utgångspunkt, samt med utgångspunkt i dagens
forskning på området, har Fortum anpassat sina miljöförbättrande åtgärder efter varje älvs unika
förutsättningar och investerar i en kombination av åtgärder för att främja biologisk mångfald. Detta har
gett resultat. Som vi har kunnat påvisa finns det idag till exempel mer leklax i en av Fortums reglerade
älvar än vad som var fallet före utbyggnaden av vattenkraften.
I vissa fall bidrar Fortums insatser på ett positivt sätt till det lokala sport- och fritidsfisket. I andra fall
syftar åtgärderna till att värna den biologiska mångfalden. I samtliga fall ser vi att fisken, naturen och
miljön är de stora vinnarna.
Rapporten indikerar också att kraftbolagen alltid kan göra mer vad gäller miljöåtaganden. Det är också
Fortums ambition. Detta bör dock ske i samklang med att vattenkraften, som den förnybara och pålitliga
energikälla den är, i högre utsträckning används i omställningen till ett förnybart energisystem. Detta
förutsätter att synen på vattenkraften förändras på ett genomgripande sätt. Alla - både kraftbolag,
myndigheter, miljörörelse och allmänhet - måste börja våga lyfta blicken från det lokala till det globala
– från det enskilda kraftverket till klimatet på vår planet. Med rätt miljöåtgärder gynnar vattenkraften
både vårt klimat och den biologiska mångfalden.
Med utgångspunkt i detta föreslår Fortum följande rekommendationer:
• Nuvarande trend i många länder är att kräva att kraftbolagen investerar i fiskvägar i sina reglerade
älvar. Som vi belyst i denna rapport pekar den samlade forskningen på stora skillnader i effektivitet
och funktion gällande tekniska lösningar. Beslutsfattare bör byta fokus från generella, tekniska
åtgärder till individuella insatser som vi vet har förutsättningar att fungera, helst på ett så
kostnadseffektivt sätt som möjligt. Målsättningen ska inte mätas i antal fiskvägar, utan hur åtgärderna
främjar den biologiska mångfalden och att åtgärderna faktiskt fungerar och gör skillnad.
• Som ett resultat av energiöverenskommelsen mellan regeringen och tre av de borgerliga
partierna ska fastighetsskatten på vattenkraft sänkas till samma nivå som för de flesta andra
elproduktionsanläggningarna, till 0,5 procent. Skatten ska sänkas stegvis under en tvåårsperiod med
start 2017. Samtidigt ska vattenkraftsbranschen finansiera de kostnader, för exempelvis omprövning
av verksamheter, som gör att Sverige enklare kan implementera EU:s ramvattendirektiv. Detta är
något som Fortum välkomnar då det förhoppningsvis kommer att få betydelse för investeringar och
vattenkraftens fortsatta utveckling. Dock hade Fortum gärna sett tydligare initiativ i frågan om att
värna och utveckla både vattenkraften och den biologiska mångfalden. Just nu pågår en process för
att skapa en branschgemensam fond för att bekosta miljöåtgärder. För att förbättra miljön vid Sveriges
vattenkraftverk och miljön däromkring anser Fortum att minst 600 miljoner kronor avsätts för
miljöförbättrande åtgärder årligen.
21
• Miljöbalken syftar till att ”främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande
­generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.” Det låter bra, men tyvärr har tillämpningen
av l­agen brister på så sätt att domstolarna enbart bedömer om en verksamhet kan tänkas påverka
den lokala miljön. Det globala perspektivet har en underordnad betydelse. Det är beklagligt, eftersom
vattenkraften har en mindre negativ påverkan lokalt, men en stor positiv inverkan för att minska
den globala uppvärmningen. Fortum anser därför att all lagstiftning kring vattenkraft - på regional,
nationell och EU-nivå – måste ta hänsyn till tre olika perspektiv: miljönyttan på lokal och global nivå
samt vattenkraftens betydelse inom ramen för vårt framtida energisystem. Av detta följer behovet
av att modernisera miljöbalken så att lagstiftningen tar hänsyn både till biologisk mångfald och den
globala uppvärmningen.
22
23
www.fortum.se
