Medicinsk grundkurs
Matspjälkning och vattenbalans
Lektion 4
✤
Matens väg genom kroppen
✤
Vattenbalans
Mat är energi och byggstenar
✤
Djur måste äta andra organismer
✤
Utvinna energi
✤
Organiska molekyler för uppbyggnad
✤
Ämnen som kroppen inte kan syntetisera:
✤
Vitaminer
✤
Mineral
✤
En del aminisyror
✤
En del fettsyror
Matspjälkning
✤
Kräva
Körtelmage
Muskelmage
Samma generella förlopp hos alla djur
✤
Stora molekyler görs till mindre
✤
Oanvändbara delar skickas ut
Tuggmage
Fågel
Tarmkörtel
Amöba
Jäsning av
cellulosa till glukos
Kräfta
Aminosyror
Tarmkörtel
Snäcka
Idisslare
Nätmage
Vom
Glukos
Blindtarm
Glukos
Löpmage
Bladmage
Människans matspjälkning
Öronspottkörtel (Glandula parotis)
Munhåla
Tunga (Lingua)
(Cavum oris properium)
Matsrupe (Esofagus)
Tänder
Undertungspottkörtel
Lever (Hepar)
Gallblåsa (Vesica fellea)
Tolvfingertarm (Duodenum)
Tunntarmens övre del (Jejenum)
(Glandula sublingularis)
Underkäkspottkörtel
(Glandula submandibularis)
Övre magmun (Cardia)
Magsäck (Ventrikel)
Nedre magmun (Pylorus)
Blindtarm (Cecum)
Bukspottkörtel (Pankreas)
Tunntarmens nedre del (Ileum)
Anus (Anus)
Tjocktarm (Colon)
Ändtarm (Rectum)
Människan matspjälkning
✤
Tunntarmens uppbyggnad
✤
Teoretisk yta 0,4 m2
✤
Veck, villi, och mikrovilli ger 200-300 m2
Villi
Mikrovilli
Mukosa
Submukosa
Cirkulär muskel
Longitudinell muskel
Absorberande cell
Endokrin cell
Bägarcell
Amylas
Sekretion och digestion
Pepsin
✤
Körtelceller utsöndrar enzymer
✤
✤
✤
✤
✤
✤
Salivkörtlar
Magväggens körtlar
Levern (galla)
Bukspottkärteln
Körtlar i tarmväggen
Galla
Pankreasamylas och lipas
Peptidas
Trypsin
Exokrina körtlar (till kroppshålighet)
✤
✤
✤
✤
Vatten
Joner
Mukus
Enzymer
Kapillärer i villi
Enzymer i matspjälkningen
Saliv
Magsaft
Bukspott
Tarmsekret
Tarmvägg
Enzym
Amylas
Pepsin
Sur lipas
Pankrasamylas
Pankreaslipas
Ospecifik lipas
Fosfolipas
Trypsin
Kymotrypsin
Elastas
Karboxipeptidas
Deoxiribonukleas
Ribonukleas
Enterokinas
Maltas
Laktas
Sukras
Peptidaser
Substrat
Stärkelse, glykogen
Proteiner
Triglycerider
Stärkelse, glykogen
Triglycerider
Glycerider, estrar
Fosfolipider
Proteiner
Proteiner
Proteiner
Peptider
DNA
RNA
Trypsinogen
Maltos
Laktos
Sukros
Oligopeptider
Produkt
Oligosackarider
Peptider
Diglycerider + fettsyror
Oligosackarider
Monoglycerider, fettsyror
Alkohol + fettsyror
Lysofosfolipider, fettsyror
Peptider
Peptider
Peptider
Oligopeptider, aminosyror
Nukleotider
Nukleotider
Trypsin + peptid
Glukos
Glukos + galaktos
Glukos + fruktos
Aminosyror
Plats
Munhålan
Maginnehåll
Maginnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tunntarmsinnehåll
Tarmvägg
Tarmvägg
Tarmvägg
Tarmvägg
Matspjälkning
✤
Salivkörtlar
✤
✤
Amylas
Na+
Parotis
✤
Sublingual
✤
Mandibular
HCO3
–
Cl– K+ Na+
Mucin
Sekretion av magsaft
✤
Parietalcell – saltsyra
✤
Huvudcell – pepsinogen
✤
Bägarcell – mukus
HCO3
–
Bägarcell
Huvudcell
Parietalcell
Cl–
H2O
Matspjälkning
✤
Sekretion av magsaft
✤
✤
HCO3–
HCO3– + H+
H2CO3
CO2
Cl–
CO2 + H2O
Cl–
Parietalcellernas funktion
Kontroll av saltsyrasekretion
✤
✤
✤
Cefalisk fas (från hjärnan)
Gastrisk fas (från magen)
Intestinal fas (från tarmen)
CNS
Sträckreceptorer
Vissa
peptider
Gastrin
Histamin
HCl
Gastrin
H+
Sträckreceptorer
Histamin
HCl
Levern, gallan och bukspottkörteln
✤
Kemoreceptorer ger signal om frisättning av enzym
och vätekarbonatjoner
Fett och protein
Sekretion av enzym
pH
Sekretion av HCO3–
Absorbtion av kolhydrater/peptider
✤
Olika typer av absorption
beroende på molekyl
✤ Faciliterad diffusion
✤
✤
✤
Cotransport
✤
✤
Koncentrationsskillnader, men
underlättas av bärarmolekyl
Nästan ingen energi
Na+ och ämnet binds till en
bärarmolekyl och transporteras in i
cellen med Na+-gradienten
Bärarmolekyler
✤
Ämnet binds till bärarmolekyl som
transporterar det genom membranet
Monosackarider
Aminosyror
Na+
K+
Fruktos
Na+
Aminosyror
Glukos
Maltos
Sukros
Absorbtion av fetter
✤
Triglyceriderna emulgeras med hjälp av gallsalter
✤
Lipas bryter ner från ytan
✤
Miceller bildas
Monoglycerider, fettsyror, glycerol och kolesterol diffunderar in i cellen
Lymfan, 80%
✤
Ny syntes i cellen
Blodet, 20%
✤
Chylomikroner
✤
Exocytos
✤
Små miceller
Fosfolipid
Chylomikroner
Monoglycerider
Fettsyror
Glycerol
Kolesterol
Gallsalt
Triglycerid
Kolesterol
Emulgerad Lipas
fettdroppe
Motilitet
✤
Peristaltik
✤
Kontraktion av cirkulära och longitudinella muskellagret sprids
som en våg längs tarmen
✤
Omblandning genom stående kontraktioner av cirkulär muskulatur
✤
Kontrolleras genom det enteriska nervsystemet (del av det autonoma)
Vitaminer
Vitamin
Bra källor
Dygnsbehov
Funktion
Bristsymptom
A (Retinol)
Kött, mjölkprodukter, gröna växter
(provitamin A)
1 mg
Ingår i synpigment (Rodopsin),
bildning av epitelvävnad
Nattblindhet, blindhet
D (Kolekalciferol)
Ägg, mjölkprodukter, fiskleverolja
0,01 mg
Absorbtion av kalcium
Rakitis (benmjukhet)
E (Tokoferol)
Frön, bladgrönsaker
15 mg
Antioxidant, skyddar
cellmembran
Blodbrist
K (Quinon)
Grönsaker, bakterier
0,08 mg
Syntes av levringsprotein i levern
Blödning, speciellt hos småbarn
B1 (Tiamin)
Griskött, inälvsmat, grönsaker
1,5 mg
Coenzym i
kolhydratomsättningen
Beriberi (muskelsvaghet, ödem,
hjärtsvikt)
B2 (Riboflavin)
Många olika livsmedel
1,7 mg
Coenzym i energiomsättningen
Ögonskador, sprickor i mungipor
B5 (Pantotensyra)
Lever, säd, bladgrönsaker,
baljväxter
5 mg
Coenzym i fettomsättningen
Illamående, kramper, nedsatt
immunförsvar
B6 (Pyroxidin)
Kött, fullkornssäd, bladgrönsaker
2 mg
Coenzym i
aminosyraomsättningen
Hudförändringar, kramper
B12 (Kobolamin)
Kött, ägg, mjölkprodukter
0,003 mg
Coenzym i
nukleinsyraomsättningen
Blodbrist, nervskador
Folacin
Fullkornsvete, bladgrönsaker
0,4 mg
Coenzym i amino- och
nukleinsyraomsättningen
Försämrad celldelning, blodbrist
C (Askorbinsyra)
Citrusfrukter, många grönsaker
45 mg
Antioxidant, bildning av kollagen
(bindväv)
Skörbjugg (blödning i tandkött
och slemhinnor)
Mineraler
Ämne
Bra källor
Dygnsbehov
Funktion
Bristsymptom
Jod (I)
Havsfisk, ost, jodberikat salt
0,15 mg
Finns i sköldkörtelhormon
Struma
Järn (Fe)
Kött, spenat, blodmat
10-15 mg
Hemoglobin
Trötthet, nedsatt immunförsvar
Kalcium (Ca)
Mejeriprodukter, kål, nypon
600-800 mg
Skelett och tänder, koagulering
av blodet, nervimpulser
Skelettförändringar
Kalium (K)
Bönor, ärtor, vetekli
2-6 g
Musklerna funktion, njurarnas
funktion
Försämrad njur- och
muskelfunktion
Natrium (Na)
Bröd, ost, sallat, margarin
2-3 g
Ledning av nervimpulser,
njurarnas funktion
Muskelkramper,
cirkulationsrubbningar
Selen (Se)
Fisk, skaldjur, inälvsmat
0,05-0,2 g
Immunförsvaret
Hjärtproblem
Fosfor (P)
Ben och tänder,
energiomsättning, nukleinsyror
Svavel (S)
Finns i en del proteiner
Magnesium (Mg)
Aktivering av enzym, nervfunktion
Kobolt (Co)
Finns i vitamin B12
Koppar (Cu)
Aktivering av enzym, syntes av
hemoglobin
Mangan (Mn)
Aktivering av enzym
Zink (Zn)
Aktivering av enzym
Vätskebalans
Gemensamt för alla organismer
✤
Cellerna måste göra sig av med avfallsprodukter
✤
Koncentrationen av joner och molekyler måste hållas på en lagom nivå
Aminogrupp
Ammoniak
N
H
N
H
✤
Avfallsprodukter
✤
Urea
Vätskebalansen måste upprätthållas
✤
Kväverester från proteiner
H
H
H
O
H2N C NH2
HN
O C
Urinsyra
O
C
N
H
C
C
H
N
C
N
H
O
✤
Vattenlevande organismer
Vatten genom osmos
Insjöfisk
Mat
Na+ och Cl– tas upp
genom gälarna
Stora mängder utspädd urin
Vatten genom osmos
Havsfisk
Mat
Dricker havsvatten
Na+
Cl–
och
avges
genom gälarna
Små mängder utspädd urin
med Ca2+, Mg2+ och SO42–
Vätskebalans
✤
Olika typer av utsöndringsorgan
Kontraktil vakuol
hos protozo
Flamceller hos plattmask
Öppet kärlsystem
Slutet kärlsystem
Malpigiska kärl hos insekt
Människans
nefron
Distala tubuli
Glomerus
Bowmans kapsel
Proximala tubuli
Uppsamlingsrör
Henle´s slynga
Till urinblåsan
Människan vätskebalans
✤
✤
Nefronets funktion
✤
Reabsorbtion
✤
Osmotisk balans
✤
pH-balans
Styrning
✤
Kemoreceptorer
✤
Baroreceptorer
✤
Hormoner
Aktiv transport
(salt)
H2O
Passiv transport
(H2O, salt, aminosyror)
Renat blod
Urin
Njurtransplantation
✤
Njursvikt
✤
Dialys – 1100 nya personer varje år
✤
Transplantation – knappt 400 varje år (knappt 25%)
www.livsviktigt.se
