KR_2016_GK

Kvalitetsrapport 2015-16
Näldenskolan, Hovs skola samt Kaxås skola
Holkens fritidshem Hovs fritidshem samt Kaxås
fritidshem
Nälden Hov Kaxås
Gunilla Kvist
Förord
Läsåret 15/16 präglades mycket av arbetet med BFL på samtliga skolor. Ett
spännande arbete som börjar ge avtryck i verksamheten.
I Nälden har stort fokus legat på lokalerna, att hitta lösningar inför ett nytt läsår.
Beslutet om en ny modul känns väldigt bra och innebär förhoppningsvis en positiv
förändring för såväl verksamhet och arbetsmiljö.
På Hovs skola har föräldrarådet tillsammans med skolan arbetat för att förbättra
skolgården. Med hjälp av bidrag finns nu nya fasta installationer på skolgården.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 10
3.1.2 Förskoleklass, grundskola, grundsärskola ......................................... 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
3.2.1 FFritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola .................... 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12
4.1
Rektors mål för enheten/-erna ........................................................................ 12
4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 12
4.1.2 Varje skolas utveckling ..................................................................... 12
4.1.3 Förskoleklass ..................................................................................... 13
4.1.4 Grundskola ........................................................................................ 14
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................16
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 16
5.2
Förskoleklass .................................................................................................. 16
5.3
Grundskola ..................................................................................................... 16
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................18
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 18
6.2
Förskoleklass .................................................................................................. 18
6.3
Grundskolan ................................................................................................... 18
7
Utveckling och lärande ..............................................................................20
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 20
8
Undervisning och lärande..........................................................................21
8.1
Förskoleklass .................................................................................................. 21
8.2
Grundskola ..................................................................................................... 21
9
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................23
9.1
Fritidshem ....................................................................................................... 24
9.2
Förskoleklass .................................................................................................. 24
9.3
Grundskola ..................................................................................................... 24
10
Bedömning och betygsättning ..................................................................25
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 25
10.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 25
10.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 26
10.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 27
10.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 28
10.2
10.3
10.4
10.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 29
Betyg............................................................................................................... 30
10.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 30
Nationella prov ............................................................................................... 31
10.3.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 31
10.3.2 Årskurs 6 ........................................................................................... 32
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 33
10.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom skolor och fritidshem i
Nälden, Kaxås och Alsen. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i
verksamheterna under läsåret 15/16 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Ansvarsområdet består av tre skolor med tillhörande fritidshem.
Näldenskolan med 165 elever och 96 barn inskrivna på fritidshemmet. Kaxås skola
med 45 barn varav 23 inskrivna på fritids samt Hovs skola i Alsen med 40 barn
och 24 inskrivna på fritids.
Skolorna är belägna ca 2 mil mellan varje skola.
Totalt ansvarar rektor för 41 medarbetare.
2.2
Materiella förutsättningar
På Näldenskolan saknas lokaler. Största bristen är arbetsplatser för pedagogerna
samt grupprum till klassrummen. Det finns en stor skolgård, men utemiljön är
ganska torftig och ett arbete är påbörjat för att förbättra utemiljön för eleverna.
På Hovs skola saknas arbetsplatser för personalen samt grupprum. Träslöjdslokalen
håller på att tömmas eftersom man flyttat den till Näldenskolan. Tanken är att
anpassa lokalen för fritidsverksamhet och bild och en plan för detta finns.
Tillsammans med föräldrarådet arbetar man på skolan för att förbättra
utomhusmiljön för barnen.
Kaxås skola är nyrenoverad och har ändamålsenliga lokaler.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Fritidshem
Tabell 1. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
med pedagogisk
högskoleutbildning
Fritidshem
3.1.2
55
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 2. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass
100
Grundskola 1-3
95
Grundskola 4-6
100
Grundskola 7-9
[andel (%)]
Grundsärskola
[andel (%)]
3.2
Barn/elever
3.2.1
FFritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
130
63
67
Förskoleklass
25
8
17
Grundskola åk 1
36
19
17
Grundskola åk 2
38
17
21
Grundskola åk 3
38
23
15
Grundskola åk 4
39
17
22
Grundskola åk 5
35
20
15
Grundskola åk 6
33
18
15
Grundskola åk 7
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 8
[antal]
[antal]
[antal]
Grundskola åk 9
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 1
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 2
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 3
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 4
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 5
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 6
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 7
[antal]
[antal]
[antal]
Grundsärskola åk 8
[antal]
[antal]
[antal]
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Grundsärskola åk 9
[antal]
[antal]
[antal]
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Rektors mål för enheten/-erna
4.1.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan
av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i
förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare
ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete
vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet
5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att
de mål som finns för utbildningen i
denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Dokumentation
6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska
dokumenteras.
4.1.2
Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har
ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas
professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att
verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och
utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i
nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
Förbättringsområde
Det systematiska kvalitetsarbetet på skolor och fritidshem har saknat rutiner för
uppföljning, utvärdering och analys.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samtliga arbetslag på såväl skola som fritidshem inledde läsåret med att utvärdera
verksamheterna med hjälp av skolverkets självskattningsverktyg BRUK.
Utifrån resultatet tog man fram vilka mål man behövde arbeta med i respektive
verksamhet.
Under året har sedan arbetslagen arbetat kontinuerligt med sina olika mål. Rektor
och specialpedagog har även följt upp arbetet kontinuerligt. Allt arbete har
dokumenterats under året. Avslutningsvis har BRUK genomförts ytterligare en
gång för att kunna mäta eventuella framsteg och utveckling.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
En muntlig och skriftlig utvärdering är genomförd i varje arbetslag.
Det systematiska kvalitetsarbetet med planen mot diskriminering och kränkande
behandling har följts upp kontinuerligt av arbetslagen på skolorna. På
fritidshemmen har arbetet inte kommit igång lika bra utan är fortfarande under
utveckling.
Analys av resultatet
Utifrån att rutinerna kring det systematiska kvalitetsarbetet varit tydligare under
läsåret har pedagogerna varit mer delaktiga i arbetet.
I starten av läsåret upprättades en plan för året som har bidragit till att arbetet följts
upp kontinuerligt.
Förväntad effekt
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med en tydlig årsplan där även ansvarig för olika delar framgår.
Rektor ska vara mer delaktig i uppföljningar och det dagliga arbetet.
4.1.3
Förskoleklass
Mål enligt styrdokument
[Klicka här och skriv]
Förbättringsområde
[Klicka här och skriv]
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
[Klicka här och skriv]
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Förväntad effekt
 Ja
 Delvis 
 Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4.1.4
Grundskola
Mål enligt styrdokument
Mål enligt styrdokument
4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av
utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.
Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan
av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i
förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare
ska ges möjlighet att delta i arbetet.
Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete
vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.
Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet
5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att
de mål som finns för utbildningen i
denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Dokumentation
6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska
dokumenteras.
Förbättringsområde
Det systematiska kvalitetsarbetet på skolor och fritidshem har saknat rutiner för
uppföljning, utvärdering och analys.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Samtliga arbetslag på såväl skola som fritidshem inledde läsåret med att utvärdera
verksamheterna med hjälp av skolverkets självskattningsverktyg BRUK.
Utifrån resultatet tog man fram vilka mål man behövde arbeta med i respektive
verksamhet.
Under året har sedan arbetslagen arbetat kontinuerligt med sina olika mål. Rektor
och specialpedagog har även följt upp arbetet kontinuerligt. Allt arbete har
dokumenterats under året. Avslutningsvis har BRUK genomförts ytterligare en
gång för att kunna mäta eventuella framsteg och utveckling.
En muntlig och skriftlig utvärdering är genomförd i varje arbetslag.
Det systematiska kvalitetsarbetet med planen mot diskriminering och kränkande
behandling har följts upp kontinuerligt av arbetslagen på skolorna.
Analys av resultatet
Inledningen med att använda BRUK visade sig vara en bra start på året.
Pedagogerna fick möjlighet att granska sin egen verksamhet utifrån
styrdokumenten. Det ledde också till diskussioner i respektive arbetslag kring hur
man arbetar. Detta märks framförallt kring det egna målarbetet man tagit fram och
utvecklat på respektive skola. Under uppföljningar har man kunnat se hur arbetet
bedrivits och framförallt lett till reflektioner i arbetslagen.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Förväntad effekt
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med en tydlig årsplan där även ansvarig för olika delar framgår.
Rektor ska vara mer delaktig i uppföljningar och det dagliga arbetet.
Skillnaden mellan förskoleklass och grundskolan ska framgå tydligt i
kvalitetsarbetet.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
Gruppen har utvecklat sin förmåga samarbeta och ta demokratiska beslut. Att föra
samtal om vikten av att alla får vara delaktiga och att ingen ska känna sig kränkt
eller mindre värd. Med hjälp av pedagogerna praktiskt kunna överföra sin kunskap
i den sociala samvaron på fritidshemmet. Alla har fått göra sin röst hörd och känna
sig respekterad.
Analys av resultatet
Barnen själva är duktiga på att inte fastna i traditionella könsmönster. Vi försöker
att uppmuntra barnen att prova på olika aktiviteter/lekar som bryter det traditionella
könsmönstret. Samlingar har varit ett bra forum för att föra diskussioner och
uttrycka olika åsikter. Att våga stå för sin åsikt och ha fårmågan att lyssna på
andras. Samtal kring olika kulturer i.o.m att det funnits barn från andra länder på
fritids. Att använda Internet och jordglob för att hitta information om olika platser
och när tillfälle getts samtalat om olika kulturer.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utforma mål som tydligt innehåller arbete kring grundläggande värden och
inflytande. Att arbeta mer utifrån barnens erfarenhet, ålder och mognad.
Att utforma en enkät som kan hjälpa oss på fritids att utveckla verksamheten.
5.2
Förskoleklass
Resultat
Förskoleklassen arbetar i nära samarbete med åk 1-6. Det arbete som sker där
gäller även i förskoleklassen men är anpassat för att ligga på rätt nivå för de
eleverna.
Man lyssnar in och anpassar undervisningen utifrån förslag och idéer från eleverna.
5.3
Grundskola
Resultat
Samtliga skolor arbetar med klassråd och elevråd, däremot har man kommit olika
långt och det sker i olika omfattning. Utöver detta arbetar man med inflytande på
varierande sätt. Exempel på det kan vara att lyssna på ideér och förslag från
eleverna, eleverna får välja mellan olika inlärnings- och redovisningsformer. På
någon skola planerar eleverna själva en del av sina arbeten.
Utvecklingssamtalet är ytterligare ett forum där man arbetar aktivt med
elevinflytande på samtliga skolor.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
På en skola arbetar man enligt följande:
Vi stegrar nivån av elevinflytande utifrån årskurs, allt ifrån att i åk. F-1 lyssna vad
de säger och önskar och sedan planerar in det i undervisningen till att i åk. 4-6 där
de får vara med och bestämma och planera olika aktiviteter som ska göras.
Vi har även kontinuerligt f-6 timmar där de får utvärdera allt ifrån temadagar till
klimatet på skolan.
Utvecklingssamtalet håller eleverna i själva vilket gör att de ser sin
kunskapsutveckling och kan då själva fundera vad de vill/behöver utveckla inför
nästa termin.
Genom konkret arbete med såväl Barnkonventionen, de mänskliga rättigheterna
och demokrati har eleverna getts möjlighet att få diskutera och ta ställning i olika
frågor. Vid sidan om detta har man även aktivt arbetat med olika genusfrågor. På
en regelbunden basis arbetar vi även med olika typer av värderingsövningar
exempelvis genom diskussioner, högläsning, filmer, drama, teater och samtal.
Man uppmuntrar att eleverna står för sina åsikter och handlingar. Att de själva ska
ta tag i sina konflikter och lösa dom, detta görs med vuxenstöd.
Det finns en öppenhet att alla är olika och kan behöva träna på olika saker, men att
det inte gör att man får agera hur som helst mot varandra.
Man har haft flera SO-teman som rör etik och moral samt diskuterat mycket i
klasserna runt kulturer och religioner som våra elever från andra länder har.
Eleverna har övat sin förmåga att ta ställning genom att våga uttrycka tankar och
funderingar i grupp- och par-diskussioner.
Analys av resultatet
Det pågår ett medvetet arbete kring såväl grundläggande värden och inflytande.
Det finns även en ökad medvetenhet kring detta arbete och det synliggörs genom
såväl diskussioner i arbetslaget som i det dagliga arbetet med eleverna. Det märks
framförallt genom att man lyfter dessa frågor på konferenser och utvecklingstid.
Vid lektionsbesök syns även arbetet med eleverna.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med att utveckla klassråd och elevråd på samtliga skolor.
Utvecklingsområde är framförallt att få till en kontinuitet samt att alla elever ska bli
mer delaktiga och få en ökad förståelse av syftet med klassråd samt elevråd.
Följande är exempel på vad man vill jobba vidare med:
Vi tänker fortsätta som vi gjort då vi ser att vinsterna är många med detta. Barnen
blir mer självsäker och litar mer på sig själva och varandra.
Vi behöver bli bättre på elevråd.
Temadag om mänskliga rättigheter.
Ha klassråd och elevråd kontinuerligt
Fortsätta att utveckla elevinflytandet vad det gäller planering av undervisningen
Göra eleverna mer medvetna om hur de är med i planeringen och vad de kan göra.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6 Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Resultat
Arbetet på de tre fritidshemmen ser olika ut. På de två mindre finns många likheter
medan en hel del skiljer sig åt på det större fritidshemmet.
Samling genomförs varje dag. Minst en gång i veckan diskuteras normer och
värden, antingen utifrån en specifik händelse eller att pedagogerna styrt upp.
Exempel på en styrd aktivitet är att man genomförde ett rollspel som handlade om
hur man är mot varandra, hur man bjuder in kompisar, konflikthantering etc.
Konflikter uppstår men de har blivit färre. Vid konfliktrena kan vi se att eleverna är
mer benägna att se sin egen del i vad som hänt. Fler elever kan sätta ord på vad
som hänt, framförallt de elever som har svårt med impulskontroll.
När det gäller språkbruket har svordomarna minskat, men framförallt är eleverna
mer medveten om att de svär och kan rätta sig själva eller andra
Analys av resultatet
Pedagogerna har arbetat mer intensivt med att ta upp enskilda händelser och att
lägga fokus på normer och värden. Att pedagogerna själva diskuterat och lyft olika
händelser har gjort dem mer medvetna och därmed kunnat belysa mer utifrån ett
helhetsperspektiv, och inte enbart isolerade händelser.
Under våren har det funnits ytterligare en resurs på fritids vilket bidragit till att
pedagogerna lättare kunnat förhindra konflikter innan de uppstått.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med värdegrund.
6.2
Förskoleklass
Resultat
Förskoleklassen arbetar mot samma mål som grundskolan, men anpassat till den
verksamheten.
6.3
Grundskolan
Resultat
Man arbetar ständigt med att få ett lugnt och tryggt klassrumsklimat där samtliga
elever ska få studiero. En del i arbetet med att få studiero har varit att använda sig
av olika metoder utifrån BFL, tillexempel namnpinnar, whiteboards, EPA. Det
finns ordningsregler som regelbundet diskuteras i klasserna. Man för diskussioner
och samtal kring kränkande behandling samt hur man bemöter varandra på en
daglig basis.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Exempel från skolorna:
Vi delar kontinuerligt in skolans elever i tvärgrupper, där de får göra olika saker
och lära känna varandra bättre. Vi har temadagar vilket bidragit till att alla elever
oavsett ålder har fått gemensamma upplevelser och kunskaper. Detta bidrar till en
samhörighet.
Vi delar i möjligaste mån större klasser i mindre undervisningsgrupper.
I klassrummet har vi lagt extra personal i grupper där det varit mer stökigt, vi har
delat klassen i mindre grupper samt haft två extra rastvakter ute.
För att säkerställa elevernas trygghet och studiero i klassrummet arbetar man på
olika sätt bland annat genom att eleverna uppmuntras att svara även om de är
osäkra det vill säga, det är ok att svara ”fel”. Man pratar om att arbetsro inte
behöver vara lika för alla. Eleverna ges möjlighet att göra olika.
Analys av resultatet
Pedagogerna har använt sig av utvecklingssamtal, enkäter och enskilda samtal för
att ta reda på hur eleverna känner kring trygghet och studiero.
Arbetet med att skapa studiero i klassrummet sker aktivt och det märks bland annat
genom klassrumsbesök, diskussioner och förslag på åtgärder i arbetslagen. Arbetet
pågår dessutom i ett nära samarbete med specialpedagogen.
Målsättningen är att klassrummet ska vara en lugn arbetsmiljö där eleverna har rätt
till studiero. I vissa fall når vi inte detta mål. I vissa grupper behöver vi se över de
åtgärder som idag görs för att skapa studiero. Har de gett förväntat resultat, eller
behöver de intensifieras ytterligare eller ändras helt?
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling pågår men behöver
synliggöras för pedagogerna. I utvärderingen av läsåret ser man att fokus ligger
mer på det förebyggande och åtgärdande arbetet, medan det främjande arbetet inte
är lika tydligt. Systematiken i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
behöver utvecklas.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utifrån detta kommer vi till exempel dela en grupp i två mindre enheter vilket
förhoppningsvis kommer resultera i en lugnare och tryggare arbetsmiljö för
samtliga elever.
Vi kommer under nästa år sätta ihop nya klasser och arbeta mer kring det sociala i
början på året, hela skolan.
Vi kommer under nästa år sätta ihop nya klasser och arbeta mer kring det sociala i
början på året, hela skolan.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
Vi har tagit tillvara på barnens nyfikenhet i det som de lärt sig i skolan. Gett barnen
utmaningar i både lekar och skapande. Haft olika mindre grupper som jobbat med
projekt utifrån sina önskemål. Även projekt som lagts fram från pedagoger och
sedan erbjudits de som vill medverka.
Analys av resultatet
Vid samlingar och mellis har barnen getts möjlighet uttrycka sina intressen och
pratat om möjlighet att genomföra dessa önskemål i verksamheten. Har haft
varierande aktiviteter både inne och ute, och arbetat för att få in ett lärande i
lekarna. Utifrån vara egna kunskaper och erfarenheter har vi arbetat med de
områden som vi anser oss mest lämpande för. Leken och kreativiteten har varit en
viktig del i lärandet. Samarbetet med pedagogerna har varit bra då vi är en liten
skola och träffas dagligen i arbetet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Ha en aktiv planering med skolan om att kunna följa upp teman som de arbetar
med under skoltid. Ha ett mer aktivt tänk kring utveckling och lärande samt vara
lyhörd för barnens vilja att lära sig olika saker.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8 Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Under läsåret har arbetet med BFL fortsatt på samtliga skolor. Arbetet har bestått
av månatliga träffar med samtliga pedagoger. På träffarna har man arbetat utifrån
en fastställd dagordning med utgångspunkt från en egen handlingsplan som följs
upp vid varje tillfälle. Ett nytt lärande har skett inför varje träff (ex litteraturläsning,
att pröva en metod i undervisningen). Fokus har legat på kollegialt lärande.
Pedagogerna för förskoleklasserna har deltagit i arbetet.
8.2
Grundskola
Resultat
Under läsåret har arbetet med BFL fortsatt på samtliga skolor. Arbetet har bestått
av månatliga träffar med samtliga pedagoger. På träffarna har man arbetat utifrån
en fastställd dagordning med utgångspunkt från en egen handlingsplan som följs
upp vid varje tillfälle. Ett nytt lärande har skett inför varje träff (ex litteraturläsning,
att pröva en metod i undervisningen). Fokus har legat på kollegialt lärande.
Exempel från skolorna hur man arbetat:
Vi arbetar dagligen med formativ bedömning via bland annat, matriser, direkta
frågor som säkerställer om elever förstått. Utvärderingar för att se hur vi ska gå
vidare med arbetet. Utifrån detta planerar vi den fortsatta undervisningen.
Eleverna lär av varandra, de får utifrån respons omarbeta sina arbeten. Vi
återkopplar mycket muntligt till eleverna på under och efter arbete. Att de håller i
sina utvecklingssamtal. Deras egna utveckling blir synlig för dom. I 4-6an jobbar
vi med färdiga elevarbeten som de får i grupper bedöma och diskutera, för att på
så sätt ta till sig kunskapsomdömena . De kan även bedöma varandras arbeten.
Formativ bedömning är numera en integrerad och naturlig del i undervisningen. Vi
använder ständigt metoder kopplade till BFL. Ett utvecklingsområde är
systematiseringen och dokumentationen av den formativa bedömningen för att ge
en tydligare översikt för oss pedagoger.
Vi gör pedagogiska planeringar i varje ämne samt att eleverna bedömer sin egen
utveckling i samtal och matriser.
Vi har använt oss av ett material som heter ”Fånga förmågan”.
Att det är förmågan/hur dom gör och inte själva uppgiften/svaret som är i fokus. Vi
har ett arbetssätt där man lyssnar på varandras åsikter och svar, att det inte finns
bara en lösning utan att man lär av varandra.
Vi arbetar ständigt utifrån elevernas olika förkunskaper och inlärningsbehov. Vi
har till exempel haft mindre grupper i matematik, svenska och engelska för att
kunna ge eleverna samma förutsättningar för att nå målen. Vi varierar även ständigt
undervisningen, arbetsmetoderna samt miljön (ute- och innemiljö) för att alla
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
elever ska ges möjlighet att utvecklas och inspireras. Utöver detta har vi även tittat
på filmer om studieteknik för att synliggöra för eleverna hur man kan arbeta på
olika sätt vid inlärning.
Vi växlar mellan teori och praktik, vi är lyhörda och varierar undervisningssätt. Vi
bryter av med temadagar.
Vi har arbetat med speciallärare och specialpedagog på ett annat sätt än tidigare.
Vi gör kartläggning på eleverna som utgångspunkt för planerad undervisning.
Vi skapar en inspirerande lärmiljö genom engagemang, planering och flexibilitet
då vi bland annat har lektioner ute.
Analys av resultatet
Arbetet med BFL har kommit igång bra. Det finns en systematik och i
reflektionsböcker har pedagogerna angett att man tycker att formen och innehållet
för träffarna varit bra.
Man kan se i verksamheten att den undervisning som bedrivs är i hög grad
anpassad efter eleverna, och eleverna når målen i hög utsträckning. Om behoven av
anpassning blir för stora anser man dock att kompetensen och tiden att arbeta med
eleverna måste hämtas från annat håll. Däremot är det svårt att se i utvärderingen
hur man arbetat med undervisningen och om det beror på att frågorna är fel ställda
eller om man har svårt att sätta ord på det man gör. Hur medvetna är pedagogerna
om sin roll i klassrummet?
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Synliggöra och tydliggöra pedagogernas ansvar för att eleverna ska nå
kunskapsmålen.
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9 Extraanpassningar och särskilt stöd
Resultat
Under början av läsåret har specialpedagogen tillsammans med rektor gått igenom
rutiner för extra anpassningar och särskilt stöd. Syftet var att tydliggöra och
definiera begreppen extra anpassningar samt särskilt stöd och pedagogerna fick
arbeta med diskussionsfrågor tillsammans med specialpedagog och rektor.
Specialpedagogen har haft kontinuerliga uppföljningar av såväl extra anpassningar
som särskilt stöd.
När det gäller eventuella behov av särskilt stöd har pedagogiska utredningar
genomförts av specialpedagog tillsammans med undervisande pedagog.
De extra anpassningar och särskilt stöd som getts på skolorna har sett olika ut,
nedan följer exempel:
Små grupper
Ensamtid med vuxen
Seriesamtal
Förberedelser
Gruppdiskussioner med post-it lappar
Uppföljningssamtal med vårdnadshavare
Stöd från specialpedagog (till pedagoger)
Kollegialt lärande
Tillgång till kompensatoriska hjälpmedel
Riktade och intensifierade insatser
Stöd från EHT
Individuella planeringar
Vi ser dock ett behov av en pedagog med specialisering inom matematikinlärning
för att ge elever med behov av detta de bästa förutsättningarna att nå målen.
Analys av resultatet
Förståelsen av skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd har ökat.
Pedagogerna tar en större del i att själva dokumentera det som görs samt även att
följa upp det arbetet.
En fundering som uppstått i analysen är arbetet med exempelvis visuellt stöd,
anpassade scheman, en-till-en-instruktioner. Eftersom detta inte kommer fram i
utvärderingen finns en fundering om gränsen flyttats från att tidigare har uppfattats
som extra anpassningar till att idag räknas som stöd, ledning och stimulans.
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med att öka den specialpedagogiska kunskapen och kompetensen på
samtliga skolor.
9.1
Fritidshem
Underlag saknas
9.2
Förskoleklass
Resultat
Se grundskola
9.3
Grundskola
Resultat
Elever med särskilt stöd har fått extra träning där de behöver mer stöd. Om det
behövs gör vi förändringar i klassrummet, olika grupperingar, extra insatta
resurser, stöd utifrån med hjälp av kurator, speciallärare och specialpedagog.
Med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen har vi haft tät kontakt med
vårdnadshavare.
Analys av resultatet
[Analysera ert arbete]
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:

Måluppfyllelse

Betyg

Nationella prov

Meritvärden

Behörighet till gymnasieskola
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
Sammanfattning
Analys av resultatet
Ett fåtal elever riskerar att inte nå/har inte nått kunskapsmålen i alla ämnen. Arbetet
med extra anpassningar och särskilt stöd för dessa elever pågår kontinuerligt med
stöd av specialpedagog.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med extra anpassningar, särskilt stöd eller åtgärdsprogram där behov
finns. Ett arbete med att höja kompetensen och öka förståelsen hos pedagogerna
kring barn i behov av särskilt stöd och med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar kommer att inledas under hösten och pågå under hela nästa
läsår.
10.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
10.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
10.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
10.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
10.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
10.2 Betyg
10.2.1 Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
10.3 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
10.3.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat
Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov per skola och kön Ämnesprov matematik åk 3
Årskurs: 3
Ämnesprov: Ämnesprov Matematik åk 3
Kommun: Krokom
Skola: Grupp (Hovs skola, Näldenskolan, Kaxås skola)
Läsår: 2015-2016
Skolform: Grundskola
Flickor
24
23
24
23
22
23
20
22
23
23
20
Pojkar
13
12
12
12
12
12
12
12
11
12
11
37
35
36
35
34
35
32
34
34
35
31
Total
Antal elever som nått kravnivån på respektive delprov per skola och kön Ämnesprov svenska åk 3
Årskurs: 3
Ämnesprov: Ämnesprov Svenska åk 3
Kommun: Krokom
Skola: Grupp (Hovs skola, Näldenskolan, Kaxås skola)
Läsår: 2015-2016
Skolform: Grundskola
Flickor
24
23
21
22
24
24
23
22
23
Pojkar
13
12
10
10
11
12
10
8
12
7
37
35
31
32
35
36
33
30
35
27
Total
20
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
10.3.2 Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov
Kommun: Krokom
Skola: Grupp (Hovs skola, Näldenskolan, Kaxås skola)
Läsår: 2015-2016
Årskurs: 6
Äm nesprov - äm ne
Antal elever som genom fört provetAntal elever m ed godkänt provbetygAndel (%) elever m ed godkänt provbetyg
Engelska åk 6 - EN
33
31
93,9
Matematik åk 6 - MA
33
31
93,9
Svenska åk 6 - SV
31
30
96,8
..
..
..
Svenska åk 6 - SVA
Källa: InfoMentor
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
10.4 Genomsnittligt meritvärde
10.4.1 Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
[Skriv tabellrubrik]
[Klistra in tabell]
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
[Klicka här och skriv]
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
[Klicka här och skriv]
33