Kvalitetsrapport 2015-16
Rödöns skola
Rödöns skola
Björn Persson, Rektor
Förord
Denna kvalitetsrapport avser skolåret 2015-16 på Rödöns skola. Under året gjordes
det organisationsförändringar inom skolområdet vilket gjorde att tidigare samarbete
kring fortbildning med Trångsviken upphörde. Under läsåret har det varit ordinarie
personal vilket varit gynnsamt för verksamheten. På höstterminen gjordes ett större
arbete kring Nobel och Nobelfesten vilket användes i ett flertal skolämnen med
mycket gott resultat. Detta utmynnade i en Nobelfest på Rödöns bygdegård. Under
året har det gjorts förbättringar i matsalen med ytterligare ljudabsorbenter och det
kommer under sommaren 2016 att målas om i Fritids lokaler.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 10
3.1.2 Förskoleklass, grundskola ................................................................. 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola ...................... 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
4.1
Rektors mål för enheten .................................................................................. 11
4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 11
4.1.2 Förskoleklass ..................................................................................... 12
4.1.3 Grundskola ........................................................................................ 12
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................13
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 13
5.2
Förskoleklass .................................................................................................. 13
5.3
Grundskola ..................................................................................................... 14
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................15
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 15
6.2
Förskoleklass .................................................................................................. 15
6.3
Grundskolan ................................................................................................... 15
7
Utveckling och lärande ..............................................................................17
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 17
8
Undervisning och lärande..........................................................................18
8.1
Förskoleklass .................................................................................................. 18
8.2
Grundskola ..................................................................................................... 18
9
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................19
9.1
Fritidshem ....................................................................................................... 19
9.2
Förskoleklass .................................................................................................. 19
9.3
Grundskola ..................................................................................................... 19
10
Bedömning och betygsättning ..................................................................21
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 21
10.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 22
10.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 23
10.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 24
10.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 25
10.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 26
Betyg 27
10.1.6 Årskurs 6 ........................................................................................... 27
10.2 Nationella prov ............................................................................................... 28
10.2.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 28
10.2.2 Årskurs 6 ........................................................................................... 29
10.3 Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 30
10.3.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1
Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Dvärsätts skolområde och
Rödöns skola. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under
läsåret 2015/16 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Krokoms Barn och Utbildning bildades hösten 2011 men blev administrativt för
stort och inte riktigt hanterbart varvid två operativa underteam utkristalliserade sig.
Dvärsätts skolområde är det ena av dessa två och bestod under höstterminen av tre
grundskolor F-6 inklusive fritidshem i Dvärsätt, Rödön och Trångsviken, samt fem
förskolor för barn i åldrarna 1-5 år. Vid årsskiftet 2015/16 gjordes en
omorganisation och Trångsvikens skola kom att tillhöra Krokoms skolområde.
Rektorsexpeditionen är placerad vid Dvärsätts skola där både
rektorer/förskolechefer, kurator, skoladministratör, specialpedagog, och
skolsköterska har sina arbetsrum. Detta gör att det inte alltid finns
ledningsfunktioner ute på Rödöns skola utan personal och ledning har ett utformat
mötesschema förutom spontana besök.
Rektorsexpedition
2,0 rektor/förskolechef
1,0 skoladministratör
1,0 specialpedagog
Stödfunktioner:
Skolsköterska
Kurator
27 km
Trångsvikens skola F-6
7,0 km
Rödöns skola
64 elever
Skolbarnsomsorg
45 barn
2.2
Skolbarnsomsorg
Dvärsätts skola , F -6
122 elever
Skolbarnsomsorg
93 barn
Fritidsgården
Medvinden
0,25 fritidsledare
0,25 resurs
Materiella förutsättningar
Det finns en gemensam budget för skolområdet som Rödöns skola tillhör. Skolan
präglas av en fantastisk utemiljö som delvis byggts upp med hjälp av den lokala
Hem och Skola föreningen. Under året har vissa förbättringar gjorts i lokalerna som
är cirka 100 år gamla med bland annat ytterligare ljudabsorbenter i matsalen samt
en förestående ommålning av Fritids lokaler.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3
Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Fritidshem
Tabell 1. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
med pedagogisk
högskoleutbildning
Fritidshem
3.1.2
68 %
Förskoleklass, grundskola
Tabell 2. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass
100 %
Grundskola 1-3
100 %
Grundskola 4-6
100 %
3.2
Barn/elever
3.2.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
45
15
30
Förskoleklass
10
3
7
Grundskola åk 1
12
3
9
Grundskola åk 2
7
3
4
Grundskola åk 3
7
4
3
Grundskola åk 4
6
2
4
Grundskola åk 5
12
3
9
Grundskola åk 6
10
6
4
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4
Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Rektors mål för enheten
4.1.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Utveckla och hålla i de processer vi har kring läroplansuppdraget.
Förbättringsområde
Att elever och föräldrar blir i en allt högre grad medvetna om läroplansuppdraget.
Indikatorer
Pedagogiska planeringar som utgår från läroplanen.
Synliggjorda mål för elever och föräldrar.
Handlingar/ insatser
Genom fortbildning och kommungemensamma träffar diskutera och värdera
läroplansuppdraget. Genom foldrar och mail presentera de mål och riktlinjer som
man arbetar med på respektive fritidshem till elever och föräldrar. På Rödöns skola
finns det även en bildskärm där bilder rullar för att synliggöra den pedagogiska
verksamheten för föräldrarna.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vissa resultat har nåtts med hjälp av informationsfoldrar som tydliggör vilka
pedagogiska mål som ska uppnås. Även att redovisa målsättningar på anslagstavlor
och i mail till föräldrar för att öka deras medvetenhet om verksamheten.
Analys av resultatet
Vissa framsteg har gjorts men det är ett fortsatt utvecklingsområde. Det är en
balans mellan elevernas fria lek och den styrda pedagogiska leken för att nå
verksamhetens mål. Föräldrar och elever behöver dock i ännu högre grad bli
medvetna om målen vilket gör att det är ett fortsatt utvecklingsområde.
Önskad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Varje år ska en informationsfolder göras tillgänglig för vårdnadshavare och elever
för att öka medvetenheten om verksamhetens mål och riktlinjer. Även att göra de
pedagogiska planeringarna i Infomentor och sprida dem är ett utvecklingsområde.
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4.1.2
Förskoleklass
Mål enligt styrdokument
En gemensam och likvärdig läsårsplan för skolområdets förskoleklasser.
Förbättringsområde
Öka likvärdigheten på undervisningen i förskoleklass.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Detta läsår avstannade denna process och inget arbeta av överskridande karaktär
inom skolområdet har gjorts.
Analys av resultatet
Inget ytterligare arbete kring likvärdighet är gjort.
Förväntad effekt
 Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Detta är ett framtida förbättringsområde eftersom det idag inte finns en
sammanhållen plan för kommunens förskoleklasser.
4.1.3
Grundskola
Mål enligt styrdokument
Utveckla lärarnas förmåga till att bedöma elevernas kunskapsnivå och att anpassa
undervisningen efter detta.
Förbättringsområde
Att ytterligare förbättra förmågan och förståelsen att bedöma elevernas förmågor.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
På Rödöns skola har man kommit en bra bit på väg i förmågan med att bedöma
elevernas lärande och att utifrån detta anpassa undervisningen.
Analys av resultatet
Det är svårt att analysera det som anses som långa processer. Lärarna har på sin
avtalstid fortsatt med den egna utvecklingen i det som kallas BFL.
Förväntad effekt
 Ja
 Delvis 
 Nej
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Konkretisera undervisningen för eleverna och genom elevexempel öka elevernas
förståelse för kunskapskraven och vad de ska uppnå i de olika ämnena.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5
Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
Analys av resultatet
Olika material och leksaker framme, ex pärlplattor, byggmaterial osv.
Alla material och aktiviteter under fritidstiden erbjuds barngruppen oavsett kön.
Alla elever uppmuntras att delta oavsett aktivitet eller material.
Demokratiska val vid exempelvis kalas, fritidsråd osv. Att välja och att
kompromissa gentemot kamrater händer alltid då vi i gruppen ska genomföra
gemensamma aktiviteter, exempelvis kalas.
I de vardagliga samtalen med barnen har vi många diskussioner om hur man beter
sig mot varandra och hur man som individ utvecklas.
De äldre barnen får större förtroende genom att på egenhand får tillgång till
utrymmen och material. Dom får också hålla i aktiviteter i gymnastiksal, på fritids
eller ute.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi uppmuntrar till lek och aktiviteter oavsett kön och material och fortsätter detta
arbete. Det viktiga för att skapa gemenskap och inkludering oavsett vilken fråga det
gäller är att prata med barnen och uppmärksamma att allas olikheter är bra och att
man inte får kränka någon på grund av vad de väljer att leka med eller vem de
väljer att leka med.
Utveckla verksamheten för de äldre i gruppen utifrån intresse och mognad.
5.2
Förskoleklass
Resultat
Vi har under läsåret haft strukturerat värdegrundsarbete och lagt stort fokus
dagligen på att få eleverna att respektera varandras olikheter, åsikter och hur man
behandlar varandra. Vi har inte nått fram till hela gruppen.
Analys av resultatet
Det saknas resurser för att tillgodose alla elevers behov, både enskilt stöd och
specialpedagogisk kompetens för hjälp att tillgodose gruppens behov.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver kontinuitet på EHT-träffar och uppföljning av dessa. Kommunen måste
se till att det finns skolsköterska, specialpedagog och kurator för att skolan ska
kunna samarbeta med dem. Vi fördelar resurser mot de yngre eleverna till nästa
läsår.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5.3
Grundskola
Resultat
Vi har under läsåret haft strukturerat värdegrundsarbete och lagt stort fokus
dagligen på att få eleverna att respektera varandras olikheter, åsikter och hur man
behandlar varandra. Vi har sett skillnader mellan de yngre och de äldre årskurserna.
Hos de yngre eleverna har det varit mindre inflytande än tidigare år. I kärnämnena
blir det svårare att låta de äldre eleverna vara med och bestämma, eftersom de styrs
i större utsträckning av läromedel. Vi känner inte att vi lyckats med någon av dessa
punkter.
Analys av resultatet
Under året har vi haft utåtagerande, våldsamma elever som hotat, kränkt och slagit
både kamrater och personal som gjort att vi inte kunnat hjälpa alla elever att känna
sig trygga. Vi har varit tvungna att styra undervisningen ganska mycket på grund
av att elevgrupperna sett ut som de gjort.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi måste få hjälp med att komma tillrätta med de utåtagerande eleverna så att
kamraterna kan känna sig trygga och våga uttrycka sina åsikter på sin arbetsplats.
Vi måste hitta bättre former för att få eleverna mer delaktiga i planeringen av
undervisningen.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6
Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Analys av resultatet
Vid kränkning anmäler vi både till huvudman och till rektor men efter det är det
sällan vi fått återkoppling. Detta görs i samarbete med skola.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi jobbar aktivt med, och kommer att fortsätta uppmärksamma kränkningar och
oro. Detta arbete sker i nära samarbete med skolan.
6.2
Förskoleklass
Resultat
Vi har genomfört många åtgärder för att elever inte ska utsättas för kränkande
behandling, ska kunna känna sig trygga och kunna ha studiero. Vi har inte uppnått
något bra resultat eftersom elever fortfarande kränks och känner sig otrygga.
Analys av resultatet
Vi har anmält kränkningar till rektor och huvudman men det har inte lett till några
åtgärder. Vi har gjort anpassningar i gruppen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Elever ska lyftas på EHT, vi tänker på resursfördelning och extra stöd till vissa
elever.
6.3
Grundskolan
Resultat
Vi har genomfört många åtgärder för att elever inte ska utsättas för kränkande
behandling, ska kunna känna sig trygga och kunna ha studiero. Vi har inte uppnått
något bra resultat eftersom elever fortfarande kränks och känner sig otrygga.
Under våren 2016 har årskurserna tre till sex svarat på en enkät ”Kartläggning av
diskriminering och kränkande behandling 2016”. Denna gjordes på skoltid och
svarsfrekvensen var 100 %. I den uppger alla elever att de har en eller flera
kompisar på skolan och 92 % uppger att de trivs bra eller mycket bra på skolan
men en elev uppger att den inte trivs. Generellt så är det en elev som uppger att den
känner sig utsatt eller inte känner sig trygg på skolan och detta är av andra elever
och på skolgården. Denna elev uppger dock i enkäten att den berättat för vuxen på
skolan och fått hjälp att få stopp på den kränkande behandlingen. En fråga handlar
om ifall det händer att de är rädd för något eller någon på skolan uppger 83 % att
de aldrig är detta men 17 % vid något tillfälle varit rädda på skolan.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Vi har anmält kränkningar till rektor och huvudman, det ledde till att vi fick en
assistent till en elev som kunde avlasta och hjälpa till. Eleven är fortfarande lika
utåtagerande och kränker, hotar och slår andra elever och vuxna. Vi har gjort
anpassningar i gruppen.
Även om flertalet upplever att de trivs och känner sig trygga är det några elever
som ibland känt sig rädda på skolan och en elev har upplevt sig kränkt. Synonymt
är att det är på raster och på skolgården som det händer och att det är av andra
elever.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Ytterligare arbete av främjande karaktär för att styrka allt det som är positivt på
skolan men också av förebyggande karaktär med skolgårdskartläggning och riktat
stöd för att förhindra ytterligare kränkningar. Fortsatt stöd/elevassistent, riktade
resurser, samtala med andra elever och försöka hitta nya vägar.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7
Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
Analys av resultatet
Vid fritidsråd ger vi barnen möjlighet att ge förslag på aktiviteter eller förändringar
de själva vill ha. Utefter dessa förslag skapar vi löpande aktiviteter och
förändringar i verksamheten. Barnen kan självklart när som helst komma med
förslag de kommer på.
Utefter önskemål och behov vi som personal ser i barngruppen skapar vi
förändringar i innemiljön och förändrar/utvecklar gemensamma aktiviteter.
Eftersom vi har tillgång till gymnastiksal och en inspirerande och variationsrik
utemiljö består vår verksamhet till stor del av lustfyllda fysiska aktiviteter.
Vi har haft möjlighet till gemensam planering i arbetslaget vilket gjort att vi kunnat
utveckla arbetet på fritids.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver fortsätta att utveckla vårt samarbete med skolan för att bättre koppla
fritidshemmets verksamhet mot skolans pedagogiska arbete. Vi behöver där hjälp
och stöd med handledning för att skapa bra förutsättning för utveckling på detta
område. En gemensam planeringstid är en åtgärd.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8
Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Vi har ett gott samarbete mellan förskoleklass skola och fritidshem.
Analys av resultatet
Vi har under flera år utvecklat samarbetet med fritids och förskoleklassen är
integrerad i skolan och är under tre dagar i veckan tillsammans med åk.1
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi kommer fortsätta samarbetet men se över resursfördelningen för att ge eleverna
fler möjligheter att utvecklas.
8.2
Grundskola
Resultat
Eleverna är väl medvetna om målen de ska uppnå, men förstår inte värdeorden i
kursplanen. Eleverna i årskurs fem besvarade enkäten ”Elevernas syn på skolan
och undervisningen 2016”. Alla elva elever har svarat på enkäten nio av dessa
uppger att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven och tia av elva elever
uppger att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Alla elever uppger att de får
hjälp av lärarna med skolarbetet men en elev uppger att den inte får veta hur det går
i skolarbetet men övriga säger att de vet hur det går för dem i skolan. Däremot på
frågan om huruvida lärarna förväntar sig att eleven ska nå kunskapskraven i alla
ämnen har fem elever svarat vet ej på den frågan.
Analys av resultatet
Eftersom vi har elevledda utvecklingssamtal från åk.1 så måste eleverna sätta sig in
i sin egen utveckling och vilka målen är. Vi pratar ofta om målen innan vi påbörjar
nya arbetsområden. Arbetet med att tydliggöra målen har kommit en bit på väg
men att vara tydlig och låta eleverna veta och känna att lärarna har höga
förväntningar är något som är positivt för eleverna. Tydligt var att i årskurs fem
visste inte hälften av eleverna om lärarna hade höga förväntningar på dem.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Jobba mer med elevexempel och visa på de olika betygsnivåerna och vad som
menas med värdeorden i kursplanen, framförallt med de äldre eleverna. Vi ska
utveckla vårt arbete med formativ bedömning och börja med möten varje vecka
angående BFL.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9
Extraanpassningar och särskilt stöd
9.1
Fritidshem
Analys av resultatet
Vi har inga barn med dokumenterade särskilda behov, vi har inga barn med
diagnoser. Men, vi har flera barn med stora sociala svårigheter. Dessa barn behöver
ofta punktmarkeras och kan inte leka ensamma med andrar barn.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Det är svårt att skapa en bra verksamhet på fritids med styrda, gemensamma
aktiviteter eftersom vi som vuxna inte räcker till. På fritids har vi inga extra
resurser för de barn som har sociala svårigheter vilket gör att vi inte kan genomföra
de pedagogiska planeringar vi skapat. De enstaka elever som inte kan lämnas
ensamma på grund av sina sociala svårigheter gör att verksamheten haltar då vi
enbart är två vuxna på fritids.
9.2
Förskoleklass
Resultat
Vi har anpassat undervisningen i den mån det gått utifrån de förutsättningar vi har.
Analys av resultatet
Det har varit svårigheter att göra anpassningar utifrån de resurser vi haft, vi har lyft
problemen med rektor och specialpedagog, sedan har det inte kommit vidare.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi flyttar resurser inom huset, vi kommer lyfta det med rektor och EHT. Vi
kommer att arbeta med mindre grupper.
9.3
Grundskola
Resultat
Vi har anpassat undervisningen i den mån det gått utifrån våra förutsättningar. Vi
har försökt jobba med små grupper och enskilt. Vi har haft tillgång till
kompensatoriska hjälpmedel som vi använt i undervisningen.
Eleverna i årskurs fem uppger att de får sin skoldag anpassad utifrån sina särskilda
behov(fyra elever) eller att de inte har något behov av extra stöd (7 elever).
Analys av resultatet
Det har varit svårigheter att göra anpassningar utifrån de resurser vi haft eftersom
det är många elever som har svårigheter, vi har lyft problemen vilket lett att vi fick
en elevassistent.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi ska fördela resurserna på ett smartare sätt och se över resurserna löpande under
året och försöka få hjälp av specialpedagog. Vi ska försöka jobba in de
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
kompensatoriska hjälpmedel vi har så att de elever som behöver dem känner sig
trygga med dem och kan arbeta mer självgående.
Viktigt för skolan att ha ett komplett EHT team under nästa läsår eftersom detta
läsår så fanns det ingen specialpedagog under höstterminen samt 40 % under
vårterminen fördelat på hela skolområdet. Behövs även en kontinuitet för hela EHT
och samarbete med skolan för att nå ytterligare framgångar.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:

Måluppfyllelse

Betyg

Nationella prov

Meritvärden

Behörighet till gymnasieskola
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Årskurs ett Rödöns skola
Källa: InfoMentor
Analys av resultat
Alla elever i årskurs ett når målen detta läsår och även i hög grad gör tre elever det
i ämnet musik.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
På Rödöns skola har man kommit en bra bit på väg i utvecklingen av att
medvetandegöra eleverna om målen och göra dem delaktiga i undervisningen.
Viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med Bedömning för lärande samt att
strategiskt dela gruppen i mindre grupper vid behov och när det finns möjlighet.
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Årskurs två Rödöns skola
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Alla eleverna i årskurs två når målen i alla ämnen detta läsår.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
På Rödöns skola har man kommit en bra bit på väg i utvecklingen av att
medvetandegöra eleverna om målen och göra dem delaktiga i undervisningen.
Viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med Bedömning för lärande samt att
strategiskt dela gruppen i mindre grupper vid behov och när det finns möjlighet.
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Årskurs tre Rödöns skola
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Som underlag för bedömning i årskurs tre finns även nationella prov i svenska och
matematik förutom den ordinarie undervisningen. Trots insatt stöd så har inte alla
eleverna nått alla målen för årskurs tre.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla förmågan att förstå elevernas
olika styrkor och var de befinner sig i sin inlärning och använda hela
elevhälsoteamet för att utveckla och intensifiera arbetet med elever i behov av
särskilt stöd.
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Årskurs fyra Rödöns skola
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Ett gott resultat i årskurs fyra och endast i ett ämne som en elev inte nått alla mål.
Eleverna är delaktiga i sin undervisning och det råder ett mycket gott klimat i
klassrummet som är en del i det lyckade resultatet.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
På Rödöns skola har man kommit en bra bit på väg i utvecklingen av att
medvetandegöra eleverna om målen och göra dem delaktiga i undervisningen.
Viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med Bedömning för lärande samt att
strategiskt dela gruppen i mindre grupper vid behov och när det finns möjlighet.
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Årskurs fem Rödöns skola
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I årskurs fem är det en större spännvidd inom gruppen med både de som inte når
målen men också dem som når målen i hög grad. Eleverna är delaktiga i sin
undervisning och det råder ett mycket gott klimat i klassrummet vilket är en bra
förutsättning för att lyckas. Det är flera ämnen där inte alla elever når målen så det
finns inget enskilt område att utveckla.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla förmågan att förstå elevernas
olika styrkor och var de befinner sig i sin inlärning och använda hela
elevhälsoteamet för att utveckla och intensifiera arbetet med elever i behov av
särskilt stöd.
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Betyg
10.1.6 Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Betyg årskurs sex
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
I många ämnen har elever nått målen över hela betygsskalan. Intressant är att ingen
elev har nått A i ma/no ämnen och inte heller i ämnet teknik.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
På Rödöns skola har man kommit en bra bit på väg i utvecklingen av att
medvetandegöra eleverna om målen och göra dem delaktiga i undervisningen.
Viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med Bedömning för lärande samt att
strategiskt dela gruppen i mindre grupper vid behov och när det finns möjlighet.
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.2 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
10.2.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
Matematik år tre
Svenska år tre
Analys av resultatet
Alla elever har inte nått alla mål i alla ämnen trots insatt stöd.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla förmågan att förstå elevernas
olika styrkor och var de befinner sig i sin inlärning och använda hela
elevhälsoteamet för att utveckla och intensifiera arbetet med elever i behov av
särskilt stöd.
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.2.2 Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska.
Resultat
Ämnesprov 2015-16 Engelska, Matematik och Svenska
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Detta år nådde alla eleverna målen för de nationella proven vilket är väldigt
positivt.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla elevernas deltagande i
undervisningen och det egna lärande i samband med lärarnas hela tiden pågående
arbete med att utveckla förmågan att bedöma nivå och kvalitet i elevernas lärande
dvs BFL(bedömning för lärande).
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10.3 Genomsnittligt meritvärde
10.3.1 Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Meritvärde 2016 år sex
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
År 2014 var meritvärdet 212,9 och 2015 var värdet 216,3. Detta år är meritvärdet
avsevärt högre med 251 poäng. Målet med att höja meritvärdet är således nått men
när det är så få elever kan värdet skilja avsevärt mellan åren eftersom en elevs
enskilda meritvärde får så stort genomslag i statistiken. Däremot är det naturligtvis
positivt med ett höjt värde och att alla elever i denna årgång även var godkända i de
nationella proven.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta det långsiktiga arbetet med att utveckla elevernas deltagande i
undervisningen och det egna lärande i samband med lärarnas hela tiden pågående
arbete med att utveckla förmågan att bedöma nivå och kvalitet i elevernas lärande
dvs BFL(bedömning för lärande).
30