Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp
Kurs 2VÅ36E
Ht 2011
Examensarbete 15 hp
MÄNS UPPLEVELSE AV ATT HA BRÖSTCANCER
En litteraturstudie
Författare:
Maria El Ghazzi,
Tanja Patrucic
Titel
Mäns upplevelse av att ha bröstcancer. En litteraturstudie.
Författare
Tanja Patrucic, Maria El Ghazzi
Utbildningsprogram
Röntgensjuksköterskeprogrammet
Handledare
Ann-Mari Lundberg
Examinator
Sylvi Persson
Adress
Linnéuniversitetet, Institution för hälsa och vårdvetenskap.
351 95 Växjö
Nyckelord
Bröstcancer, information, män, upplevelse
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Bröstcancer är en stor sjukdom och varje år insjuknar 7000 personer. Då 99
procent av dessa är kvinnor, uppmärksammas inte de fall där män drabbas. I sin tur leder det
till ett outforskat område, sen diagnostik och sämre överlevnadsprognos.
Syfte: Beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer.
Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad på sex original artiklar med
kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den
teoretiska referensramen var en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv.
Resultat: I studien framkom två kategorier och fem subkategorier utifrån Granheim &
Lundmans (2004) innehållsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer,
Upplevelse av delaktighet. Subkategorierna var: Oro och skam, förändrad kroppsbild,
information och stöd.
Slutsats: Männen upplever brist av information och kunskap hos vårdpersonal men även hos
allmänheten. Okunskap och brist på information skapar onödigt vårdlidande och kan
förebyggas med ökad medvetenhet hos vårdpersonal och allmänheten.
INNEHÅLL
BAKGRUND
Diagnostik och behandlingsformer
Lidande
Den vårdande relationen
TIDIGARE FORSKNING
TEORETISK REFERENSRAM
PROBLEM FORMULERING
SYFTE
METOD
Datainsamling och urvalsförförande
Analys
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
RESULTAT
Upplevelse av att ha bröstcancer
Diagnostik
Oro och skam
Förändrad kroppsbild
Upplevelse av delaktighet
Information
Stöd
DISKUSSION
Metoddiskussion
Resultatdiskussion
Vidare forskning
Slutsatser
REFERENSER
BILAGOR
1: Artikelsökning
2: Exempel på analysschema
3: Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) kvalitetsanalys
4: Kvalitetsgranskning av valda artiklar
1
1
1
2
3
3
3
4
4
4
5
5
5
6
6
6
7
7
8
9
9
9
11
13
13
14
BAKGRUND
Varje år ställs 50 000 cancerdiagnoser i Sverige, ungefär 7000 av dessa är bröstcancer.
Vanligast är att kvinnor får denna typ av diagnos, men sjukdomen förekommer även hos män.
Ungefär ett 40 – tal män får diagnos bröstcancer varje år enbart i Sverige (Nystrand, 2010).
Bröstcancer hos män kan förekomma i alla åldrar men mest förekommande mellan 60 och 70
år och utgör ungefär 1 % av alla bröstcancer diagnoser (Parker & Parker, 2001).
Hos män består brösten av körtelvävnad, fett och bindväv (Vitak & Svane, 2008).
Körtelgångarna är samlade i gångar som mynnar ut i bröstvårtan. Bröstcancern uppkommer
nästan alltid i körtelgångarna. De vanligaste bröstcancer typerna hos män är, duktal cancer,
inflammatorisk bröstcancer, samt Pagets sjukdom i bröstvårtan. Denna typ av bröstcancer är
synlig då det uppstår eksem omkring och på bröstvårtan. En annan lite ovanligare typ av
bröstcancer är sarkom, som uppkommer i bröstets stödjevävnad (Parker & Parker, 2002). Män
kan drabbas av både benigna eller maligna tumörer. Benign tumör är godartad, den sprider sig
inte vilket malign tumör gör, vilken har benägenhet att sprida sig in i andra vävnader.
Tillväxthastigheten är olika hos olika typer av bröstcancer och kan variera under olika faser
av sjukdomen (Vitak & Svane, 2008).
Riskfaktorerna är dels genetiska, ungefär 20 % av alla fall har någon i släkten med
bröstcancer, dels män med högre östrogenhalt, leversvikt samt överkonsumtion av alkohol.
(Myrskog & Blomqvist, 2010). Prognosen för överlevnad beror på samma faktorer som vid
kvinnlig bröstcancer, det vill säga tumörstorlek, tumörgrad och om det har spridit sig till
axillen (Ibid.). Hos män som ofta diagnostiseras senare i sjukdomsförloppet har cancern
hunnit avancera mer och därmed får de sämre femårsöverlevnad jämfört med kvinnor.
Diagnostik och Behandlingsformer
Tumörerna kan idag upptäckas med mammografi som är en röntgenundersökning som
används för att undersöka bröst. Denna undersökning utgör grunden för den radiologiska
diagnostiken av bröstsjukdomar. Mammografiundersökning på män genomförs på samma sätt
som på kvinnor (Vitak & Svane, 2008). När patienten söker vård och läkaren misstänker att
han har bröstcancer, görs det oftast en mammografiundersökning, när en
mammografiundersökning visar eventuella fynd görs en biopsi på bröstet, området punkteras
med en nål vid misstanke för cancer för att utesluta om cancern är benign eller malign (Vitak
& Svane, 2008). Behandlingsformer för de patienter som har bröstcancer är cytostatika och
strålning, hormonell behandling, kirurgi samt läkemedel (Sköld Nilsson, 2011).
Lidande
Lidande uppkommer oftast hos en person då denna upplever plågor, förlust, ångest, nöd och
smärta. Lidandet kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande. Vid sjukdom så kan
personen uppleva att de inte känner sig tillräckliga och att de känner att de är sämre, och kan
uppleva förnedring, skuld och skam ihop med sin sjukdom och behandling. Därför är det
viktigt att sjuksköterskan har kunskap om deras tillstånd för att kunna förstå vad för sorts
lidande patienten går igenom (Jahren Kristoffersen, Nortvedt, & Skaug, 2005b).
En god vård är viktig för att lindra lidande och främja välbefinnande. (Dahlberg, Segesten,
Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). (Dahlberg, 1997) skriver att vårdande i sig är en
naturlig process med det menar hon att det är ett ursprungligt mönster hos människan att
vårda varandra. Det finns en önskan hos individen att vårda helheten hos en människa dvs.
både kropp, själ och ande. Vidare säger Eriksson (1997) i (Dahlberg, 1997) att hälsa är mer än
en frånvaro av sjukdom, den är en mångdimensionell och påverkas av den individuella
1
kroppsliga och andliga dimensionen. Med detta menas att hälsan inte har någon betydelse om
livet saknar mening.
”Vårdlidande är att bli förnekad som en lidande människa”. När patientens lidande inte
uppmärksammas blir konsekvensen att patienten inte får vara delaktig i sin hälsoprocess. Då
kränks patientens värdighet och patienten känner sig förolämpad och förödmjukad. (Dahlberg
et al. 2003) Brist på både tillgänglig information samt relevant information om undersökning
samt undersökningssätt kan skapa både oro och vårdlidande hos en patient i väntan på
undersökning. ”En situations upplevelser av kontroll hänger samman med information och
kunskap om den aktuella situationen.” (Jahren Kristoffersen et al. 2005b). I människans
livsvärld kommer det alltid att finnas lidande, lidande är oundvikligt. Men det finns en typ av
lidande som vi kan lindra, det är vårdlidandet (Wiklund, 2003). Dahlberg et al. (2003) skriver
att vi inom den svenska kulturen gärna förnekar, ignorerar eller undanröjer lidandet, eftersom
det berör människans värdighet. De menar också att om vårdaren blir delaktig i patientens
lidande genom den vårdrelation som uppstår; vilket ökar patientens möjlighet att uppleva
värdighet samt bidrar till ökat välbefinnande.
Den vårdande relationen
Det är röntgensjuksköterskans ansvar att en god vårdrelation etableras. Människans
livsförståelse gör att man blir berörd av den andres lidande och sårbarhet och inom sig finner
vad hon kan göra för den andre (Arman & Rehnsfeldt, 2006). Varje individ upplever sin
sjukdom och sitt tillstånd olika, därför bör röntgensjuksköterskan lyssna och visa öppenhet,
respekt och förståelse. Detta medför ökad tilltro och trygghet för patienten som vistas där och
därmed minskar man även lidandet, eftersom personal kanske inte alltid kan veta vad
patienten eller personen har haft för erfarenheter sedan tidigare. Det är viktigt att
röntgensjuksköterskan använder inlevelseförmåga och sinnlig förståelse till att skaffa sig
information om patienten, röntgensjuksköterskan frågar till exempel hela tiden hur patienten
vill ha det och för en dialog med patienten (Jahren Kristoffersen, Nortvedt & Skaug. 2005a).
Kommunikation är röntgensjuksköterskans viktigaste hjälpmedel för att information och
undervisningen till patienten ska bli så bra som möjligt (Jahren Kristoffersen et al. 2005a).
Crafoord (2005) menar att kommunikationen inom vården ska präglas av ett empatiskt
förhållningsätt som ökar förmågan att känna sig in och förstå andra känslor. Att visa
uppmärksamhet och att ha förmågan att lyssna är viktigt. Oftast användes det verbala och icke
verbala språket för att förmedla sitt budskap. Språket är inte bara de ord man hör utan
mimiker, gester allmänna kroppshållningen säger många det vi inte formar i talspråk. Som
vårdpersonal är det viktigt att vara medveten om hur man förhåller sig, i och med att det
markerar språkförståelsen mellan patient och vårdpersonal (Ibid.).
Lyhördhet bidrar även till minskat lidande och oro hos patienten eftersom man bekräftar
patienten i sin situation, trots att man många gånger inte kan få bort smärta eller obehag.
Genom att bekräfta patienten visar man omsorg av den enskilde individen i sin individuella
situation och inte vårdar patienten som en del av ett objekt. Detta bidrar till minskad
maktposition som vårdare och ger makt till att patienten att tror på sig själv i att klara av att
bemästra den situation man befinner sig i och på så sätt minska allt från stress, oro och
lidande. Väl anpassad information kan vara en trygghetsskapande åtgärder som kan minska
känslan för osäkerhet och rädsla. Informationen kan göra att patienten känner sig tryggare och
att patienten lättare kan samarbeta med röntgensjuksköterskan, vilket bidrar till att resultatet
blir så bra som möjligt och det sparar tid vilket minskar stressen (Jahren Kristoffersen et al.
2005a).
2
I svensk lagstiftning står att patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt
hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (Hälsooch sjukvårdslag 1982:763) Röntgensjuksköterskan är alltså skyldig att lämna anpassad
information till patienter för att de sedan ska kunna utöva sin autonomi. Patientens deltagande
är viktigt. Patienter som ges möjlighet att delta i vårdsituationer har möjlighet att påverka
vården på ett sätt som är mer fördelaktigt för dem. När patienten känner sig övergiven
försöker de behålla sin värdighet genom att antingen anpassa sig till ”vårdens kultur” eller
kämpa mot en överbeskyddande attityd. De patienter som kräver delaktighet är de patienter
som kämpar mot en överbeskyddande attityd och deltar endast när vårdgivare erbjuder
möjligheten (Frank, Asp & Dahlberg, 2008)
TIDIGARE FORSKNING
Forskning inom ämnesområdet är sparsam. Då bröstcancer hos kvinnor är vanligt
förekommande har bröstcancer hos män hamnat i skuggan. Det har under senare år börjat
undersökas i samband med ökad förekomst av bröstcancer hos män. Flertal studier finns
tillgängliga om diagnostik, mammografi undersökningar och det har även börjat jämföra
behandlings metoder för män, så som Anould, Pouget, Gharbi och Brettes (2006) och Cutuli
et al. (2010). Däremot finns det näst intill inga studier om hur män upplever att ha
bröstcancer, eller hur de upplever sin behandling. De tidigare publicerade studierna indikerar
även att män diagnostiseras senare i sjukdomsförloppet och att män har en lägre
femårsöverlevnads prognos än kvinnor. Mest troligt förknippat med bland annat den sena
diagnostiken. (Brain, Williams, Iredale, France & Gray, 2006) Den mest förekommande
studien vid sökning om mäns upplevelse var männens upplevelse av att deras fruar har
bröstcancer.
TEORETISK REFERENSRAM
Syftet var att studera upplevelser för att på så sätt få ökad förståelse för ett fenomen. Segesten
(2006) menar att det är kvalitativa studier som syftar till att skapa förståelse för patienten,
dess situation, upplevelser, erfarenhet och behov. Med kvalitativa studier kan vi försöka förstå
vad lidande är och till exempel hur den enskilda individen upplever sin förändrade livsvärld.
Studien bygger på en ansats utifrån ett livsvärldsperspektiv, det innebär att se, förstå och
beskriva världen för den unika människan. Livsvärldsansatsen syfte är att skapa en relation
mellan världen och subjektet (Dahlberg et al. 2003). Livsvärldsperspektiv gestaltas av
vårdarens intresse för patientens berättelser (Ibid.) Livsvärld är den subjektiva världen, den
egna individens värld. Livsvärld utgår alltid från ens egna perspektiv, den utformas utifrån
ens egna liv, kultur/bakgrund och omgivning. Livsvärlden är knuten till tid och rum, vad sker
nu, vad har hänt och de hopp och önskningar som finns för framtiden (Jahren Kristoffersen et
al. 2005a). Vid sjukdom rubbas människans livsvärld, den förändrar dess tid och rum.
Förändringarna kan även handla om förändrad kroppsbild och förändrad upplevelse av
omgivningen (ibid.). Vi har tillgång till världen och livet via våra kroppar ”Det är kring våra
kroppar som allting kretsar.”(Dahlberg, et al. 2003). När en förändring sker i den subjektiva
kroppen förändras även vår existens i den värld vi lever. Den subjektiva kroppen är fysisk,
psykisk, existentiell och andlig. Den består av minnen, erfarenheter, upplevelser och kunskap.
Människan har inte en kropp, utan är sin kropp (ibid.). När en patientens livsvärld berörs, är
det oundvikligt att beröra både lidande och i sin tur även välbefinnande. Vårdandets mål är att
lindra lidande, förebygga vårdlidande och skapa förutsättning för välbefinnande (Dahlberg et
al. 2003).
3
PROBLEMFORMULERING
Då bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, har detta skuggat sjukdomen
hos män och många är inte medvetna om att män också kan få bröstcancer. Tidigare studier
visar en ökad incidens av bröstcancer hos män över de senaste 30 åren. Med den ökade
insjuknanden ökar även behovet av kunskap både för allmänheten och hos vårdpersonal. Då
vi som blivande röntgensjuksköterskor kommer att arbeta på mammografiavdelning, kommer
vi någon gång under våra arbetsliv möta män med bröstcancer. Då detta är så pass ovanligt
vill vi få en ökad förståelse för deras upplevelse av en annars kvinnligt dominerande sjukdom
för att på bästa sätt kunna ge dem den omvårdnad de behöver.
Hur är det som man och leva med bröstcancer?
Får de bröstcancer drabbade männen den stöd och information som de känner att de behöver?
SYFTE
Syftet var att beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer.
METOD
Metoden var en litteraturstudie där vetenskapliga kvalitativa original artiklar studerats.
Kvalitativ ansats inom omvårdnadsforskning strävar efter att beskriva, förstå, förklara och
tolka (Forsberg & Wengström, 2008). Den strävar också efter att förstå individens uppfattning
och upplevelse (Polit & Beck, 2010). Valet av metod och forskningsdesign motiverades med
mjöligheten att fullfölja och på bästa sätt besvara studiens syfte, då ämnet var smalt finns det
lite information som täcker området.
Datainsamling och urvalsförfarande
Studien utgick utifrån vetenskapliga artiklar på engelska. Alla artiklar skulle vara så kallat
peer- reviewed. Det innebär att artiklarna var förhandsgranskade, för att upprätthålla en
vetenskaplig standard av en helt oberoende forskare inom samma ämnesområde för en
vetenskaplig tidsskrift (Vetenskapsrådet, 2011).
De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna, PubMed, Cinahl, PsycINFO och LibHub.
De valda databaserna var referensdatabaser, PubMed består av ungefär 20 miljoner referenser
till artiklar inom bland annat medicin och omvårdnad. Cinahl innehöll referenser från ungefär
3000 tidskrifter framför allt inom omvårdnad, databasen gav god möjlighet till avgränsning i
sökningar. PsycINFO hade mer än 2 miljoner referenser bland annat i sociologi. Den gav även
goda möjligheter till avgränsning i sökningen. LibHub gav ett stort utbud fulltextartiklar.
I början av studien kontaktades en bibliotekarie för hjälp att ta fram rätt begrepp till
sökningen via databaserna. De primära sökord som användes under sökningsprocessen var:
Breast neoplasms, men, coping och experiences. Beroende på databas som användes
anpassades sökordet. Motivering av valda sökord var beroende av syftet, mäns upplevelse av
att ha bröstcancer samt antal träffar; male breast neoplasms gav flest träffar men inte i
relevans till syftet. Därmed fick det utökas med sökorden coping och experience. (Se Bilaga
1). Bedömning för vetenskaplig klassificering och kvalitet kommer utgå ifrån Willman, Stoltz
och Bahtsevani (2011) (se bilaga 2). Inklusionskriterier var män med diagnos bröstcancer, i
4
alla åldrar. Kvalitativa artiklar om deras upplevelse, etiskt granskade och godkända.
Exklusionskriterier, mäns upplevelse av kvinnliga familjemedlemmar med bröstcancer och
behandlig av manlig bröstcancer samt artiklar som var äldre än 15 år då ämnet var så smalt
och svårt att hitta relevant information om.
Vid databassökningen lästes först samtliga artiklars titlar, de titlar med någon relevans till
syftet lästes sammanfattningen på. Därefter valdes artiklar ut som skulle läsas igenom
noggrant för att se om de passade till studiens syfte. Från början valdes ett tjugotal artiklar ut,
men efter att författarna läst igenom alla artiklar försvann många då de saknade relevans till
syftet. Författarna försökte hitta ytterligare artiklar utifrån liknande studiers referenslistor,
dessvärre hittades inga nya artiklar på detta vis. De flesta användes redan och några andra
som författarna fann intressanta fanns inte att få tag i med fulltext. Författarna gjorde efter en
månad ytterligare sökningar för att få fram fler artiklar. Både via databassökning som tidigare,
men även genom att söka på varje enskild författare från de studier vi redan funnit. Sökningen
gjordes genom Cinahl, LibHub och google schoolar. Cinahl och LibHub valdes då innehåller
många referenser inom omvårdnad och det går att enbart söka bland författarna. För att utöka
sökningen gjordes även en sökning med google schoolar. Det tillkom två artiklar vars abstract
talade för studiens syfte, men dessa gick inte att få i fulltext. Utfallet på sökningarna blev sex
studier, då några artiklar framkom i olika databaser (Se bilaga 1).
Analys
Analysen genomfördes med hjälp utav Granheim och Lundman (2004) kvalitativa
innehållsanalys, utifrån ett manifest innehållsanalys. Manifest innebär att analysen ska vara
rakt ifrån texten, inget underliggande dolt, utan enbart det synliga. (Ibid.) Artiklarna lästes
flertal gånger av båda författarna var för sig och meningsbärande enheter togs ut dvs. hela
meningar eller mindre stycken som förklarade innehållet. Sedan jämförde och diskuterade
båda författarna sina meningsbärande enheter och började tillsammans kodning av materialet
utifrån likheter och skillnader. Koderna sammanfördes utifrån likheter och skillnader och
texten abstraherades och skrevs om till ett skriftspråk som i sin tur bildade subkategorier.
Subkategorierna jämfördes och kategorierna framkom (Se bilaga 3). En ny helhet bildades av
materialet, två kategorier framkom och fem subkategorier.
FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
De vetenskapliga artiklarna ska vara etiskt granskade. Fylla de krav som ställs i
Helsingforsdeklarationen (2008), det vill säga att det finns ett samtycke från deltagarna i
studien, de har även rätt till att veta studiens syfte, materialet får endast användas till
forskningsresultatet, deltagarna har rätt att avbryta studien när de vill samt att all information
från och om deltagarna ska behållas konfidentiell. För att behålla validiteten skrev författarna
skriva så nära originaltexten som möjligt, utan att förändra dess innebörd samt behöll
originalspråket i de valda citaten.
RESULTAT
Resultatet presenteras nedan utifrån de kategorier och subkategorier som framkom genom
innehållsanalysen. Kategorierna som framkom var upplevelse av att ha bröstcancer med
subkategorierna diagnostik, oro och skam, förändrad kroppsbild. Samt upplevelse av
delaktighet med subkategorier information och stöd.
5
Upplevelse av att ha bröstcancer
Då bröstcancer är så ovanligt hos män är det inte många män som är medvetna att de kan
drabbas. Detta medför ofta försenad diagnostik i samband med utdragna besvär men även
pågrund av brist på kunskap i vården. Männen blev hemskickade från läkarbesöket istället för
att få den vård de behöver. De ser ofta sin sjukdom som kvinnlig och kan därför tycka att det
är pinsamt att prata öppet om sin sjukdom. Ångest och depression kan förekomma hos män,
men dessa tankar försöker de ofta förtränga. Andra vanliga känslor som kan uppkomma under
sjukdomsförloppet är oron, rädslan och osäkerheten inför framtiden på grund av dålig
kroppsuppfattning och den bristande informationen.
Diagnostik
Fördröjd diagnostik hos män är känt sedan tidigare. I vissa studier var det fruarna eller
sambon som var påstridiga och övertalade männen att söka vård, trots det kunde det dröja upp
till tre månader före första läkarbesöket (Iredale, Brain, Williams, France & Gray, 2006;
Williams, Iredale, Brain, France, Barrett-Lee & Gray. 2003). Flera män kontaktade ingen vid
symtom, då de var smärtfria. Några av männen fick tjata till sig hjälp hos läkaren eftersom
deras fruar hade varit påstridiga att de skulle få komma i kontakt med en kirurg, främst
förkommande hos yngre män (France, Michie, Barrett-Lee, Brain, Harper & Gray, 2000). I
Pituskin, Williams, Au och Martin-McDonald´s studie (2007) påstår sig alla männen
kontaktat läkare omgående efter att symtomen uppstått. De yngre kände sig negligerade vid
kontakt med läkare och upplevde att läkarna antydde att de var hypokondriker.
“I was in to see the doctor and a surgeon a couple of years earlier when I had a
lump. Basically, the surgeon said, „„get out of my office, sometimes it‟s better to
leave your knife in your pocket‟‟, after I hadn‟t been in his office more than
30 seconds. He basically kicked me out.” (Pituskin et al. 2007)
Majoriteten av männen som fick diagnosen bröstcancer visste inte om att män kunde få
bröstcancer. Därför upplevde många av männen chock vid diagnostik, en del kände sig även
korkade då de alltid förknippat det till en kvinnlig åkomma (Naymark, 2006; Williams et al.
2003; Iredale et al. 2006; Pituskin et al. 2007; France et al. 2000). Vidare uttryckte männen i
France et al. (2000) att känslan av chock snabbt övergick till behov av att ha
känslomässigkontroll för att kunna hantera diagnosen och för att på ett praktiskt sätt kunna
ordna upp sina affärer.
Oro och skam
Det är stora variationer i männens upplevelse av oro och skam. Somliga upplevde det pinsamt
att berätta för närstående att de hade bröstcancer, då det sågs som en kvinnlig sjukdom. Några
berättade att det var cancer, men inte specifikt att det var bröstcancer (Pituskin et al. 2007;
Naymark, 2006). Ett fåtal män föredrog att sjukdomen kallats något annat än bröstcancer.
(Iredale et al. 2006) Däremot var majoriteten öppna med sin diagnos och upplevde ingen
känsla av skam (Pituskin et al. 2007; Iredale et al. 2006; Williams et al. 2003). Andra kände
sig nästintill skyldiga att dela med sig, då de ville upplysa allmänheten om att män kunde få
bröstcancer (Pituskin et al. 2007).
Trots att männen inte upplevde någon typ av förlägenhet i samband med sin diagnostik tog
flertal av männen inte initiativ till att prata öppet om sin sjukdom om de inte blev tillfrågade
(Williams et al. 2003; Pituskin et al. 2007). Vårdpersonal beskriver mäns reaktion som
behärskad, lugn och att de lägger mer fokus på de praktiska lösningarna medan kvinnor
6
reagerar känslomässigt. De antyder att det påverkar deras sätt att bemöta männen, bemötandet
blir sakligt och mindre känslomässigt (Williams et al. 2003).
Både ångest och depression förekom och vanligast var cancerspecifik ångest, som männen
försökte förtränga. Ångestframkallande känslor berodde även på rädsla och osäkerhet om
framtiden, dålig kroppsuppfattning och brist på information (Iredale et al. 2006). De var
främst de yngre männen som upplevde oro att inte kunna försörja sina familjer, oro över att
behöva förlita sig på andra och även rädsla att uppfattas som svaga både psykiskt och fysiskt
(Pituskin et al. 2007). Även de män som uttryckte större behov av professionellt stöd under
sjukdomsförloppet upplevde högre oro än andra (Iredale et al. 2006).
”I felt useless enough as it was. I always said to the kids „„Dad can do
anything‟‟, you know? But I couldn‟t fix this. Suddenly, you‟re in
need of care and attention and support. It‟s a hard place for a man to go. . .to
lay back and say, I do need this.” (Pituskin et al. 2007)
Trots påfrestningen som förekom under cancertiden upplevde några av de yngre männen
förbättrad livsstil. De uttryckte att de fått en ny insikt, förändrat perspektiv och att de ändrat
om sina prioriteringar i livet (Pituskin, 2007).
Förändrad kroppsbild
Majoriteten av männen upplevde svårigheter med sin förändrade kroppsbild, framförallt de
yngre männen mer än de äldre. För de flesta män tog det tid att vänja sig vid att inte längre ha
en bröstvårta och många upplevde det i början obekvämt att vara utan tröja på stranden, eller
utan handduk över axeln som täckte ärret på bröstkorgen. Några av männen slutade med
aktiviteter där de var tvungna att visa upp sin kropp, så som att simma, andra erkände att de
var tvungna att skapa strategier för att kunna hantera sin nya kroppsbild (Pituskin et al. 2007;
Naymark, 2006; Williams et al. 2003; France et al, 2000).
Trots detta fanns det någonstans en större acceptans av den förändrade kroppsbilden då de
jämförde sig med hur mycket värre det är för en kvinna att mista sitt bröst (Iredale et al. 2006;
Pituskin et al. 2007). Däremot menar Donovan & Flynn (2007) att bröstet är en stark symbol
för kvinnors sexualitet, vilket inte ses som på samma sätt hos män, dock har den ändå en stor
betydelse för männens kroppsuppfattning och sexualitet. En av männen berättade att han
kände sig mindre maskulin på gymmet i jämförelse med de andra, då han inte hade en
”ordentlig” bröstkorg (Pituskin et al. 2007, s. 48).
“The biggest thing for me was, just being all scarred up and feeling not manly
and insecure or whatever…” (Pituskin et al. 2007)
Det fanns även de män som inte brydde sig om vad folk tyckte och inte heller att folk stirrade.
En man uttryckte hur stolt han var över att visa upp sitt ärr, visa att han överlevt (Pituskin et
al., 2007; Williams et al. 2003; France et al. 2000).
Upplevelse av delaktighet
För att skapa en trygg miljö i vården är det viktigt att patienten får känna stöd, delaktighet och
kontroll över sin situation samt erhålla information och kunskap om sin sjukdom. Information
som finns riktad mot män med bröstcancer är idag obefintlig. Många män uttrycker behov av
information riktad till män, speciellt om behandling och sjukdomsförloppets skede.
Förekomst av professionellt stöd varierade och dominerande var stöd från fruar och partners.
7
Många uttryckte ett större behov av att få kontakt med en man som genomgått bröstcancer än
att delta i stödgrupper för cancer.
Information
Ingen av männen erbjöds någon typ av information eller litteratur specifikt om bröstcancer
hos män. Däremot var det vanligt att männen fick information som var riktad mot kvinnor
vilket männen ansåg vara opassande, då det berörde ämnen som menstruation, bröst
rekonstruktion och behå- anpassning (Naymark, 2006; Williams et al. 2003; Iredale et al.
2006; France et al. 2000). Majoriteten av männen önskade att det hade funnits mer
information riktad mot män. Vissa män ansåg det inte nödvändigt att det bara skulle riktas
mot män, utan ansåg att några enstaka stycken bland den information som fanns skulle vara
tillräcklig (Williams et al. 2003; France et al. 2000; Iredale et al. 2006; Naymark, 2006).
„„The brochures I was given recommend things like „if you feel uncomfortable
after your mastectomy, try a sleep bra, this may help. If you are feeling a little
depressed while in hospital, put on a little make up or your favourite perfume‟.
This I could not comprehend and switched myself off.‟‟ (Naymark, 2006)
Studierna påvisar även en stor brist av information om rekommendationer i behandling av
bröstcancer, brist på information kring hormonbehandlingen dess biverkningar. De uttrycker
även stor oro över brist på postoperativ information, stöd och råd. Männen upplever sig inte
veta vad de skulle komma att gå igenom (Pituskin et al. 2007; France et al. 2000; Naymark,
2006).
Männen berättar även om bristen på kunskap hos läkare och vårdpersonal. Läkarna kunde inte
besvara deras frågor, i ett fall visste inte läkaren hur långtidsbehandling av hormonerna skulle
påverka patienten. I ett annat fall förhindrades behandlingen, då läkaren var osäker om
patienten skulle få kvinnligt eller manligt hormon. I ytterligare ett fall visste varken läkare
eller onkologen hur länge hormonbehandlingen fick fortgå (Naymark, 2006; France et al.
2000). Hormonbehandlingen, Tamoxifen som används för att förhindra metastatisk spridning
skapade förvirring hos flertal män och ibland även hos deras fruar. Flera män upplevde det
jobbigt att informationen enbart var riktad mot kvinnor i bipacksedeln och en man trodde till
en början att han fått fel recept utskrivet. De upplevde sig inte heller veta hur deras kropp
skulle reagera på behandlingen. En man berättar att han vaknade mitt i natten med
panikångest och funderade på om det berodde på en kemisk reaktion (France et al. 2000) .
” I felt that when he had the tamoxifen and I read the instruction leaflet these
mustn´t be the tablets for him they´re for women. I thought perhaps they haven´t
got them for men and they have just sent this one they give to women. I think
they should be made aware that men can have breast cancer and that all the
leaflets and that should include men” (France et al. 2000).
Den information männen ansåg vara mest användbar under deras sjukdomförlopp var bilder
på manlig mastektomi samt information om bieffekter utav behandlingen. Männen tyckte att
en bild skulle göra det möjligt för dem att bättre förbereda sig för vad som väntade och på så
sätt kunna anpassa sina förväntningar därefter (Iredale. et al. 2005; Naymark, 2006). Både
män, kvinnor och vårdpersonal ansåg att det är olämpligt att visa bilder på kvinnlig
mastektomi (Williams et al. 2003).
8
I Naymark (2006) hävdar en man att han inte hade någon tidigare kunskap om manlig
bröstcancer, och trots sin behandling upplever han inte någon ökad förståelse för sin sjukdom.
Stöd
Bara en bråkdel av männen hade intresse för professionellt stöd eller deltagande i stödgrupp.
Flera män och bröstcancer speciallister anser att personlig kontakt med män som genomgått
bröstcancer skulle vara den bästa formen av stöd (Williams et al. 2003; Iredale et al. 2006).
Enbart i Williams et al. (2003) har männen uttryckt ett behov av en stödgrupp, där de kunde
prata och dela med sig av sina erfarenheter med andra män. I Naymark (2006) hade en
deltagare på egen hand försökt engagera sig med andra kvinnor och män med samma diagnos,
men kände motstånd från båda håll. Han upplevde att kvinnorna såg honom som pervers och
han beskrev hela processen som väldigt irriterande. Andra män i studien var tveksamma till
att delta i kvinnliga stödgrupper då de inte ville tränga sig på eller begränsa kvinnornas
känslor och diskussioner (Ibid).
Männen upplevde att fruar och partners utan tvekan var det främsta stödet under
sjukdomsförloppet (France et al. 2000; Pituskin et al. 2007; Williams et al. 2003). Vissa män
erbjöds kontakt med bröstcancer sjuksköterskor, men långt ifrån alla. Många ansåg sig inte
behöva mer stöd då de upplevt mycket stöd av nära familjemedlemmar och vänner. (Williams
et al. 2003). I France’s et al (2000) studie blev majoriteten inte erbjudna stöd och information
av någon sjuksköterska. Deltagarna i studien som blev erbjudna att ta kontakt med
bröstcancer sjuksköterskor poängterade att sjuksköterskorna hade uttryckt att de inte hade
någon erfarenhet av att vårda män med bröstcancer. I Iredale et al. (2006) framgick det att de
män som uttryckte högre oro även uttryckte ett större behov av formellt stöd.
” They don't cater for men. There is a programme coming up in Cancer
Awareness week, . . . it's all for women you know I feel like writing to say that
men can get breast cancer you know.“ (France et al. 2000)
Somliga män fann att deras diagnos genererade problem, så som osäkerhet hos närstående
vänner och familj. De upplevde att deras omgivning inte visste hur de skulle visa stöd och
förståelse (Naymark, 2006).
DISKUSSION
Studiens syfte är uppnått då männens upplevelse av att ha bröstcancer framkommit i
resultatet. Resultaten som framkommer i studien visar att männen beskriver en mängd olika
upplevelser av att ha bröstcancer. Det visade sig att männen upplever brist på information
riktad mot män men även brist på kunskap hos vårdpersonal. Somliga kände sig negligerade
när de sökte vård och konsekvensen blev vårdlidande och fördröjd diagnostik.
Metoddiskussion
Studiens syfte att beskriva mäns upplevelse av att ha bröstcancer. För att besvara studiens
syfte utfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Denna metod anses mest lämplig då
syftet är att undersöka männens upplevelser. Val av metod har varit givet sedan början av
studien då en intervjustudie hade varit svår att genomföra. Detta dels på grund av den korta
tidsram som gavs, dels att det även hade varit svårt att få tag i män som är intresserade att
delta i intervjustudien. I Sverige finns det ungefär 40 män som har bröstcancer och de bor
spritt över hela landet. Självbiografistudie var inte heller ett alternativ då det inte finns några
böcker skrivna av män med bröstcancer. Det fanns inlägg och artiklar skrivna av män med
bröstcancer, men alldeles för lite för att kunna göra en studie. Kvalitativ studie valdes för att
9
få fram männens upplevelse för att på så vis kunna använda den nya kunskapen i den blivande
arbetsrollen som röntgensjuksköterskor. Nackdelen med en litteraturstudie är att innehållet
redan analyserats en gång av andra författare och det finns risk att resultatet inte blir
sanningsenligt.
Studien är baserad på sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som beskriver mäns
upplevelse av att ha bröstcancer. En av artiklarna är äldre än nio år, artikeln behölls ändå då
den innehöll information som besvarar syftet väl samt då ämnesområdet i övrigt är sparsamt.
Ett fåtal kvantitativa artiklar hittades även med relevant information där de bland annat
undersöker psykisk ohälsa hos män med bröstcancer. Dessa valdes att istället att behållas som
diskussionsmaterial för att inte sänka studiens validitet, p.gr.a. olika metoder på studierna.
Artiklarna söktes via databaserna, PubMed, Cinahl, PsycINFO och LibHub. Dessa databaser
valdes utifrån att de handlar om omvårdnad och passar för sitt syfte. Material söks i alla de
databaser som har artiklar inom omvårdnad. Flertalet av de valda artiklarna uppkom vid flera
tillfällen vid sökning på olika databaser, vilket ökar kvalitén på de artiklar som använts. De
primära sökord som använts under sökningsprocessen var: breast neoplasms, men, coping och
experiences. Därefter anpassades sökordet med hjälp av den aktuella databasens thesaurus, för
att få fram rätt sökord till rätt databas. Ordningsföljden av sökorden varierades även för att få
fram så många artiklar som möjligt. Val av sökord diskuterades tillsammans med personal på
biblioteket för att få fram de bästa för studiens syfte. Sökorden anpassades efter de nyckelord
som framgick i artiklarna vi fann för att få fram ännu fler artiklar som passar till syftet och för
att garantera rätt sökord.
Litteratursökningen utfördes vid flera olika tillfällen. Sökningen genomfördes två av gångerna
på egen hand och en gång gemensamt. Sökningarna gav många resultat, mest om bröstcancer
hos kvinnor, en del om mäns upplevelse som anhörig till bröstcancerdrabbade kvinnor men
även en del artiklar om bröstcancer hos män. Däremot fanns det väldigt få artiklar om mäns
upplevelse att ha bröstcancer. Sökningar resulterade i många resultat, en mer specificerad
sökning hade resulterat i färre artiklar att gå igenom, men i rädsla för att missa artiklar med
relevans till syftet utökades sökningen vid flera tillfällen (Se bilaga 1). Sökning av artiklar
gjordes även via de som författat de tidigare valda artiklar i studien, i hopp om att finna fler
artiklar som inte framkommit tidigare. Två artiklar framkom ytterligare som hade varit
önskvärda att ha med men som inte fanns tillgängliga i fulltext via databaserna. Artiklarna
söktes då även via sökmotorn Google, men utan resultat. En heltäckande sökning gjordes
utifrån syftet dvs. mäns upplevelse av att ha bröstcancer samt få artiklar i fulltext. Det hade
varit önskvärt att ha haft fler artiklar till studien. Efter att ha analyserat artiklarnas innehåll
ansåg författarna att innehållet beskriver studiens syfte och att det inte är mängden av artiklar
som påverkar resultatet. En jämförelse gjordes av mängd vetenskapliga artiklar med liknande
uppsatser men fann att även de hade lite material att tillgodose. Sökningen baserades på alla
typer av bröstcancer och det framgick inte i materialet vilken typ av cancer männen
genomgick det framgick inte alltid vilken typ av behandling. Detta kan i sin tur kan påverka
männens upplevelse av att bröstcancer och resultatet kan ha blivit annorlunda.
Kvalitetsbedömningen utgick ifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) kriterier (se bilaga
2). Bedömningen utfördes av båda författarna enskilt för att öka trovärdigheten. Nackdelen
med studiens sparsamma material var att det inte fanns möjlighet att välja bort kvalitativa
artiklar efter kvalitetsbedömningen. Detta sänker studiens trovärdighet då alla valda original
artiklar inte är av högre kvalité. Trots det anses studiens resultat i sin helhet trovärdig och
relevant för vidare forskning. Resultatet belyser vikten av att ämnet uppmärksammas och att
10
studiens resultat kommer vara till hjälp för den blivande arbetsrollen. Då studien är baserad på
sex artiklar har studien för litet underlag för att vara generaliserbar.
För att öka tillförlitligheten har Granheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys
använts. Textmaterialet bearbetades noggrant på artiklarnas originalspråk för att tolkningen
ska bli så nära originaltexten som möjligt. Som hjälpmedel med översättning användes
Norstedts stora engelska ordbok samt Google translate, detta för att innehållet i studien inte
skulle förvrängas. För att tydliggöra resultatet och stärka studiens trovärdighet valde
författarna att använda citat från intervjuerna på dess originalspråk.
Författarna har liten förkunskap inom området och för att inte påverka resultatet har de
försökt hålla sig värderingsfria mot materialet.
Resultatdiskussion
Ett framträdande fynd som lyfts fram i studien är männens upplevelse av brist på information.
Information riktad till män om bröstcancer är nästintill obefintlig och mycket av den
information som ges anses vara opassande. Däremot finner några av männen informationen
som är riktad till kvinnor vara till hjälp, men även de uttryckte en önskan om mer information
riktad mot män. I en jämförande studie vill mer än hälften av alla män med bröstcancer ha
mer information om sin sjukdom. (Brain et al. 2006) Informationen anses brista, inte enbart i
det som finns tillgängligt på internet, böcker och broschyrer utan även information i den
benämningen som kunskap hos vårdpersonal. Vid flera situationer har männens vård blivit
fördröjd, både vid diagnostik och vid behandling, då kunskapen hos läkarna har varit
otillräcklig. Läkarna kan inte alltid besvara patienternas frågor eller veta hur de ska behandlas
då det inte finns ett ”pm” för sjukdomen. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skriver att
man som vårdpersonal är skyldig att ge tillräcklig information som är anpassad till patienten
så att de kan utöva sin autonomi, och bli delaktiga i sin hälsoprocess. Något som i dessa fall
män har nekats och de känner brist på information. Männen känner sig även negligerade då de
fick tjata till sig ett besök hos läkaren och bekräftelse att något inte är som det ska vara.
Genom att inte uppmärksamma männen menar Dahlberg et al. (2003) att vårdlidande skapas
och de nekas delaktighet i hälsoprocessen. Även Wiklund (2003) menar att vårdlidande
skapas genom att kränka dennes värdighet när individen inte bekräftas.
Många gånger är sjukdomsförloppet för långt framskridigt vid diagnostik vilket medför sämre
överlevnadsprognos för män än hos kvinnor. Detta kunde undvikts genom att framförallt öka
kunskap och medvetenhet bland vårdpersonal, men även bland allmänheten. Hade männen
haft kunskap om att även de kunde få bröstcancer hade de med störst sannolikhet kontaktat
läkare vid första symtom och inte låtit det fortskrida tills deras respektive övertalat dem. Ying,
Agrawal och Cheung (2005) rekommenderar att ett strukturerat program bör skapas riktad
mot vårdpersonal om pre- och postoperativ könsspecifik information samt informera om
eventuell psykiska problem som associeras med sjukdomen.
Röntgensjuksköterskor är i kontakt med dessa män i ett tidigt skede av deras
sjukdomsförlopp, men även i skeden efter diagnostik, efter behandling och på återkontroll.
Därför att det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om vad det innebär för män att få en
kvinnligt associerad sjukdom för att de ska kunna bemöta dem på bästa sätt, men även ha
kunskap om hur deras psyke och kropp påverkas av sjukdomen och behandlingen. I denna
studie framgick det att männen såg en bild på en man som genomgått en masektomi mest
användbar och det är något alla män bör erbjudas. Bristen på information och kunskap skulle
kunna förbättras med patientundervisning. Genom ökad kunskap kan männen känna
11
meningsfullhet och få kontroll över situationen då de vet vad som komma skall.
Patientundervisning påverkar även KASAM-graden (Känsla Av SAMmanhang) positivt då
man tar hänsyn till den enskilda individens behov och förmåga att anpassa sig till den
situation denne befinner sig i (Antonovsky, 1991).
Stöd är ett brett begrepp, stöd kan komma från både professionella personer, som
röntgensjuksköterskor, från familj, vänner, men även andra i samma situation. Stöd kan ges
på olika sätt och är individuellt hur man själv vill ha det. (Jahren Kristoffersen et al. 2005b) I
studien framkommer det även att det dominerande stödet för männen kom från deras fruar och
partners. Majoriteten av männen visar inget intresse av utomstående stöd eller vilja att delta i
stödgrupper. Några av männen vill inte delta i stödgrupp då de känner att de tränger sig på
och vill inte hämma kvinnorna från att öppna sig. En man hade försökt engagera sig med
kvinnor och män med samma diagnos men hade känt motstånd från båda håll. Det ses som
allvarlig, då en man kände att han blev avfärdad vid eget initiativ till att få stöd. Här
ifrågasätts vårdpersonalens agerande vid en sådan allvarlig diagnos där hela ens livsvärld
skakas om. Hur ser vården idag på de män med bröstcancer, varför erbjuds de inte samma
stöd som kvinnor. Vårdpersonal berättar att deras sätt att bemöta män med bröstcancer skiljer
sig från hur de bemöter kvinnor. Detta då män var sakliga och inte reagerade känslomässigt.
Författarna anser att det är felaktigt att bemöta kvinnor och män olika, varje person ska ses
som en individ och inte en grupp och därmed ska man anpassa bemötande, stöd och
information efter varje individ. Individen är inte mindre olycklig för att han är man och kan
inte särbehandlas beroende på kön. Det skapar vårdlidande och visar okunskap hos
vårdpersonal.
Flertal av männen uttryckte att de kunnat tänka sig prata med en annan man som genomgått
bröstcancer. En jämförande publicerad studie visar att ungefär en fjärdedel är intresserade av
att delta i stödgrupp. Den visar även att de män som önskade att delta i stödgrupp, eller var i
behov av mer stöd påvisades ha en sämre psykisk hälsa, så som depression och ångest än de
som upplevde sitt behov av stöd tillgodosett (Brain et al. 2006). Denna studie påvisar liknande
resultat, de män som upplevde högre oro var mer benägna att uttrycka behov av stöd.
Vanligast var sjukdomsrelaterad ångest på grund utav påträngande tankar som gjorde att
männen undvek sådana tankar och känslor som sjukdomen gav upphov till. Jahren
Kristoffersen et al. (2005a) menar att kroppen kan vara en källa till obehag, skam och
förlägenhet då är det lätt att en känsla av att vara liten och skamsen under sjukdomsförloppet
uppkommer. Brain et al. (2006) påpekar att de män med högre ångest och depressions
symtom kunde förknippas med olika variabler som ung ålder, förändrad kroppsbild, högre
stressrelaterade problem i samband med cancern, så som smärta och rädsla för framtiden. Det
stämmer bra överens med det resultat som har framkommit i denna studie.
Resultatet visar förekomst av oro och skam, främst hos de yngre männen. De oroade sig för
framtiden, sitt förändrade utseende, deras förmåga att försörja sina familjer och att de ska
framstå som svaga. En tidigare publicerad studie visar att män som genomgått masektomi
upplevde signifikant högre depressionssymtom än de som inte har det, även män som var
ensamstående rapporterades ha signifikant högre depressionsymtom (Brain et al. 2006). Några
män uttryckte att de hade lättare att acceptera sin förändrade kroppsbild i jämförelse med hur
mycket värre det ansåg att de var för kvinnor att förlora ett bröst. Majoriteten av män
uttryckte däremot avsaknad av skam. Upplevelsen av deras uttalanden och deras agerande
känns motsägelsefulla, några av männen skämdes att ta av sig kläderna framför andra män,
andra vågade inte ta av sig tröjan på stranden och somliga slutade helt att delta i sammanhang
där de visar upp sin bara överkropp.
12
Vissa män upplevde att det tog tid att vänja sig vid den förändradekroppen och acceptera det
nya ”jaget”. Detta kan jämföras med den rädsla männen har av att ses som svaga och rädsla
att förlora kontroll. Wiklund (2003) menar att när människans värdighet hotas och de känner
skam som följd, är risken stor att människan vänder sig från sig själv. Att då försöka ta
kontroll över sitt lidande genom att förneka dess existens blir i detta fall en
överlevnadsstrategi. Männen förnekar delar av sitt lidande genom att jämföra sin sjukdom
med andra för att kunna hantera det bättre. Människor förknippar det personliga och den
sociala identiteten med vad de presterar samt hur deras kroppar presterar och ser ut. Till följd
av sjukdom förändras den bild människan är van vid och då påverkas dennes identitet. Det
innebär att människan inte lider för att denne inte kan prestera lika bra utan för att dennes
identitet har rubbats. (Wiklund, 2003) Detta kan jämföras med de olika faser i sorg- och
krisbearbetning, chockfas, reaktionsfas där bland annat förnekelse hör till och så slutligen
bearbetning och nyorientering. (Cancer i fokus, 2009) Några av de yngre männen upplevde
trots svårigheter under cancertider att deras liv tillslut förbättrats.
Vidare forskning
Studien visar att det är av vikt att forska vidare inom detta område. Idag behandlas män med
bröstcancer precis som kvinnor, men föga forskning finns hur män påverkas psykiskt av
behandlingarna. Vidare hade det varit intressant med en svensk studie i hur män upplever att
ha bröstcancer. Hur ser den svenska sjukvården ut idag, kommer liknande fynd förekomma
och vilka åtgärder kan vi utföra för att förbättra vården. Vidare forsknings skulle öka
medvetenhet och kunskap inom sjukvården och även bland allmänheten, vilket i sin tur
förhindrar försenad diagnostik, behandling och att männen hade sluppit mycket av det
vårdlidande de utsätts för idag.
Slutsats
Studien har genererat ny kunskap om hur män upplever att ha bröstcancer. Det framkommer
också att männen upplever en stor brist på information om sin sjukdom. De upplever lidande
då de känner osäkerhet för framtiden, för sin sjukdom, förändrade kroppsbild och för hur
allmänheten ska se på dem. Studien visar även en högre psykisk ohälsa hos yngre män och de
män som upplever att de inte fått det stöd de behövt. Vården skapat mycket onödigt
vårdlidande hos dessa män, då det är en tydlig brist på information och kunskap om
bröstcancer hos män. Med rätt information anpassad till män och med en ökad kunskap hos
vårdpersonal och allmänhet hade lidande kunnat undvikas och välbefinnande främjats.
13
REFERENSER
Arman, M. & Rehnsfelt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande: Etik i vårdandet.
Stockholm: Liber AB
Anould, N., Pouget, O., Gharbi M. & Brettes, J-P. (2006) Breast cancer in men: are there
similarities with breast cancer in women? Gynécologie Obstétrique & Fertilité 34, 413–419
Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Natur och Kultur: Stockholm
Brain, K., Williams, B., Iredale,R., France, L. & Gray, J. (2006). Psychological Distress in
Men With Breast Cancer. Journal of Clinical Oncology 24(1), 95- 101.
Cancer i Fokus.(2009) Olika faser i sorg- och krisbearbetning. Hämtad den 19 november
2011, från http://cancer.ifokus.se/articles/4d714793b9cb46224405c189-olika-faser-i-sorgoch-krisbearbetning
Crafoord, C . (2005), Människan är en berättelse, tankar om samtalskonst. Natur och Kultur:
Stockholm
Cutuli, B., Cohen-Solal Le-Nir, C., Serin, D., Kirova, Y., Gaci, Z., Lemanski, C., De
Lafontan, B., Zoubir, M., Maingon, H., Tunon de Lara, C., Edeline, J., Penault-Llorca, F.,
Romestaing, P., Delva, C., Comet, B. & Belkacemi, Y. (2010). Male breast cancer. Evolution
of treatment and prognostic factors. Analysis of 489 cases. Critical Reviews in
Oncology/Hematology 73, 246–254
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg K. (2002), Vårdlidandet - det onödiga lidandet. Vård i Norden.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Donovan, T & Flynn, M. (2007). What makes a Man a Man? The lived experience of Male
Breast Cancer. Cancer Nursing, 30 (6), 464-470
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur
France, L., Michie, S., Barrett-Lee, P., Brain, K., Harper, P. & Gray, J. (2000) Male cancer: a
qualitative study of male breast cancer. The Breast, 9, 343 – 348.
Frank C. & Asp M. & Dahlberg K. (2008) Patient participation in emergency care – a
phenomenographic analysis of caregivers’ conceptions. Journal of Clinical Nursing 18, 2555–
2562
Googel translate, 2011. Översätt. Hämtad den 28 Oktober, 2011, från
http://translate.google.se/#en|sv|
14
Granheim, UH. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education 24, 105-112
Helsingforsdeklarationen (World medical association declaration of Helsinki.) (2008).
Hämtad 1 oktober 2011 från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf
Hälso- och sjukvårdslagen (1982). Hämtad 5 oktober
http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl)
Iredale, R., Brain, K., Williams, B., France, L. & Gray, J. (2006). The experiences of men
with breast cancer in the United Kingdom. European Journal of Cancer 42, 334-341.
Jahren Kristoffersen, N. Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (2005a) Grundläggande omvårdnad, del
1, kap 5, Stockholm, Liber AB.
Jahren Kristoffersen, N. & Breievne, G., Lidande, hopp och livsmod i Kristoffersen Jahren,
N., Nortvedt, F. & Skaug, E-A. (2005b). Grundläggande omvårdnad, del 3. upplaga 1.
Stockholm: Liber
Myrskog, L. & Blomqvist, T. (2010). Bröstcancer hos män. Svensk Kirurgi, 68 (5). 236-238.
Naymark, P. (2006). Male breast cancer: incompatible and incomparable. Jmhg, 3 (2), 160165.
Nystrand, A. (2010). Bröstcancer. Cancerfonden. Hämtad den 5 september, 2011, från
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
Parker, J. & Parker, P. (2002). The official patient‟s sourcebook on Male Breast cancer. San
Diego: Icon health publications.
Pituskin, E., Williams, B., Au, H-J. & Martin-McDonald, K. (2007). Experiences of men with
breast cancer: a qualitative study. Journal of men‟s health and gender 4 (1), 44-51.
Polit, D.F. & Beck, C.T (2010). Essentials of nursing research: appraising evidence for
nursing practice.
Segesten, K. (2006) Att välja modell för sitt examensarbete. I: Friberg, F. (red) Dags för
uppsats. Lund: Studentlitteratur
Sköld Nilsson, A. (2011), Bröst cancer boken, från besked till färdigbehandlad. WS
Bookwell, Finland.
Vetenskapsrådet. 2011. Vad innebär Peer review?. Hämtad den 25 september, 2011, från
http://www.vr.se/forskningsfinansiering/beredning/beredningsprocessen/forskaregranskarfors
kare/faqpeerreview/vadinnebarpeerreview.5.5fa10c312ed4d5b90680001670.html
Vitak, B & Svane, G. (2008). Radiologisk bröstdiagnostik. I: Aspelin, P. & Pettersson, H.
(red) Radiologi. Lund: Studentlitteratur
15
Wiman, M. (2011), Norstedts stora engelska ordbok – Engelska-svenska/Svenska-engelska.
Sverige: Norstedts.
Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur
Williams, BG., Iredale, K., Brain, K., France, E., Barrett-Lee, P. & Gray, J. (2003)
Experiences of men with breast cancer: an exploratory focus group study. British Journal of
Cancer, 89, 1834-1836.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011) Evidensbaserad omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur
Ying, M., Agrawal, A., & Cheung, K-L. (2005) The ‘other half’ of breast cancer: A review of
male breast cancer. Journal of men‟s health and gender, 2 (4), 406-413.
16
Artikelsökning
Bilaga 1
Databas
Datum
Sökord
Antal träffar
Inkluderade
Cinahl
Limits:
Peer-reviewed,
major concept,
psychosocial
factors.
2011-09-08
Breast
neoplasms AND
men AND
coping
19
0
Breast
neoplasm, male
8
3
Breast
neoplasms AND
male And
coping
97
0
Men coping
with breast
cancer
16
0
Men with breast
neoplasms
169
4
Breast neoplasm
AND male
+
AND
experiences
Male breast
neoplasms
+
AND coping
5993
0
23
1
116
0
0
0
Male breast
neoplsms AND
experiences
0
0
Breast neoplasm
AND male
70
1
+
databaser:
Academic
search elite, Ejournals,
medline,
ageline, fulltext
PsycINFO
Limits: Peerreviewed,
PubMed
Limits: free full
text
LibHub
+ Limits: 2001 2011
2011-09-08
2011-09-12
2011-09-14
Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) kvalitetsanalys
Bilaga 2
Typ av studie
Hög kvalité
Låg kvalité
Studie med kvalitativ
metod
Klart beskriven kontext
Oklart beskriven kontext
Väldefinierad frågeställning
Vagt definierad
frågeställning
Välbeskriven urvalsprocess,
datainsamling,
transkriberingsprocess och
analysmetod
Otydligt beskriven
urvalsprocess,
datainsamlingsmetod,
transkriberingsprocess och
analysmetod.
Dokumenterad metoddisk
medvetenhet
Dåligt dokumenterad
metodisk medvetenhet
Systematisk och stringent
dataredovisning
Osystematisk och mindre
stringent dataredovisning
Tolkningars förankring i data
påvisad. Diskussion om
tolkningars trovärdighet och
tillförlitlighet.
Otydlig förankring av
tolkningarna i data.
Kontextualisering av resultat
i tidigare forskning
Kontextualisering av resultat
i tidigare forskning saknas
eller är outvecklad.
Implikationer för relevant
praktik väl artikulerad
Implikationer för relevant
praktik saknas eller är
otydlig.
Exempel på analysschema
Bilaga 3
Meningsenhet
Kondenserade
meningsenhet
Kodning
Subkategori
Kategori
None of the 20 men expressed
interest in attending formal
support
groups before, during or after
their treatments.
None expressed interest in
support group
No interest in support
Stöd
Upplevelse av
delaktighet
In the majority of cases
embarrassment was not an
issue when discussing the
diagnosis with colleagues and
friends.
Majority felt no
embarrassment discussing
with friends and colleagues.
Lack of embarrassment
Skam
Upplevelse av att ha
bröstcancer
The participants consistently
described a lack of medical
information about treatment
recommendations
for male breast cancer and a
struggle to know what it was they
were facing:
Lack of medical
information about treatment
Lack of information
Information
Upplevelse av
delaktighet
Bilaga 4
Presentation av valda artiklar
Författare, år Titel
Syfte
Land
Tidskrift
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Etiskt
Överväg
ande
Kvalitet
n=6
(1)
Deltagarna i studien ansåg att
Studien är Hög
vården inte är anpassad för män etiskt
med bröst cancer. De saknades
godkänd
både kuskap och kompetens hos
vårdpersonal samt information
riktad mot män. Några av
männen blev avfärdade vid första
läkarbesök och kände sig
tvingade att tjata till sig hjälp,
vilket försenade diagnostiken. De
flesta upplevde ingen skam med
att prata öppet om sin diagnos.
År
France, L.,
Michie, S.,
Barett-Lee, P.,
Brain, K.,
Harper, P. &
Gray, J. (2000)
Male cancer: a
qualitative
study of male
breast cancer
Att få insikt i de
psykologiska och
sociala
konsekvenserna hos
män diagnostiserade
med bröstcancer.
Ostrukturerade intervjuerna med
fokus på psykologiska och
psykosociala erfarnheter av att ha
bröstcancer. Fruar närvarande vid
intervjuerna fick vara med och
tycka till. Intervjuerna
transkiberades och analyserades.
Experiences
of men with
breast cancer:
an exploratory
focus group
study.
Syftet med studien
var att undersöka
mäns erfarenheter av
bröstcancer och
jämföra dem med
kvinnor med
bröstcancer och
yttrandena från hälsooch vårdspersonal
som vårdar
patientgrupperna.
Fyra fokusgrupper, två
n=27
fokusgrupper med män, en grupp
med kvinnor och en med
bröstcancer sjuksköterskor. Alla
fokusgrupperna intervjuades och
spelades in under intervjun sedan
transkriberades det ordagrant.
Utskrifterna analyserades för hand
med tematisk analys och
huvudteman diskuterades bland
författarna för validering.
Wales
The Breast
Williams, BG.,
Iredale, R.,
France, E.,
Barett-Lee, P &
Gray, J. 2003
Storbritannien
British Journal
of Cancer
1
Fyra teman identifierades Studien är Hög
diagnos, avslöjande, stöd och kön etiskt
specificinformation. Männen var godkänd
motstridiga till att söka vård och i
de flesta fall fick deras
fruar/partners övertala dem att
söka vård. Många män upplevde
en besvikelse över brist på
information.
Bilaga 4
Författare, år
Land
Tidskrift
Titel
Syfte
Metod
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Etiskt
Överväg
ande
Kvalitet
Donovan, T &
Flynn, M.
(2007)
What makes a
Man a Man?
The lived
experience of
male breast
cancer
Syftet var att öka
förståelse hur män
upplever att det är att
leva med bröstcancer.
Intervjuer genomfördes samt
använde e-post som kontaktmetod
med de män som anmält sig
frivilligt till studien.
n= 15
Männen uppvisade sig vara
stressade och upplevde det
jobbigt att leva med en kvinnlig
sjukdom. Männen upplevde sin
kroppsbild ändrad och hade
svårigheter att acceptera sitt nya
jag.
Studien är Låg
etiskt
godkänd
The
experiences of
men with
breast cancer
in the United
Kingdom
De ville undersöka
hur männen kände
när de blev
diagnostiserade med
bröstcancer, vilken
information och stöd
de har fått samt hur
känner de att det är
att leva med
bröstcancer.
Studien var uppdelad i fyra faser.
Den första fasen innehöll en
samling av två grupper av män
med bröstcancer, en grupp med
kvinnor med bröstcancer, en grupp
med vårdpersonal.
Fas två delades det ut
frågeformulär till män med
bröstcancer. Fas tre var intervju
med en del män från fas två. Fas
fyra sammankallades män och
kvinnor från fokusgruppen i fas ett
för att rapportera tillbaka resultat
samt om de kunde bidra med råd
till förbättrings återgärder.
Fas 1:
Män n=9
Kvinnor n=
13
Vårdperson
al n=5.
Fas 2:
n= 171
(17)
Fas 3:
n=30
Fas 4:
Män n=7
Kvinnor n
= 10
De flesta var beredda på att få
Studien är Hög
cancer, men upplevde chock när etiskt
de fick höra att det var
godkänd
bröstcancer. Majoriteten av
männen avslöjade sin sjukdom
för partner eller annan
familjemedlem, några få önskade
att diagnosen hade hetat
någonting annat. Oro
förknippades främst med faktorer
så som rädlsa, osäkerhet för
framtiden, brist på information
och dålig kroppsbild. Yngre män
upplevde påverkas mer av
förändrad kroppsbild.
År
Storbritannien
Cancer Nursing
Iredale, R.,
Brain, K.,
Williams, B.,
France, L. &
Gray, J. (2006),
Storbritannien
European
journal of
cancer.
2
Bilaga 4
Författare, år
Land
Tidskrift
Titel
Syfte
Metod
Pituskin, E.,
Williams, B.,
Au, H-J. &
MartinMcDonald, K.
(2007), Kanada
Experiences
of men with
breast cancer:
a qualitative
study
Att beskriva
erfarenheter av ett
urval av kanadensiska
män som
diagnostiserats med
bröstcancer.
Male breast
cancer:
incompatible
and
incomprarable
Studien rapporterar
att män har specifika
frågor om vissa
aspekter av sin
bröstcancer
erfarenheter,
inklusive diagnos,
avslöjande, stöd och
könsspecifik
information, och ger
förslag på förbättrad
patientvård.
Deltagare
(bortfall)
Resultat
Etiskt
Kvalitet
Överväga
nde
Ostrukturerade inspelade
n = 20
intervjuer, under en fyra månaders (0)
period. Intervjuerna varade mellan
1-2 h och transkiberades inom 48 h
efter intervju.
De deltagande männen i studien
ansåg att förbättringar var
nödvändiga inom tre områden.
Öka medvetande hos allmänhten
och vårdpersonalen, ha skriftlig
information riktad till män och
män deltagande i bröst cancer
forskning.
Studien är Hög
etiskt
godkänd
Sex män från Australien, Engaland n=6
och Amerika med bröst cancer
valdes ut och fem australienska
bröst cancer speciallitser
intervjuades. Alla intervjuer
genomfördes under fyra månaders
period, varade ungefär 1 timma var
och spelades in med bandspelare
samt transkriberades. Förbestämda
frågor användes under
intervjuerna, men deltagarna
uppmuntrades till att lyfta fram
egna problem.
Många av männen blev chockade Studien är Hög
när de fick veta att de
etiskt
bröstcancer. Vissa av männen
godkänd
upplevde att det var pinsamt att
berätta om sin sjukdom för andra.
För många av männen tog det tid
att vänja sig vid att inte längre ha
någon bröstvårta. Informationen
som de fick var mest riktad mot
kvinnor. De flesta män hade inte
hört om manlig bröstcancer innan
de själva fick diagnosen, trots sin
sjukdom så upplevde de att de
aldrig fick en ökad förståelse för
sin sjukdom.
År
Journal of
men’s health
and gender
Nymark, P
(2006)
Kanada
Journal of
men’s health
and gender
3
