Ekologisk kompensation
− exemplet ålgräsängar
Kristjan Laas
Juridiska institutionen
Göteborgs universitet
www.gu.se/zorro
Forskningsprogrammet ZORRO
(Zostera restoration)
Syfte: Tvärvetenskaplig forskning om kompensationsrestaurering av
ålgräsängar och hållbar förvaltning av grunda kustekosystem
Forskare:
Per-Olav Moksnes, Eduardo Infantes, Louise Eriander
Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet
Lena Gipperth och Kristjan Laas
Juridiska institutionen, Göteborgs universitet
Scott Cole
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
Finansieras av: Göteborgs universitet, Formas, Länsstyrelsen i Västra
Götalands län och Havs- och vattenmyndigheten
Mer info: www.gu.se/zorro
Vägledning och rapport publicerade av HaV
Varför ekologisk kompensation?
• Hindra ytterligare nettoförluster av
biologisk mångfald
• Habitatdirektivet – Natura 2000
• EU:s strategi för biologisk mångfald
• Vattendirektivet:
– Icke-försämringskrav och
– krav på god ekologisk status
Skadelindringshierarkin
– Undvik
– Minimera
– Kompensera
Ålgräsets ekosystemfunktioner
• Viktigt uppväxthabitat för många kommersiella fiskar
– >400 juvenila torskfiskar per hektar och år
• Tar upp och lagrar kol – motverkar klimatförändringar
– >15 000 kg kol per hektar
• Tar upp och lagrar kväve och fosfor – motverkar övergödning
– >800 kg kväve per hektar
• Motverkar stranderosion och höjer vattenkvalitén
–
Ökar siktdjupet >1 m
Ålgräs (Zostera marina)
60% av ålgräs i Bohuslän försvunnet sedan 1980-talet
Motsvarar ca 12 500 ha ålgräs!
Förluster i ekosystemfunktioner över 25 år:
– 7 600 ton torsk
– 422 000 ton kol
– 6 000 ton kväve
Övergödning
(Baden et al. 2003, Nyqvist et al. 2009, Cole & Moksnes
2016)
Södra Bohuslän värst drabbat!
• Innehöll den största mängden ålgräs
på 1980-talet
• År
ha
• 80-talet
794
• 2000-2005
103
87%
• 2010-2015
<20
>98%
Förlust
-
Nästan allt ålgräs förlorat!
(Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)
Starkt tryck på fortsatt exploatering av grunda vikar
Många små ärenden – stora effekter?
Över 400 ha (ca 7%) av ålgräset i
Västra Götalands län har försvunnit
eller påverkats negativt pga. bryggor!
(Eriander m.fl. opubl. data)
Ålgräsrestaurering i Sverige
Singelskott-metoden
• Kritiskt att utvärdera lokaler innan restaureringen påbörjas!
• Effektiva metoder finns för transplantering av vegetativa skott
• Övervakning och uppföljning – viktigt för bedömning, ökar
kunskapen
• Val av lokal, restaurering och övervakning i 10 år = 1,2 – 2,3
miljoner kr per ha
Övervakning av ljus
och temperatur
Testplantering
Risken för nettoförluster av habitat:
Vikten av en historiskt perspektiv
• Alla naturliga områden där ålgräs kan växa har sannolikt haft ålgräs
historiskt och kommer att få det i framtiden! Dynamiska.
• Restaurering på naturliga områden skyndar på återetableringen, men
kompenserar inte för habitat som förstörs permanent vid exploatering
• Om habitat förstörs permanent medför en kompensering på naturliga
områden alltid en nettoförlust av habitatet!
(Moksnes m. fl. 2016.
Handbok för ålgräsrestaurering)
Kompensationens omfattning - tillfälliga förluster
•
Tar tid innan ett restaurerat habitatet har återskapat alla ekosystemtjänter (ES)
•
Tillfälliga förluster av ES som måste kompenseras för att undvika betydande
nettoförluster
•
Ålgräskompensation: Kompensation minst 30% större än den förlorade ängen
Produktion av fisk
Ekosystemtjänstvärde
Miljövärde innan skada
Stabilisering av sediment
(Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)
Tillfällig
miljöförlust
(debet)
Återhämtningskurva
efter restaurering
Miljövärde utan restaurering
0
5
10
År
2. Kompensationen omfattning - tillfälliga förluster
Åtgärd: Den restaurerade arealen måste vara större än det förlorade
habitatet för att kompensera de tillfälliga förlusterna
Ekosystemtjänstvärde
Miljövärde innan skada
Miljövärde efter restaurering
Miljövinst efter
restaurering (kredit)
Diskonteringskurva
Tillfällig
miljöförlust
(debet)
Ålgräsrestaurering:
Kompensation
minst 30% större
än den förlorade ängen
(1,3: 1)
Miljövärde utan restaurering
0
50
År
100
(Moksnes m. fl. 2016. Handbok för ålgräsrestaurering)
Vad sker vid ett misslyckande?
Restaurering av marina miljöer - ung vetenskap med stora osäkerheter
Vid sjögräsrestaurering i USA har <50% av projekten lyckats (Fonseca 2011)
Risk: Misslyckade restaureringar leder till nettoförluster av habitat
Åtgärd:
1. Risken att misslyckas vägs in när omfattningen av kompenseringen
beslutas. Stor risk – stor kompensering
Exempel: California Eelgrass Mitigation Policy (NOAA 2014)
Kravet på omfattning anpassas efter hur tidigare restaureringsprojekt lyckats:
20% mer än den förlorade arealen i områden där de flesta projekt
lyckats
380% mer än den förlorade arealen i områden där få projekt lyckats
0% mer om kompensationen utförs innan skadan
Vad sker vid ett misslyckande?
Restaurering av marina miljöer - ung vetenskap med stora osäkerheter
Vid sjögräsrestaurering i USA har <50% av projekten lyckats (Fonseca 2011)
Risk: Misslyckade restaureringar leder till nettoförluster av habitat
Åtgärd:
1. Risken att misslyckas vägs in när omfattningen av kompenseringen
beslutas. Stor risk – stor kompensering
2. Utföraren (exploatören) ansvarar för att restaurering lyckas.
Får göra om vid misslyckande.
Exempel: California Eelgrass Mitigation Policy (NOAA 2014)
•
Resultatet av plantering utvärderas vetenskapligt efter 3 år
•
Om målkriterier inte uppfylls får exploatören göra nya planteringar
•
Arealen ökar med 7% för varje års försening
Rättslig grund för krav på kompensation
Miljöbalken 16 kap. 9 §
• Generell möjlighet till kompensation av intrång i allmänna intressen.
• Kompensation av alla ekosystemtjänster.
• Prövande myndigheten måste inte ställa krav på kompensation.
• Hittills lite praxis.
Miljöbalken 11 kap. 8 §
• Specifik möjlighet till kompensation av skada på
fisket.
• Kan även tillämpas vid tillsyn av
vattenverksamhet.
• Kompenserar endast fisket, ej för alla
ekosystemtjänster.
• Hittills har praxis varit ekonomisk kompensation
(fiskeavgift).
Rättslig grund för krav på kompensation
Miljöbalken 7 kap - Vid dispenser från områdesskydd
• Naturreservat (dispenser reservatföreskrifter)
• Kompensation är obligatoriskt.
• Krävs att reservatföreskrifterna förbjuder en verksamhet eller utpekar en
art eller livsmiljö.
• Natura 2000-områden
• Stark presumtion för skydd framför kompensation.
• Kompensation är obligatoriskt om tillstånd getts och skada på utpekad art
eller livsmiljö.
• dispenser från biotopsskydd
• Kompensation har krävts i många fall. (Naturvårdsverket 2015)
• Inte obligatorisk; kravet måste ställas via 16 kap. 9 §.
• Första ålgräsäng utpekad som biotopskyddsområde i Uddevalla.
Ekologisk kompensation - tillämpning
• Har använts få gånger i marina miljöer.
• Hittills har ingen kompensationsrestaurering av ålgräs genomförts.
• Fiskeavgifter har tillämpas när ålgräs skadas av verksamheter.
Dom om utbyggnad av Göteborgs hamn:
Krav på kompensationsrestaurering av
1,7 hektar ålgräs som förstörs.
•
Prövotidsvillkor
•
Kompensation 1:1.
•
Utvärderas årligen samt slutligt efter 8 år.
•
Avgift kan bli aktuellt vid misslyckande.
(Mål nr M 4523-13, 2015-11-24. Vänersborgs tingsrätt)
(Marine monitoring, 2008)
Rekommendationer för kompensationsrestaurering av ålgräs i Sverige
•
•
•
•
•
Alla ärenden där ekologisk kompensation av
ålgräs är aktuellt, ska följa
skadelindringshierarkin.
Ska utföras med bästa tillgängliga vetenskapliga
metod.
Kompensationen skall vara minst 30% större än
den förlorade ängen.
Ska övervakas under minst 10 år och
utvärderas enligt beskrivna metoder.
Verksamhetsutföraren ansvarar för att
restaurering lyckas och måste utföra nya
åtgärder vid ett misslyckande.
TACK!
www.gu.se/zorro
