Minnesanteckningar
Datum
Dnr
2015-04-02
2014/178
Funktionshinderrådet 18 mars 2015
kl 12:30-16, DO:s lokaler, Torsgatan Stockholm
Närvarande ledamöter: Hans Hammarlund, Pelle Kölhed, Barbro
Hejdenberg Ronsten och Britt-Louise Rolandsson Handikappförbunden, Jens
Henriksson Sveriges Konsumenter, Stig Kjellberg Sveriges dövas riksförbund,
Håkan Thomsson Synskadades riksförbund.
Konsumentverket: Gunnar Larsson (till och med punkt 4), Peter Vikström
och Anna-Carin Widmark (sekr).
Övriga: Agneta Broberg och Sara Stenberg DO (till och med punkt 3),
två teckenspråkstolkar.
Förhinder: Ingalill Bjöörn Handikappförbunden
1. Dagordning, presentationsrunda, ny ledamot
Samtliga deltagare presenterade sig. Gunnar hälsade särskilt Håkan Thomsson
välkommen. Håkan är ny ledamot i rådet och representerar synskadades
riksförbund.
2. Aktuellt på Konsumentverket – Gunnar Larsson
Gunnar Larsson informerade om Konsumentverkets arbete och uppdrag.
3. Diskrimineringsombudsmannen
DO:s verksamhet
Agneta Broberg presenterade DO:s verksamhet (Mer information finns i PPT 1,
som bifogas minnesanteckningarna)
Utvecklar och samlar kunskap (sammanställer anmälningar, gör
rapporter och analyser)
Postadress
Fakturaadress
Besöksadress
Telefon/Fax
E-post/webbadress
Bankgiro
Org.nr
Box 48
651 02 Karlstad
FE 64
833 83 Strömsund
Tage Erlandergatan 8A
0771-42 33 00
054-19 41 95
[email protected]
www.konsumentverket.se
5050-2806
202100-2064
Datum
Dnr
2014-10-09
2013/178
Sprider och utbyter kunskap (till andra aktörer, hämtar in via
dialogmöten)
Påverkar och driver på (skriva debattartiklar t ex)
Utövar tillsyn
Agneta beskrev de fyra prioriterade områdena. Prioriteringen grundar sig på en
omvärldsanalys. Man gör sen alltid en förstudie och
forskningssammanställningar om området, därefter tar man fram åtgärder och
en handlingsplan. Prioriteringar gäller i fyra år. Parallellt arbetar myndigheten
med alla andra diskrimineringsgrunder.
DO utreder cirka 10 % av de anmälningar som kommit in. DO har flera kriterier
som styr vilka ärenden man väljer att driva. Det ska bland annat vara ärenden
som visar på strukturella problem som leder till diskriminering.
Anmälningarna används även för andra syften än att driva ärendet, till exempel
att öka kunskap, göra analyser och utöva en allmän tillsyn.
Lagändringen i DL gällande bristande tillgänglighet
Sara Stenberg, jurist på DO (se PPT 2)
Lagen syftar till att öka tillgängligheten i samhället så att personer med
funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor. Man ska kunna kräva sina
rättigheter. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2015.
DO har fått in cirka 70 anmälningar sen årsskiftet, de flesta gällande köp av
varor och tjänster. Ibland behöver man driva ärenden i domstol (ärenden som
är viktiga för samhällsutvecklingen). DO påverkar olika aktörer för att öka
tillgängligheten.
4. Viktiga konsumentfrågor för organisationerna
Inför dagens möte hade ledamöterna blivit uppmanade att formulera de
konsumentproblem som är särskilt viktiga för sina medlemmar. Följande
synpunkter redovisades:
Pelle:
1. Det finns en risk att företag med färre än 10 anställda uppfattar att man inte
behöver förbättra tillgängligheten.
Förslag; Kov och andra aktörer kanske kan gå ut och informera om detta.
Eventuellt ta initiativ till att skriva en debattartikel av någon ny minister.
2. Problem att resa när man ska göra flera olika byten. T ex fungerar inte
assistans mellan tågbyten eller att ersättningstrafiken som sätts in inte är
tillgänglig.
Datum
Dnr
2014-10-09
2013/178
Förslag: det borde finnas ett meddelarsystem hos den som utför resorna, så att
man vet vilka som har behov av assistans.
Barbro
1. Den nya distansavtalslagen är bra för de som inte kan stå emot aggressiv
försäljning. Operatören ”Tre” m fl finns fortfarande i gallerior, men möjligen
inte lika aggressiva som förr.
2. NIX-registret är bra, men fortfarande blir många uppringda av aggressiva
säljare
3. Telefoni, bredband, kredit och sms-lån och TV-shop. Där påstridiga säljare
möter personer med dålig impulskontroll/konsekvensförståelse. Personers
passivitet leder till en sämre ”deal”. (När det gäller Bostadslån har dock en
positiv förändring skett – att inte lånet automatiskt sätts om till samma
bindningstid, t ex 10 år).
4. Autogiro och stående betalningsorder av fasta kostnader underlättar för
personer att hålla koll på att räkningar blir betalda. Finns dock en hel del
civilrättsliga relationer med vidhängande betalningsåligganden som kan spåra
ur om en person har ett skov och inte mår bra under en period.
5. Personer med psykisk ohälsa hamnar ofta i ett underläge, även om kanske
säljaren/företaget har rätt i formell mening.
Håkan
Ofta samma problem som återkommer.
1. Resande: de nationella ledsagningen fungerar inte. Vissa operatörer är inte
med i det nationella samordningssystemet (Samtrafiken) Bristen på adekvat
tidtabellsupplysning är också ett problem.
Förslag: Konsumentverket kan titta på detta
2. Betaltjänster. Problem att man inte kan betala räkningar med kontanter.
3. Problem med bankomater bl a med syntetiskt tal.
4. Betalkortsterminaler med talsyntes är fortfarande ett behov som inte har
tillgodosetts.
Hans
1. Oavsett vilken studie Konsumentverket gör, så kan Hans m fl bidra med
synpunkter på det kognitiva perspektivet.
2. Begreppet ”genomsnittskonsumenten” strider mot FN-konventionen.
Förslag: Här borde vi kunna göra något tillsammans för att lyfta denna
problematik till politiker med flera.
3. Standardisering – det finns för lite pengar för organisationerna att söka.
Organisationerna konkurrerar med varandra om pengarna.
Jens
1. Marknadsföringssed och genomsnittskonsumenten
2. Går det hitta ett område med särskilt skyddsvärde för vissa
konsumentgrupper?
3. Komplexiteten gällande betaltjänster.
Datum
Dnr
2014-10-09
2013/178
4. Det behövs bättre konsumenträttigheter gällande sådana typer av tjänster
där konsumenten själv är inblandad.
5. Dold marknadsföring och redaktionell reklam
6. Uppdatering av Butik för alla med tanke på diskrimineringslagstiftningen.
Stig
Problem vid resor särskilt med biljetter.
Hörselskadade och döva har olika behov/problem
1. Minska buller och förbättra ljudmiljöer (för hörselskadade)
2. Gruppen döva behöver visuell information t ex Butik för alla, här saknas info
om vad man ska tänka på för döva konsumenter
3. Upphandling t ex tåg. Gamla vagnar används vid nya upphandlingar. Vilket
innebär att den nya tekniken inte går använda
4. Telefonabbonemang. Konsumenter missar att videosamtal eller andra
tjänster inte alltid ingår i avtalet.
Britt-Louise
1. Konsumentrådgivarna kan inte alltid svara på frågor om merkostnader. Här
kanske det går ta fram något material som de kan använda?
2. Om man har mediciner som faller utanför högkostnadsskyddet skiljer sig
väldigt mycket i pris. Borde kunna finnas någon prisjämförelse.
3. Landstingets upphandling av produkter/hjälpmedel gör att personer med
funktionsnedsättning får ett begränsat sortiment att välja från.
Ingalill Bjöörn (deltog ej på mötet men har skickat in följande punkter
skriftligen den 1 april 2015)
1. Resande (tåg, buss, båt, flyg och färdtjänst) Problem med anpassning för
människor med allergiska sjukdomar. (Mer detaljer finns sammanställt i ett
dokument)
2. Bristerna är stora när det gäller konsumentinformation om
byggmaterialprodukter. Sådant som privatpersoner köper på byggvaruhus
m.m.
3. Mäklarinformation när man köper bostad. T ex. Info om det har det funnits
pälsdjur eller rökare i bostaden. ”Jag upptäckte en sak när jag skulle byta
bostad. En del sätter in doftljus i samband med visningen”.
5. Delmål för funktionshinderpolitiken
Anna-Carin redogjorde för Konsumentverkets arbete med delmålen.
Slutredovisning ska göras 15 mars 2016 och regeringens strategi sträcker sig till
och med 2016.
Fråga till ledamöterna om de har förslag på hur Konsumentverkets ska jobba
med funktionshinderfrågorna efter denna period?
Förslag från Jens: Ta breda allmänna generella frågor och profilera
funktionshinderfrågorna inom det befintliga som görs på Konsumentverket.
Datum
Dnr
2014-10-09
2013/178
Inspel från Hans: Arbetsmiljöverket konstaterar att 700-800 000 personer har
”kognitiv överbelastning”. Här finns mycket att göra för att minska
överbelastningen.
6. Konsumentrapporten
Peter Vikström, PPT nr 3.
Konsumentverkets årliga rapport om hur konsumenterna tycker att det
fungerar på 45 olika marknader. I rapporten presenteras bland annat de 10
bästa och de 10 sämsta marknaderna. Fördjupningsstudien 2014 gällde
telefonförsäljning. Konsumentverket hade då två förslag till förbättringar,
nämligen krav på skriftligt medgivande och att man ska anmäla själv om man
vill bli uppringd.
Peter presenterade några siffror från KMU 2014 där vi bland annat jämfört hur
personer med funktionsnedsättningar svarat jämfört med personer utan
funktionsnedsättningar.
I slutet av april presenteras 2015 års konsumentrapport, där temat är
gränsöverskridande handel.
7. Hallå konsument! Konsumentverkets nya
upplysningstjänst
Peter Vikström, ppt nr 3
Endast två veckor kvar till lansering
Marknadsföring bl a bemannad monter på Centralstationerna i
Stockholm, Malmö och Göteborg.
En marknadsföringsfilm har tagits fram
Magasinet ”Hallå förälder” har tagits fram och kommer att spridas i
olika sammanhang (delades ut på mötet)
Stefan Johansson har utbildat vägledarna i tillgänglighet och
bemötande
Telefon, webb, chatt testas just nu
8. Besluta om datum, plats och tema för nästa möte
6 oktober är inte bra för Jens
7 oktober kan inte Hans
8 oktober kan inte Håkan
20 oktober kan vara ett alternativ
Bilaga 1, PPT Agneta Broberg
Bilaga 2, PPT Sara Stenberg
Bilaga 3, PPT Peter Vikström
Bilaga 4, Sammanställning viktiga frågor för organisationerna.
