Biomolekyler 202

advertisement
Biomolekyler sid. 202 – 222 inkl. uppgifter

Aminosyror
o Deras egenskaper vid olika pH (Ip)
o Amfojon
o Sidokedjornas egenskaper
o Vid Ip är aminosyran neutral laddat antingen ingen laddning alls eller lika
mycket plus som minus.
o Lägre pH än Ip = aminosyran är positiv laddat (aminogruppen har tagit upp en
vätejon)
o Högre pH än Ip = karboxylgruppen har avgivit en vätejon så aminosyran blir
negativ laddat.

Analys av aminosyror
o Kromatografi, tunnskikt, jonbyteskromatografi, affinitetskromatografi,
elektrofores.

Kolhydrater
o
o
o
o
o

Nukleosider, nukleotider
o
o
o
o

Monosackarider disackarider, oligosackarider, polysackarider.
Aldoser, ketoser
Trioser, tetroser, pentoser, hexoser
Rak molekylform ringform glukos, alfa-glukos, beta-glukos
Trommers prov reducerande sockerarter + kopparjoner + basiskt blir en
orangefärgad reaktionsprodukt koppar(I)oxid.
Kvävebaser adenin, guanin, cytosin, tymin, uracil
Kvävebas+ ribos/deoxiribos = nukleosid
Kvävebas+ ribos/deoxiribos + fosfat = nukleotid
5’ ände och 3’ ände vilken betydelse har dessa?
Lipider
o Förtvålningsbara lipider (triglycerider = glycerol + 3 fettsyror) fosfolipider
(glycerol + 2 fettsyror + en fosfatgrupp)
o Triglycerider är opolära molekyler medan fosfolipider har en polär sida (fosfat)
och en opolär sida (fettsyra-rester)
o Icke förtvålningsbara lipider (steroider typ kolesterol)
o Hydrofob effekt (biologiska membra)

Ämnesomsättning sid. 223 – 242 + uppgifter
o Nedbrytning av:
 fett till glycerol och fettsyror
 kolhydrater i glukos
 proteiner i aminosyror
o sker i matsmältningskanalen
o betaoxidationen av fettsyror sker inne i mitokondrierna
o glykolysen (nedbrytning av glukos till pyruvat) sker i cellens cytoplasma,
cellplasma.
o bildningen av acetyl-CoA och efterföljande citronsyra cykeln sker inne i
mitokondrierna.
o Transaminering av aminosyror sker i cellens cytoplasma.
o Bärarmolekyler
 CoA bärare för bl.a. acetylgrupper
acetyl-CoA
 NAD+ och FAD bärare för väte
NADH + H+ och FADH2
 ADP bärare för energi
ATP
 NADH + H+ ger upphov till 3 ATP i andningskedjan
 FADH2 ger upphov till 2 ATP i andningskedjan
o Glykolysen
 Hur många ATP per glukosmolekyl
 Hur många ATP per glycerolmolekyl
 Pyruvat kan bli antingen acetyl-CoA eller etanol eller mjölksyra
o Citronsyracykeln
 Hur många ATP per varv
o Beta-oxidation
 Kunna i detalj och hur många ATP det blir per klipp.
o Cellandningen
 Bara läsa igenom

Proteiner sid. 256 – 279 inkl. uppgifter
o Peptidbindning
o Dipeptider, oligopeptider, polypeptider, proteiner.
o N-terminal eller aminoterminal och C-terminal eller karboxylterminal
aminosyra.
o Prostetiska grupper typ hemgruppen i hemoglobin
o Renframställningen av proteiner
 Gelfiltreringen
 Jonbyteskromatografi
 Bestämning av aminosyrasekvensen, (i vilken ordning aminosyrorna är
bundna till varandra)
o Proteinets olika strukturnivåer
 Primär struktur (ordningen av aminosyrorna) peptidbindning (kovalent)
 Sekundär struktur alfa- eller beta-struktur vätebindningar
 Tertiär struktur 3-D-formen av ett protein vätebindningar, dipoldipolbindningar, van der Waals bindningar, jonbindningar,
svavelbryggor och hydrofob effekt. Innehåller ofta prostetisk grupp.
 Kvartär struktur, flera subenheter (tertiära strukturer) sätts samman.
Samma bindningstyp som i den tertiära strukturen.
o Enzymer och deras aktivering eller inaktivering
 Aktiva ytan, active site
o Antikroppar, bara läsa igenom

Nukleinsyror sid. 280 – 300
o DNA – kromosom – gen
 Replikation
 Transkription
 Baspar
o RNA
 m-RNA, t-RNA
 Transkription
 Processing
 Splitsning
 Translation
 Ribosomen
 Aminosyror
 Kodon – antikodon
 Startkodon
 Stoppkodon
o Bioteknik bara läsa igenom
Detta var nog det mesta så nu är det bara att plugga och aktivera så
många hjärnceller som möjligt. 
Download
Random flashcards
Create flashcards