Kvalitetsrapport 2015-16
Sånghusvallens skola
Per-Olof Mars, rektor
Sånghusvallens skola
Förord
Sånghusvallens skola är en F-6 skola, belägen i södra Ås. Upptagningsområdet
består mest av bostadsområden med villabebyggelse.
Utifrån beslut för drygt två år sedan att Shv skulle bli en F-6 skola så har vi detta år
haft våra första åk 5 och nästa år blir vi fullt utbyggda med även en åk 6.
Shv skola växer och under läsåret har vi varit ca 155 elever. I och med att inga
elever lämnar skolan nästa läsår och det kommer in 40 nya barn så kommer vi att
öka till nästan 200 elever läsåret 16-17. Det konstaterades att skolan skulle bli för
liten redan när beslutet om en F-6 skola togs och redan detta läsår har
förskoleklassen befunnit sig i förskolans lokaler. En ny förskola har byggts inom
området och förskolans ”gamla” lokaler har under våren börjats anpassats till
skolverksamhet. Nästa läsår kommer F-klasserna och åk 1 att vara i ”gamla”
förskolans lokaler.
Skolan har varit en-parallellig men från och med detta läsår så har F-klass och åk 1
varit tvåparallelliga. Vi ser att inom några år så kommer hela skolan att vara tvåparallellig och det innebär att ytterligare lokaler behöver iordningsställas för
undervisning och fritidshemsverksamhet.
Utökningen av antalet elever kommer att innebära mer bussåkning eftersom skolan
inte har några egna specialsalar eller idrottshall att bedriva verksamhet i vilket
redan nu leder till schematekniska åtgärder som inte är helt optimala.
Skolan har fyra fritidshem eftersom vi till läsåret 15-16 skapade ytterligare ett
fritidshem eftersom vi ville minska på barngruppernas storlek. Det har inneburit att
vi haft ca 30 barn/fritids vilket har varit positivt verksamhetsmässigt.
Samtliga lärare på skolan ingår i i läraravtalet vilket har varit mycket positivt ur ett
skolutvecklingsperspektiv.
Fritidspedagogerna har under året arbetat med att förtydliga fritidshemmets mål,
dels själva och dels för barn och föräldrar vilket har lett till en ökad medvetenhet
om fritidshemmen uppdrag
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
2.3
Personal ............................................................................................................ 9
2.3.1 Fritidshem ........................................................................................... 9
2.3.2 Förskoleklass, grundskola, grundsärskola ........................................... 9
2.4
Barn/elever ..................................................................................................... 10
2.4.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola ...................... 10
3
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
3.1
Rektors mål för enheten/-erna ........................................................................ 11
3.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 11
3.1.2 Förskoleklass och Grundskola .......................................................... 12
4
Grundläggande värden och inflytande .....................................................14
4.1
Fritidshem ....................................................................................................... 14
4.2
Förskoleklass och Grundskola ........................................................................ 15
5
Digital kompetens.......................................................................................16
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................18
6.1
Förskoleklass och Grundskolan ...................................................................... 18
7
Utveckling och lärande ..............................................................................20
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 20
8
Undervisning och lärande..........................................................................21
8.1
Förskoleklass .................................................................................................. 21
8.2
Grundskola ..................................................................................................... 22
9
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................24
10
Hälsofrämjande ..........................................................................................27
10.1 Fritidshem ....................................................................................................... 27
11
Fritidshemmet och hemmet .......................................................................28
12
Ansvar och inflytande ................................................................................30
12.1 Fritidshemmet ................................................................................................. 30
13
Bedömning och betygsättning ..................................................................32
13.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 32
13.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 32
13.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 34
13.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 35
13.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 36
13.2
13.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 37
Nationella prov ............................................................................................... 39
13.2.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 39
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Sånghusvallens skola.
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 20152016 .
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Sånghusvallens skola är en F-6 skola och har under detta läsår haft två-parallelligt i
F-klass och åk 1 samt en-parallelligt i åk 3-5. Fritidshemmen har varit uppdelade i
fyra avdelningar, F-klass, åk 1-2, åk 1-2 och åk 3-4(5).
Skolan består av 155 elever, 12,4 lärare, 7.3 fritidspedagoger, 1,0 resurs och 1,0
specialpedagog (delas med förskolan)
Skolan är inte så gammal och lokalerna känns fortfarande fräscha och till viss del
ändamålsenliga. Under läsåret har vi tagit förskolans lokaler i anspråk för
förskoleklasserna pga utrymmesskäl.
2.2
Materiella förutsättningar
Skolan består av 9,5 basutrymmen varav 2,5 används som fritidshemslokaler och 1
lokal är ett rörelserum. Basutrymmena består av ett klassrum med intilliggande
grupprum. Vi har detta år tagit i anspråk 2 hemvisten i förskolans lokaler för Fklasserna.
I alla klassrum finns det projektor och duk med fasta högtalare. Antal elevdatorer
är enligt kommunens norm, 5 elever/dator. Utöver det har vi ett antal I-pads som
används i undervisningen, samt att varje fritids har en Ipad. Vi har god tillgång till
läromedel men vi har behov av att bygga upp ett basmaterial för mellanstadiet
eftersom det nu utökas mer och mer.
Skolgården är stor och ligger bredvid en skog som också nyttjas. På skolgården
finns gungor, hinderbana, rutschkana, pulkabacke samt en liten rink som mest
används till att spela fotboll på och om det finns föräldrar som kan spola den till
vintern, så kan det även finnas möjlighet att åka skridskor.
Statistik
2.3
Personal
2.3.1
Fritidshem
Tabell 1. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
med pedagogisk
högskoleutbildning
Fritidshem
2.3.2
59%
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 2. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass
100%
Grundskola 1-3
100%
Grundskola 4-6
100%
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2.4
Barn/elever
2.4.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
122
57
65
Förskoleklass
33
16
17
Grundskola åk 1
31
15
16
Grundskola åk 2
25
9
16
Grundskola åk 3
21
9
12
Grundskola åk 4
26
13
13
Grundskola åk 5
18
12
6
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Ledning och utveckling av utbildningen
3.1
Rektors mål för enheten/-erna
3.1.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Systematiskt kvalitetsarbete
Förbättringsområde
Att medvetandegöra vad systematiskt kvalitetsarbete innebär och hur man kan
lägga upp det under läsåret.
Resultat
En ökad medvetenhet om vikten av systematiskt kvalitetsarbete har skett och hur
den sträcker sig över läsåret. Personalen har blivit medveten om vikten av
uppföljning under läsåret samt hur uppföljningen ska ske för att sedan ha ett
material för att kunna analysera resultatet.
Vi har följt skolverkets mall (vart är vi? vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?) och
under årets arbete har vi blivit medvetna om vilka frågor vi ska ställa i
utvärderingar och analyser för att få syn på kvalitén i vår verksamhet.
Analys av resultatet
Det har varit bra att utgå från skolverkets material. Ibland har det gått i stå och
önskan har varit att kunna gå fram fortare. Personalen har i samtal och under
diskussioner visat att de tagit del av fortbildningen och under vårens utvärderingar
visat en ökad medvetenhet i analysarbetet och dess syfte.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under kommande läsår ska vi arbetslagsvis gå igenom läsårets utvärderingar och
analyser för att på så sätt förbättra kvalitén ytterligare. Med utgångspunkt från det
arbetet lägga upp kommande läsårs kvalitetsarbete.
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Mål enligt styrdokument
Läroplansuppdraget
Fritidspedagogens roll
Förbättringsområde
Att tydliggöra läroplansuppdraget för oss själva, barnen och föräldrarna,
samt titta på vår roll som fritidspedagoger
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vi har under året förtydligat fritidshemmets uppdrag både i våra egna diskussioner
samt vid planering av verksamheten i resp. avdelning. Vi har kommunicerat
uppdraget med barnen vid olika aktiviteter samt till föräldrarna genom att skriva
målen för aktiviteterna på veckoplaneringarna som skickas hem. Vi har också
kommunicerat målen för föräldrarna vid föräldramöten och när det var öppet hus.
Analys av resultatet
Både personal, barn och föräldrar har fått en ökad medvetenhet om fritidshemmets
uppdrag enligt läroplanen. Fritidspedagogerna har fått en egen ökad medvetenhet
om sitt uppdrag och vad som förväntas av dem.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under året kommer vi att fortsätta med att se över våra styrdokument och koppla
dem till verksamheten samt se hur vi kan kommunicera ut dem på ett ännu bättre
sätt.
3.1.2
Förskoleklass och Grundskola
Förbättringsområde
Systematiskt kvalitetsarbete
Resultat
En ökad medvetenhet om vikten av systematiskt kvalitetsarbete och hur den
sträcker sig över läsåret. Personalen har blivit medveten om vikten av uppföljning
under läsåret samt hur uppföljningen ska ske.
Vi har följt skolverkets mall (vart är vi? vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?)
vilket har inneburit att vi blivit medvetna om vilka frågor vi ska ställa för att få syn
på kvalitén i vår verksamhet.
Analys av resultatet
Det har varit bra att utgå från skolverkets material. Ibland har det gått i stå och
önskan har varit att kunna gå fram fortare. Personalen har under vårens
utvärderingar visat en ökad medvetenhet i analysarbetet och dess syfte.
Förväntad effekt
Delvis
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Under kommande läsår ska vi gå igenom utvärderingar och analyser, dels i grupp
och dels enskilt för att på så sätt förbättra kvalitén ytterligare.
Mål enligt styrdokument
Utveckling och lärande
Förbättringsområde
Bedömning för lärande (BFL)
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vi har blivit bättre på att tydliggöra målen för eleverna när vi startar upp nya
arbetsområden vilket visar sig vid intervjuer.
Genom att vi använder oss av några av de strategier som finns inom BFL
(namndragning, röda och gröna lappar, eleverna som egna lärarresurser för
varandra, feedback) så har medvetenheten och engagemanget ökat hos eleverna.
Det kollegiala lärandet har varit värdefullt, särskilt när man auskulterade hos
varandra.
Under våren skulle vi arbeta mer med feedback men det har inte skett i så stor
utsträckning som önskat.
Analys av resultatet
Eleverna har blivit mer medvetna om målen för undervisningen vid de flesta
undervisningssituationerna eftersom vi målmedvetet har tydliggjort läroplanens
mål inför nya studieområden.
Anledningen till att vårens arbete blev lidande var att vi inte fick till planen för
utvecklingsarbetet på ett bra sätt.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi fortsätter med BFL under läsåret och lägger in det i vårt kalendarium för
utvecklingsarbete.
Utöka det kollegiala lärandet i form av auskultationer hos varandra.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Grundläggande värden och inflytande
4.1
Fritidshem
Resultat
Enligt de enkäter vi genomfört på fritidshemmen så är barnen överlag trygga och
tycker om att vara på fritids. Eleverna erbjuds olika alternativ som de själva har
valt att göra och dessutom fått möjlighet att styra själva och ta ansvar över.
Personalen upplever att det är fler barn som tar egna beslut och eget ansvar över sig
själv och sina handlingar.
På vissa avdelningar upplever barnen att de inte kan vara med att påverka vad man
gör på fritids och på andra är man nöjd med sitt inflytande.
Att demokratiskt komma överrens kring ett beslut har varit väldigt svårt.
Samlingarna har upplevts som stojiga och stökiga och som tagit lång tid utan den
effekt som man eftersträvat.
Analys av resultatet
Där det inte riktigt har fungerat med det egna valet och ansvaret är nog att barnen
upplevt att valsituationen inte är så tilltalande så där behöver man hitta andra
former på önskemålsforum. Samtidigt kan man ha varit dåliga på att förbereda och
tilldela barnen tid och ansvar för sina egna aktiviteter.
Eftersom det skiljer sig mellan avdelningarna angående inflytande bör man se över
hur man tar med barnen mer i sitt planeringsarbete.
Varför det har varit stojigt på samlingarna kan bero på att man haft samling nästan
direkt efter avslutad lektion då eleverna är väldigt trötta och har svårt för att
fokusera vilket gör att samlingar direkt efter lektion blir för jobbigt för dem.
Värdegrundsarbetet har överlag fungerar bra och ska ge barnen ökad självkänsla.
Vissa barn har dock upplevt värdegrundsgrupperna som ”tråkiga”. Däremot känns
det som att de gett positivt resultat då de ökat sin medvetenhet kring hur man är en
bra kompis. Man behöver dock även här titta över formerna för sitt
värdegrundsarbete.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Ha samling i klassrummet i direkt anslutning till att skolan slutar, då sitter de redan
ner och behöver inte samla ihop sig igen vilket innebär en lugnare start på fritids.
Under samlingarna behöver man utveckla utvärderingar, information, frågor och
önskningar med barnen
Man behöver hitta fler sätt att ge eleverna mer ansvar och inflytande över sin egen
tid och utveckla önskningarna, dels i de former som fungerar i dag samt försöka
hitta nya.
Man behöver utveckla arbetet med barnen runt demokratiskt beslutsfattande.
Fortsätta arbetet med värdegrundsgrupper där man övar det sociala samapelet.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4.2
Förskoleklass och Grundskola
Resultat
Vi har gett eleverna tillfälle att uttrycka sina åsikter och lyfta frågor i klassrummet och i
hela skolan på framförallt klassråden. Några klasser har haft klassråd regelbundet medan
man på andra håll inte har struktur på när man har sitt klassråd. Eleverna har oftast varit
väl förberedda när man kommer till skolans elevråd.
Vi har inte heller uppnått det resultat som vi önskat med mer elevinflytande vid
utformningen av de pedagogiska planeringarna. På elevens val har det fungerat bättre. Där
har eleverna varit delaktiga i planeringen av aktiviteterna i respektive ämne.
Analys av resultatet
Vi behöver göra eleverna mer delaktiga i våra pedagogiska planeringar.
Pedagogerna tycker att de gett eleverna utrymme att uttrycka sina åsikter och lyfta
frågor i klassrummet och i hela skolan. Man har dock ingen undersökning som styrker att
eleverna håller med.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver hjälpas åt att komma till skott med elevinflytande i pedagogiska
planeringar. Börja med att bryta ner ett arbetsområde och plocka ut ett moment
som vi planerar tillsammans.
Fundera över elevinflytandet i den vardagliga undervisningen.
Utforma en enkät där vi tar reda på elevernas åsikter om klassråd och elevråd och
deras inflytande över sina egna studier.
Lägga in regelbundna klassråd.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Digital kompetens
6.1
Förskoleklass och Grundskola
Resultat
Genom att eleverna har publicerat skolarbeten på klassbloggar har de fått riktiga
mottagare och det bidrar till att det känns viktigt att göra ett bra jobb som de kan
vara stolta över . Bloggarna har bidragit till att föräldrarna har fått en större inblick
i barnens skolarbeten.
Antalet elever som kan logga in och arbeta på datorer/Ipad i olika programvaror
och verktyg har ökat markant.
Eleverna i åk 2 och 5 har jobbat i GAFE/ classroom i olika utsträckning och det har
medfört att det har blivit ett naturligt verktyg i skolarbetet tex engelska glosor,
stavning, arbetsbeskrivningar och textbearbetning av olika slag.
Under året har vi lärare haft kollegiala utbyten som har bidragit till den ökade
kunskapen av digitala hjälpmedel. Vi har haft ett flertal träffar där vi har jobbat i
classroom och det har bidragit till att de flesta har testat classroom med sina elever.
Tack vare NE har eleverna lärt sig att söka fakta på ett enkelt sätt på internet.
Vi lärare har använt datorer och Ipads mer frekvent i undervisningen. Vi har använt
classroom för att tilldela och följa upp och ge feedback på elevarbeten.
Analys av resultatet
Resultatet av bloggandet kanske hade haft en större effekt om vi hade haft tid att
utbyta idéer och erfarenheter kring hur man kan använda en klassblogg. Vi
funderar över vilka som är mottagare av bloggen om inte elever eller föräldrar i
den egna klassen läser. Det kan vara en bra diskussion att ta på ett föräldramöte för
att få fler föräldrar att vara delaktiga.
Tack vare att vi fick lånedatorer/Ipads ökade användningen och kunskapen att
använda digitala verktyg i lärande processen.
Det här är ett stort arbete vi dragit igång kring GAFE och det tar tid att lära sig hur
vi arbetar med de olika verktygen på ett bra sätt. Det är tidskrävande innan vi lärt
oss riktigt hur man gör. Vi behöver låta det ta tid och lära oss allt eftersom.
Det är bra att skriva i Google Docs och Driven då det inte krävs någon
specielldator, det går att logga in på vilken som helst.
Förväntad effekt
Delvis
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi gör en nystart till hösten för att fortsätta arbetet med GAFE. Vi måste låta det få
ta tid och inte stressa. Det är också ett naturligt hinder i arbetet med classroom i
antalet datorer som vi tilldelas men vi ser att det kommer att förbättras på sikt.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6 Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Förskoleklass och Grundskolan
Resultat
Vi har inte kommit igång med faddersystemet. Åk 1 och 4 har träffats ett fåtal
gånger.
Vi har haft våra planerade gemensamma temadagar där vi blandat eleverna från
olika årskurser. Några har hela skolan varit med på (F5) och andra gånger andra
grupperingar.
Vi har haft en Öppet hus-dag där vi bjöd in föräldrar och släktingar. Den var
välbesökt och uppskattad av elever och föräldrar.
Skolgårdskartläggningen är genomförd. Den visade att barnen i stort känner sig
trygga på skolgården.
Vi har inte genomfört enkäten mjuka värden för de yngre barnen. En enkät om
diskriminering och kränkande behandling har genomförts i åk 3-5.
Analys av resultatet
Vi upplever att eleverna på skolan, i stort, är trygga med varandra. Enkäten för åk
3-5 visar att på i stort sett alla frågor så ligger svarsalternativen på ”mycket bra”
och ”bra” på tillsammans över 90 %. Skolgårdskartläggningen visar i viss mån
samma sak fastän den är svårtolkad pga att underlaget är brett och omfattande.
Otydligt om det också gäller inomhusmiljön. Svaren berör två delar, dels otrygghet
och dels var det är risk för fysisk skada. Vi har inte informerat tydligt att det är en
kartläggning där vi vill veta var det känns otryggt, där kränkningar och
diskrimineringar kan förekomma.
När vi har haft temadagar med blandade åldrar upplever vi att barnen lär känna
varandra och samarbetar mellan åldrarna. Eleverna får med växande ålder mer
ansvar och delaktighet genom att vara gruppledare eller stationsansvarig.
De gemensamma temadagarna har fungerat bra eftersom det är något vi har rutin
av att genomföra och vi har också utsett vilka i personalen som är ansvariga för
varje aktivitet. Vi har planerat in dessa aktiviteter i årshjulet vilket gör att de också
blir av.
Fadderverksamheten har inte genomförts som vi hade tänkt. Problemet är att vi
skulle behövt prata ihop oss mer vid höststarten om vad vi ska göra tillsammans
och hur det ska gå till. Vi behöver utse någon/några som ansvarar för
faddergrupper och ser till att faddergrupperna blir färdiga att använda inför olika
aktiviteter. Vi behöver också bestämma vid vilka tillfällen vi ska ha
fadderverksamhet.
Faddergrupperna har alltså inte kommit igång som vi tänkt, men däremot har vi vid
andra tillfällen redovisat arbeten mellan klasser eller gjort åldersblandade
aktiviteter mer spontant. Vi har också blandat olika åldrar vid temadagar och de
äldre eleverna har fått ta mer ansvar vid en del temadagar.
Öppet hus dagen var välbesökt och vi har genomfört en frivillig enkät i efterhand.
De synpunkter vi fått in visar att de flesta var positiva med upplägget och att det
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
upplevdes positivt att se sina barns skolmiljö och träffa både pedagoger och umgås
med andra familjer, “bygemenskap”.
Vi arbetar ständigt med studieron men den varierar mellan klasserna.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Någon behöver ansvara för uppstart av fadderverksamheten. Vi lägger in det på
ansvarsområdena på höstuppstarten.
Skolgårdskartläggningen i nuvarande utformning ska ses över under hösten och vi
ska utarbeta ett nytt underlag för kartläggning där all miljöer ingår där eleverna
uppehåller sig.
Arbeta vidare med studieron.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
De flesta aktiviteter har utgått från pyssel, bakning, tipspromenader, lekar,
uteaktiviteter mm. Någon avdelning har erbjudit komplement till skolan inom vissa
områden och vi har även erbjudit veckans uppdrag. Fler aktiviteter har funnits som
koppling till förskoleklassen.
Vi har fått flera barn att skapa från sin egen fantasi och många har förbättrat sin
finmotorik. Barn som vid skolstarten inte ville vara med på skapandeaktiviteter har
under läsåret vid fler tillfällen valt att delta.
Analys av resultatet
Vi upplever att man ofta har erbjudit eleverna aktiviteter men att barnen själva valt
att inte delta eller göra egen valda aktiviteter. Det har ibland varit svårt att motivera
barnen att delta i avdelningarnas planeringar. Vi har också försökt fånga in barnens
intressen genom att istället för att erbjuda en aktivitet låta barnen välja mellan flera
val för att på så sätt nå de uppsatta målen. Vi har upplevt att barnen själva valt att
fortsätta/utveckla aktiviteter som man från början har blivit styrd i vilket har varit
positivt. En reflektion är att man måste ha fingertoppskänsla när det gäller
”tvingande” aktiviteter eftersom man märkt att fler barn kommer med efter en
stund om de inte blivit ”tvingade” från början.
För att komplettera skolan bättre hade det behövts en grovskiss över innehållet i
ämnena i årskurserna. Vi behöver samarbeta bättre med lärarna och komma
överrens om vad man ska samverka kring och lägga upp en terminsplanering.
Innan man påbörjar ett nytt område måste vi kolla av vad barnen kan för att se om
de fått fördjupade kunskaper och för att veta på vilken nivå man skall starta på. Vi
upplevde att barnen i gruppen blev tryggare/lugnare av att arbeta med samma
område under en längre tid.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Innan man påbörjar ett nytt arbetsområde måste vi kolla av deras förkunskaper och
förväntningar/önskningar. Vi ska samarbeta bättre med skolan och kommunicera
med lärarna om vilka områden vi ska samverka kring.
Vi ska fortsätta erbjuda eleverna olika uttrycksformer så att vi stimulerar alla elever
samt hitta andra aktiviteter som triggar barnens lärande och vara bättre på att ta
tillvara på barnens nyfikenhet.
Tydliggöra fritids mål för barnen och tydliggöra vad de tränar och lär sig med de
olika aktiviteterna.
Planeringstid tillsammans med lärarna, där vi kan delge varandra vårt arbete för att
skapa möglighet för samverkan kring vissa områden.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8 Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Undervisningen är saklig och allsidig och skolan uppmuntrar att skilda
uppfattningar förs fram. Undervisningen är icke-konfessionell.
Eleverna får pröva många olika arbetssätt och arbetsformer som anpassas
individuellt och efter gruppens behov. Undervisningen är strukturerad och
målinriktad och anpassas efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och
tänkande. Undervisningen samordnas bra i olika ämnesområden.
Samverkan mellan skola, fritids och förskoleklass har inte skett i någon större
omfattning.
Det här läsåret har det formativa arbetssättet börjat slå igenom mer och mer och
barnen känner i allt högre utsträckning till vilka mål de ska arbeta mot.
Analys av resultatet
Vi utgår mycket från individen genom att använda Bornholmsmodellen och vi utgår från
barnens intressen som man får reda på genom intervjuer. ASL – att skriva sig till läsning,
har inte skett eftersom det har strulat med tekniken i de nya lokalerna. Kunskapen om att
kunna använda matematik i vardagen byggs upp genom att man utifrån barnens intressen
använder vardagliga föremål bl. a lego, dataspelsfigurer och djur.
Att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt, och pröva olika tekniker, material och
redskap behöver utvecklas mer.
Samverkansfrågan mellan F-klass och skola resp F-klass och fritids, har inte tagits upp
under året.
Vi har ett målträd där eleven tydligt kan se vad man arbetar med och hur långt man
kommit vilket har ökat barnens medvetenhet om målen som de arbetar mot.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Samverkan mellan F-klass och skola/fritids samt mellan F-klass och förskola bör utvecklas
mer.
Vi behöver också lägga upp en plan för hur vi ska utveckla det naturvetenskapliga
området.
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8.2
Grundskola
Resultat
Undervisningen är saklig och allsidig och skolan uppmuntrar att skilda
uppfattningar förs fram. Undervisningen är icke-konfessionell.
I arbetet med formativ bedömning har lärarna utvecklat undervisningen så att
elevernas vilja att lära och deras tillit till sin egen förmåga stärkts.
Utvecklingssamtalen har varit ett utvecklingsområde där man har arbetat fram ett
arbetssätt för att mer och mer kunna ha elevledda samtal
Analys av resultatet
Graden av individualisering skiftar mellan klasser och ämnen och vi behöver bli
bättre på att utgå från elevernas tidigare kunskaper och bygga undervisningen på
det. Förmågorna behöver vi fokusera mer på under kommande år.
Angående lärmiljön så har vi börjat nosa på den fysiska miljön i klassrummen och
den diskussionen får fortsätta under nästa läsår. Vissa förändringar kommer att ske
till hösten. Eleverna ger uttryck i enkäter och hälsosamtal att de trivs bra på skolan
vilket indikerar att undervisningen är kreativ och lustfylld.
I och med att vi arbetat med formativ bedömning under året och koncentrerat oss
på att förmedla mål och kunskapskrav till eleverna inför nya arbetsområden så
bedömer vi att eleverna är väl medvetna om vad de ska lära sig inom olika
arbetsområden. För övrigt har det formativa arbetssättet börjat slagit igenom mer
och mer genom de olika tekniker som man använder i undervisningen.
Vi behöver bli bättre på att ta oss tid till att planera upp ämnesövergripande
arbetssätt för att kunna ge eleverna en helhet. Vi samarbetar i väldigt stor
utsträckning när det gäller planering av undervisningen. Analys och utvärdering
sker tillsammans i vissa områden, annars enskilt beroende på hur/om man arbetar
tillsammans.
De elevledda utvecklingssamtalen har varit positiva. Eleverna har själva fått göra
sin skattning av hur man ligger till mot målen och därefter redovisat det själva för
föräldrarna. Detta har gett en ökad medvetenhet över kunskapskrav och den egna
förmågan hos de flesta.
Samverkan mellan verksamheterna lyftes upp inför vårterminen men vi har väntat
med att planera upp det till läsåret 16-17 eftersom vi hade fullt upp med andra
åtaganden.
Förväntad effekt
Delvis
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver fundera på hur vi ska lägga upp ett ämnesövergripande arbetssätt och i
samverkan med fritids och F-klass
Fortsätta med att arbeta utifrån ett formativt förhållningssätt och också att fokusera
på de förmågor som ska bedömas.
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9 Extraanpassningar och särskilt stöd
10.1
Förskoleklass, Grundskola och Fritids
Resultat
Sånghusvallens skolas arbete med stöd i form av extra anpassningar sker på olika
sätt i organisationen. Vi har utarbetat förslag på en plan vad gäller diagnoser och
kartläggningar från f-klass till och med åk 5. Utifrån resultaten på utförda tester får
skolan sedan ett underlag som delvis ger riktlinjer för hur skolan ska arbeta med
extra anpassningar och dels mot vilka elever det stödet ska riktas. De flesta elever
får det stöd som utredningar och lärares bedömningar har visat att de behöver.
Resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av elevernas
utveckling som lärare, resurslärare, spec.pedagog och EHT gör.
Vi har inga elever där beslut fattats om särskild undervisningsgrupp eller anpassad
studiegång.
Extra anpassningar ges för det mesta inom klassens ram. Då kan det tex röra sig
om inlästa läromedel, extra tydliga instruktioner, stöd i arbetet på olika sätt,
begränsade uppgifter, förförståelse av texter, anpassade läromedel och
skrivhjälpmedel.
Personal från fritidshemmen arbetar i klasserna vissa lektioner. Ibland används den
resursen till gruppdelning eller till arbete med extra anpassningar.
Ett klassbesök/observation av specialpedagog kan också leda till att extra
anpassningar ses över och intensifieras.
Stöd i form av extra anpassning bedrivs även genom att skolans resurslärare
kopplas till dessa elever. I år har det gällt åk.2 och 3 och i viss mån åk.4.
Resursläraren planerar upp hur och när stödet ska ges i samarbete med klassens
lärare.
Vissa diagnoser nedan har gjorts av specialpedagog, vissa har gjorts av resurslärare
och några få av klassens lärare.
Utförda diagnoser under läsåret 2015-16 :
Fonolek F-klass
Pröva med tal F-klass
Bokstavskontroll F-klass
Bokstavskontroll Åk.1
Stavningsdiagnos Åk.1
Läshastighetsprov H4 Åk.1
Läsettan Åk.2
Läsförståelse DLS Åk.3
Stavningsdiagnos Åk.3
Att förstå och använda tal ÅK.3
Läshastighetsprov H4 Åk.4
Läshastighetsprov H4 Åk. 5
Läsförståelseprov DLS Åk. 5
Att förstå och använda tal Åk.5
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Diagnoserna Pröva med tal, Bokstavskontroll, Stavningsdiagnos samt Att förstå
och använda tal är ej standardiserade tester utan resultaten ska i stället användas
för en formativ bedömning för undervisande lärare.
På skolan finns vt-16 två elever (en flicka och en pojke) där det särskilda stödet
finns beskrivet i åtgärdsprogram. Ytterligare två åtgärdsprogram kommer att
upprättas under ht-16 (en flicka och en pojke). Åtgärdsprogrammen utarbetas med
deltagande av elev och vårdnadshavare. Skolan utvärderar åtgärdsprogrammen
kontinuerligt.
Analys av resultatet
Analysen av diagnosresultaten visar att det inte alla gånger finns en självklar
koppling mellan låga elevresultat och extra anpassningar.
Det finns tydliga kopplingar mellan extra anpassningar och resursperson i
verksamheten. Där åtgärdsprogram finns upprättade blir utvärderingsrutinerna för
extra anpassningar tydliga. Vårdnadshavares delaktighet är tydliga kring det
särskilda stödet som definieras i åtgärdsprogram.
Där man har satt in extra åtgärder under en begränsad tid med utgångspunkt från
resultaten på diagnoserna/testerna visar uppföljningar en positiv utveckling för
eleverna.
Eftersom undervisande pedagoger ibland inte själva utförde testerna blev
förståelsen för diagnoser samt kopplingen mellan resultat och åtgärd ej så tydlig.
Anpassningar i klassrummet sker kontinuerligt efter behov. Upplevs ibland av
personalen svårt att hinna med, framför allt att ge extra stimulans till de barn som
behöver det. När elever riskerar att inte nå kunskapskraven sätts alltid åtgärder in.
Åtgärdsprogram har satts in i begränsad omfattning (2 st) vilket beror på att de
extra anpassningar som gjorts har varit framgångsrika. Där det visat sig att behovet
finns av alternativa verktyg så har det satts in.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Planen för hur vårt arbete med extra anpassning och vidare mot anmälan till EHT
bör presenteras och implementeras återkommande med start vid höstterminen för
personalen så den blir mer känd och kan fungera som ett stöd i vårt arbete.
Skolan bör utarbeta rutiner och ansvarsfördelning kring vårt diagnosarbete.
Skolan bör diskutera vad syftet är med de olika diagnoserna och vilka vi bör
genomföra.
I de lägre årskurserna finns en speciallärarresurs tydligt kopplad vilket inte är lika
tydligt för de äldre årskurserna. Resursfördelningen bör ses över utifrån de
stödbehov som definierats från f-klass till åk.6.
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Låga resultat på diagnoser och kartläggningar resulterar inte alltid i extra
anpassningar. Vi måste förbättra uppföljningen av de resultat vi får efter varje test.
Vi måste regelbundet diskutera syftet med våra diagnoser.
Även de eleverna med goda resultat bör uppmärksammas i diskussionen om vidare
åtgärder.
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10
Hälsofrämjande
10.1 Fritidshem
Resultat
Vi är ute mycket, flera gånger per dag och har både styrda och fria aktiviteter på
skolgården och på utflykter. Rörelserummet nyttjas frekvent med olika aktiviteter
vid bl.a. dåligt väder. Eftersom det ibland har varit frivilligt och att vi delat in
gruppen på olika sätt har gjort att fler barn velat vara med även när det har varit
frivilligt.
Barnen har fått möjlighet till tillfällen till lugn och ro och man har erbjudits
tillfällen till avslappning vilket har uppskattats.
Matron behöver förbättras ytterligare under mellanmålet. Det fungerar inte med
fem minuters tystnad för alla barn och vi behöver arbeta på ett annat sätt för att
komma åt problemet. Vi måste också ha koll och följa upp de barn som har svårt att
äta mellanmål för att de ska orka resten av dagen.
Analys av resultatet
Utflykterna till skogen med tillhörande aktiviteter har varit givande och barnen har
tyckt att det varit roligt men det blir lite för kort tid = mycket avbrott i leken. Man
har en bra skolgård som man kan nyttja till att ha fler styrda uteaktiviteter på.
Genom att variera utbudet av aktiviteter i rörelserummet har vi nått barn som
vanligtvis tackat nej till att delta.
Man uppnådde inte det resultat man ville med avslappningen eftersom många barn
har svårt med att komma till ro. Möjligtvis att vi erbjuder fler tillfällen till egen tid i
lugn och ro.
Matron är en ständig fråga och man måste ta tag ordentligt i den eftersom den
betyder så mycket dels ur stress- och ljudsynpunkt och att därmed kunna
tillgodogöra sig mellanmålet. Många barn innebär automatiskt att ljudnivån blir
hög även om alla pratat ”normalt”. Om vi inte är konsekvent och håller i och ut
hela tiden så uppnår vi inte de resultat som vi vill.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi behöver fortsätta att vara ute varje dag och bli mer delaktiga i barnens lek. Mer
uppstyrd uteverksamhet/utmaningar är önskvärt för att kunna inspirera till fler
aktivitetsval. Att fortsätta utnyttja rörelserummet med delade grupper är positivt ur
ett deltagandeperspektiv.
Även om vi har möjligheter i dag så behöver vi ordna små ”rum” i lokalerna för att
kunna erbjuda lugn och ro.
Matron under mellanmålet är nödvändigt att fortsätta att jobba med på ett nytt sätt.
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
11
8. 1
Fritidshemmet och hemmet
Fritidshemmet
Resultat
Utifrån den positiva återkopplingen vi fått på de enkäter som vi fått in av föräldrar
så har vi kommit en bra bit på väg till att förtydliga vad fritidshemmets mål är.
Utifrån de enkäter vi har fått in så har föräldrarna svarat att de kan se hur vi kopplat
vår verksamhet till läroplanen även om det inte skett varje vecka. Dessa svar gör att
vi vet att ett fortsatt arbete i denna riktning ger föräldrar insyn i vårt arbete och sina
barns vistelse på fritidshemmet.
Veckobreven har skickats ut hela året med information om vad som händer.
Vi har haft Öppet hus tillsammans med skolan. Glögg fika och avslutningsfika har
vi på fritids haft.
Analys av resultatet
Föräldrarna är delvis insatta i verksamhetsmålen då vi informerat om dessa. Vi har
dock inte återkommit till målen och vi har inte fått det som rutin att skriva
kopplingen till läroplaner och handlingsplaner i veckobreven och har ofta haft
tidsbrist vid skrivandet av brevet.
Veckobreven har skickats ut varje vecka men man behöver hitta bättre sätt att
skriva in målen i brevet. Informationen i veckobreven har lett till att barnen varit
mer förberedda. Aktiviteterna är grundande från läroplanen, vi skulle dock ha
kunna tydliggöra det oftare.
Vi bedömer att vi når vårt uppsatta mål i att synliggöra fritidshemmet verksamhet.
Det skulle ha varit en bättre försäkring för oss att se hur föräldrarna upplever
verksamheten om vi fått in fler svarsenkäter. Eftersom svarsfrekvensen var ganska
låg så vet vi fortfarande inte hur de resterande föräldrarna upplever fritidshemmet.
Förväntad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Vi ska redan från början få rutin på att koppla våra mål till verksamhetens
aktiviteter och skriva ner det i veckobreven. Vi kommer fortsätta att anslå
dokument kring våra aktiviteter för att synliggöra det även för barnen.
Fortsätta informera om vårt arbete via veckobrev och mail som vi kopplar till
läroplanen. Vara noga med att på föräldramöten ta oss tiden att informera om vår
verksamhet samt öppna upp för att ta del av och sätta sig in i vad vi gör.
Vi informerar om målen på föräldramötet i höst samt ser över hur vi kan fortsätta
informera under läsåret.
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Vi skickar med veckoplanering för fritids i förskolelärarnas veckobrev.
Vi skriver i kalendern i hallen varje vecka vad vi gör.
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
12
Ansvar och inflytande
12.1 Fritidshemmet
Resultat
Vi har inte fått in så många önskemål som vi velat för att kunna jobba med det egna
ansvaret och inflytandet. I den mån det har varit möjligt så har vi tillgodosett dem
och försökt få eleverna att vara delaktiga i planeringen av dem. Vad vi kan jobba
mer med är att låta eleverna ta ett större ansvar för sina aktiviteter så de ”äger” sin
önskan.
Vid samlingarna har vi utvärderat hur barnen tyckt olika aktiviteter varit.
Barnintervjuerna har indikerat att barnen inte tycker att de får vara med att påverka
aktiviteterna på fritids.
Enligt intervjuerna är barnen nöjda med sitt eget inflytande på fritids. Att
demokratiskt komma överens kring ett beslut har varit väldigt svårt.
Fler barn som tar egna beslut, som leder till ökad självkänsla.
Fler barn som kan ta ansvar över sig själv och sina handlingar, vilket lett till
minskade antal konflikter.
Analys av resultatet
Våra aktiviteter samt värdegrundsarbetet har gett barnen ökad självkänsla.
Våra aktiviteter samt värdegrundsarbetet har hjälpt barnen att kunna ta ansvar och
minskat antalet konflikter.
Vi behöver fler situationer där barnen får träna på demokrati med vuxenhjälp. Att
öva på och att följa de beslut som fattats, att ibland behöva kompromissa. Vi
behöver skriva en pedagogisk planering kring demokrati och implementera den i
vardagliga verksamheten.
Samlingarna på höstterminen blev inte lyckade, det medförde irritation bland både
vuxna och barn. Detta berodde dels på fel tidpunkt, barnen hade precis kommit från
skolan och var trötta och behövde röra på sig och leka fritt. Barnen slutade olika
tider, vilket gjorde att när den första gruppen lugnat sig, kom nästa grupp in.
Vi behöver ta med barnen mer i vårt planeringsarbete. Vi måste bli tydligare med
att visa barnen vad de faktiskt är med och bestämmer.
De har varit duktiga på att prata ihop sig med varandra och planerat vad de velat
göra utan att vi i personalen alltid behövt stötta upp och deltaga i vad alla ska göra
för att vara delaktiga.
Vad vi kan jobba mer med är att låta eleverna ta ett större ansvar för sina aktiviteter
så de ”äger” sin önskan.
Förväntad effekt
Delvis
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Låta eleverna utveckla sina önskningar i en annan form än önskeplank där de
kommer få ta större ansvar och får på så vis större inflytande.
Hitta fler sätt att ge eleverna mer ansvar och inflytande över fritids utan att det
ligger dem till last.
Ha samling i klassrummet i direkt anslutning till att skolan slutar, då sitter de redan
ner och behöver inte samla ihop sig igen.
Vi behöver se till att barnen känner att de få vara med att påverka sin fritidstid och
att få med önskningarna i målarbetet.
Vi behöver fundera vidare på hur vi ska jobba med demokratin.
Vi ska kontinuerligt ha värdegrundsgrupper i någon form för alla barnen. Vi
kommer att ha olika aktiviter för att stärka dem som individer, både enskilt och i
grupp, extra fokus på detta under höstterminen.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
13
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
Måluppfyllelse
Betyg
Nationella prov
Meritvärden
Behörighet till gymnasieskola
13.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
13.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Diagram 1. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2015/16
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Diagram 1
Analys av resultatet
Alla elever bedöms att ha godtagbara kunskaper i alla ämnen vilket är ett mycket
bra resultat. Av 31 elever så är det två elever i matematik och tre i svenska, som
bedöms ha mer än godtagbara kunskaper.
Dessa 31 elever har varit uppdelade i två klasser med 15 resp 16 elever i varje klass
vilket kan ha bidragit till det goda resultatet.
Måluppfyllelse
Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbetet som tidigare men följa upp de elever som precis ligger på gränsen
att inte få godtagbara kunskaper.
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
13.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Diagram 2. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2015/16
Källa: InfoMentor
Diagram 2
Analys av resultatet
Det bedöms att 4 elever har mer än godtagbara kunskaper i matematik och 2 st i
svenska.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fundera på hur vi kan stimulera de elever som har mer än godtagbara kunskaper
för att de ska kunna lyftas ännu högre. Titta på vilka elever som ligger på gränsen,
dels de som riskerar att inte nå kunskapskraven och dels de som ligger nära att ha
mer än godtagbara och fundera på hur vi kan anpassa undervisningen för dessa
grupper.
34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
13.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Diagram 3. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2015/16
Källa: InfoMentor
Diagram 3
Analys av resultatet
25% av eleverna når mer än godtagbara resultat i matematik, samtidigt som det
finns 10% som riskerar att inte nå kunskapskraven. En stor spridning som innebär
en stor utmaning att ge alla den individuella ledning och stimulans som krävs.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Man får fundera även här hur man ytterligare ska stimulera de elever som är
duktiga i matematik och svenska. Fundera över hur man lägger upp
matematikundervisningen eftersom spridningen är stor där.
35
KVALITETSRAPPORT 2015-16
13.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Diagram 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2015/16
Källa: InfoMentor
Diagram 4
Analys av resultatet
Det mest utmärkande är att 9 elever av 26 (35%) har mer än godtagbara kunskaper
i slöjd, något som måste följas upp. Några fler som riskerar att inte nå målen i
engelska än brukligt, trots extrainsatser.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Titta över de stödinsatser som sätts in för de elever som vi ser har svårigheter att nå
kunskapsmålen. Följa upp bedömningarna i slöjd.
36
KVALITETSRAPPORT 2015-16
13.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Diagram 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2015/16
Källa: InfoMentor
Diagram 5
Analys av resultatet
Även här är det en stor grupp elever, 33%, som ligger klart över kunskapskraven i
slöjd. Dessutom finns det elever som ligger över kraven i flera olika ämnen.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Följa upp de elever som ligger över kunskapskraven samt följa upp bedömningarna
i slöjd.
37
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Sammanfattande tankar kring resultaten kring måluppfyllelsen
Sånghusvallens skola uppvisar goda studieresultat överlag. Det finns ett antal
elever som inte når målen i framförallt matematik och svenska. De elever som vi
ser riskerar att inte nå kunskapskraven sätter vi in extra stöd till. Vi når inte ända
fram med alla elever vilket måste vara vårt yttersta mål och därför måste vi hela
tiden utvärdera de insatser som görs för att se om de har den effekt som vi vill
uppnå. Dessa utvärderingar måste göras kontinuerligt och vi måste utifrån dem
förändra våra insatser kring de stöd som vi kan ge.
Det finns enstaka elever som inte når målen i några andra ämnen vilket vi är
medvetna om och sätter in stöd vid behov. De elever som inte når målen i svenska
eller ligger väldigt nära risknivån, klarar ofta målen i SO och NO. På senaredelen
slår dessa svårigheter i svenska ofta igenom i SO och NO. Det man kan fundera
över är hur man gör på tidigaredelen resp senaredelen när det gäller anpassning av
undervisningen och bedömningen av elevernas kunskaper.
Resultaten visar också att vi har många elever som har mer än godtagbara
kunskaper och då framför allt i matematik. Slöjden sticker särskilt ut vad gäller
antalet elever med mer än godtagbara kunskaper vilket måste följas upp. Vi måste
under läsåret diskutera och hitta förhållningssätt och metoder för att stimulera dessa
elever vidare i deras kunskapsutveckling.
Lärarnas egna ämnesanalyser visar vilka områden man själv behöver fokusera på
kommande läsår. Vissa analyser kan visa ett generellt arbetsområde som skolan
som helhet behöver fokusera på. Jag har fokuserat på tre ämnen i år
Dessa är:
Matematik: subtraktion med tiotalsövergång, slår igenom i flera klasser och
över åldrarna
samband mellan räknesätt, alltid aktuellt
använda mer laborativt material, menar flera är framgångsrikt
problemlösning, behöver arbetas med i alla åldrar
multiplikationstabellen, är inte befäst ens bland de äldre barnen
Svenska:
parläsning, är en framgångsfaktor att läsa högt för en kamrat
läs- och skrivträning, är alltid aktuellt
läsförståelse, svårt att veta hur vi egentligen ligger till
muntliga framföranden, behöver eleverna öva på mera
handstil?? stavning??, hur gör vi med det??
Engelska:
skriva, muntligt, hur ger vi dem verktyg för att kunna uttrycka sig i
tal och skrift?
38
KVALITETSRAPPORT 2015-16
13.2 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
13.2.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
Resultat
Diagram 6
Analys av resultatet
I matematik har 2 pojkar (delprov B och F2) och 2 flickor (delprov D och F2) ej
blivit godkända.
Ett bra resultat överlag i matematik där det också visar sig att de barn som har
missat på olika delprov i matematik, visade att de behärskade momenten vid
uppföljning.
39
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Diagram 7
Analys av resultatet
Ett mycket bra resultat i svenska. Där har alla flickor blivit godkända på alla
delprov. En pojke är inte godkänd på ett delprov (delprov B).
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Titta över de nationella proven för att se vilka elever som ligger på gränsen till
godkänt i de olika delproven.
40
