Arbetet i kommunernas-, landstingens

KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Arbetet i kommunernas-, landstingens- och
regionernas nämnder, styrelser och
förvaltningar
Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande mål och riktlinjer
för hur ”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning” ska förverkligas. Nämnder, styrelser och
förvaltningar måste sedan planera inom sina respektive
ansvarsområden så att rättigheterna återspeglas i den praktiska
verksamheten.
Jämställdhets- och barnperspektiven
Kvinnor och barn med funktionsnedsättning riskerar dubbel
diskriminering. Dels som kvinnor och barn, dels som personer med
funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att i varje enskild
sakfråga alltid utgå ifrån könsuppdelad statistik och att alltid göra
analyser utifrån barn- respektive och jämställdhetsperspektiv för att
säkerställa att barn och kvinnor med funktionsnedsättning inte i
något sammanhang diskrimineras.
AVSNITT 1. Förberedelser då handlingsplan eller
annan strategi ska tas fram
Steg 1. Förkunskaper
När en kommun, ett landsting eller en region ska ta fram
handlingsplaner eller andra strategier som syftar till att förverkliga
”Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”
behöver beslutsfattare och berörda personalgrupper vissa
förkunskaper.
En utbildning tillsammans med representanter från
funktionshindersrörelsen gör att båda parter får samma
utgångspunkt inför ett fortsatt samarbete.
Att klargöra

Vad innebär mänskliga rättigheter i förhållande till flickor,
pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning?

Vad innebär det att arbeta med ett rättighetsperspektiv?
Steg 2. Identifiering av rättigheter och ansvar
Varje nämnd/styrelse/förvaltning behöver identifiera vilka av
konventionens artiklar (artiklarna 5 – 30) som berör den egna
verksamheten. Artiklarna 5 – 9 är övergripande och ska alltid
beaktas inom alla rättighetsområden.
Att klargöra

Vilka artiklar ligger inom den egna
nämndens/styrelsens/förvaltningens ansvarsområden?

Vilka enheter och/eller befattningar ansvarar idag för de
aktuella artiklarnas olika delar?

Om det finns rättigheter i de aktuella artiklarna som faller
utanför den egna organisationens ansvarsområden identifiera var ansvaret ligger.
Steg 3. Samarbetet med funktionshindersrörelsen
Enligt artikel 4 punkt 3 i konventionen ska kommuner, landsting och
regioner ”nära samråda med och aktivt involvera”
funktionshindersrörelsen. Det gäller även i beslutsfattande processer
som berör personer med funktionsnedsättning.
Att klargöra

Hur ska samarbetet med funktionshindersrörelsen gå till när
en handlingsplan eller strategi ska tas fram?

Vilka förväntningar har kommunen/landstinget /regionen på
samarbetet med funktionshindersrörelsen?
2

Är det praktiskt möjligt för funktionshindersrörelsen att bistå
kommunen /landstinget /regionen på det sätt som önskas?
Om inte, vad saknas? Hur kan bra förutsättningarna för gott
samarbete skapas?
Steg 4. Redan befintliga handlingsplaner
I många fall finns redan handlingsplaner för olika ansvarsområden.
Dessa kan i sin tur relateras till olika rättighetsområden. I befintliga
planer behöver rättigheter för kvinnor och män, pojkar och flickor
med funktionsnedsättning föras in.
Att klargöra

Belyser befintliga handlingsplaner perspektivet
funktionsnedsättning?

Är skrivningarna i dessa handlingsplaner tillräckliga för att
rättigheterna i ”Konventionen om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning” ska kunna förverkligas? Om inte,
vad saknas?
Steg 5. Särskild handlingsplan och/eller komplettering av
befintliga handlingsplaner
Om ledningen inte gett direktiv om hur ”Konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning” ska förverkligas så behöver
nedanstående faktorer klargöras.
Att klargöra

Ska varje nämnd/styrelse/förvaltning ta fram en särskild
handlingsplan för funktionshindersperspektivet eller ska
perspektivet integreras i redan befintliga handlingsplaner?

Behövs en särskild strategi för hur
funktionshinderperspektivet löpande ska lyftas inom alla
delar av verksamheten så nya hinder inte uppstår? Eller, ska
en sådan strategi integreras i en handlingsplan
3
AVSNITT 2. Arbetet med en handlingsplan
Detta avsnitt vänder sig till de nämnder/styrelser/förvaltningar som
kommer att ta fram handlingsplaner. De som valt att endast
integrera perspektivet människor med funktionsnedsättning i redan
befintliga planer kan gå direkt till steg 7.
Steg 6. Olika slags handlingsplaner
Handlingsplaner kan ha olika inriktning:

Funktionshinderspolitisk plan – en plan för hur de
rättighetsområden i ”Konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning” som rör den egna verksamheten
ska genomföras.

Handlingsplan för mänskliga rättigheter - en plan som
omfattar mänskliga rättigheter ur ett mångfaldsperspektiv där
ett av perspektiven är funktionshinderperspektivet.

Kompletterad handlingsplan. Många kommuner och
landsting har handlingsplaner som bygger på FN:s
standardregler. Sådana planer kan kompletteras med de
rättighetsområden som saknas.
Att klargöra

Vilka förväntningar har politiker, tjänstemän och
personalgrupper på en handlingsplan?

Vilka förväntningar har funktionshindersrörelsen på en
handlingsplan?

Utifrån ledningens direktiv - vilken slags plan behövs?
Steg 7. Mål och konkreta åtgärder
I en handlingsplan (eller de tillagda målformuleringarna i redan
befintliga handlingsplaner) behöver ledningens långsiktiga mål
brytas ner till konkreta och uppföljningsbara delmål. Dessa skall
utgå ifrån underlag med könsuppdelad statistik. Till varje delmål
måste finnas konkreta beskrivningar av de åtgärder som ska
genomföras, ansvarsfördelning, tidsramar, samt riktlinjer för
finansiering, uppföljning, utvärdering och revidering.
4
”Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”
innehåller dels rättigheter, dels åtgärder för hur rättigheterna ska
förverkligas. Rättigheterna kan användas som utgångspunkt då mål
ska formuleras.
Om delmålen formuleras utifrån någon annan konvention eller
utifrån kommunens eller landstingets eller regionens
ansvarsområden så måste delmålen alltid relateras till ”Konvention
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning”.
Att klargöra

Ska delmålen utgå från:
-
Rättighetsartiklarna i ”Konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning?
-
Från rättighetsartiklarna i någon annan konvention?
-
Från nämndens /styrelsens/förvaltningens
ansvarsområden?
Steg 8. Åtgärder för att nå målen
Handlingsplanen behöver innehålla konkreta åtgärder för hur målen
ska nås. Rättighetsartiklar i konventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning (artiklarna 5 – 30) innehåller
åtgärder för hur rättigheten ska kunna genomföras. Av till exempel
artikel 19, om rätten att leva självständigt och delta i samhället,
framgår:
”Personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av
samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till
annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att
stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra
isolering och avskildhet från samhället.”
Åtgärderna visar hur respektive rättighet ska förverkligas. De kan
dock behöva konkretiseras för att passa in i verksamheten. Varje
kommun / landsting / region måste utgå från sina faktiska
förutsättningar.
Hänsyn måste alltid tas till mångfalden bland människor med
funktionsnedsättning. Därför behöver alltid de åtta centrala
5
principerna i artikel 3 vägas in då åtgärder för att nå målen
formuleras.
Att klargöra

Behövs en inventering för att klargöra vad som behöver
åtgärdas?
Steg 9. Ansvarsfördelning, tidsramar och finansiering
I handlingsplanen måste det finnas tydliga skrivningar om vilken
enhet och/eller befattning som ansvarar för genomförandet av
respektive åtgärd.
Vissa åtgärder kan ta tid medan andra kan gå snabbare att
genomföra. Det är viktigt att handlingsplanen tydligt beskriver när
de olika åtgärderna ska vara genomförda så medarbetarna vet vad
som ska prioriteras. Tidsangivelser är även av central betydelse för
uppföljning och utvärdering.
I handlingsplanen behöver anges hur varje åtgärd ska finansieras. På
så sätt blir det synligt att åtgärderna är viktiga och att
genomförandet ska prioriteras.
Att klargöra

Vilken avdelning och /eller befattning ansvarar för att
respektive mål uppnås?

När ska respektive åtgärd vara genomförd?

Hur ska respektive åtgärd finansieras?
Steg 10. Uppföljning.
Handlingsplanen bör innehålla information om hur den ska följas
upp, utvärderas och revideras.
Till varje FN-konvention finns en kommitté som övervakar hur
genomförandet av respektive konvention går till. Med vissa års
intervall lämnar Sverige en rapport till varje kommitté om hur
genomförandet fortgår i Sverige. Kommittéerna kommenterar
rapporterna och lämnar rekommendationer om vad som kan behöva
6
åtgärdas. Då en handlingsplan revideras bör hänsyn tas till dessa
kommentarer och rekommendationer.
Att klargöra

Med vilka intervall ska handlingsplanens olika delar följas
upp, utvärderas och revideras?

Hur ska uppföljning och utvärderingen (som alltid utgår ifrån
könsuppdelad statistik) gå till?

Hur ska återrapportering till ledningen samordnas så
ledningen kan få en heltäckande bild över hur kommunen,
landstinget eller regionen arbetar med konventionens
samtliga rättighetsartiklar?
Steg 11. Det fortsatta samarbetet med funktionshindersrörelsen
Samarbete med funktionshindersrörelsen är viktigt i hela processen
då en handlingsplan tas fram. Det är funktionshindersrörelsen som
bäst känner till hur situationen för människor med
funktionsnedsättning ser ut. Lika viktigt är det att
funktionshindersrörelsen involveras i efterkommande
beslutsfattande processer samt vid uppföljning, utvärdering och
revidering. Av handlingsplanen bör det framgå hur det fortlöpande
samarbetet med funktionshindersrörelsen ska gå till.
Att klargöra

Hur ska samarbetet med funktionshindersrörelsen se ut under
det praktiska genomförandet av handlingsplanen?

Hur ska samarbetet med funktionshindersrörelsen se ut vid
uppföljning, utvärdering och revidering av handlingsplanen?
AVSNITT 3. Förebygg att nya hinder uppstår
I en handlingsplan lägger en kommun, ett landsting eller en region
fast sina mål och de åtgärder som ska leda till att målen uppnås. Vid
sidan av detta är det viktigt att löpande planering och beslut inte
skapar nya hinder för full delaktighet för människor med
funktionsnedsättning. Därför kan det vara praktiskt om det finns en
7
strategi för hur funktionshindersperspektivet ska belysas i alla
sammanhang.
Säkerställ att funktionshindersperspektivet alltid finns med
En nämnd kan till exempel använda sig av checklistor. Ett annat sätt
kan vara att utse en person som får i uppgift att faktagranska alla
beslutsunderlag utifrån ett funktionshindersperspektiv. En
kombination av båda exemplen kan vara ytterligare ett alternativ.
Att klargöra

Hur ska nämnder, styrelser och förvaltningar säkerställa att
nya hinder för full delaktighet för människor med
funktionsnedsättning inte uppstår?
Checklistor
Om checklistor tas fram för hur funktionshinderperspektivet
löpande ska lyftas bör dessa utformas med utgångspunkt i
”Konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning”. Fler checklistor kan behövas, till exempel en
lista för beslut som rör enskilda individer och andra listor som kan
användas vid politiska beslut. Utgångspunkter för checklistor kan
vara skrivningarna i berörda rättighetsartiklar i konventionen
tillsammans med de generella principerna i artikel 3.
Att klargöra

Vilka personer ska utarbeta checklistorna?

Finns det användbara förlagor?

Vilka ska använda checklistorna?

När ska listorna användas?

Hur och när ska listornas effektivitet utvärderas?
Funktionshindersansvarige
Varje nämnd kan till exempel utse en person som har ansvar för att
funktionshindersperspektivet alltid beaktas. Ett annat sätt kan vara
att till exempel en kommun utser en ”funktionshindersombudsman”
8
som granskar arbetet inom hela kommunen. Exempel på en
funktionshindersombudsmans uppgifter och verksamhetsområden
kan hämtas från Stockholm stad.
Vissa kommuner har tillgänglighets- eller handikappkonsulenter.
Dessa kan ha i uppdrag att granska verksamheten. Att granska
tillgängligheten är dock inte samma sak som att säkerställa att
funktionshindersperspektivet löpande beaktas. Utveckling av dessa
befattningars ansvarsområden kan därför vara ett alternativ.
Att klargöra

Vem /vilka ska säkerställa att kommunen, landstinget eller
regionen alltid beaktar funktionshindersperspektivet?

Hur ska samarbetet med handikapprörelsen se ut?
December 2010
Maryanne Rönnersten, projektledare
Agenda 50 - Ett verktyg för våra rättigheter
Telefon: 08-546 404 20
E-post: [email protected]
www.handikappforbunden.se
9