Kvalitetsrapport 2014-15

Kvalitetsrapport 2014-15
Grundsärskolan Krokoms kommun
Grundsärskola
Anders Åsander Rektor
Förord
Denna kvalitetsrapport följer upp den som skrevs för läsåret 13/14. Fokus har legat
på att följa upp och kvalitetssäkra de områden som skolinspektionen hade
synpunkter på i grundsärskolans verksamhet.
Grundsärskolan åk. 7-9 vid Änge skola som vid läsårets slut är avvecklad, eller
”lagts vilande”. Den utvecklingsplan vi har arbetat med under läsåret har varit en
avvecklingsplan, såväl för elever om personal. Personale har under detta läsår
genomfört ett mycket bra arbete, trots de yttre förutsättningarna. De har medvetet
arbetat och bedrivit undervisning som verkligen bidragit till att våra elever är så väl
förberedda som de någonsin kan bli. Det gäller både de elever som fortsätter till
Lungvik och de som går vidare till gymnasiesär. Ett närmande till Änge grundskola
har skett under läsåret vilket i sig är glädjande. De personal som har haft sin tjänst i
grundsär kommer att erbjudas fortsatt arbete vid Änge skola. Med den kompetens
de har kommer de att tillföra en dimension till Änge skola.
Aslutningsvis vill jag som rektor att arbetet med personal och elever tillfört mig
mycket, både som person och ledare.
Dvärsätts grundsärskola har vuxit och vi upplever att vi nått taket med nuvarande
elevantal.
För att lösa det inför nästa läsår och även framledes, behöver vi hitta andra
undervisningsformer och grupper. Bedömning för lärande, ett prioriterad
kompensutvecklingsområde, har givit oss förutsättningar att tänka nytt. Ledorden
är samplanering, samundervisning och samutvärdeing.
Glädjande har vi nu fyra pedagoger med behörighet inom undervisning i
grundsärskolan.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 7
Presentation av rektors ansvarsområde ........................................................... 8
1.4
Organisation ..................................................................................................... 8
1.5
Materiella förutsättningar ................................................................................. 8
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål ......................................................... 11
4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 11
4.1.2 Grundskola ........................................................................................ 11
4.2
Rektors mål för enheterna............................................................................... 12
4.2.1 Fritidshem ......................................................................................... 12
4.2.2 Träningsskola .................................................................................... 13
4.2.3. Grundsärskola ................................................................................... 15
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................18
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 18
5.2
Träningsskola.................................................................................................. 18
5.3
Grundsärskola ................................................................................................. 19
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................21
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 21
6.2
Träningskola ................................................................................................... 21
6.3
Grundsärskola ................................................................................................. 22
7
Utveckling och lärande ..............................................................................24
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 24
8
Undervisning och lärande..........................................................................25
8.1
Träningsskola.................................................................................................. 25
8.2
Grundsärskola ................................................................................................. 27
9
Särskilt stöd ................................................................................................29
9.1
Fritidshem ....................................................................................................... 29
9.2
Träningsskola.................................................................................................. 29
9.3
Grundsärskola ................................................................................................. 30
10
Bedömning..................................................................................................31
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 31
Grundsärskola ................................................................................................. 31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Grundsärskolan .
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret
2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar, individuella
utvecklingsplaner, skriftliga omdömen i lärplattformen InfoMentor.
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Fritidshemmen dokumenterar i pedagogiska planeringar. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
7
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Presentation av rektors ansvarsområde
1.4
Organisation
Avståndsberäkningen utgår från Krokom centralort.
Mitt uppdrag delas lika mellan enheterna i Föllinge skolområde och
Grundsärskolan
Rötviken (100km)
Vikebo förskola och fritidshem
Med samiska barnen integrerade
20 barn och 3.3 tjänst
Laxsjö (70 km)
Laxens förskola och fritidshem
30 barn och 4.0 tjänst
Föllinge (45km)
Bjäkerdalens förskola med 34 barn och 6.0 tjänst
Lammets förskola med 18 barn och 3.0 tjänst
Änge (28 km)
Grundsärskola åk.7-9
6 elever och 3.2 tjänst
Krokom
Dvärsätt (4 km)
Träningsskolan 1-9
10 elever och 5.5 tjänst
Grundsärskola åk.1-6
8 elever och 3.5 tjänst
1.5
Materiella förutsättningar
Lokaler: Generellt är lokalerna anpassade för verksamheterna. Under slutet av 2014
kommer nya förskolelokaler att vara färdiga i Föllinge. Det kommer att innebära
två förskolor med två avdelningar på varje ställe.
I Dvärsätt har vi nått taket när det gäller elevantalet. Vi har i dagsläget inte
möjlighet att göra de delningar vi är i behov att göra, för elevernas bästa.
8
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Grundsärskoleklassen har inget eget grupprum att tillgå. De fem pedagogerna delar
på en arbetsplats!
I Änge har vi ett undervisningsrum med tillhörande grupprum, vilket är tillräckligt.
Särskolorna är väl utrustade med material och teknisk utrustning.
När det gäller utemiljön så bör kompletteringar göras av lekutrustning.
9
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3
Statistik
3.1
Personal
Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal elever per
lärare (heltidstjänst)
Andel (%) med
pedagogisk
högskoleutbildning
Andel (%) kvinnor
Fritidshem*
8
0
50
Träningsskolan
5
100
100
Grundsärskola
4
100
100
* Antal elever i fritidshem omfattas oavsett vistelsetid och antal anställda oavsett tjänstgöringsgrad
3.2
Barn/elever
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2014
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
17
5
12
Grundsärskola åk 1
1
0
1
Grundsärskola åk 2
3
1
2
Grundsärskola åk 3
4
2
2
Grundsärskola åk 4
4
0
4
Grundsärskola åk 5
3
2
1
Grundsärskola åk 6
0
0
0
Grundsärskola åk 7
0
0
0
Grundsärskola åk 8
3
1
2
Grundsärskola åk 9
4
0
4
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4
Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål
Förklaring
 Betyder att målet är helt uppfyllt
 Betyder att målet är delvis uppfyllt 
 Betyder att målet inte är uppfyllt

4.1.1
Fritidshem
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Utfall
Samverkan mellan
fritidshemmet och
skolan
Enskilda rektorer och arbetslag har arbetat
med samverkan men Skolinspektionen
påpekar samma sak i sin tillsyn.

Ändamålsenliga lokaler
Inga förändringar
Gemensam
planeringstid
På enskilda fritidshem kan situation ha
förbättrats men på helheten har det inte skett
några större förändringar


Gemensamma
utvecklingssamtal
mellan
vårdnadshavaren,
fritidshemmet och
skolan.
På enskilda fritidshem kan det ske
gemensamma utvecklingssamtal men på
helheten är det inte lika. Gemensamma
utvecklingssamtal genomförs i för liten
omfattning.
4.1.2

Grundskola
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättre arbetet.

Alla elever ska gå ut
grundskolan med
behörighet till gymnasiet
Elevernas betyg och
behörighet till
gymnasiet.
Målet är inte uppnått. Alla elever har inte
behörighet till gymnasiet. Verksamheten
anaslyserar elevernas resultat och gör
förbättringar i undervisningen. För att
förbättra resultaten har kommunen under
innevarande ett utvecklingsarbete inom
analys området och även i att utveckla
elevernas lärande.

Alla elever i åk 3, 6 och
9 ska ha godkänt på
nationella proven
Resultaten på
nationella prov
Alla elever inte godkänt på nationella prov.
Ett arbete med att analysera resultaten och
se hur undervisningen kan förbättras pågår i
verksamheten.

Det pågår ett utvecklingsarbete med att
förbättra analyserna och vi har nått en
förbättring av kunskaperna kring analyser.

Förbättra kunskaper runt
analyser
11
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla elever ska känna
sig trygga och välkomna
till skolan
Enkäter och
utvecklingssamtal
Målet är inte fullt uppnått. Det är ett ständigt
pågående arbete i våra verksamheter. Alla
skolor gör planer för diskriminering och
kränkande behandling som utvärderas och
följs upp varje år. Under våren ska alla
rektorer och förskolechefer gå en utbildning
hos diskrimineringsombudsmannen för att
förbättre arbetet.

Ett utvecklingsarbete pågår för att öka
bedömarkompetensen hos pedagogerna i
det kollegiala lärandet.

Öka
bedömarkompetensen
Utfall
Modersmålsundervisning och
studiehandledning
Antal elever som
erbjuds modersmål och
studiehandledning
Målet att erbjuda modersmålsundervisning
och studiehandledning till alla elever som
har rätt till har inte uppnåtts. En svårighet är
att hitta behörig personal i de olika
språkgrupperna. Organdisationen runt
modersmål och studiehandledning behöver
ses över. En samordnare för detta har
anställts under året.

Öka den digitala
kompetensen
Enkätundersökning
Den digitala kompetensen behöver
utvecklas i vår kommun på alla nivåer.
Kompetensen har ökat men inte tillräckligt.

4.2
Rektors mål för enheterna
4.2.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska utveckla sin självständighet.
Alla elever ska gå grundsärskolan och fritidhemmet med god självkänsla och en
medvetenhet om sina förmågor och förutsättningar.
Alla elever ska känna delaktighet under de fritidsaktiviteter som erbjuds.
Förbättringsområde
Fler aktivitetsval där eleverna får vara med och planer och delta utifrån sina
förutsättningar.
Se till att det finns gemensam tid för samplanering med grundskolans fritidshem.
Se till att ge eleverna andra erfarenheter och kunskaper som gynnar deras sociala
och allsidiga utveckling.
Indikatorer
Eleverna har lust att vara på fritidshemmet.
Eleverna kommer med egna förslag på aktiviteter.
Våra elever leker med grundskolans elever på fritidstid.
Handlingar/ insatser
Utevistelse varje dag.
Äta mellis ute minst en gång i veckan.
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Gemensamma aktiviteter och lekar i A-hallen tillsammans med grundskolans
fritidshem.
Dagliga samlingar där eleverna får ta del av vilka aktiviteter som erbjuds.
Elever som inte av någon anledning inte kunnat fullfölja planerade arbetspass
under skoltid erbjuds att göra det under fritidstid.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Handlingarna och insatserna är genomförda.
Analys av resultatet
Vi tror att vistelse ute varje dag har en stor betydelse för välbefinnande och
välmående. Miljöbytet stimulerar grovmotoriken på ett annat sätt, ett ämnesområde
som gynnas av utevistelsen är verklighetsuppfattningen.
Att kunna få gå iväg och äta mellis ute upplevs som spännande och roligt.
Vid de tillfällen vi har gemensamma lekar för alla barn bekräftar vår gemensamma
värdegrund på Dvärsätts skola.
De dagliga samlingarna behövs utvecklas ytterligare, främst då genom att eleverna
får mer tid och tillfälle att framföra sina åsikter om aktivitetsvalen.
Önskad effekt
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Hitta arbetsformer som gynnar arbetet med barns rätt till ansvar, delaktighet och
inflytande utifrån erfarenhet, ålder och mognad.
4.2.2
Träningsskola
Mål enligt styrdokument
2.2 Kunskaper
Alla elever ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnesområdena.
Alla elever ska gå ut träningsskolan med god självkänsla och en medvetenhet om
sina förmågor
Att alla lärare har kunskap och insikt om BFL som förhållningssätt h.t.-15

Att arbetet hela tiden anpassas utifrån elevernas förståelse och att
lärandemiljön är trygg, stödjande och uppmuntrande.

Att läraren har höga förväntningar på eleverna och utmanar varje elevs
lärande.

Att läraren har en kontinuerlig kommunikation med eleven om dennes
kunskapsutveckling, var eleven befinner sig i förhållande till
kunskapsmålen och vad som är nästa steg i lärandet.
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15

Att läraren tillämpar de fem nyckelstrategierna.
Förbättringsområde
Vidareutveckla den gemensamma bedömarkompetensen mellan träningsskolans
och grundsärskolans pedagoger.
Att tillämpa de fem nyckelstrategierna
Att tydliggöra målen för eleverna (vad ska eleven lära sig)
Att ta fram belägg för elevernas prestationer. (vad kan eleven redan)
Att ge feedback som utvecklar lärandet.(hur ska eleven göra för att komma
närmare målen)
Att aktivera eleverna som resurs för varandra(hur kan eleven stödja varandras
lärande)
Att aktivera eleverna att äga sitt eget lärande.(hur kan eleven bedöma och styra
det egna lärandet)
Indikatorer
Det har blivit fler undervisningstillfällen på gruppnivå.
Gemensam schemalagd planeringstid tillsammans med grundsärskolans pedagoger.
Handlingar/ insatser
Matematikgrupp
Teckengrupp
Textilslöjdgrupp
Trä och metallgrupp
Idrottsgrupp
Läs och skrivgrupp
Skapat matriser i ämnesområdena
Arbetet med BFL är påbörjat.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samtliga handlingar är genomförda.
Analys av resultatet
Vi har gått ifrån ett individperspektiv till ett grupp-perspektiv i undervisningen.
Med det menas att undervisningen har gått ifrån en en-situation till olika
gruppsituationer. Tack vare att vi har utvecklat pedagogernas
bedömningskompetens via BFL har vi kunnat sambedöma, samplanera,
samundervisa och samutvärdera undervisningen.
Arbetet med de fem nyckelstrategierna är påbörjat, men de alternativa
kommunikationssätten och de alternativa symbolsätten behöver utvecklas
ytterligare, för att eleverna ska förstå och äga sin undervisning.
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
När vi har kunnat urskilja vilka elever som har nått fördjupade kunskaper i
ämnesområdena kan vi blicka mot grundsärskolans kunskapskrav i ämnen och då
tillsammans med dem göra nya undervisnigsgrupper.
I nuvarande form överensstämmer inte Infomentor med grundsärskolans
läroplansinnehåll.
Önskad effekt
 Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbetet med bedömning för lärande tillsammans med elevhälsans
specialpedagog och grundsärskolans pedagoger i veckovisa träffar.
Införandet av Infomentor i sin helhet kommer att utföras och då med
grundsärskolans läroplan som grund.
Fortsätta och utveckla samarbetet med grundsärskolans pedagoger i att
sambedöma, samplanera, samundervisa och samutvärdera undervisningen.
4.2.3. Grundsärskola
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i samtliga ämnen.
Alla elever ska gå ut grundsärskolan med god självkänsla och en medvetenhet om
sina förmågor.
Att alla lärare har kunskap och insikt om BFL som förhållningssätt h.t.-15

Att arbetet hela tiden anpassas utifrån elevernas förståelse och att
lärandemiljön är trygg, stödjande och uppmuntrande.

Att läraren har höga förväntningar på eleverna och utmanar varje elevs
lärande.

Att läraren har en kontinuerlig kommunikation med eleven om dennes
kunskapsutveckling, var eleven befinner sig i förhållande till
kunskapsmålen och vad som är nästa steg i lärandet.

Att läraren tillämpar de fem nyckelstrategierna.
Förbättringsområde
Vidareutveckla den gemensamma bedömarkompetensen mellan träningsskolans
och grundsärskolans pedagoger.
De fem nyckelstrategierna
Att tydliggöra målen för eleverna (vad ska eleven lära sig)
Att ta fram belägg för elevernas prestationer. (vad kan eleven redan)
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Att ge feedback som utvecklar lärandet.(hur ska eleven göra för att komma närmare
målen)
Att aktivera eleverna som resurs för varandra(hur kan eleven stödja varandras
lärande)
Att aktivera eleverna att äga sitt eget lärande.(hur kan eleven bedöma och styra det
egna lärandet)
Indikatorer
Det har blivit fler undervisningstillfällen på gruppnivå.
Gemensam schemalagd planeringstid tillsammans med grundsärskolans pedagoger.
Gemensam schemalagd planeringstid tillsammans med grundskolan.
Handlingar/ insatser
Matematikgrupp
Teckengrupp
Textilslöjdgrupp
Trä och metallgrupp
Idrottsgrupp
Läs och skrivgrupp
Skapat matriser i ämnen
Arbetet med BFL är påbörjat.
Temaarbeten med grundskolan
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samtliga handlingar är genomförda.
Analys av resultatet
Vi har gått ifrån ett individperspektiv till ett grupp-perspektiv i undervisningen.
Med det menas att undervisningen har gått ifrån en till en-situation till en
gruppundervisning. Tack vare att vi har utvecklat pedagogernas
bedömningskompetens via BFL, har vi kunnat sambedöma, samplanera,
samundervisa och samutvärdera på ett bättre sätt. Detta har skett i första hand
tillsammans med träningsskolans pedagoger.
När vi har kunnat urskilja vilka elever som inte har nått kunskapskraven helt eller
delvis i ett ämne i grundsärskolan, så har de kunnat undervisas tillsammans med
träningsskolans undervisningsgrupper och ämnesområden.
När vi har bedömt att kunskapsutvecklingen och den sociala utvecklingen gynnas
hos en eller flera elever att delta i undervisningen tillsammans med grundskolan, i
första hand grundskolans övningsämnen och i de temaarbeten som är planerade
under läsåret.
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Arbetet med de fem nyckelstrategierna är påbörjat, men de alternativa
kommunikationssätten och de alternativa symbolsätten behöver utvecklas
ytterligare, för att eleverna ska förstå och äga sin undervisning.
I nuvarande form överensstämmer inte Infomentor med grundsärskolans
läroplansinnehåll.
Önskad effekt
 Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbetet med bedömning för lärande tillsammans med elevhälsans
specialpedagog och grundsärskolans pedagoger i veckovisa träffar.
Införandet av Infomentor i sin helhet kommer att utföras och då med
grundsärskolans läroplan som grund.
Fortsätta och utveckla samarbetet med träningsskolans pedagoger i att
sambedöma, samplanera, samundervisa och samutvärdera undervisningen.
Utveckla samarbetet med grundskolan i BFL
Kompetensutveckla pedagogerna i Infomentor.
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5
Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
Eleverna har börjat göra egna val och ställningstaganden.
Personalen försätter barnen i olika situationer där de får lyssna på varandras åsikter,
kännanden och tyckanden i samtal och alternativa kommunikationssätt.
Analys/Analys av resultatet
Fritidshemmets mål handlar om att barnen ska få förståelse och kunskap om
demokratiska principer och att utveckla att arbeta i demokratiska former.
De demokratiska principerna är att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga.
Barnen ska ges inflytande och att kunna ta del av och vara med att vidareutveckla
aktiviteterna som är planerade.
Allt ska anpassas efter barnens ålder, funktionsnedsättning och mognad.
Det vi saknar i nuläget är vad föräldrarna tycker tänker och vet om verksamheten.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fritidshemmet ska ha som mål att personal ska samarbeta med barnens
vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla fritidshemmets innehåll och
aktiviteter.
Hitta andra alternativa kommunikationssystem som ord, bilder, gester, tecken och
blickkommunikation osv. för att underlätta för barnens medverkan vid planeringen
av aktiviteter
5.2
Träningsskola
Resultat
Eleverna har börjat göra egna val och ställningstaganden. ex så har de fått välja i
sitt individuella schema, val utifrån två eller flera olika aktiviteter.
Pedagogerna försätter eleverna i olika situationer där de får lyssna på varandras
åsikter, kännanden och tyckanden, genom alternativa kommunikationssätt.
Lärarna planerar till en viss del undervisningen med eleverna.
Efter varje arbetspass/lektion visar eleverna med sina alternativa
kommunikationssätt hur de tycker lektionerna har fungerat.
Pedagogerna har börjat tänka i begreppet delaktighet och begreppets underrubriker,
tillgänglighet, samhandling, erkännande, autonomi, engagemang, tillhörighet
Utifrån ICF-analys kring varje elevs delaktighet så har den fysiska och pedagogiska
lärmiljön anpassats utifrån elevernas funktionsnedsättning och utvecklingsnivå och
kunskapsnivå.
Analys/analys av arbete
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Begreppen mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värden är för
abstrakta begrepp för våra elever. Det har inneburit att de har fått börja denna
förståelse i sin egen konkreta vardag, genom att få göra egna konkreta
ställningstaganden och val ex så har de fått välja i sitt individuella schema val
utifrån två olika aktiviteter.
Då eleverna ges den tid de behöver för att kunna göra ett val/ställningstagande
visar det på en hög grad av anpassning av elevernas tidigare erfarenheter kring
denna förmåga.
Vid samlingarna används en smart-board interaktiv tavla. Där får eleverna komma
till tals genom att visa foton/bilder/ord på situationer där ställningstaganden görs
utifrån olika situationer. Genom användandet av smart-board har elevaktiviteterna
avsevärt ökat främst genom att eleverna känner och visar en högre av
delaktighet/engagemang.
Genom att titta på delaktigheten, med dess underrubriker redan i den pedagogiska
planeringen så tillförsäkrar vi oss om att alla elever blir delaktiga i alla aktiviteter.
Här anser vi att vi har en hög grad av tillgänglighet genom att vi gör en ICF analys
på alla elever i träningsskolan.
Lärarna planerar till viss del sin undervisning tillsammans med eleverna
Efter varje arbetspass/lektion visar eleverna med sina alternativa
kommunikationssätt hur de tycker lektionerna fungerat.
I och med att de utvärderar arbetspassen/lektionerna så får lärarna en vägledning i
vad eleverna har lärt sig. Det är den utvärderingen som eleven bidrar med i
planeringen av undervisningen och med hjälp av detta, så kan lärarna planera
undervisningen vidare. Vilket är en del i den formativa bedömningen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver hitta bra vägar där eleverna får mer kännedom och blir mer delaktiga
och får ökat inflytande i de pedagogiska planeringarna.
Hitta andra alternativa kommunikationssystem som ord/bilder/gester/tecken/
blickkommunikation osv, för att underlätta för elevernas medverkan vid
undervisningens planerande. För elever som inte kan visa vad de tycker, så får vi
observera dem i olika situationer och se vilken reaktion engagemang de då visar.
5.3
Grundsärskola
Resultat
Eleverna kan göra egna val och ställningstaganden utifrån två eller flera olika
alternativ.
Pedagogerna försätter eleverna i olika situationer där de får lyssna på varandras
åsikter, kännanden och tyckanden, i samtal och genom alternativa
kommunikationssätt.
Lärarna planerar till en viss del undervisningen med eleverna.
Efter varje arbetspass/lektion samtalar pedagogerna med eleverna om hur de tycker
lektionen har fungerat och vad de har lärt sig.
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
För elever i behov av AKK så anpassas samtalet utifrån elevernas olika
kommunikationssätt.
Pedagogerna har börjat tänka i begreppet delaktighet och begreppets underrubriker,
tillgänglighet, samhandling, erkännande, autonomi, engagemang, tillhörighet .
Utifrån ICF-analys kring varje elevs delaktighet så har den fysiska och pedagogiska
lärmiljön anpassats utifrån elevernas funktionsnedsättning och utvecklingsnivå
kunskapsnivå.
Analys/analys av arbete
Begreppen mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värden är för
abstrakta begrepp för våra elever. Det har inneburit att de har fått börja denna
förståelse i sin egen konkreta vardag, genom att få göra egna konkreta
ställningstaganden och val.
Då eleverna ges den tid de behöver för att kunna göra ett val/ställningstagande
visar det på en hög grad av anpassning av elevernas tidigare erfarenheter kring
denna förmåga.
Vid samlingarna har pedagogerna påbörjat att använda en smart-board, en
interaktiv tavla. Där får eleverna komma till tals genom att visa foton/bilder/ord på
situationer där ställningstaganden görs utifrån olika situationer. Genom
användandet av smart-board har elevaktiviteterna avsevärt ökat främst genom att
eleverna känner och visar en högre av delaktighet.
Genom att titta på delaktigheten, med dess underrubriker redan i den pedagogiska
planeringen så tillförsäkrar vi oss om att alla elever blir delaktiga i alla aktiviteter
och ämnen.
Här anser vi att vi har en hög grad av tillgänglighet genom att vi gör en ICF analys
på alla elever i grundsärskoleklassen
Lärarna planerar till viss del sin undervisning tillsammans med eleverna.
I och med att de utvärderar arbetspassen/lektionerna så får lärarna en vägledning i
vad eleverna har lärt sig. Den utvärderingen är det, som eleven bidrar med i
planeringen av undervisningen och med hjälp av detta, så kan lärarna planera
undervisningen vidare. Vilket är en del i den formativa bedömningen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver hitta bättre vägar där eleverna får mer kännedom om kunskapskraven
och att de därmed blir mer delaktiga och får ökat inflytande i de pedagogiska
planeringarna.
Hitta andra alternativa kommunikationssystem som ord/bilder/gester/tecken/
blickkommunikation osv. för att underlätta för elevernas medverkan vid
undervisningens planerande.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6
Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Resultat
Föräldrarna har inte varit med i arbetet med planen mot diskriminering och
kränkande behandling. De har delgivits och getts möjligheter att framföra sina
åsikter och synpunkter på innehållet i planen vid föräldramöten och
utvecklingssamtal
Inga anmälningar till huvudmannen har gjorts under läsåret 14/15
Analys/Analys av arbetet
På grund av elevernas funktionsnedsättningar har de svårt att förstå vad en
kränkning eller vad en diskriminering är. Personalen ger barnen ett positivt
bemötande varje dag och visar tydligt orsak/verkan för barnen. Genom att få visa
sina känslor så barnen förstå reaktioner och känslor bättre. Det är alltid av stor vikt
att personalen runt barnen är uppmärksamma om någon elev blir kränkt.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att låta föräldrarna i större utsträckning delta i i planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Fortsätta att säkerställa och anpassa vår del i den gemensamma planen för
Dvärsätts skola.
Upprätta ett frågeformulär om trivsel och mående som är anpassat för våra barn i
fritidshemmet.
6.2
Träningskola
Resultat
Vi har i låg grad låtit föräldrarna varit med i framtagandet av planen mot
diskriminering och kränkande behandling. De har delgivits och getts möjligheter att
framföra sina åsikter och synpunkter på innehållet i planen vid föräldramöten,
utvecklingssamtal, samt via veckoplaneringar.
Veckovisa träffar med elevhälsans specped har genomförts där en stående punkt
har varit om elev/elever varit utsatt eller har utsatt någon för kränkande behandling.
Att alla vuxna bekräftar de positiva handlingarna som eleverna utför mot varandar.
Inga anmälningar till huvudmannen har gjorts under läsåret 14/15
Analys/analys av arbete
Vår gemensamma värdegrund bygger på allas lika värde oavsett
funktionsnedsättning. Detta finns i allas medvetande. De planer som vi har att rätta
oss efter ger bekräftelse på att vardagen fungerar efter dessa
På grund av elevernas funktionsnedsättningar har de svårt att förstå vad en
kränkning eller vad en diskriminering är.
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Pedagogerna ger eleverna ett positivt bemötande varje dag. Pedagogerna visar
tydligt orsak-verkan för eleverna. Ex får pedagogen en teckning av en elev så visar
hen tydligt att hen blir glad. Knuffar en elev en pedagog så blir hen ledsen och
visar detta tydligt.
Genom att visa sina känslor så kan eleverna förstå reaktioner och känslor bättre.
Det är alltid av stor vikt att pedagogerna runt eleverna är uppmärksamma om någon
elev blir kränkt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att låta föräldrarna i större utsträckning delta i i planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Fortsätta att säkerställa och anpassa vår del i den gemensamma planen för
Dvärsätts skola.
Upprätta ett frågeformulär om trivsel och mående som är anpassat för våra elever i
grundsärskolan.
För de elever som inte kan beskriva sin situation i skolan fysiska lärmiljö så
behöver vi använda och utveckla ett observationsschema för detta.
6.3
Grundsärskola
Resultat
Vi har i låg grad låtit föräldrarna varit med i framtagandet av planen mot
diskriminering och kränkande behandling. De har delgivits och getts möjligheter att
framföra sina åsikter och synpunkter på innehållet i planen vid föräldramöten,
utvecklingssamtal, samt via veckoplaneringar.
Det bygger på vår gemensamma värdegrund och allas lika värde oavsett
funktionsnedsättning. Detta finns i allas medvetande. De planer som vi har att rätta
oss till, ger bekräftelse på att vardagen fungerar efter dessa.
Veckovisa träffar med elevhälsans specped har genomförts där en stående punkt
har varit om elev/elever varit utsatt eller har utsatt någon för kränkande behandling.
Att alla vuxna bekräftar de positiva handlingarna som eleverna utför mot varandra.
Inga anmälningar till huvudmannen har gjorts under läsåret 14/15
Analys/analys av arbetet
På grund av elevernas funktionsnedsättningar har de svårt att förstå vad en
kränkning eller vad en diskriminering är.
Pedagogerna ger eleverna ett positivt bemötande varje dag. Pedagogerna visar
tydligt orsak-verkan för eleverna.
Genom användandet av seriesamtal möter pedagogerna tidigt uppkomna
konfliktsituationer.
Det är alltid av stor vikt att pedagogerna runt eleverna är uppmärksammar om
någon elev blir kränkt.
22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att låta föräldrarna i större utsträckning delta i i planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Fortsätta att säkerställa och anpassa vår del i den gemensamma planen för
Dvärsätts skola.
Upprätta ett frågeformulär om trivsel och mående som är anpassat för våra elever i
grundsärskolan.
För de elever som inte kan beskriva sin situation i skolan fysiska lärmiljö så
behöver vi använda och utveckla ett observationsschema för detta.
23
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7
Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
Våra barn har blivit mer självständiga genom lek och aktiviteter och tar mer
initiativ, genom att själva får välja
Flera av våra barn leker mer med barnen från grundskolans fritidshem.
Analys/Analys av arbetet
Vi arbetar för att barnen ska bli självständiga och få en innehållsrik fritid, vårt mål
är at barnen genom lek och aktiviteter ska bli mer självständiga och ta mer initiativ.
Aktiviteterna ska leda till att gruppen får en ökad respekt för varandra och
därigenom en visad hänsyn och omtanke. Vi som personal tror på ett lärande, där
barnet själv får tänka/känna sig fram till svaren och där vi inte alltid ger dem de
färdiga lösningarna.
Fritidsverksamheten ska vara en naturlig länk mellan hem och skola, där miljön
stimulerar till utveckling och lärande hos varje barn.
Vi tror på en flexibel och individuell anpassning där barnen är i centrum. På så sätt
ger barnen en möjlighet att vara delaktig och kunna påverka innehållet i
verksamheten.
Ett nära samarbete med grundskolans fritid kommer att utveckla barnen i en
positiv riktning.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla innehållet i aktiviteterna med barnens hjälp i planeringen
Hitta bättre dokumentationsformer för personalen som beskriver barnens
utveckling och lärande på fritidshemmet.
Ge barnen en innehållsrik fritid genom att prova på olika sysselsättningar och
aktiviteter.
24
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8
Undervisning och lärande
8.1
Träningsskola
Resultat
Mål enligt styrdokument
2.2 Kunskaper
Alla elever ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnesområdena.
Alla elever ska utveckla sin självständighet
Alla elever ska gå ut träningsskolan med god självkänsla och en medvetenhet om
sina förmågor
Alla elever ska känna delaktighet under dagens alla aktiviteter.
Handlingar/ insatser
Matematikgupp
Teckengrupp
Textilslöjdgrupp
Trä och metallgrupp
Idrottsgrupp
Läs och skrivgrupp
Skapat matriser i ämnesområdena
Utvecklingsprojekt ”I-pad i träningsskolan” finansierad med statliga medel via
SPSM.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Alla elever har utvecklat sin språkliga förmåga och vissa elever har påbörjat sitt
läsande.
Samtliga handlingar är genomförda.
Analys/analys av arbetet
Bildat nya grupper/grupperingar tillsammans med elever i grudsärskoleklassen, för
att utmana de elever som nått fördjupade kunskaper i ämnesområdena.
Sambedömning är ett tecken på att pedagogerna har utvecklat sin förmåga i
bedömning det har medfört att pedagogerna tillsammans kan bilda grupper
tillsammans med grundsärskoleeleverna.
De olika grupperna har medfört att våra elever är mer förväntasfulla när de vet och
förstår att de får utmanande uppgifter, som de har förutsättningar att förstå och
klara av. Eleverna går glatt iväg till de olika undervisningsgrupperna, vi ser också
att deras uthållighet har avsevärt ökat.
25
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Alla elever hanterar och använder sin I-pad själv och tillsammans med vuxna och
andra elever
Utdrag ur ipad projektets analys.
”Sammanfattningsvis upplever personalen att iPad – projektet medfört en
förbättring i det vardagliga pedagogiska arbetet där iPad fungerat som ett verktyg
som förenklar, strukturerar och underlättar för såväl kommunikation som
undervisning i träningsskolans samtliga fem ämnesområden. iPad har försett
eleverna med ett verktyg som för dem är lustfyllt och motiverande och möjliggör
för självständiga aktivitetsval både under arbetspass och under fritid. Användande
av iPad har även förenklat för kommunikation mellan hem och skola samt för
dokumentation av elevers arbeten och inlärning. Personalen ser att iPad har
potential att användas i än större utsträckning i framtiden, men att det finns behov
av fler appar och program speciellt utvecklade för och anpassade för eleverna i
Träningsskolan. Flera av de befintliga programmen har visat sig vara för svåra och
kräver att delmoment inom appar individanpassas för att passa eleverna. I
framtiden finns därför planer att ansöka om produktionsstöd för att vidareutveckla
appar och program anpassade för eleverna i Träningsskolan.”
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utvecklingsområden
Förbättra struktur av dokumentation: Framtida utvecklingsområden för
användning av iPad i Träningsskolan är att förbättra strukturen av dokumentation.
Trots att personalen upplever att användning av iPad förenklar möjligheten av
dokumentation av elevernas inlärning och arbeten saknas program för att lättare
strukturera material som sparas alternativt att personalen ännu ej hunnit upptäcka
och lära sig att använda det som redan finns på marknaden i detta syfte. Trots att
personalen upplever stora vinster tar det tid att strukturera dokumenterat material
och ett framtida utvecklingsområde för verksamheten är att förbättra och
effektivisera strukturen för dokumentationen genom iPad.
Ytterligare utbildning av föräldrar och elevassistenter: Ett ytterligare
utvecklingsområde är att i framtiden ytterligare utbilda elevassistenter samt
föräldrar i användning av iPad och hur denna kan användas för att utveckla
elevernas språkliga och kommunikativa förmåga såväl som förmågor i
Träningsskolans övriga ämnesområden. Utifrån enkätsvaren framkom vissa
skillnader i hur skola och hem upplevde hur iPad kunde användas för att utveckla
elevernas språk samt huruvida det skett någon utveckling. Det framkom även en
viss skillnad i hur många situationer skolpersonal och föräldrar/elevassistenter
använde iPad som underlag för kommunikation där skolpersonalen använde iPad i
större utsträckning. Skolpersonalens enkätsvar på gruppnivå föreföll något mer
positivt inställd till användning av iPad än föräldrar på gruppnivå. I framtiden kan
det därför vara av vikt att ytterligare förklara hur och varför moment inom iPad
används.
Att fortsätta utmana och möta elever som har uppnått fördjupade kunskaper.
Att kompetensutveckla pedagogerna i Infomentor.
26
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8.2
Grundsärskola
Resultat
Alla elever har utvecklat sin språkliga förmåga och vissa elever har påbörjat sitt
läsande och skrivande.
Det har blivit fler undervisningstillfällen på gruppnivå.
Matematikgrupp
Teckengrupp
Textilslöjdgrupp
Trä och metallgrupp
Idrottsgrupp
Läs och skrivgrupp
Temaarbeten med grundskolan
Gemensam schemalagd planeringstid tillsammans med grundsärskolans pedagoger.
Gemensam schemalagd planeringstid tillsammans med grundskolan.
Arbetet med BFL är påbörjat.
Skapat matriser i ämnen.
Analys/Analys av arbete
Bildat nya grupper/grupperingar tillsammans med elever i träningsskoleklassen
För att kunna få extra stöd i sin kunskapsutveckling.
Sambedömning är ett tecken på att pedagogerna har utvecklat sin förmåga i
bedömning, det har medfört att pedagogerna tillsammans kan bilda grupper
tillsammans med träningskoleeleverna.
De olika grupperna har medfört att våra elever är mer förväntasfulla när de vet och
förstår att de får utmanande uppgifter, som de har förutsättningar att förstå och
klara av. Eleverna går glatt iväg till de olika undervisningsgrupperna, vi ser också
att deras uthållighet har avsevärt ökat.
Vi har gått ifrån ett individperspektiv till ett grupp-perspektiv i undervisningen.
Med det menas att undervisningen har gått ifrån en en till en-situation till en
gruppundervisning. Tack vare att vi har utvecklat pedagogernas
bedömningskompetens via BFL, har vi kunnat sambedöma, samplanera,
samundervisa och samutvärdera på ett bättre sätt. Detta har skett i första hand
tillsammans med träningsskolans pedagoger.
När vi har kunnat urskilja vilka elever som inte har nått kunskapskraven helt eller
delvis i ett ämne i grundsärskolan, så har de kunnat undervisas tillsammans med
träningsskolans undervisningsgrupper och ämnesområden.
När vi har bedömt att kunskapsutvecklingen och den sociala utvecklingen gynnas
hos en eller flera elever att delta i undervisningen tillsammans med grundskolan, i
första hand grundskolans övningsämnen och i de temaarbeten som är planderade
under läsåret.
27
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Arbetet med de fem nyckelstrategierna är påbörjat, men de alternativa
kommunikationssätten och de alternativa symbolsätten behöver utvecklas
ytterligare, för att eleverna ska förstå och äga sin undervisning.
I nuvarande form överensstämmer inte Infomentor med grundsärskolans
läroplansinnehåll.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbetet med bedömning för lärande tillsammans med elevhälsans
specialpedagog och grundsärskolans pedagoger i veckovisa träffar.
Införandet av Infomentor i sin helhet kommer att utföras och då med
grundsärskolans läroplan som grund.
Fortsätta och utveckla samarbetet med träningsskolans pedagoger i att sambedöma,
samplanera, samundervisa och samutvärdera undervisningen.
Utveckla samarbetet med grundskolan i BFL
Kompetensutveckla pedagogerna i Infomentor.
28
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9
Särskilt stöd
9.1
Fritidshem
Resultat
De aktiviteter vi har är alltid anpassade efter våra barns behov och förutsättningar.
Barn som behöver till alternativa verktyg i sitt lärande får det i hög utsträckning.
Alla barn i särskolan kan genom ICF-strukturen få en anpassad lärmiljö.
Samtliga barn har tillgång till den lokala EHT-teamet.
Barn som har behov av särskilt stöd får det i hög utsträckning.
Analys /Analys av arbetet
Ur ett tillgänglighetsperspektiv, det går inte ha aktiviteter som inte är anpassade för
våra barn.
Arbetet med barn som har behov av särskilt stöd får det i den ordinarie
verksamheten.
Genom den tvärvetenskapliga yrkeskompetensen som EHT-teamet har finner vi
individuella lösningar hos varje barn. De bidrar också i utvärderingar om ett
särskilt stöd har effekt på barnens utveckling och lärande.
Vårdnadshavarna har i låg grad varit med i planeringen där behov av särskilt stöd
uppmärksammats och satts in.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Personalens bedömarkompetens behöver bli bättre som avser vad som är ordinarie
undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd.
9.2
Träningsskola
Resultat
Alla elever har ett personligt schema.
Analys av resultatet
Ett individuellt personligt schema är den viktigaste pedagogiska anpassning man
kan utföra i undervisningen. Det ger struktur och det ger trygghet och svarar på de
viktiga frågorna. När? Var? Hur ? Vad? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?
Detta arbetssätt/förhållningssätt gör att elevernas vardag blir hanterbar de vet vad
som förväntas av dom.
Genom att eleverna har sina individuelle scheman så är undervisningen individuell
och anpassad efter elevens kunskapsnivå,. Arbetet kan ändå ske både på individ
och gruppnivå.
Arbetet med elever som har behov av särskilt stöd får det i den ordinarie
undervisningen.
29
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver utveckla vår bedömning av vad som är ordinarie undervisning, extra
anpassningar och särskilt stöd
Där det behövs använda blanketten ”Extra anpassningar/särskilt stöd” som ett
verktyg.
Fortsätta utveckla bedömarkompetensen tillsammans med lärarna i
grundsärskoleklassen och med elevhälsans specialpedagog
9.3
Grundsärskola
Resultat
Veckovisa pedagogiska/sociala bedömningar och kartläggningar är genomförda.
Lokala EHT-teamet har kontaktats och varit rådgivande kring pedagogiska/sociala
bedömningar där den tvärvetenskapliga kunskapen och kompetens behövs. Detta
sker en i månaden.
Analys/analys av arbete
Klassrumsarbetet är i hög grad anpassat efter barn i behov av särskilt stöd. I de
veckovisa träffarna med pedagogerna, Elevhälsans specialpedagog och rektor ger
ett bra underlag för att bedömningarna görs på ett kvalitativt sätt. I deras
gemensamma analys kan det visa sig att en bredare kompetens behövs, lokala
EHT-teamet.
Genom att göra en ICF-analys av den pedagogiska lärmiljön ser vi vilka
anpassningar som måste göras när en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen.
Vid de tillfällen då åtgärdsprogram har upprättats är då frågeställningen rätt
placering.
I grundsärskolan använder vi oss av alternativa verktyg som kan skräddarsys efter
varje unik funktionsnedsättning. Med hjälp av följande verktyg, Smartboard, i-pad,
dator, talapparater, timstock, teckenstöd, timetimer listan kan göras lång.
I sammanhanget är det individuella schemat det viktigaste pedagogiska verktyget.
All undervisning i grundsärskolan utgår från ett tillgänglighetsperspektiv då alla
våra elever har en eller flera funktionsnedsättningar.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Kompetensutveckling för all personal i användandet av Smart-board och i-pad.
Utveckla dagsschemat så det blir anpassat för i-pad för eleverna
30
KVALITETSRAPPORT 2014-15
10
Bedömning
Bedömning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har under året använts
för dokumentation av elevernas resultat, frånvaro, pedagogiska planeringar och
kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
•
Måluppfyllelse
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
Kommentar till bedömning i träningsskolan.
Betyg ges inte i träningsskolan, det ersätts med ett studieintyg.
Bedömning för träningsskolan skiljer sig åt mot grundsärskolan.
Kunskapskraven är grundläggande kunskaper eller fördjupade kunskaper i
ämnesområdena. ( Efter elevens förutsättningar)
Resultat.
Vissa elever är på mot kunskapskravet godkänt.
Vissa elever har uppnått och är på mot fördjupade kunskaper.
Några elever har uppnått fördjupade kunskapskrav och är på väg mot
grundsärskolans betygssystem.
Resultatet ovan varierar mellan de olika ämnesområdena och elever.
Grundsärskola
Mål enligt styrdokument
Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras
bedömning i relation till dom egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Resultat
Samtliga elever har minst uppnått godkänd nivå
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
31
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Analys av resultatet
Vi har elever som i enskilda ämnen når godkänt resultat för grundskolan.
Vi har elever som i delmoment som klarar grundskolans mål.
Slutsatsen är att bedömarkompetensen har ökat bland pedagogerna.
Kommentar till 10.2 Behörighet till gymnasiet.
För elever som har rätt till gymnasiesärskola finns det inga krav på betyg, alla
elever har rätt till en gymnasiesärutbildning.
Detta gäller elever i träningsskolan och grundsärskolan.
32