Kompensation vid förlust av ålgräsängar

advertisement
Kompensation vid förlust av ålgräsängar
Per-Olav Moksnes
Institutionen för marina vetenskaper, Havsmiljöinstitutet
Göteborgs universitet
www.gu.se/zorro
Forskningsprogrammet ZORRO (Zostera restoration)
Tvärvetenskaplig forskning om restaurering av ålgräsängar
och hållbar förvaltning av grunda kustekosystem
Per-Olav Moksnes and Lena Gipperth
Scott Cole, Eduardo Infantes, Louise Eriander, Kristjan Laas
Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
Juridiska institutionen, Göteborgs universitet
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
www.gu.se/zorro
Samarbete med
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Havs- och vattenmyndigheten
Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige
Per-Olav Moksnes1,3, Lena Gipperth2,3, Louise Eriander1, Kristjan Laas2,
Scott Cole4 och Eduardo Infantes1
1
Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
2
Juridiska institutionen, Göteborgs universitet
3
Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet
4
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
Ålgräsets ekosystemfunktioner
•  Dominerande vegetation på grunda mjukbottnar i Västerhavet
och södra Östersjön
•  ”Ekosystemingenjör” som förändrar miljön där den växer:
Stabiliserar botten
Höjer vattenkvaliteten
Skapar habitat för ett stort antal växter och djur
•  Ökar biodiversitet och produktion av fiskar och kräftdjur
•  Förser människan med flera viktiga ekosystemtjänster
Ålgräs(Zosteramarina)
Ålgräsets ekosystemtjänster
•  Viktigt uppväxthabitat för många kommersiella fiskar
>400 juvenila torskfiskar per hektar och år
•  Tar upp och lagrar kol – motverkar klimatförändringar
>15 000 kg kol per hektar
•  Tar upp och lagrar kväve och fosfor – motverkar övergödning
>800 kg kväve per hektar
•  Motverkar stranderosion och höjer vattenkvalitén
Ökar siktdjupet >1 m
Ålgräs(Zosteramarina)
Cole&Moksnes2016
60% av ålgräs i Bohuslän försvunnet sedan 1980-talet
Motsvararca11500haålgräs!
Förlusteriekosystemfun=oneröver25år:
•  7600tontorsk
•  6000tonkväve
•  422000tonkol
Övergödning
(Badenetal.2003,Nyqvistetal.2009,Cole&Moksnes2016)
Södra Bohuslän värst drabbat!
Innehöll den största mängden ålgräs på 1980-talet
År ha Förlust
1980-talet794 -
2000-200510387%
2010-2015<20 >98% Källsby kile
Nästanalltålgräsförlorat!
Nordön
1980-tal
2000-2004
2015
(Moksnesm.fl.2016.Handbokförålgräsrestaurering)
Starkt tryck på fortsatt exploatering av grunda vikar
Mångasmåärenden–storaeffekter?
Ekologisk kompensation
•  Har använts i mycket lite i marina miljöer
•  Hittills har ingen kompensationsrestaurering av ålgräs genomförts
•  Fiskeavgifter har tillämpas när ålgräs skadas av verksamheter
Dom om utbyggnad av Göteborgs hamn:
Krav på kompensationsrestaurera av
1,7 hektar ålgräs som förstörs
•  Oklart vilken rättslig grund som använts
•  Kompensation 1:1
•  Utvärderas efter 10 år
•  Avgift kan bli aktuellt vid misslyckande
(MålnrM4523-13,2015-11-24.VänersborgsQngsräR)
Ekologiskt kompensation
Mål: Inga nettoförluster av habitat och ekosystemtjänster
Kompensationsrestaurering av ålgräs
1.  Risken för nettoförluster
2.  Rättslig grund för krav på kompensation för ålgräs
3.  Kompensationens omfattning - tillfälliga förluster
4.  Vad sker vid ett misslyckande?
5.  Rekommendationer för kompensation av ålgräs
Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige
Per-Olav Moksnes1,3, Lena Gipperth2,3, Louise Eriander1, Kristjan Laas2,
Scott Cole4 och Eduardo Infantes1
1
Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
2
Juridiska institutionen, Göteborgs universitet
3
Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet
4
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
1. Risken för nettoförluster av habitat:
Vikten av en historiskt perspektiv
•  Alla naturliga områden där ålgräs kan växa har sannolikt haft ålgräs
historiskt och kommer att få det i framtiden!
•  Restaurering på naturliga områden skyndar på återetableringen, men
kompenserar inte för habitat som förstörs permanent vid exploatering
•  Om habitat förstörs permanent medför en kompensering på naturliga
områden alltid en nettoförlust av habitatet!
Källsby kile
Nordön
1980-tal
2000-2004
2015
(Moksnesm.fl.2016.
Handbokförålgräsrestaurering)
1. Risken för nettoförluster av habitat
Vikten av Skadelindringshierarkin
Risk: Att exploateringar i känsliga områden ökar om att kraven på en
verksamhet sänks för att det finns en vilja att kompensera.
Åtgärd:
1. Att domstolar inte sänker kraven vid prövning av tillåtligheten
2. Att skadelindringshierarkin alltid används
a.
Skador skal i första hand undvikas
b.
i andra hand minimeras och avhjälpas
c.
och endast i sista hand kompenseras.
2. Rättslig grund för krav på kompensation för ålgräs
Kan tillämpas vid prövning av tillstånd för vatten- och miljöfarlig
verksamheter samt vid prövning av dispens
1. Miljöbalken 16 kap. 9 §
Generell möjlighet till kompensation av intrång i allmänna intressen
Fördel: Kompensation av alla ekosystemtjänster
Nackdel: Prövande myndigheten måste inte ställa krav på kompensation
Hittills lite praxis att stödja sig på (ingen dom för ålgräs)
2. Miljöbalken 11 kap. 8 §
Specifik möjlighet till kompensation av skada på fisket
Fördel: Kan även tillämpas vid tillsyn av vattenverksamhet
Nackdel: Kompenserar endast fisket, ej för alla ekosystemtjänster
Hittills har praxis varit ekonomisk kompensation (fiskeavgift)
2. Rättslig grund för krav på kompensation för ålgräs
3. Miljöbalken 7 kap
Vid dispenser och skada som rör områdesskydd
a. 7§ (dispenser reservatföreskrifter), 29§ (skada Natura 2000-områden)
Fördel: Kompensation är obligatoriskt
Nackdel: Krävs att reservatföreskrifterna förbjuder en verksamhet
eller utpekar en art eller livsmiljö
b. 11 § (dispenser från biotopsskydd)
Fördel: Stor praxis för att kräva kompensation
Nackdel: Inte obligatorisk; kravet måste ställas via 16 kap. 9 §
Första ålgräsäng utpekad som biotopskyddsområde i Uddevalla
c. 16 § (dispenser från strandskydd)
Fördel: Potentiellt stor tillämpning
Nackdel: Ingen praxis; mindre tydligt intresse, måste ställas via 16 kap. 9 §
3. Kompensationen omfattning - tillfälliga förluster
•  Tar tid innan ett restaurerat habitatet har återskapat alla ekosystemtjänter
För ålgräs tar det 3 till minst 10 år för olika ekosystemtjänter (ES)
•  Efter en kompensation sker därför tillfälliga förluster av ES som
måste kompenseras för att undvika betydande nettoförluster
Produktion av fisk
Ekosystemtjänstvärde
Miljövärde innan skada
Stabilisering av sediment
(Moksnesm.fl.2014.Handbokförålgräsrestaurering)
Tillfällig
miljöförlust
(debet)
Återhämtningskurva
efter restaurering
Miljövärde utan restaurering
0
5
År
10
3. Kompensationen omfattning - tillfälliga förluster
Åtgärd: Den restaurerade arealen måste vara större än det förlorade
habitatet för att kompensera de tillfälliga förlusterna
Ekosystemtjänstvärde
Miljövärde innan skada
Miljövärde efter restaurering
Miljövinst efter
restaurering (kredit)
Diskonteringskurva
Tillfällig
miljöförlust
(debet)
Ålgräsrestaurering:
KompensaQon
minst30%större
ändenförloradeängen
(1,3:1)
Miljövärde utan restaurering
0
50
År
100
(Moksnesm.fl.2016.Handbokförålgräsrestaurering)
4. Vad sker vid ett misslyckande?
Restaurering av marina miljöer - ung vetenskap med stora osäkerheter
Vid sjögräsrestaurering i USA har <50% av projekten lyckats (Fonseca 2011)
Risk: Misslyckade restaureringar leder till nettoförluster av habitat
Åtgärd:
1.  Risken att misslyckas vägs in när omfattningen av kompenseringen
beslutas. Stor risk – stor kompensering
Exempel: California Eelgrass Mitigation Policy (NOAA 2014)
Kravet på omfattning anpassas efter hur tidigare restaureringsprojekt lyckats:
20% mer än den förlorade arealen i områden där de flesta projekt lyckats
380% mer än den förlorade arealen i områden där få projekt lyckats
0% mer om kompensationen utförs innan skadan
4. Vad sker vid ett misslyckande?
Restaurering av marina miljöer - ung vetenskap med stora osäkerheter
Vid sjögräsrestaurering i USA har <50% av projekten lyckats (Fonseca 2011)
Risk: Misslyckade restaureringar leder till nettoförluster av habitat
Åtgärd:
1.  Risken att misslyckas vägs in när omfattningen av kompenseringen
beslutas. Stor risk – stor kompensering
2.  Utföraren (exploatören) ansvarar för att restaurering lyckas.
Får göra om vid misslyckande.
Exempel: California Eelgrass Mitigation Policy (NOAA 2014)
•  Resultatet av plantering utvärderas vetenskapligt efter 3 år
•  Om målkriterier inte uppfylls får exploatören göra nya planteringar
•  Arealen ökar med 7% för varje års försening
Handbok för ålgräsrestaurering i Västerhavet
Innehåll
A.Ekologisk,juridiskandekonomiskbakgrund
Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige
1,3
2,3
1
2
Per-Olav Moksnes , Lena Gipperth , Louise Eriander , Kristjan Laas ,
Scott Cole4 och Eduardo Infantes1
1
Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
2
Juridiska institutionen, Göteborgs universitet
3
Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet
4
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
1.EkologiskrestaureringochkompensaQonsrestaurering
2.EkologiskbakgrundQllålgräsekosystemisvenskavaRen
3.EkonomiskvärdeavålgräsetsekosystemtjänsteriSverige
4.ÖvervakningochkartläggningavålgräsiSverige
5.RäRsligtskyddochförvaltningavålgräs
6.RäRsliggrundförekologiskrestaureringochkompensaQon
7.AnvändningavekologiskkompensaQonimarinamiljöer
8.BedömningavomfaRningenavenkompensaQon
B.Tekniskhandledningförålgräsrestaurering
1.Utvärderingochvalavlokalförrestaurering
2.SamrådochQllståndsprövning
3.Valavrestaureringsmetod
4.RestaureringmedvegetaQvaskoR
5.Utvärderingavrestaurering
6.KostnadförålgräsrestaureringiVästerhavet
Bilagor
A1.FörändringariålgräsetsutbredningiVästerhavet
A2.Rekommenda=onervidkompensa=onsrestaureringav
ålgräsiSverige
B1.Restaureringmedfrön
B2.Modifieringavmiljönförrestaurering
5. Rekommendationer för kompensationsrestaurering
av ålgräs i Sverige
•  Ska utföras med bästa tillgängliga vetenskapligt metod för svenska
förhållanden (beskrivna i handbok)
•  Kompensationen skall vara minst 30% större än den förlorade ängen
(1:1 om den utförs innan skadan sker!)
•  Om kompensationen blir försenad ökas kompensationens
omfattning med tiden
•  Ska övervakas under minst 10 år och utvärderas enligt beskrivna
metoder
•  Verksamhetsutföraren ansvarar för att restaurering lyckas och måste
utföra nya planteringar vid ett misslyckande
Handbok för restaurering av ålgräsekosystem i Sverige
Per-Olav Moksnes1,3, Lena Gipperth2,3, Louise Eriander1, Kristjan Laas2,
Scott Cole4 och Eduardo Infantes1
1
Institutionen för Biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet
2
Juridiska institutionen, Göteborgs universitet
3
Havsmiljöinstitutet, Göteborgs universitet
4
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
Download
Random flashcards
Create flashcards