KR_2016_KF - Krokoms kommun

Kvalitetsrapport 2015-16
Hissmoskolan, Kvarnbackskolan och Krokoms fritidshem
Hissmoskolan, Kvarnbackskolan och Krokoms fritidshem
Kristina Forslund, rektor
Förord
Läsåret 2015/2016 inleddes med en stor vattenskada på en av enheterna, vilket
ledde till en omflytt som påverkade både elever och lärare. Eleverna som i år varit
inskrivna i årskurs 6 har haft sin undervisning i Nyhedens lokaler och eleverna i
årskurs 2 har undervisats på Kvarnbackskolan. Dock har de lärare som skulle
undervisat gjort detta i de nya lokalerna. Inför kommande läsår återgår allt till
normalt.
Inför läsåret hade beslut fattats att omfördela personal så vi kunde utnyttja lärares
behörighet så långt som möjligt. Detta har fallit positivt ut. Lärarna har under detta
läsår haft en något lättare arbetsbörda och eleverna har fått tillgång till behöriga
lärare. Inför kommande läsår behöver jag säkerställa att mer tid till gemensam
planering görs tillgänglig.
Årets resultat kunskapsmässigt tyder på att undervisningen över tid förändrats så att
eleverna får ett utökat lärande. Detta är positivt även om det kvarstår arbete med att
utveckla undervisningen och bedömarkompetensen. Vi behöver även utveckla vår
gemensamma tolkning av våra styrdokument.
Arbetet som genomförts för att skapa ett lugnt och tryggt fritidshem har gett
mycket goda resultat, enligt genomförda enkäter. Eleverna uttrycker självaatt de är
trygga och tycker att de har roligt på fritidshemmet. Utöver detta framkommer att
eleverna tycker de får lära sig mycket och att de har personal som tar deras initiativ
på allvar på fritishemmet.
Efter jul påverkades organisationen av en ledningsöversyn, vilket innebar att jag
inte längre har ansvar för Aspås skola och fritidshem. Dock har del av den tid som
frigjordes använts till min rektorsutbildning så i realiteten blev det inte så mycket
mer tid till verksamheten. Dock upplever jag att det har funnits fler möjligheter för
mig att utveckla och systematisera arbetet vilket kommer att omsättas under
kommande läsår.
Implementeringen av nya IT-system har påbörjats och har skapat frustration, vilket
var farhågan inför året. Frustrationen har medfört att vi i vissa aspekter bromsat
implementeringen och fått ta ett steg i taget. Detta har medfört att några av
systemen är mer implementerade än andra, vilket behöver åtgärdas under nästa år.
Vi avslutade läsåret med en härlig fotbollsmatch, personal mot elever i årskurs 6,
innan den gemensamma skolavslutningen. Något som har blivit en tradition och
känns viktigt i arbetet med att bedriva verksamhet i flera byggnader med 500
meters avstånd och ändå få dessa att fungera som en f-6 skola med tillhörande
fritidshem.
Kristina Forslund, rektor
Hissmoskolan, Krokoms fritidshem och Kvarnbackskolan
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av ansvarsområdet ............................................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
3
Statistik .......................................................................................................11
3.1
Personal .......................................................................................................... 11
3.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 11
3.1.2 Förskoleklass, grundskola, grundsärskola ......................................... 11
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 11
3.2.1 Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola ...................... 11
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................12
4.1
Rektors mål för enheterna............................................................................... 12
4.1.1 Fritidshem ......................................................................................... 12
4.1.2 Förskoleklass och grundskola ........................................................... 13
4.1.3 Fritidshem, förskoleklass och grundskola ......................................... 14
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................15
5.1
Fritidshem ....................................................................................................... 15
5.2
Förskoleklass .................................................................................................. 16
5.3
Grundskola ..................................................................................................... 17
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................19
6.1
Fritidshem ....................................................................................................... 19
6.2
Förskoleklass .................................................................................................. 20
6.3
Grundskolan ................................................................................................... 20
7
Utveckling och lärande ..............................................................................23
7.1
Fritidshem ....................................................................................................... 23
8
Undervisning och lärande..........................................................................25
8.1
Förskoleklass .................................................................................................. 25
8.2
Grundskola ..................................................................................................... 26
9
Extra anpassningar och särskilt stöd .......................................................28
9.1
Elevhälsoteam................................................................................................. 28
9.2
Fritidshem ....................................................................................................... 29
9.3
Förskoleklass .................................................................................................. 30
9.4
Grundskola ..................................................................................................... 30
10
Bedömning och betygsättning ..................................................................32
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 32
10.1.1 Årskurs 1 ........................................................................................... 33
10.1.2 Årskurs 2 ........................................................................................... 34
10.1.3 Årskurs 3 ........................................................................................... 35
10.1.4 Årskurs 4 ........................................................................................... 36
10.2
10.3
10.4
10.1.5 Årskurs 5 ........................................................................................... 37
Betyg............................................................................................................... 38
10.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 38
Nationella prov ............................................................................................... 39
10.3.1 Årskurs 3 ........................................................................................... 39
10.3.2 Årskurs 6 ........................................................................................... 42
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 43
10.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 43
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Hissmoskolan,
Kvarnbackskolan och Krokoms fritidshem. Kvalitetsrapporten ska spegla det som
skett i verksamheterna under läsåret 2015/2016.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Området består av Hissmoskolan (förskoleklass-årskurs 2), Kvarnbackskolan
(årskurs 3-6) och ett fritidshem belägna i centrala Krokom. Krokoms fritidshem
delar lokaler med Hissmoskolan, vilket innebär att eleverna från Kvarnbackskolan
går till och från fritidshemmet i början och slutet av skoldagen. Det faktum att
skola och fritidshem har delvis samma lokaler innebär stora möjligheter till
samverkan mellan verksamheterna. För att skapa kontinuitet för eleverna arbetar vi
aktivt med att få de två skolbyggnaderna att verka som en skola. Lärarna följer
eleverna från förskoleklass upp t.o.m. åk 3 innan de lämnar över till nya lärare inför
åk 4. Efter åk 6 börjar eleverna på Nyhedens skola.
Under läsåret 2015/2016 har vi haft totalt 211 elever i området, varav 85 på
Hissmoskolan och 126 på Kvarnbackskolan. På fritidshemmet har antalet inskrivna
elever varierat mellan 74 och 95. 28 personer har delat på ansvaret för elevernas
hela dag i verksamheterna.
Området har under läsåret haft tillgång till administration, som skötts från
Nyhedens skola samt specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog.
Rektorsexpedition:
rektor
skoladministratör
specialpedagog
Stödfunktioner:
kurator
skolsköterska
skolpsykolog
1,0 km
2,5 km
Hissmoskolan, F-2
85 elever
Krokoms fritidshem
95 elever
Kvarnbackskolan,
åk 3-6
126 elever
2.2
Materiella förutsättningar
Lokalerna som finns att tillgå är bra för att bedriva fritidshem och skola. Dock är
det delvis slitet och underhåll inte genomfört på delar av lokalerna. Under året har
undervåningen på Kvarnbackskolan målats om, något som varit positivt. En
begränsning med lokalerna är klassrummens storlek, då det ryms högst 20 elever i
rummen. Detta påverkar möjligheterna till klassammansättningar.
Skolorna och fritidshemmet använder sig mycket av närområdena, såsom
skolskogen och multiarenan vid Krokoms centrum. Detta eftersom skolgårdarna
inte har så mycket att erbjuda. Under året har vi investerat i utepingisbord, vilket
skapat hög aktivitet på rasterna och fritidstiden.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
De enskilda verksamheterna har haft möjlighet att förvalta del av ekonomin för att
genomföra nödvändiga inköp. På varje enhet har en ansvarig för detta varit utsedd.
Läromedelssatsningar genomförs kontinuerligt eftersom dessa varit något
föråldrade. Kontinuerligt köps även lekmaterial in.
Satsningar har även genomfört på inomhusmiljön, exempelvis nya bänkar, fåtöljer
samt bord med tapiflex.
Under läsåret genomfördes satsningar på IT såsom Chromebooks. Detta har gett
goda resultat såtillvida att IT nu används i större utsträckning, främst i åk 3-6.
Fortsatta satsningar behöver genföras.
På skolorna behöver även möjligheten till skobibliotek arbetas vidare med.
Kommunbiblioteket finns att tillgå men detta är inte tillräckligt. Satsningar behöver
prioriteras i detta område.
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Statistik
3.1
Personal
3.1.1
Fritidshem
Tabell 1. Andel (%) med pedagogisk högskoleutbildning 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
med pedagogisk
högskoleutbildning
Fritidshem
3.1.2
61%
Förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 2. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Förskoleklass
100%
Grundskola 1-3
100%
Grundskola 4-6
83%
3.2
Barn/elever
3.2.1
Fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola
Tabell 3. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Fritidshem*
88
37
51
Förskoleklass
28
17
11
Grundskola åk 1
27
9
18
Grundskola åk 2
30
14
16
Grundskola åk 3
37
16
21
Grundskola åk 4
24
12
12
Grundskola åk 5
40
17
23
Grundskola åk 6
24
13
11
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Rektors mål för enheterna
4.1.1
Fritidshem
Mål enligt styrdokument
Vi ska ha fungerande extra anpassningar och särskilt stöd när elever visar behov av
detta.
Förbättringsområde
Handledning till personalen på fritidshemmet.
Utbildning inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Resultat
Under året har genomförts utbildning och handledning till personalen för att skapa
gemensamma förhållningssätt kring elever som är i behov av extra anpassningar
eller särskilt stöd. Genom att se på filmer och genomföra diskussioner har
medvetenheten hos personalen ökat och viss samsyn har utvecklats. Även
gemensamma förhållningssätt har utvecklats. Som en del av handledningen har
även kommunikationen mellan varandra ökat.
I utvärderingen framkommer att personalen upplever att de har ökad förståelse för
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hur de kan möta elever i behov av
anpassningar utifrån detta.
Det framkommer även vikten av att dagordningar och protokoll finns tillgängliga
för samtliga. Behovet av gemensam planeringstid belyses ytterligare.
Vidare lyfts att systematiken kring elever i behov av särskilt stöd eller extra
anpassningar behöver tydliggöras och omsättas i både möten och praktiken.
Det har upplevts som mycket givande att få tid prioriterad att lyfta dessa frågor
både via handledning och via utbildning.
Analys av resultatet
Genom att systematisera arbetet med analyser på möten kan ytterligare fördjupad
utveckling nås kring elever i behov av stöttning. Det inträffar i dagsläget alltför
ofta att det stannar vid vad som ska genomföras under veckan och utvärdering av
dessa aktiviteter.
Förväntad effekt
 Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta fram dagordningar och protokoll som används på gemensamma möten.
Strukturera upp dessa till att omfatta fler processer.
Säkerställa att överenskomna beslut genomförs i verksamheten.
Systematisera arbetet kring elever i behov av särskilt stöd och anpassningar.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4.1.2
Förskoleklass och grundskola
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Förbättringsområde
Bedömning för lärande
Resultat
Samtliga lärare anser att de utvecklat sitt lärande kring bedömning för lärande
utifrån att ha läst litteratur och haft diskussioner med sina kollegor.
De olika samtalsteknikerna ”Att äga sin tid” och ”kollega handledning” har
upplevts som meningsfulla då båda utgått från reella situationer.
Vid diskussioner har det framkommit att det finns viss osäkerhet kring tolkningen
av LGR11 och hur pass väl bedömningarna genomförs likvärdigt.
Under året har de flesta genomfört ett kollegabesök. Detta har dock upplevts som
stressande och att det varit svårt att finna tiden för att genomföra de efterföljande
samtalen.
Enkät till eleverna visar att eleverna anser sig veta vad de ska lära sig under
lektionerna.
Vid verksamhetsbesök av rektor och vid utvärdering av genomförda träffar
framkommer att flera av nyckelstrategierna förekommer i stor utsträckning vid
planering och genomförande av lektioner. Tydligast har varit att lärandemål för
lektionen utvecklats. Även kamratbedömning och tydliga matriser i lärandet har
utvecklats och synliggjorts för eleverna. Eleverna har utvecklat sin förmåga att
analysera och reflektera samt att uttrycka sig kring ett genomfört arbete. De har
blivit mer konkreta i sina kamratbedömningar och även i bedömning av egna
arbeten.
Analys av resultatet
De olika samtalsmetoderna har medfört att samtliga medarbetare kommit till tals.
Genom att ta del av varandras erfarenheter ges vi också möjlighet att utvecklas
tillsammans. Det framkommer även att det är viktigt att vi lyssnar på varandra,
något som förenklas genom att man i samtalet gör ”rundor”.
Genom att tillsammans arbeta med gemensamma förhållningssätt och kollegialt
lärande når vi resultat. Dock behöver arbetet fortsätta att prioriteras så att det inte
faller undan i allt som ska genomföras inom ramen för arbetstiden.
Förväntad effekt
 Ja
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Prioritera tid så lärarna ges möjlighet att omsätta förhållningssättet i praktiken.
Fortsatt arbete med det kollegiala lärandet och avsätta tid till detta under året.
Fortsatt arbete kring Lgr11 och hur denna omsatts i praktiken samt likvärdighet
kring tolkningar. Arbeta vidare med att utveckla lärandematriser.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4.1.3
Fritidshem, förskoleklass och grundskola
Mål enligt styrdokument
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att
berika varje elevs mångsidagar utveckling och lärande.
Förbättringsområde
Samverkan mellan de olika verksamheterna.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Vi kan hålla en hög vuxentäthet i klasserna eftersom vi har fritidshemmets personal
involverade i undervisningen under skoldagen. Detta ger mycket positiva resultat
eftersom eleverna får möjlighet att bli sedda av fler vuxna. Dock har vi inte lyckats
omsätta gemensam planering i den utsträckning som skulle vara önskvärt.
Vi har påbörjat årshjul utifrån ämnena SO och NO för att på så sätt skapa
möjligheter att sammankoppla skola och fritidshem ytterligare.
Den dag som gemenfördes gemensamt i januari har inte lett till så mycket
ytterligare arbete.
Analys av resultatet
Den struktur som är på de tillgängliga mötena leder inte till resultat i
verksamheterna. Det har varit en utmaning att få till strukturer pga ändrade
förhållanden i
Årshjulen har skapats för att ge möjlighet för fritidshemmet och skolan att
sammankoppla sina verksamheter ytterligare. Detta behövs utifrån att det på
fritidshemmet är åldersintegrerade grupper.
Förväntad effekt
 Delvis 
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Skapa möjlighet för att utveckla gemensam planeringstid.
Omsätta årshjulen i praktiken och systematiskt följa upp dessa för att skapa
helhetsperspektiv för elevernas dagar.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Grundläggande värden och inflytande
5.1
Fritidshem
Resultat
Eleverna har varit delaktiga i planering utifrån att inventeringar i elevgruppen
genomförts innan grovplanering av verksamheten genomförts. Dessa planeringar
har utgått från elevernas intressen och traditionella könsmönster har beaktats för att
försöka utmana eleverna att utvecklas normkritiskt och erbjudas aktivititeter
oavsett kön. Aktiviteterna utvärderas kontinuerligt med eleverna och via en enkät.
Dessa visar att de tycker att de har ett roligt fritidshem där de får leka och lära sig
många saker, både värdegrundsmässigt och kunskapsmässigt.
Eleverna har utmanats i sitt tänkande att respektera olikheter genom att personalen
haft ett professionellt och lågaffektivt bemötande. Genom att bemöta eleverna
utifrån rätt kravnivåer och utgå från att eleven vill lära samt visa på glädjen av att
vi alla är olika har eleverna utvecklats vidare.
Lokalerna har anpassats för att skapa trevligare inomhusmiljöer vilket gjort att
målet med ett lugnare och tryggare fritidshem uppnåtts. Eleverna anger i enkäter att
de trivs bra och är trygga på fritidshemmet.
Under året har även elevernas synsätt kring sig själv och sin omgivning utmanats
genom lärande filmer och efterföljande diskussioner. Dessa har utgått från olika
teman. Eleverna uppskattar även att vid många tillfällen utmanas ute i samhället
eller i andra miljöer ån på fritidshemmet.
En medvetenhet kring pedagogiska vägval och förhållningssätt har utvecklats under
året vilket lett till strukturer och rutiner som gynnar eleverna i deras val av
aktiviteter och möjlighet att påverka sin dag på fritidshemmet.
Analys av resultatet
Genom att försöka lyfta aktiviteter som erbjudits till att vara könsneutrala genom
att de inte gått att traditionellt ”stämpla” som manliga eller kvinnliga har eleverna
utmanats oavsett kön. Under året har ett aktivt arbetsområde varit parkour, vilket
syftar till att förflytta sig från en punkt till en annan i en komplex miljö, utan
hjälpmedel annat än den egna kroppen och på det snabbaste och mest effektiva
sättet. Aktiviteten är jämställd eftersom det är de personliga förutsättningarna
snarare än könstillhörighet som sätter begränsningarna för vad man klarar av.
Aktiviteten har varit välbesökt av både flickor och pojkar.
Personalen på fritidshemmet tar stort ansvar för eleverna och de svårigheter de
ställs inför. Ansvaret förskjuts aldrig till ledning eller vårdnadshavare. Detta
medför att eleverna lär sig respektera olikheter, olika åsikter och inse
nödvändigheten av kompromisser utifrån att de ges många möjligheter att träna
detta under dagarna.
När det gäller vilken grad personalen erbjuder möjligheter för barnen att succesivt
vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva och sin omvärld är den hög
eftersom vi ofta befinner oss ute i samhället i olika miljöer där barnen utmanas och
vi pedagoger finns som stöd.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
På fritidshemmet har inte något medvetet arbete genomförts kring olika kulturer
och hur vi kan se detta som en tillgång i verksamheten. Det har dock varit mycket
givande att, i samarbetet med arbetsmarknadsenheten, kunna erbjuda språkstöd till
en nyanländ vuxen. Genom samtal och diskussioner har eleverna på detta sätt
kunna möta en annan kultur och utmanas i sitt tankesätt.
Utvärderingarna som genomförs tillsammans med eleverna skapar stora
möjligheter för eleverna att ta ansvar samt ges delaktighet och inflytande utifrån
erfarenhet, ålder och mognad. Delaktighet och inflytande avgörs främst av barnens
erfarenheter och mognad snarare än av ålder eftersom ålder är en av
diskrimineringsgrunderna. Utvärderingarna utgör även grunden för vidare
planering. Detta utgör ett medvetet arbetssätt som leder till att personalen hjälper
eleverna att se samband mellan sin delaktighet, inflytande och hur de sedan
behöver och kan ta ansvar för fattade beslut.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Ett medvetet arbete kring att uppmärksamma och reflektera över olika kulturer
eleverna möter samt att se dessa som en tillgång i verksamheten behöver utvecklas.
5.2
Förskoleklass
Resultat
De satsningar som genomförts vid uppstarten i förskoleklass kring
samarbetsövningar har gett goda resultat. Vidare har förskoleklassen arbetat med
”kaninen” vilket utvecklat elevernas förmåga att prata om sina egna känslor. De har
lärt sig uttrycka både hur de känner sig och varför de känner så. Känslorna som
bearbetats under året har varit arg, glad, ledsen och rädd. Dessa känslor har även
framgått i texter som eleverna producerat utifrån vad som skapar respektive känsla.
Eleverna har därmed utvecklat sina kunskaper om sig själva. Genom att även arbeta
kring egenskaper hos kompisar har eleverna fått ett vidgat perspektiv om andra.
Inplanerade lekpass med fokus på samarbete i grupp, med korta och tydliga
instruktioner har lett till ökad förmåga att ta och förstå instruktioner. Vidare har
elevernas förmåga att låta alla vara med oavsett vad som händer ökat. Detta har
även ökat elevernas insikt i att vi alla är olika, med olika kvaliteter och talanger
som är bra på olika sätt.
Genom att vara klassvärdar har eleverna utvecklat sin förmåga att ta ansvar. Detta
är en uppskattad uppgift som tas emot med glädje.
Eleverna tar ansvar och är delaktiga i utvärdering i slutet av varje vecka där de får
tala om vad vi har gjort under veckan, vad vi har lärt oss. Eleverna har även tränat
sin förmåga till delaktighet och inflytande genom klassråd och elevråd under året.
På elevrådet har lyfts frågor kring arbetsmiljö och skolgård. Eleverna upplever att
de varit med och påverkat genom att de fått rösta om skolgården, önskemål om
inköp har tagits på allvar samt i beslutet om fjällresan.
Analys av resultatet
Under året har det medvetna arbetet med samarbetsövningar lett till att eleverna
även mellan klasserna lärt känna varandra bra och snabbt. Detta skapar god
lärandemiljö utifrån sociala perspektiv. Genom att alltid vara en vuxen i
kapprummet har tryggheten ökat, då många elever ska befinna sig på liten yta
samtidigt.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Med hjälp av ”kaninen” har eleverna börjat lära sig att uttrycka sina egna känslor.
Kontinuiteten i arbetet med olika samarbetsövningar (t ex massagesagor) har
utvecklat elevens självkännedom samt förmåga att vara en bra kompis.
Ansvarsområden som klassvärdar och att vara med på elevråd/klassråd, har gjort att
eleverna lärt sig ta ansvar över skolans riktlinjer, normer och värden. Detta har
också bidragit att de blir tryggare att samtala i nya grupper. Något som
synliggjordes under enkäten om trivsel, trygghet och arbetsro.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Planen mot diskriminering och kränkande behandling kommer fortsätta utgöra ett
fundament i arbetet i skolan. Samarbetsövningar och lek är en viktig del i
inskolningen i förskoleklassen för att få en trygg grupp. Är eleverna trygga är
föräldrarna trygga. Då har vi alltid en bra arbetsmiljö.
5.3
Grundskola
Resultat
Eleverna har god förmåga att uttrycka sina åsikter och vågar göra detta vid olika
tillfällen. Enkäter som är genomförda visar att eleverna upplever att personalen på
skolan tar hänsyn till deras åsikter.
Arbetet med planen mot kränkande behandling och att implementera denna har inte
skett kontinuerligt under året. Dock har skolans gemensamma värdegrund och
regler diskuterats flitigt i klasserna utifrån aktuella händelser som uppstått i
klassen, på skolan eller i omvärlden. Detta har lett till ökad förståelse för etiska
ställningstaganden utifrån grundläggande demokratiska värderingar.
Klassråd i nära anslutning till elevråden har genomförts i de flesta klasser och
frågorna som varit aktuella har kommit elevrådet tillhanda. Beslut har fattats enligt
demokratiska principer exempelvis via omröstning i klasserna. Eleverna har via
elevrådsutvärdering angett att de upplever att frågor som lyfts varit relevanta och
att de beslut som fattats varit bra och omsatts i praktiken. Dock har det i vissa fall
varit långdragna processer pga att klasserna inte alltid haft klassråd. Eleverna har
haft stort inflytande över t ex inköp av lekmaterial och regler via klass-/ och
elevråd.
Eleverna har delvis varit aktiva i val av metoder och planering av undervisningen.
Arbetet med normkritik och normkreativitet som genomförts med personalen har
gett resultat även om vi ännu inte är i mål. En ökad medvetenhet finns nu hos
personalen.
Analys av resultatet
Under året har det övergripande arbetet med bedömning för lärande medfört att
eleverna är väl förberedda på att allas åsikter är viktiga och alla behöver komma till
tals. Detta har exempelvis tränas genom slumpvisa val av vem som får ordet.
Eleverna utvecklas såtillvida att alla också förväntas vara aktiva och delta i
diskussioner mm. Personalens och övriga elevers förmåga att ta hänsyn och ta allas
åsikter på allvar har medfört att eleverna känner sig hörda.
Det aktiva arbetet med grundläggande värderingar och inflytande som sker
dagligen både utifrån aktuella händelser men i förebyggande syfte har gett goda
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
resultat något som märks genom det lugn och den arbetsglädje som råder på
skolorna.
Det kontinuerliga arbetet med planen mot kränkande behandling har inte
genomförts eftersom det inte är ett naturligt inslag på konferenser, elevråd och
klassråd. Dock har värdegrundsarbetet i klasserna fört med sig att eleverna blivit
mer medvetna om språkbruk och beteende elever emellan.
Det påbörjade arbetet från EHT kring diskrimineringsgrunder, normkritik och
normkreativitet har lett till en ökad medvetenhet. Dock krävs mycket tid för att få
detta omsatt i undervisningen så det genomsyrar allt vi gör. Ett första steg är taget
men nu gäller det att hålla i arbetet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Eleverna behöver bli mer delaktiga i planering av undervisningen.
Fortsatt arbete med normkreativitetet. Lärarna uttrycker ett behov av mer kunskap
samt skapa en gemensam syn. Dessutom önskas bra verktyg att använda i
verksamheten i detta arbete.
Fortsatt arbete med värdegrundsfrågor kontinuerligt.
Skapa årsplan för arbetet med diskriminering och kränkande behandling.
Utökat arbete kring integration och etnicitet under kommande läsår, exempelvis
med stöd hos modersmålslärarna.
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6 Trygghet, god miljö och studiero
6.1
Fritidshem
Resultat
Under året har en inventering av fritidshemmets lokaler genomförts för att skapa en
lugn och trygg miljö, både vad gäller den fysiska samt den psykiska arbetsmiljön.
Enligt den enkät som förskoleklass, åk 1 och åk 2 har gjort så visar resultaten en
klar förbättring mot förgående år. Eleverna uppger att de trivs bra och känner sig
trygga på fritidshemmet. Detta är en förbättring från föregående år utifrån att ingen
anger att de inte trivs. Trivseln på fritidshemmet har ökat markant jämfört med
föregående år.
På hösten upprättar vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling som
även revideras i elev- och föräldraråd. (Se plan mot diskriminering och kränkande
behandling.)
Analys av resultatet
Genom ett aktivt arbete med möblering har det skapats en lugnare inomhusmiljö. I
arbetet har även hänsyn tagits till att främja ljudnivån, så den inte blir så hög. Detta
har genomförts genom att extra ljuddämpare satts upp som både är estetisk vackra
men även ”slukar” ljud. Vikten av att ha det lugnt i miljön diskuteras ofta samt att
det under olika måltider genomförs en helt tyst stund för att få matro. Detta har
bidragit till ökad trivsel.
De tydliga rutiner som framkommer i planen mot diskriminering och kränkande
behandling leder till att både barnen och vårdnadshavare får veta hur vi tänker då
elever kränks. Det lågaffektiva förhållningssättet kring eleverna leder till att arbetet
oftast genomförs i ett förebyggande arbete. När eleverna hamnar i affekt ses varje
unik situation över och analyseras så att den inte ska uppstå igen. På fritidshemmet
undviks bestraffningar, konsekvenser, tillrättavisningar och telefonsamtal till
vårdnadshavare. Personalen tar istället ansvar för varje enskilds elevs beteende och
stöttar dem till ett mer accepterat beteende. Det finns en väl upparbetad och god
kontakt med vårdnadshavarna men fokus ligger inte på de ”fel” och brister som
uppmärksammas hos eleverna.
Det genomförs fortlöpande diskussioner tillsammans med elevhälsoteamet kring
diskriminering och kränkande behandling men i år har det inte funnits anledning att
anmäla till huvudmannen.
I år har det genomförts handledning tillsammans med skolkurator, skolpsykolog
och fritidshemspersonal där syftet har varit att få ett gemensamt förhållningssätt
kring eleverna vilket lett till att personalen upplever sig tryggare och lugnare, något
som också avspeglas i elevgruppen.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fördjupning inom de svårigheter som uppkommer på fritidshemmet så personalen
blir ännu mer medvetna i sitt förhållningssätt. Handledning med kurator och
skolpsykolog fortsätter som stöd i processen.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6.2
Förskoleklass
Resultat
Eleverna i förskoleklasserna uppger att de trivs bra i skolan och känner sig trygga,
enligt enkät genomförd under våren. De upplever att de trivs bra med sina
klasskamrater och att de själva är snälla mot andra. I något enstaka fall
framkommer att elev blivit illa behandlad av andra elever.
Arbetsron i klasserna har förbättrats under året. Detta framkommer i intervjuer med
elevrådets representanter.
Utifrån enkäter genomförda under utvecklingssamtalen framkommer att eleverna är
positiva och trygga i skolan.
Analys av resultatet
Strukturerna som används i förskoleklassen leder till trygghet. Dagen inleds med
genomgång av kalendern och dagens schema, vilket finns kvar under hela dagen
med ord och bildstöd. Timetimern används flitigt vilket gör att eleverna upplever
tidsaspekten på flera sätt. Strukturen och rutiner leder även till att förändringar är
lättare att genomföra eftersom det då blir synligt för eleverna.
Eleverna var delaktiga i att införa en stjärntavla för att skapa arbetsro. (Bedömning
för lärande av Trude Slemmen Wille). Eleverna röstade fram viktiga faktorer för att
skapa arbetsro. Dessa flyttas beroende på hur elever och vuxna upplever att det har
fungerat. Arbetet utvärderas kontinuerligt vilket leder till att eleverna blir delaktiga
i arbetet samt att de blir med medvetna om sin egen och andras arbetsro.
Samverkan och samarbetet mellan klasserna under olika arbetspass samt utelekar
och grupparbeten har också bidragit till de goda resultaten. Det upplevs som en stor
vinning att arbete över klasserna. Alla 28 ska kunna leka och arbeta med vem som
helst i klassen samt på skolan. Genom att utmana eleverna i olika
gruppkonstellationer har tryggheten ökat i gruppen. Både i leken och i
klassrummet.
Bemanningen (3 lärare) har också varit bidragande faktor till att arbetet med
trygghet i gruppen kunnat genomföra. Eleverna upplevs trygga med alla vuxna,
även övrig personal på skolan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Planen mot diskriminering och kränkande behandling bör vara mer levande och
arbetas med vid fler tillfällen under ett läsår och under ledning av rektor vid t ex
APT.
Arbetet kring trygghet och sociala färdigheter behöver följa eleverna uppåt i
årskurserna även när hårdare riktlinjer kring kunskapskraven tillkommer.
6.3
Grundskolan
Resultat
Enligt de enkäter och skolgårdskartläggningar som genomförts samt genom det
som framkommit på elevråd har elevernas trivsel på skolorna ökat jämfört med
föregående år. Enkäterna är besvarade av 205 av de 210 eleverna som gått på
skolorna under läsåret. Till dessa kommer även svaren enkät som genomförts i åk 5
vilket visar på stor trivsel i skolan.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Även arbetsron har ökat markant under läsåret jämfört med föregående. Alla
eleverna anger att de känner sig trygga i klassrummet när det är lektion samt att de
känner sig tryggare i omklädningsrummen. Eleverna har i större utsträckning
berättat för vuxna på skolan när något inträffat, vilket tyder på att förtroendet för
personalen har ökat. Dock är det fortfarande 2 elever som inte berättat för någon.
Dock kvarstår att 2 eleverna anger att de inte trivs och känner sig trygga i skolan. 7
elever svarar även att de blivit utsatta av andra elever på något sätt, främst att de
blivit retade eller utsatta för fysiskt våld. Skolgården och kapprummen är de platser
som framkommer som otrygga platser.
Det är 7 elever som uppger att de tycker det är okej att andra blir utsatt eller bara
ser på när det inträffar kränkningar. Trots detta har andelen som inte sett något eller
som försöker hjälpa till tydligt ökat. Andelen elever som känt sig rädda för något i
skolan har minskat markant.
2015 ansåg 73% av eleverna att personal behandlade eleverna lika oavsett kön.
Denna siffra har under läsåret ökat till 89%, vilket är positivt. Ingen elev anger att
någon vuxen på skolan behandlat denne illa.
Resultatet visar att det inte förekommer utsatthet via sociala medier och Internet.
Analys av resultatet
De satsningar som genomförts för att skapa trygga grupper har börjat ge effekt.
Genom att eleverna får samarbeta med många olika elever under lektionerna lär de
också känna varandra vilket kan bidra till ökad trivsel. Under året har resurser
prioriterats för att hålla nere klasstorleken vilket troligtvis bidragit till ökad trivsel
och studiero då läraren getts större möjligheter att se varje individ. Det har även
funnits möjlighet att gruppera eleverna i olika konstellationer eftersom även
fritidshemmet bidragit med resurser. Genom att säkerställa att samma
resurspersoner används till samma klass skapas även en trygghet för eleverna
utifrån att förhållningssätt och strukturer kan hållas.
De gemensamma rasterna innebär att eleverna kan umgås med varandra över klassoch åldersgränser. Detta är positivt. Dock kan detta även vara en orsak till att några
elever anger att de är otrygga på skolgården. Det finns rastvärdar ute som ska stötta
eleverna men det är inte alltid detta arbete räcker till. Skolgårdarnas utformning
kan även bidra till detta då det inte finns så många saker att sysselsätta sig med. Ett
arbete kring att utveckla skolgårdarna är påbörjade men detta tar tid.
Eleverna har varit aktiva i arbetet mot kränkande behandling, något som börjat ge
resultat. Under året har eleverna fått ringa hem själva och berätta vad som hänt
exempelvis vid språkbruk. Detta har lett till goda resultat.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling har använts i varierad grad.
Dock kan goda resultat utläsas när planen används. Så fort personal får kännedom
om diskriminering eller kränkning av annan elev arbetas detta med utifrån planen.
Vårdnadshavarna involveras genom ett aktivt samarbete. Kränkningsärenden som
framkommer anmäls till rektor i hög grad. Utifrån detta arbetar personal skyndsamt
med utredningar. Vårdnadshavare kontaktas samma dag och observation
genomförs från nästkommande dag med målsättning att ytterligare kränkningar inte
ska ske. Rektor kontaktas vid större incidenter samma dag. Uppföljningssamtal
sker med utsatt elev i olika tidsintervall. Händelser dokumenteras och analyseras
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
via incidentrapporter. Dock behöver dokumentation via kommunens mallar
utvecklas.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med gruppstärkande övningar i klasser och även över klass- och
åldersgränser. Övningar från EHT önskas.
Skapa ytterligare struktur kring dokumentation och systematik.
Synliggöra och verksamhetsbasera planen mot diskriminering och kränkande
behandling ytterligare.
Fortsatt arbete med skolgårdskartläggning, enkäter och elevrådets arbete med
studiero och trygghet.
Elevrådet får i uppgift att revidera våra skolregler.
Fortsatt arbete med utbildning som ska leda till ökad kunskap och nolltolerans mot
sexuella trakasserier samt religion och etnicitet som diskrimineringsgrund.
Öka kunskaper hos elever och vårdnadshavare kring vad som sker på nätet och
nätetik. Detta i främjande syfte så att det goda resultatet kvarstår.
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Utveckling och lärande
7.1
Fritidshem
Resultat
Elevernas och vårdnadshavarnas behov och intressen har inventerats vid olika
möten. Varje planerad aktivitet utvärderas tillsammans med barnen.
Vid val av aktiviteter har eleverna stort inflytande.
När arbetsätt och arbetsformer väljs utgår personalen i hög grad utifrån dels
elevernas förutsättningar men även utifrån läroplanens mål i kapitel 2.
I det praktiska och vardagliga arbetet tas för vana att vara lyhörda när i samspelet
med eleverna.
Var dag på fritidshemmet är präglat av lek och skapande aktiviteter.
En gång varje vecka samlas all personal på fritidshemmet för gemensam planering.
Varje vecka vid ett personalmöte samlas all personal från förskoleklass, skola och
fritidshemmet för gemensam planering.
Analys av resultatet
Utifrån de inventeringar som genomförts i elevgruppen har elevernas behov och
önskemål tillgodosetts, utifrån att det rymts inom våra ekonomiska och
pedagogiska ramar.
Eftersom lärande och aktiviteter ständigt utvärderas tillsammans med eleverna är
personalen medveten om vad eleverna gillar och vill utveckla mer.
Personalen väljer nästan helt uteslutande arbetsätt och arbetsformer vilket gör att
läroplanens intentioner omsätts i mycket hög grad.
De utvärderingar som görs tillsammans med eleverna bidrar till att ge eleverna
fördjupade kunskaper i mycket hög grad, eftersom de ligger till grunden fortsatt
arbete.
Personalens lyhördhet och medvetna förhållningssätt medför att eleverna i hög grad
ges förutsättningar att utveckla förmåga att kommunicera med andra. Den dagliga
verksamhetens inslag av planerad lek och skapande aktivitet har lett till att många
av eleverna utvecklat sina förmågor i fysisk aktivitet, lust, kreativitet och lärande i
mycket hög grad.
Möjligheten till gemensam planering på fritidshemmet medför hög grad av
samarbete kring planering, analys och utvärdering av verkssamheten.
När det gäller att samverka mellan förskoleklass, skola och fritids kring barnens
mångsidiga utveckling och lärande så sker det i begränsad grad. Mer fördjupade
djupdykningar sker endast kring enskilda elever som har mer behov av det.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla elevers och vårdnadshavares delaktighet i fritidshemmet så det uppfattas
som ännu mer meningsfullt.
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Skapa möjligheter för elever att bli mer involverade i val av arbetsformer och
arbetssätt.
Utveckla ytterligare former för planering, analys och utvärdering.
Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshemmet kring varje elevs
mångsidiga utveckling och lärande.
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8 Undervisning och lärande
8.1
Förskoleklass
Resultat
Verksamheten har varit planerad och utgått från leken i fokus. Detta har medfört att
eleverna utvecklats positivt både socialt och kunskapsmässigt. Under året har sikte
tagits på kunskapskraven för årkurs 3 i de olika ämnena även om fokus fortfarande
legat på kapitel 1 och 2 i läroplanen. Alla elever har utvecklats språkligt och
matematiskt utifrån sina egna förutsättningar.
Eleverna har utvecklats positivt inom de mål som finns för förskoleklassen i kapitel
2 i läroplanen. Verksamheten har skapat många tillfällen för att träna språklig och
matematisk förmåga, såsom högläsning, språkgrupper, temaarbete med Trulle,
datorns användning, arbete med mönster, praktiskt matematik mm.
Idrotten har lett till att eleverna utvecklat sin motoriska förmåga. De har även mötts
av undervisning som lett till att de börjat reflektera över frågor kring hälsa och
hygien.
Eleverna har visat på stort intresse för musik och bild vilket tagits med i planering
av verksamheten. Detta arbete har resulterat i en första faktabok tillsammans med
SO och NO där eleverna visat på sina kunskaper.
Analys av resultatet
Genom temaarbete med flera ämnen integrerade har personalen fångat elevernas
intresse samt genomfört planering som lett till fantasifull språkinlärning. Eleverna
har skrivit brev, frågor och berättelser tillsammans och enskilt i arbetet med Trulle.
Fantasi och glädje har hela tiden varit grunden för verksamheten.
Utomhuspedagogik har varit ett inslag som bidragit till arbetet i praktisk matematik
inom talområdet 0-10 och begreppsförståelse. Eleverna har varit delaktiga i
arbetssättet genom att vara aktiva och intresserade i att veta mera. För att vara
förberedda inför hösten har verksamheten i förskoleklass under våren haft en liten
avstämning efter varje område för att se om eleverna utvecklats, vilket tyder på
goda resultat.
Idrotten har bidragit till att varje elev utmanar sin koordination och motorik genom
att fokus i planering legat på just dessa delar. Utöver detta har samarbete och lek
bidragit i arbetet.
Genom att kombinera de olika ämnena och ändå hålla fokus på kapitel 1 och 2 ges
eleverna en väl utvecklad undervisning, något som framkommer även under
verksamhetsbesök av rektor. Glädjen av att lära genomsyrar allt som görs i
förskoleklassen vilket även framkommer i intervjuer med eleverna. Detta tyder på
att personalen lyckats väl med att utmana var och en från sin nivå och sina
förutsättningar.
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Behålla leken i fokus i förskoleklassen. I leken ryms allt som eleverna behöver för
att vara förberedda inför åk 1. Eleverna ska ha kvar sin lust, glädje och nyfikenhet
för att upptäcka och ta in nya kunskaper kommande år.
Förskoleklassen ska vara en bro mellan förskola och skola.
8.2
Grundskola
Resultat
Alla elever når inte godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Eleverna som inte når
godtagbara kunskaper har på olika sätt erbjudits extra stöd från skolan. Extra
resurser har även tillsatts till klasserna för att skapa förutsättningar för var och en
att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Detta har gett goda resultat
vid de tillfällen då arbetet varit systematiskt med tydliga mål och utvärderingar.
Vi har en något ökad spridning i bedömningarna, vilket innebär att fler elever även
är bedömda att nå mer än godtagbara kunskaper.
Undervisningen är varierande och mer projektlik än styrd av läromedel. Eleverna
upplevs lära sig mycket samt att de i relativt hög grad är medveten om sitt lärande.
Planeringen har i hög grad utgått ifrån elevernas tidigare erfarenheter.
Pedagogiska planeringar där syfte mål och kunskapskrav synliggörs har använts i
varierande grad. Under året har planeringar anpassats för att språkligt passa
eleverna bättre än tidigare. Detta har gett positivt resultat vilket framkommer i
enkäter då eleverna anger att de vet vad de ska lära sig under lektionerna. Dock har
antalet elevexempel i dessa planeringar varit begränsade. Alla skolans elever har
dessvärre inte sina mål från IUP tydliga för sig, detta beroende på hur arbetet i
klasserna har genomförts och varierat.
Eleverna har varit delaktiga i planering och genomförande i idrott och hälsa. De har
fått genomföra och utvärdera egna lektioner och härigenom visat på god förmåga
att ta ansvar för dessa delar. Ett fåtal elever når inte kunskapskraven för simning.
Analys av resultatet
Arbetet med ljudsegmentering, rim och ordbilder som genomfördes i förskoleklass
under 2014/2015 har gett resultat i år. Samtliga elever i årskurs 1 har lärt sig läsa
och många av eleverna har mycket god läsförmåga för sin ålder. De visar på goda
resultat utifrån den systematik vi har kring att följa upp elevernas läsning.
Genom att börja använda skolverkets bedömningsmaterial har vi kunnat följa
elevernas utveckling även i årskurser där det inte finns kunskapskrav. Utifrån dessa
samt andra elevexempel har eleverna fått möjlighet att jämföra och bedöma
kvaliteten vilket lett till att eleverna fått en något utökad förståelse för
kunskapskraven. Detta kan även ha bidragit till en trygghet för lärarna att göra
bedömningar utifrån olika årskurser samt en tydlighet kring likvärdigheten.
Klassrumsarbetet präglas, i hög grad, av en inlärningsmiljö som är kreativ,
inspirerande och lustfylld. Arbetet ska alltid ha en mottagare. Klassrumsmiljöer har
byggts utifrån olika miljöer i klassrummet. Det finns utrymme för att sitta mera
själv, arbeta i grupp, möjlighet att gå undan samt att laborativt material finns att
hämta. Undervisningen bedrivs i hög grad på ett varierat sätt och till största delen i
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
projektform där många ämnen, mål och förmågor vävs samman, vilket upplevs som
inspirerande och lustfyllt för eleverna. Arbetssättet leder även till att lärarna ges
möjlighet att individanpassa undervisningen.
Eleverna bedöms, i hög grad, efter hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven.
Omdömen inför utvecklingssamtal handlar om kunskapskraven och hur eleven ska
få träna vidare i skolan i mycket hög grad. Kunskapskraven bedöms utifrån
infomentor. Utvecklingssamtalen handlar i hög grad om elevernas förmåga att nå
kunskapskraven. Varje elev har egna utvecklingsmål som vi bestämmer vid
utvecklingssamtalen samt även fortlöpande under terminen. Det är varierande hur
väl dessa följs upp beroende på vilken lärare som undervisar. Ett ytterligare arbete
för att systematisera exempelvis arbetet med IUP kan leda till förbättrade resultat
och en högre medvetenhet hos eleverna. Detta kan leda till ytterliga vägar att
aktivera eleverna till att äga sitt lärande.
Genom att utveckla de pedagogiska planeringarna till att innehålla fler elevexempel
utifrån kunskapskraven kan eleverna ges ytterligar möjlighet att använda sig av
nyckelstrategierna inom bedömning för lärande (Dylan Williams). Eftersom
eleverna upplever att de vet vad de ska lära sig kan vidare utveckling ske genom att
tydliggöra kriterier för framsteg samt att utveckla feedback som för lärandet framåt.
Lärarna samarbetar i hög grad vid planering, analys och utvärdering av
undervisningen. Vissa skillnader kan dock finnas beroende på ämne och årskurs.
Samarbetsformerna med fritidshemmet och förskoleklass varierar beroende på
skoltillhörighet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Samarbetsformerna mellan skolan, förskoleklass och fritidshem kan utvecklas
vidare.
Involvera eleverna ytterligare i planering av undervisningen.
Ytterligare fokus på förmågor och kunskapskrav i planeringen samt att utveckla
lärarnas förmåga att bedöma hur väl eleverna når kunskapskravens förmågor.
Fortsätta implementera bedömning för lärande i undervisningen.
Få eleverna mer delaktiga i sin kunskapsutveckling genom att ge dem tillgång till
Infomentor så de lättare kan följa och ta ansvar.
Utveckla undervisningen så elever som lätt når kunskapskraven ges den utmaning
de behöver.
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9 Extra anpassningar och särskilt stöd
Resultat
Under året har många extra anpassningar genomförts inom ramen för den ordinarie
undervisningen. Dessa har kontinuerligt följts upp och utvärderats tillsammans med
elever och vårdnadshavare.
Genom att använda sig av tidshjälpmedel, strukturerade scheman, stressbollar,
hörselkåpor, medvetna placeringar i klassrummet, förberedelse, uppdelning av
arbetsuppgifter, tydliga mål med uppgifter, struktur och fasta rutiner, muntliga
redovisningar om skrivandet är svårt, anpassade läromedel, färgkodning samt
belöningssytem (väl överenskomna gemensamt med hemmet) har eleverna lyckat
nå längre i sin kunskapsutveckling. Genom att anpassningarna ses som en naturlig
del av undervisningen och tas med i planeringen har lärarna utvecklats.
Under året har genomförts pedagogiska utredningar som lett fram till extra
anpassningar samt särskilt stöd i form av elevassistent. Dessa har lett till att stöd
satts in så snart som möjligt.
Elever som stöttats av elevassistent har nått mycket goda resultat. Detta har även
berott på att lärarna planerat utifrån elevernas behov.
Analys av resultatet
Medvetenheten hos personalen kring extra anpassningar har ökat jämfört med
tidigare. Detta leder till att fler elever får del av anpassningarna i sin vardag.
Genom att belysa att det är läraren som ansvarar för undervisningen och att extra
anpassningar ska genomföras inom ramen för den ordinarie undervisningen nås fler
elever av anpassningarna. Detta gynnar, i de flesta fall, samtliga elever och inte
bara de som behöver.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt arbete med att kontinuerligt anpassa och utreda behoven för enskilda
elevers som stöter på problem i sin utveckling alternativt visar tecken på
särbegåvning.
9.1
Elevhälsoteam
Resultat
Under året har kontinuiteten och strukturen i arbetet förbättrats. Genom att vi
implementerat ärendegången har vi systematiserat arbetet kring elevärdenden.
Detta har lett till mer framåtsyftande diskussioner. Arbetet har även kunnat fördelas
utifrån de olika professionerna.
Utbildningen som genomförts inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har
lett till utveckling.
Det har uppfattats som positivt att EHT lett arbetet kring normkritik och
diskrimineringsgrunder. Detta har även lett till resultat i verksamheten och kommer
att omsättas inom planering kommande läsår.
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Under året har EHT haft aktiv tillgång till skolpsykolog. Något som varit mycket
positivt då ytterligare en proffession gett sin syn på arbetet. Utredningar och
handledning som genomförts har gett resultat i undervisningen.
Handledning till personal från kurator och psykolog, tillika specialpedagog har
varit positivt. Gett resultat ut i undervisningen kring elever i behov av extra
anpassningar.
Personalen på skolan har inte känt sig delaktiga i samma utsträckning som tidigare.
Detta kan bero på att det är otydligt med återkopplingen.
Analys av resultatet
Genom ett väl fungerande elevhälsoteam kan vi nå fram till det främjande och
förebyggande arbetet. Detta genom att analyser på genomfört arbete genomförs.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Skapa lokal elevhälsoplan samt tydliga mål för läsåret.
Arbeta fram rutiner för återkoppling när ett ärende lyfts på EHT.
Skapa handledande samtal kring elever uppstrukturerat för att nå det kollegiala
lärandet.
Skapa den ”röda tråden” i läroplan och skollag så allt hänger ihop. Viktigt att vi får
personal att se den ”röda tråden” med läroplanens två ben.
Utveckla undervisningen inom ANDT sam sex och samlevnad.
9.2
Fritidshem
Resultat
Under året har fritidshemmet haft inskrivna elever i behov av extra anpassningar
och särskilt stöd. De anpassningar som genomförts har gett goda resultat så tillvida
att eleverna utvecklats mycket positivt i både sociala situationer och
lärandesituationer som uppstår under dagen.
Analys av resultatet
Under året har många diskussioner genomförts i personalgruppen kring hur
eleverna ska kunna stimuleras på rätt sätt. Dessa diskussioner har lett fram till
åtgärder som till viss del dokumenterats. Främst har diskussionerna handlat om
förhållningssätt och bemötande vilket omsatts i praktiken. De verktyg som
erbjudits elever i behov av särskilt stöd är mindre grupp i verksamheten, ett särskilt
rum som skulle kunnat fungera som ventil/lufthål för elever. I övrigt har vi gjort
anpassningar som i stort gynnat hela gruppen elever.
Den form av analys som genomförts kring effekten av stöd kring elever i behov av
särskilt stöd har varit ringa men trots detta har goda resultat uppmärksammats.
Eftersom personalen inte sett något behov av särskilda insatser kring elever i behov
av särskilt stöd har det inte funnits behov av att involvera vårdnadhavarna i
planeringen av verksamhetens för deras barn. Ett genomgripande förhållningssätt
har ändock varit att personalen på fritidshemmet tar ansvar för alla elever. Arbetet
utgår alltid från hur personalen kan utveckla verksamheten och ansvar läggs inte på
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
vårdnadshavare eller ledning. Dock finns en väl utvecklat kommunikation med
samtliga vårdnadshavare.
Personalen har fått handledning av skolpsykolog och kurator i detta arbete. Detta
har lett till goda resultat. Del av arbetet grundar sig i Bo Hejlskovs arbete kring
elever med utagerande beteenden.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla dokumentation och analyser kring elever i behov av extra anpassningar
och särskilt stöd.
9.3
Förskoleklass
Resultat
I förskoleklassen har ingen elev varit i behov av särskilt stöd under läsåret.
Analys av resultatet
Då inget arbete med extra anpassningar och särskilt stöd är genomfört är det inte
möjligt att genomföra analys av arbetet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
När behov uppkommer behöver det finnas ett väl utvecklat samarbete med
specialpedagog och övrig elevhälsopersonal så behov av stöd kan utredas och
omsättas så skyndsamt som möjligt.
9.4
Grundskola
Resultat
Vi har några elever i varje årskurs som riskerar att inte nå kunskapskraven i något
eller flera ämnen.
De satsningar som har genomförts under året har lett till goda resultat, såsom extra
stöd inkluderat i klassen. Riktade insatser kring läsning och matematik har i
perioder även genomförts exkluderat, genom undervisning en-till-en.
Under året har upprättats fyra åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Dessa har kontinuerligt följts upp och utvärderats. Det särskilda stöd som erbjudits
har varit i form av extra vuxenstöd och inkluderat i grupp. En elev har även haft
stöd i form av anpassad studiegång. Denna anpassning ledde till goda resultat så
eleven under vårterminen återgick till ordinarie undervisning.
Önskan om att ha två lärare i klassen under större delen av dagen har inte fungerat i
alla klasser under hela läsåret. Detta har inneburit att tillräckligt stöd inte kunnat
ges för att alla elever skulle kunna nå alla kunskapskrav.
Analys av resultatet
Flera av de elever som riskerar att inte nå kunskapskraven har genom extra
anpassningar nått en bra bit på väg. De är dock inte ända framme än. Genom
fortsatt arbete hoppas vi nå ytterligare framgång för dessa elever.
Undervisningen anpassas efter elevernas behov med stort fokus på elever i behov
av extra anpassningar eller särskilt stöd. När elever uppmärksammas riskera inte nå
godtagbara kunskaper i ett eller flera ämnen genomförs extra anpassningar i
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
klassrummet. Skyndsamt genomförs en pedagogisk utredning av specialpedagog i
nära samarbete med undervisande lärare. De åtgärder som där föreslås genomförs i
stor utsträckning.
De extra anpassningar som genomförts har till stor grad dokumenterats och
utvärderats på infomentor. De utvärderingar som genomförts visar på goda resultat
utifrån elevernas kunskapsutveckling och förutsättningar.
Alternativa verktyg har använts i varierande grad beroende på tillgång exempelvis
till datorer. Problem har även varit att det saknats vissa verktyg på datorerna och att
detta felanmält till it-supporten men sedan inte kommit vidare.
Vårdnadshavarna har inkluderats till stor del vad gäller anpassningar för sina barn i
skolan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbeta utifrån att optimera resursfördelning kring elever i behov av extra
anpassningar och särskilt stöd.
Erbjuda ytterligare alternativa verktyg såsom talsyntes, inläsningstjänst mm.
Möjliggöra undervisning i mindre grupper vid olika tillfällen.
Vidareutveckla matematikundervisningen samt vår undervisning i läsutveckling.
Vidareutveckla kunskaper om NPF, extra anpassningar och särskilt stöd.
Fortsätta inkludera vårdnadshavare i processen kring elever i behov av extra
anpassningar och särskilt stöd.
Utveckla undervisningen kring att omfatta även elever som lätt når
kunskapskraven.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
10
Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:

Måluppfyllelse

Betyg

Nationella prov

Meritvärden

Behörighet till gymnasieskola
10.1 Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
Resultat
Diagram 1. Fördelning av måluppfyllelse per ämne (antal elever), läsåret 2015/2016
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Mer än godtagbara kunskaper
bild
biologi
engelska
fysik
geografi
hem och konsumentkunskap
historia
idrott och hälsa
kemi
matematik
modersmål
musik
naturorienterande ämnen
religion
samhällskunskap
slöjd
samhällsorienterande ämnen
svenska
svenska som andraspråk
teknik
Godtagbara kunskaper
Källa: InfoMentor
32
Riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Eleverna har viss spridning i omdömena i samtliga ämnen. De ämnen där flest
elever behöver extra stöd för att nå godtagbara kunskaper är svenska, matematik
och engelska. Det är även i dessa ämnen, tillsammans med religion samt idrott och
hälsa, flest elever har mer än godtagbara kunskaper.
När resultatet analyseras på årskursnivå ökar spridningen ju äldre eleverna blir.
Detta gäller samtliga ämnen. En viss osäkerhet har framkommit hos lärarna kring
hur och vad som ska bedömas redan från årskurs1. Genom att arbeta vidare med
bedömarkompetens och läroplansanalys bör vi kunna komma ytterligare en bit på
vägen för att nå ännu mer rättvisande bedömningar redan i de tidiga skolåren och
på så sätt även ge förutsättningar både för elever som lätt når kunskapskraven och
elever som behöver ytterligare stöttning för att nå fram. Genom att upptäcka detta
tidigt och åtgärda situationen i undervisningen kan även högre resultat nås
kommande år.
De samhällsorienterande och naturorienterande ämnena läses i block i åk 1-3 och
ämnesvis i åk 4-6. Därav de stora skillnaderna i antal elever. Teknikämnet har
endast eleverna i årskurs 6 fått omdöme i, något som måste hanteras under
kommande läsår.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Beslut om timplanen i No och teknik så även teknik läses som fristående ämne.
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
Läslyftet och mattelyftet arbetas med för att lyfta resultaten för alla elever i
respektive ämne.
10.1.1 Årskurs 1
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 4. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 1, läsåret 2015/2016
Antal elever som
riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
26
0
Engelska
0
27
0
Idrott och hälsa
0
27
0
Matematik
0
24
3
Modersmål
0
3
0
Musik
0
27
0
Naturorienterande ämnen
0
27
0
Samhällsorienterande ämnen
0
27
0
Svenska
1
25
0
Ämne
33
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Under året har det funnits extra resurs i klasserna och möjlighet att arbeta i små
grupper. Detta har bidragit till att eleverna når målen. Den elev som inte riktigt når
målet i svenska är på god väg tack vare att vi har haft resurs eleven. Med fortsatt
stöd kommer den eleven med alla sannorlikhet att nå målen. I årskursen har även
tre andra elever haft stöttning och genom denna getts förutsättningar att nå målen
för årskurs 1. Arbetet med språkträning när eleverna gick i förskoleklassen har varit
ytterligare en faktor som gett resultat.
De elever som har mer än godtagbara kunskaper i matematik hat utmanats genom
olika arbeten i en utmaningsmapp.
Eleverna har samlade resultat som består i godtagbara kunskaper.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatt stöd i svenska för att klara målen i åk3 för några av eleverna.
Fortsatt samarbete med vårdnadhavare och att erbjuda stöd på olika sätt.
Läslyftet och mattelyftet arbetas med för att lyfta resultaten för alla elever.
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
10.1.2 Årskurs 2
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 5. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 2, läsåret 2015/2016
Antal elever som
riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
30
0
Engelska
0
29
1
Idrott och hälsa
1
17
12
Matematik
0
20
10
Modersmål
0
1
0
Musik
0
30
0
Naturorienterande ämnen
0
28
2
Samhällsorienterande ämnen
0
30
0
Svenska
0
26
4
Ämne
Källa: InfoMentor
34
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Analys av resultatet
Jämfört med föregående år är det färre elever som riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven. Något fler har mer än godtagbara kunskaper vilket troligtvis beror
på organisationen av undervigningen. Lärarna har skrivit pedagogiska planeringar
innehållande syftestext, centralt innehåll och kunskapskrav. Inför ett arbetsområde
har denna visat den pedagogiska planeringen för eleverna med samtal om vad och
varför dessa delar behandlas. Målen har presenterats för elever både före och under
arbetets gång. Efter arbetet har elever och lärare reflekterat över det de lärt sig.
Bedömning för lärande har lyfts in i undervisningen.
Måluppfyllelsen är relativt god i samtliga ämnen. Eleverna har ett år kvar att nå det
första riktvärdet vilket vi tror kommer inträffa. De avgörande faktorerna till ett bra
resultat har varit ett bra samarbete pedagogerna emellan. De har arbetat områdesvis
och vävt in olika arbetsmoment där flera olika förmågor och mål har ingått. Detta
har bidragit till en rolig och varierande undervisning. Pedagogerna har använt sig
av varandras kompetenser både vid planering, genomförande, uppföljning,
utvärdering och analys av undervisningen samt vid klassrumssituationer. Lärarna
har varit i varandras klasser varje vecka och stöttat upp för att ge alla barn
möjligheten att nå målen, främst i matematik och svenska.
Arbetssättet upplevs även underlätta i arbetet med att möta varje individ på den
nivå den befinner sig.
Det finns viss spridning i resultaten i några ämnen.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för att rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
Kompetensutveckling inom bedömning för lärande samt att i större grad omsätta
det i praktiken.
Fortsatt samarbete med planering, genomförande och analys av undervisningen.
10.1.3 Årskurs 3
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 6. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 3, läsåret 2015/2016
Antal elever som
riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
36
1
Engelska
0
36
0
Idrott och hälsa
0
35
1
Ämne
35
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Matematik
3
24
10
Modersmål
0
0
1
Musik
0
36
1
Naturorienterande ämnen
0
36
1
Samhällsorienterande ämnen
0
35
2
Svenska
0
32
5
Källa: InfoMentor
Av totalt 37 elever är det 3 elever som inte har klarat kunskapskraven i matte. I
svenskan är det 1 elev som inte nått kunskapskraven. I NO, SO, bild, idrott och
hälsa, musik samt engelska har samtliga elever nått målen.
Analys av resultatet
Resultaten kan ses som godtagbara även om målet inte är helt uppfyllt. Det finns
viss spridning i bedömningen, vilket är positivt. Trots att det genomförts intensivt
arbete med extra undervisningstid har inte alla elever nått ända fram. Det är viktigt
att vi fångar upp elever som riskerar att inte nå kunskapskraven tidigt så insatser
kan sättas in is å snart som möjligt. Detta för att eleverna ska få så god tid på sig
som möjligt att nå målen. Dock har några elever med stöttning lyckats komma ända
fram.
Det skulle vara önskvärt att fler elever når längre än godtagbara kunskaper utifrån
att steget mot årskurs 6 kunskapskrav sedan är stort.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för att rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
Kompetensutveckling inom bedömning för lärande samt att i större grad omsätta
det i praktiken.
Fortsatt samarbete med planering, genomförande och analys av undervisningen.
10.1.4 Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 7. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 4, läsåret 2015/2016
Antal elever som
riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
0
24
0
Biologi
0
24
0
Engelska
1
23
0
Geografi
2
22
0
Historia
0
24
0
Ämne
36
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Idrott och hälsa
1
23
0
Kemi
0
24
0
Matematik
0
24
0
Musik
0
23
1
Religion
0
24
0
Samhällskunskap
0
24
0
Slöjd
0
24
0
Svenska
1
23
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Större delen av alla elever är godkända i samtliga ämnen. I engelska och svenska är
det en elev som inte nått godkänd nivå. En elev når inte godkänd nivå i geografi.
Utifrån de förutsättningar som funnits är resultaten godtagbara.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Planera resursen så att den används på bästa sätt.
Utveckla kamratstöd, t ex i form av respons under arbetets gång. Utveckla
elevernas förmåga att bearbeta respons från kamrater och vuxna.
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för att rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
10.1.5 Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 8. Fördelning av måluppfyllelse per ämne i årskurs 5, läsåret 2015/2016
Antal elever som
riskerar att inte uppfylla
kunskapskraven
Antal elever med
godtagbara kunskaper
Antal elever med mer
än godtagbara
kunskaper
Bild
1
32
7
Biologi
2
35
3
Engelska
4
17
19
Fysik
2
38
0
Geografi
2
38
0
Historia
2
38
0
Idrott och hälsa
0
35
6
Kemi
2
38
0
Matematik
5
12
22
Modersmål
0
1
0
Musik
0
35
5
Religion
3
31
6
Ämne
37
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Samhällskunskap
2
38
0
Slöjd
0
32
8
Svenska
9
23
7
Svenska som andraspråk
1
0
0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
De flesta elever i åk 5 når godkänd nivå i alla ämnen. Ett antal elever når inte
godkänd nivå i alla kunskapskrav. Det gäller svenska, matte och engelska, no och
so. Detta beror delvis på resurshantering samt 1 elev med särskilda behov som är
utredd och 1 elev där utredningsbehov startar i höst. I matematik har 2 andra elever
hög frånvaro vilket påverkar deras resultat.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
En önskan om möjligheter att skapa mindre grupper i matematik och engelska,
samt till viss del i svenska då det under året har visat sig att flera elever inte
utvecklas i den grad som krävs.
Utveckla kamratstöd, t ex i form av respons under arbetets gång. Utveckla
elevernas förmåga att bearbeta respons från kamrater och vuxna.
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
10.2 Betyg
10.2.1 Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Tabell 9. Antal elever med betyg F-A i årskurs 6 per ämne, läsåret 2015/2016
Ämne
F
Bild
E
D
C
B
9
4
4
7
A
Total
24
Biologi
5
17
2
Engelska
5
5
3
Fysik
3
19
2
Geografi
1
13
9
1
24
Hem- och konsumentkunskap
1
7
8
8
24
Historia
5
9
5
5
24
2
1
7
Idrott och hälsa
Kemi
3
20
1
Matematik
8
9
5
Modersmål
2
38
24
3
3
5
24
24
14
24
24
2
24
2
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Musik
1
17
5
1
24
Religionskunskap
1
7
13
3
24
Samhällskunskap
1
23
6
11
7
5
7
1
3
1
Slöjd
Svenska
3
Svenska som andraspråk
Teknik
24
24
4
24
20
4
24
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Alla elever når inte kunskapsmålen i alla ämnen. Några få enskilda elever har
svårigheter i flera ämnen. De elever som inte har fått godkänt betyg i alla ämnen
har sedan tidigare uppmärksammats.
Svenska, engelska samt idrott och hälsa är de ämnen med högsta utdelade betyg.
Jämfört med tidigare resultat ses en ökad måluppfyllelse.
Av de satsningar som genomförts upplevs följande som framgångsrika:

Dubbelbemanning

Kompensatoriska hjälpmedel såsom Ipad, dator samt Inläsningstjänst.

Undervisning en-en i specifika behov och under en kortare tid

Varvat undervisningen- helklass/grupp/enskilt, praktik/teori

Strukturerade lektioner med tydliga mål
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Göra eleverna mer delaktiga i kunskapskraven med hjälp av Infomentor tidigt.
Arbeta vidare med BFL och vara tydlig vid utvecklingssamtal kring elevens
utvecklingsområden.
Utveckla bedömarkompetens hos lärarna för rättssäkra att eleverna bedöms
likvärdigt och att spridningen i bedömning motsvarar prestation.
10.3 Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
10.3.1 Årskurs 3
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska och matematik.
39
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat
Tabell 10. Antal elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i svenska åk 3, läsåret
2015/2016
Delprov - ämne
Svenska åk 3 - SV
Svenska åk 3 - SVA
A
B
C
D
E
F
G
H
Godkänt alla
delprov
35
33
34
35
35
35
35
35
33
2
2
2
2
2
2
2
2
2
Källa: InfoMentor
Tabell 11. Antal (%) med godkänt provresultat på samtliga delprov i svenska åk 3, läsåret 2015/2016
Godkänt (%) alla
delprov
Ämnesprov - ämne
Svenska åk 3 - SV
94
100
Svenska åk 3 - SVA
Källa: InfoMentor
Tabell 12. Antal elever som uppnått kravnivån på de olika delproven i matematik åk 3, läsåret
2015/2015
Delprov - ämne
Matematik åk 3 - MA
A
B
C
D
E
F1
F2
G1
G2
Godkänt alla
delprov
35
35
36
34
34
36
34
36
34
30
Källa: InfoMentor
Tabell 13. Antal (%) med godkänt provresultat på samtliga delprov i matematik åk 3, läsåret
2015/2016
Ämnesprov - ämne
Matematik åk 3 - MA
Godkänt (%) alla
delprov
81
Källa: InfoMentor
Sju av 37 elever har inte nått kunskapskravet i matematik, enligt nationella provet.
Två av 37 elever har inte nått kunskapskravet i svenska enligt nationella provet.
Analys av resultatet
Lärarna upplever sig inte nöjda med resultatet vare sig i svenska eller i matematik.
De konstaterar att en elev av de som inte nått kunskapskravet i matematik haft hög
frånvaro och således inte kunnat erbjudas den mängdträning som kan behövas.
Detta kan ha påverkat resultatet.
Fem av de elever som inte nått kunskapskraven i matematik har fått stöd genom
extra undervisningstid. En elev erbjöds och tackade ja till detta redan i årskurs två.
Kanske hade hen nått bättre resultat om arbetet varit kontinuerligt och inte gjort
uppehåll from mars åk 2 till september åk 3. Kontinuerliga möten runt studierna
har hållits med vårdnadshavarna. Detta samarbete skulle kanske varit ännu mer
utvecklat. En elev har tillgodogjort sig den extra undervisningstiden steget före
riktigt bra. Den eleven finns endast fyra poäng under godkänt nivån på ett av de sju
delproven. De andra sex delproven kommer eleven över kravnivån. Där kan vi
sannolikt se att skolans insats fungerat trots att eleven inte nått målet, enligt
nationella provet. Detta utifrån den inlärningstakt eleven har behövt.
40
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Skolan har haft svårt att finna koncentrationen för tre av de elever som deltagit i
extra undervisningstid. En elev har upplevt arbetet jobbigt och humöret har brustit.
Skolan har här inte nått ända fram.
I svenska är lärarna inte heller nöjda med resultatet. Där känns det dock inte lika
oroväckande. En av de elever som inte klarade provet var extremt ledsen den dag
provet skrevs, utifrån en stark händelse i hens liv som precis inträffat. Den andra
eleven har tränat läsning anpassat på olika sätt bla extra undervisningstid. Den
eleven skriver en poäng under målgräns gällande läsförståelse skönlitterär text.
Eleven skriver två poäng under målgräns gällande faktatext. Övriga delar klarar
eleven. Samtalsdelen dock på lägre målvärden, även om gränsen nås.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsatta arbete med att utveckla undervisningen så fler elever ges möjlighet att
lyckas.
Mål
Alla elever ska nå godkända nivåer på samtliga delprov i svenska och matematik.
Resultat över tid
100
90
80
70
60
50
svenska
40
matematik
30
20
10
0
2012/2013
2013/2014
2014/2015
2015/2016
Godkänt alla delprov åk 3 (%)
Analys av resultat
De satsningar som genomförts inom svenska utifrån undervisning i läsning och
läsförståelse visar på goda resultat över tid på nationella proven.
En ökad medvetenhet om bedömning och lärande hos lärarna tyder på att
undervisningen förändrats samt att tidiga insatser ger resultat.
Lärandet i matematik har ökat över tid. Dock är resultaten inte lika tydlig här som i
svenskan.
41
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Läslyftet och mattelyftet arbetas med för att lyfta resultaten för alla elever i
respektive ämne.
10.3.2 Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska.
Resultat
Tabell 14. Antal (%) elever i åk 6 med godkänt provbetyg per ämnesprov, läsåret 2015/2016
Andel (%) elever med
godkänt provbetyg
Ämnesprov - ämne
Engelska åk 6 - EN
86,4
Matematik åk 6 - MA
79,2
Svenska åk 6 - SV
80,0
Svenska åk 6 - SVA
50,0
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Alla elever når inte alla kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska. Några
få enskilda elever har svårigheter i flera ämnen. De elever som inte har fått godkänt
har sedan tidigare uppmärksammats.
Måluppfyllelse
 Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Låta elever öva sig i att bli testad, så nationella proven inte upplevs som så
skrämmande.
Arbeta vidare med BFL och vara tydlig vid utvecklingssamtal kring elevens
utvecklingsområden.
Mål
Alla elever nå godkända provbetyg i svenska, matematik och engelska.
42
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Resultat över tid
120
100
80
Godkänt provresultat åk 6
(%) 2012/2013
60
Godkänt provresultat åk 6
(%) 2013/2014
40
Godkänt provresultat åk 6
(%) 2014/2015
20
Godkänt provresultat åk 6
(%) 2015/2016
0
svenska
svenska matematik engelska
som
andraspråk
Analys av resultatet
Eleverna som i år går i årskurs 6 har förbättrat sina resultat på nationella proven
avsevärt, jämfört med resultaten då de gick i årskurs 3 (2012/2013). Detta tyder på
att de satsningar som genomförts i gruppen, såsom dubbelbemanning och tydlighet
i undervisningen, gett goda resultat.
Resultaten över tid varierar vilket kan bero på flera olika faktorer. Dock är
undervisningen och hur denna organiseras en avgörande faktor för hur eleverna
lyckas. Även lärarnas förmåga till likvärdig bedömning samt tolkning av
läroplanens mål och riktlinjer tillika kunskapskrav är avgörande för resultaten i
samtliga ämnen men det framkommer tydligt med nationella prov.
När betyg och nationella prov jämförs över tid visar det sig att även dessa varierar ,
vilket tyder på att en kompetenshöjning om betygssättning och kunskapskrav
behöver genomföras.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Läslyftet och mattelyftet arbetas med för att lyfta resultaten för alla elever i
respektive ämne.
Stärka lärarnas kompetens i likvärdig bedömning och betygssättning samt utveckla
tolkningar av Lgr 11 så att dessa överensstämmer mellan olika lärare.
10.4 Genomsnittligt meritvärde
10.4.1 Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
43
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Tabell 15. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6, jämförelse över tid
År
2013
2014
2015
2016
Genomsnittligt
meritvärde
198,5
196,8
163,1
172,6
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Vi har jämfört med föregående år ett ökat meritvärde. Dock är det inte höjt om vi
går flera år tillbaka i tiden. Intressant i år är att meritvärdet för pojkarna överstiger
meritvärdet för flickorna, något som inte varit fallet tidigare.
Många satsningar har genomförts i gruppen, vilket lett till att vi nått en bra bit på
väg även om vi inte kommit ända fram.
Eleverna har under läsåret 15/16 förstått allvaret med kunskapskraven vilket
bidragit till att resultaten ökat. Det är viktigt att vi medvetandegör eleverna så tidigt
som möjligt så de använder sin tid i skolan till att utvecklas så långt som möjligt.
Måluppfyllelse
 Målet är helt uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta ytterligare med att tydliggöra kunskapskraven i åk 6 så att eleverna förstår
dessa tidigare.
44