KOLHYDRATER:
- Bildas vid fotosyntesen
- Viktigaste energikällan för människor och
djur
Generell molekylformel: Cn(H2O)m
Uppdelas i: - monosackarider
- disackarider
- polysackarider
MONOSACKARIDER:
Enkla sockerarter som oftast innehåller 5 eller
6 kolatomer:
GLUKOS
FRUKTOS
Viktiga energikällor
Se struktur s. 201
RIBOS
DEOXIRIBOS
Ingår i nukleinsyror
Se struktur s. 201
DISACKARIDER:
Två enkla sockerarter kopplas ihop via en
glykosidbindning:
SACKAROS
LAKTOS
(SUKROS)
FRUKTOS+GLUKOS
GLUKOS+GALAKTOS
Sönderdelning av en disackarid ger två
monosackarider:
- utspädd syra
- speciella enzymer
POLYSACKARIDER:
Ett stort antal enkla sockerarter kopplas ihop
via glykosidbindningar.
Viktiga polysackarider:
- GLYKOGEN: En grenad glukospolymer.
Funktion: Energireserv i djurs muskler.
- STÄRKELSE: En blandning av två
polysackarider; amylos som är en rak spiral
och amylopektin som är en grenad spiral.
Båda består av glukos.
Funktion: Energireserv i växter.
- CELLULOSA: Långa ogrenade kedjor som
hålls samman av vätebindningar till tjocka
knippen. Uppbyggt av glukos.
Funktion: Ger stadga åt växter.
Vi kan tillgodogöra oss glukosen i stärkelse
men inte i cellulosa.
LIPIDER:
Grupperingar:
- ENKLA LIPIDER
Ex. neutralfett (triacylglycerol)
- SAMMANSATTA LIPIDER
Ex. fosfolipider, lipoproteiner, glukolipider
- ÖVRIGA
Ex. steroider – kolesterol, vitamin D,
könshormoner; karotenoider – karoten,
vitamin A
NEUTRALFETTER (TRIACYLGLYCEROL):
Neutralfetter består av tre fettsyror som är
förestrade till glycerol.
Fettsyrorna har oftast ett jämnt antal
kolatomer, oftast 16 (palmitinsyra (16:0)) eller
18 (stearinsyra (18:0), oljesyra (18:1)).
Fettsyrorna kan vara mättade, enkelomättade
eller fleromättade.
Omättade fettsyror har lägre smältpunkt än
mättade varför fetter med hög andel omättade
fettsyror är flytande.
Härskning: Dubbelbindningarna i omättade
fettsyror kan angripas av luftens syre och då
bildas ofta aldehyder och ketoner med
obehaglig lukt och smak.
FOSFOLIPIDER:
Fosfolipiderna är diglycerider:
Ex. fosfatidylkolin
Fosfolipiderna bygger upp membranerna i alla
typer av celler.
Proteiners funktioner:
- Katalys
Katalysatorer som styr de
kemiska reaktionerna i
cellen
- Transporter
Transport över membraner
Transport till olika delar av kroppen
- Kontroll Insulin och tillväxthormoner är proteiner
- Försvar Immunförsvarets antikroppar
- Struktur Hår, naglar, senor
- Näring Proteiner i födan bryts ner till aminosyror. Dessa används för att bygga upp nya
proteiner och som bränsle.
- Rörelse Muskler
AMINOSYROR:
Innehåller 2 funktionella grupper:
- aminogrupp (-NH2)
- karboxylgrupp (-COOH)
Båda dessa grupper sitter bundna till en och
samma kolatom, -kolet:
COOH
H2 N
C
R
H
Sidokedjan, R, kan vara opolär eller polär och
detta ger aminosyrorna deras olika egenskaper.
Aminosyrorna skrivs ofta i form av en
3-bokstavskod, men det finns även en enbokstavskod. Dessa koder är universella.
Se tabell s. 187
Växter kan syntetisera alla 20 aminosyrorna
men det kan inte vi människor. Åtta
aminosyror måste vi tillföra genom vår föda.
Dessa aminosyror är ESSENTIELLA:
Isoleucin
Valin
Metionin
Tryptofan
Lysin
Leucin
Treonin
Fenylalanin
Ile
Val
Met
Trp
Lys
Leu
Thr
Phe
En aminosyra innehåller alltså minst en basisk
aminogrupp och en sur karboxylgrupp. Detta
innebär att aminosyror både kan ta upp och
avge protoner och därmed är AMFOLYTER.
I basisk lösning:
H2 N
CH
COO
R
I neutral lösning:
+
H3 N
CH
COO-
R
I sur lösning:
+
H3 N
CH
COOH
R
Peptider och proteiner:
Peptider och proteiner bildas när aminosyror
kopplas samman.
Karboxylgruppen i en aminosyra kopplas ihop
med aminogruppen i en annan aminosyra.
Se sid. 188.
Detta ger upphov till en så kallad peptidbindning som egentligen är en amidbindning.
Peptidbindningen:
Peptidbindningen är resonansstabiliserad:
O
C
O
N
H
C
+
N
H
Bindningen mellan C och N har alltså partiell
dubbelbindningskaraktär, vilket innebär att det
alltså bara finns fri vridbarhet mellan 2 av 3
bindningar i polypeptidkedjan.
Antalet aminosyror < 50; peptid
Antalet aminosyror > 50; protein
