Kvalitetsrapport 2015-16
Ås skola åk 4-9
Grundskola åk 4-9
Annika Lööf-Sjölund, rektor
Förord
Den här kvalitetsrapporten är en sammanfattning av det arbete som bedrivits på Ås
skola åk 4-9 under läsåret 2015-2016.
Med våra prioriterade mål i fokus har vi systematiskt följt upp och kvalitetssäkrat
verksamheten utifrån skolans styrdokument.
Under läsåret 2015-2016 har Ås skola för första gången tagit emot nyanlända
elever. Ett stort steg för skolan att få arbeta med integrationsfrågor på ett reellt sätt.
Vi hade förmånen vid höstterminsstarten att planera upp mottagandet av dessa
elever på ett bra sätt, vilket vi sett haft positiv inverkan på det inkluderande arbetet
mellan våra svenska elever och våra nyanlända elever. Bland annat kan nämnas att
fadderverksamheten fungerat mycket bra. Varje nyanländ elev har haft en fadder
som hjälpt till både i inskolningsarbetet och sedan under hela läsåret, allt för att få
sina nya klasskamrater att trivas, känna sig trygga och komma in i den svenska
skolan på ett bra sätt.
Innehållet i rapporten har sammanställts av rektor och medarbetare inom åk 4-9.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 8
2
Presentation av enheten alt. ansvarsområdet ........................................... 9
2.1
Organisation ..................................................................................................... 9
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 9
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
4.1
Rektors mål för enheten .................................................................................. 11
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................13
6
Trygghet, god miljö och studiero ..............................................................14
7
Undervisning och lärande..........................................................................15
8
Extraanpassningar och särskilt stöd ........................................................16
9
Bedömning och betygsättning ..................................................................18
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen ........................................................................... 18
9.1.1 Årskurs 4 ........................................................................................... 19
9.1.2 Årskurs 5 ........................................................................................... 20
9.2
Betyg............................................................................................................... 21
9.2.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 21
9.2.2 Årskurs 8 ........................................................................................... 25
9.2.3 Årskurs 9 ........................................................................................... 26
9.3
Nationella prov ............................................................................................... 28
9.3.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 28
9.3.2 Årskurs 9 ........................................................................................... 29
9.4
Genomsnittligt meritvärde .............................................................................. 30
9.4.1 Årskurs 6 ........................................................................................... 30
9.4.2 Årskurs 9 ........................................................................................... 31
9.5
Behörighet till gymnasiet................................................................................ 32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom grundskolan åk 4-9.
Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 20152016.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
7
KVALITETSRAPPORT 2015-16
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Grundskolan och grundsärskolan dokumenterar pedagogiska planeringar,
individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen, nationella prov och betyg i
lärplattformen InfoMentor.
Det främjande och förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolans och fritidshemmens dokumentation sker bland annat genom
pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets
utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Fritidshemmet
kompletterar skolans dokumentation kring enskilda elever.
8
KVALITETSRAPPORT 2015-16
2 Presentation av enheten alt. ansvarsområdet
2.1
Organisation
Ås skola har under läsåret 2015-2016 haft 21 klasser från F-9 inkl. FBK. Det totala
elevantalet var vid läsårsstarten 421 elever. Vid vårterminens slut var elevantalet
443 elever. Det är främst inom åk 4-9 som elevantalet ökat under läsåret. Där var
elevantalet 257 elever vid höstterminens start och 276 elever vid vårterminens slut.
Det har varit 12 elever i FBK.
Alla årskurserna 4-9 har varit 2 parallella. Per den 15 oktober 2015 var det en av
samtliga pedagoger som inte hade pedagogisk behörighet.
Åk 4-9 har haft tillgång till 1 specialpedagog på 100%. Verksamheten har också
haft tillgång till elevhälsopersonal i form av kurator, skolsköterska, skolpsykolog,
skolläkare (enstaka tillfällen) samt studie- och yrkesvägledare.
3 tjänster i form av elevassistenter och resurslärare har också funnits kopplade till
verksamheten 4-9.
Skolområdet har Ås barn- och utbildning har haft tillgång till 1,5 tjänst
skoladministratör.
Skolområdet har också haft tillgång till 60% verksamhetsvaktmästare.
Eleverna i åk 6-9 har under skoldagen haft tillgång till 75% fritidsledare. Dessutom
har det funnits 25% fritidsledare under kvällstid då fritidsgården haft öppet för
ungdomarna i åldern 13-16 år.
2.2
Materiella förutsättningar
Ås skolområde är ett expansivt område både då det gäller förskola och skola. Detta
medför att personalen som arbetar i verksamheten upplever ständiga förändringar.
Under innevarande läsår har beslut fattats kring nybyggnation av 3 basutrymmen
och en specialsal i form av trä- och metallsal. Dessa salar skall stå färdiga till
höstterminen 2017.
Ås skola består av många olika sammanlänkande lokaler av skiftande kvalitet.
Detta upplevs som spretigt och osammanhängande. Vissa lokaler är dessutom
placerade relativt långt bort från själva huvudbyggnaden. Ur arbetsmiljösynpunkt
är det inte bra att lokalerna är så utspridda. Det försvårar både samarbete och även
tryggheten hos personalen.
Under de två senaste åren har skolgården fått en uppfräschning vad gäller
rastaktivitetsföremål, vilket är mycket positivt för skolans alla elever.
9
KVALITETSRAPPORT 2015-16
3 Statistik
3.1
Personal
Tabell 1. Andel (%) behöriga lärare 15 okt 2015
Enhet
Andel (%)
behöriga lärare
Grundskola 4-6
100
Grundskola 7-9
95
3.2
Barn/elever
Tabell 2. Antal inskrivna elever 15 okt 2015
Enhet
Totalt
Flickor
Pojkar
Grundskola åk 4
37
17
20
Grundskola åk 5
47
22
25
Grundskola åk 6
50
30
20
Grundskola åk 7
46
26
20
Grundskola åk 8
40
27
13
Grundskola åk 9
40
15
25
10
KVALITETSRAPPORT 2015-16
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Rektors mål för enheten
Mål enligt styrdokument
1. Bedömning för lärande - Ge förutsättningar för att det skall ske ett
kollegialt lärande mellan pedagogerna.
2. Systematiskt kvalitetsarbete - Synliggöra och förankra det systematiska
kvalitetsarbetet hos pedagogerna
Förbättringsområde
Arbeta fram tydliga strukturer för att nå ovanstående mål.
När det gäller bedömning för lärande och att det skall ske ett kollegialt lärande
innebär bl.a. att det finns ett kritiskt tänkande, d.v.s. att det finns något att utveckla
och förbättra i undervisningen.
När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet så handlar det om att kontinuerligt
under läsåret synliggöra resultat och måluppfyllelse och utifrån dessa delar
analysera och utvärdera målen samt besluta om förbättringsåtgärder.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Pedagogerna har haft förutsättningar att arbeta med det kollegiala lärandet
kontinuerligt under läsåret, dels under konferenstid men även under del av
studiedagar. Att ta del av aktuell forskning genom litteraturläsning parallellt med
pedagogiska diskussioner kring utvecklandet av undervisningen där man
prövar/omprövar undervisningsstrategier har varit en framgång. Vi kan se det
genom goda elevresultat samt att de pedagogiska diskussionerna som förs i
arbetslagen har utvecklats och innehåller fördjupade frågeställningar om vad som
gagnar elevernas lärande och att pedagogerna vågar utmana sig själva i
undervisningen.
Det systematiska kvalitetsarbetet har vi arbetat med genom att pedagogerna vid
läsårsstarten upprättade nya målområden utifrån våra prioriterade mål. 2015 års
analysarbete fick ligga till grund för dessa handlingar. Sedan har de under läsåret
arbetat med sina handlingar, genomfört korta uppföljningar, utvärderingar och
analyser av arbetet.
Analys av resultatet
Pedagogernas kollegiala lärande har gett resultat i positiv riktning. Det visar våra
elevresultat. Lärarna har utvecklat sitt kritiska tänkande. Det kan jag konstatera
genom att ta del av deras ämnesanalyser där de i flera hänseenden visar på
framgångsfaktorer men också delar som behöver vidareutvecklas. Där de inte är
riktigt nöjda utifrån elevens lärandeprocess.
När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet så har vi börjat få ett bra flöde på
hur de olika delarna i det arbetet hänger ihop både över tid och hur de påverkar
varandra och det slutliga resultatet.
Förväntad effekt
Ja
11
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare med utvecklingsarbetet Bedömning för lärande. Där målet för nästa
läsår är att kunna se effekter av arbetet på alla nivåer, elev – lärare – rektor –
huvudman.
12
KVALITETSRAPPORT 2015-16
5 Grundläggande värden och inflytande
Resultat
Arbetslagens prioriterade mål är elevens lärande, hälsofrämjande- och
värdegrundsfrågor. Att arbeta med grundläggande demokratiska värderingar och att
eleverna skall ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll ingår i alla dessa tre mål. I enkätsvar som eleverna lämnat
kring deras syn på skolan och undervisningen så kan vi konstatera att det råder
olika uppfattningar hos eleverna om de tycker att lärarna är tydliga med vad som
förväntas av eleverna och hur pass stort inflytande eleverna har på arbetssätt,
arbetsformer och undervisningens innehåll. Pedagogerna upplever i större grad att
eleverna är mer medvetna om vad som förväntas av dem och att eleverna i många
fall är delaktiga i valet av redovisningssätt och svårighetsgrad av de uppgifter som
de skall arbeta med.
Klassråd, handledartid, elevråd, matråd och föräldrasamråd är exempel på forum
för samråd som skolan har.
Analys av resultatet
M a med anledning av upplevelse så behöver vi titta närmare på vad det är som gör
att svaren skiljer sig åt.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Arbeta vidare med att utveckla elevernas inflytande genom att kontinuerligt planera
för att det sker både i undervisning och i andra forum. Viktigt att synliggöra det för
eleverna så de kan få en bättre förståelse för vad inflytande innebär.
13
KVALITETSRAPPORT 2015-16
6 Trygghet, god miljö och studiero
Resultat
Skolan har nolltolerans mot kränkningar och trakasserier. Alla elever skall känna
sig trygga och sedda i sin lärmiljö.
Varje arbetslag har utarbetat handlingar som skall främja en god värdegrund,
trygghet och studiero.
Det är av vikt att dessa handlingar är utformade på ett sätt som skapar tillit och
trygghet mellan såväl elev-elev som elev-lärare.
Vårt täta samarbete mellan kurator, fritidsledare och pedagoger har haft positiva
effekter på elevernas upplevelse av trygghet. ”Allas ansvar för våra elever” är
något som vi värnar om.
Inplanerade schemabrytande aktiviteter där eleverna mixats i åldersblandade
grupper har också haft positiva effekter på eleverans trygghet.
Det förs bra resonemang i klassrummen där elever och lärare möts. Eleverna har
varit delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler.
Detta läsår har vi som tidigare beskrivits tagit emot nyanlända elever. Där kan vi se
att fadderskapet som vi byggt upp under läsåret också har bidragit till trygghet
mellan eleverna.
Analys av resultatet
Resultaten från trygghetsenkäten som genomförts i åk 3-9 samt information som
framkommit vid hälsosamtalen som skolsköterskan genomfört i F-klass, åk 4 och 7
och vid utvecklingssamtalen, visar på att en väldigt stor del av våra elever trivs
mycket bra eller bra på skolan. Det finns vissa undantag, där några elever uttrycker
att de inte trivs och känner ett utanförskap. Vi kan konstatera att fler flickor i
högstadieåldern mår psykiskt dåligt än tidigare år. Det här är ett problem som finns
i hela samhället. Det är sällan enbart kopplat till skolarbetet och det som händer i
skolan. Skolan har så klart en skyldighet att ta sitt ansvar för att samtliga elever
skall må bra i skolmiljön, men arbetet försvåras då det många gånger har sin grund
i något som ligger långt utanför själva skolan.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Utifrån det positiva resultatet som framkommit behöver vi arbeta vidare med att
utveckla de metoder som vi använt och som haft positiv effekt på elevernas
mående. Allt för att främja trivsel och trygghet för alla våra elever.
Arbeta fram strategier för att tidigt kunna upptäcka elever som inte mår bra av
olika anledningar och hjälpa. Skolans närvaroplan kan vara ett bra underlag i det
arbetet.
14
KVALITETSRAPPORT 2015-16
7 Undervisning och lärande
Resultat
Pedagogerna har genomfört ämnesanalyser i samtliga ämnen åk 4-9, vilket ger ett
bra underlag till skolans fortsatta arbete för en hög måluppfyllelse. Varje lärare har
i sitt personliga schema avsatt tid varje vecka för samplanering och sambedömning
med sin/a ämneskollega/or. Detta leder i sin tur till ett gemensamt lärande.
Under läsåret har vi på konferenstid arbetat strukturerat med vårt utvecklingsarbete
Bedömning för lärande. Fokus har detta läsår varit att utveckla det kollegiala
lärandet, att det kritiska tänkandet utvecklas.
Jag som rektor har genomfört ett antal elevintervjuer åk 4-9. Det har varit lärarna
själva om formulerat frågor om deras undervisning som de önskat få elevernas
synpunkter på.
Att erbjuda eleverna olika typer av redovisningsformer är ett sätt att låta eleverna
utvecklas på sin nivå.
Tydliggörande av syfte och mål vid uppstarten av ett arbetsområde har haft positiv
betydelse för att utveckla elevens lärande och att själv äga den processen.
I åk 7-9 har man på handledartiden tränat på att jobba med planering, reflektion,
uppföljning och utvärdering. De pedagogiska planeringarna har förenklats och
blivit mer begripliga och elevnära.
Analys av resultatet
Lärarna kan se att eleverna utvecklat sitt lärande. Det visar elevernas
kunskapsresultat. Eleverna i åk 4-9 håller själva i sina utvecklingssamtal och där
blir det också tydligt att de kan uttrycka sig på ett sätt om sitt lärande som inte var
vanligt förekommande för några år sedan.
De elever som deltagit i elevintervjuerna har upplevt en större delaktighet i sitt
lärande genom att få uttrycka sina synpunkter på undervisningen och att lärarna har
tagit till sig av elevernas synpunkter och förändrat delar i sin undervisning, allt för
att möta eleverna på den nivå de befinner sig på.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta utveckla metoder för att eleverna skall äga sitt eget lärande och utveckla
sitt kritiska tänkande. Att hålla i sitt eget utvecklingssamtal är en del i detta arbete.
Att eleverna är nyfikna, motiverade och vill lära och förstå. Att utforma uppgifter
som hänger samman i ett större sammanhang möjliggör också för eleverna att
bättre förstå var de befinner sig och vilket som blir nästa steg i sin lärandeprocess.
15
KVALITETSRAPPORT 2015-16
8 Extraanpassningar och särskilt stöd
Resultat
När en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska stöd sättas in snabbt inom
ramen för den ordinarie undervisningen dvs extra anpassningar. Om stödet inte är
tillräckligt görs en anmälan till rektor och stödbehovet utreds och vid behov
upprättas ett åtgärdsprogram.
Inom ledning och stimulans ingår att anpassa för varje elev i behov av särskilda
åtgärder. För att tidigt upptäcka elever i behov av stöd så genomförs en diagnos i
matematik ”Förstå och använda tal” i åk 4-7. Alla elever i åk 4-6 testas i avkodning
en gång/läsår. Insatser sätts in direkt med avkodningskurs ”Bravkod” och MGprogram i 3-6 veckor. Läsförståelse testas åk 4-6. Insatser för de elever med låga
resultat sker direkt med läsning och diskussion om innehåll, läsning mellan raderna
mm i liten grupp. Skrivkurser har erbjudits elever i åk 4-6.
När eleven inte når framgång med extra anpassningar så stegras anpassningarna.
Riskerar eleven ändå att inte nå till kunskapskraven så anmäls detta till rektor och
en utredning startas som eventuellt leder fram till ett åtgärdsprogram. För elever
med anpassad studiegång har åtgärdsprogram upprättats.
Resultat åk 4-6
7/18 elever som fått extra anpassningar har nått kunskapskrav i samtliga ämnen.
11/ 18 har gjort framsteg, men ej nått till kunskapskrav i ett eller flera ämnen.
1 elev har åtgärdsprogram. Insatserna har gett goda resultat, men kunskapskrav
är ej uppnådda i svenska, engelska och matematik.
Analys av resultatet 4-6
De sju elever med extra anpassningar, som nått kunskapskraven i samtliga ämnen
går i åk 5 och åk 6. En av dessa elever har extra anpassning genom att läsa
matematik på högre nivå.
Resultat åk 7-9
7/16 elever som fått extra anpassningar har nått kunskapskrav i samtliga ämnen.
9/ 16 har gjort framsteg, men ej nått till kunskapskrav i ett eller flera ämnen.
18 elever har åtgärdsprogram och anpassad studiegång.
12 elever har studiestöd på modersmålet.
Analys av resultatet 7-9
De 7 elever (2 elever i åk 7; 2 elever i åk 8; 3 elever i åk 9) som har haft extra
anpassningar och nu nått till betyg har haft undervisning i studiegården 1-2
ggr/vecka.
De nyanlända eleverna har haft anpassad studiegång och åtgärdsprogram i så gott
som samtliga ämnen.
Analys av resultatet
Åk 4-6
Det speciella stöd som ges i klassrummet är en tillgång för alla elever oavsett om
det finns någon inlärningssvårighet eller inte.
Lärarna har en tydlig struktur på dagen och på lektionen. Eleverna har i
klassrummet fått instruktioner med bildstöd, extra personlig genomgång, små
delmål med snabb feedback som stöd i lärandet. Planering och utvärdering av
veckan följer en tydlig struktur.
16
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Efter klassrumsinformation och genomgång får vissa elever en personlig
genomgång för att tydliggöra exakt vad som är elevens uppdrag. Små delmål och
snabb feedback är en framgångsfaktor.
I ämnena svenska och matematik ligger lektionerna parallellt i varje årskurs och
där finns tre lärare på två grupper. Beroende på situationen kan undervisningen
bedrivas med två lärare i klassen alternativt en liten grupp med elever från båda
klasserna. Elever i behov av mer individuell undervisning får då möjlighet till mer
stöd.
Åk 7-9
Klassrumsarbetet anpassas genom att genomgångar och arbetsgång för lektionen är
strukturerad och tydlig. Lärarna tydliggör målet med arbetsmomentet. Extra
genomgångar, små delmål och snabb feedback är framgångsfaktorer. I några ämnen
har läs-och skrivbloggar används med framgång. Studiegård och specialpedagog
har varit ett komplement till klassrumsundervisningen. Stödet har varierat från
1h/vecka till 3h/vecka.
Åtgärderna har varit stöd i läsförståelse; extra genomgångar, extra tid vid prov;
stöd i mindre grupp; anpassat material; individuell planering; uppföljning med
feedback; skriftliga och muntliga prov; extra uppgifter för repetition inför prov.
Stödet har gett ökade kunskaper och 14 elever med extra anpassningar har nått
kunskapsmålen i samtliga ämnen. 20 elever har tillgodogjort sig kunskaper och
färdigheter och därmed kommit närmare kunskapsmålen i de ämnen där behov av
stöd har funnits.
Datorstöd finns för alla elever. Tre elever i åk 4-6 har fått tillgång till en egen Ipad
för att underlätta skrivandet och läsandet. En elev i åk 7 har dator med
specialanpassad skärm. Inlästa läromedel finns så att alla elever kan lyssna till sig
kunskap. Användandet av inläsningstjänst varierar från klass till klass.
15-20 elever har till gång till MTMs digitala bibliotek och kan där lyssna på inlästa
böcker.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Inlästa läromedel måste användas och tydliggöras i varje ämne och varje klass så
att det blir ett alternativt verktyg för de elever som behöver det.
Stava Rex, Spellright och WordReadPlus är verktyg som finns på datorn och är
nödvändiga för många elever. Användandet av verktygen måste tränas in så att det
blir en naturlig del för eleven så att skrivarbeten går framåt.
Intensivkurser för elever, som behöver få ökad träning i speciella moment, så att de
känner framgång.
Viktigt att fortsätta med tidiga upptäckter och tidiga åtgärder.
17
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9 Bedömning och betygsättning
Bedömning och betygsättning görs i lärplattformen InfoMentor. InfoMentor har
under året använts för dokumentation av elevernas resultat, betyg, frånvaro,
pedagogiska planeringar och kommunikation med föräldrar.
Under året har InfoMentor kompletterats med en modul för analys för att förbättra
rektors möjlighet till att analysera elevernas resultat.
För att på bästa sätt bidra till elevers lärande och utveckling följs följande upp:
Måluppfyllelse
Betyg
Nationella prov
Meritvärden
Behörighet till gymnasieskola
9.1
Måluppfyllelse i alla ämnen
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling
18
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.1.1
Årskurs 4
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Det är i stort sett samma elever som riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett
eller flera ämnen. Inom idrottsämnet är det tillräckliga simkunskaper som saknas.
Tydlig undervisningsstruktur kan vi se som en framgångsfaktor för samtliga elever,
men i synnerhet för elever i behov av stöd och som riskerar att inte nå
kunskapkraven. Lektionerna har följt samma mönster vilket är en trygghet för
eleverna.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
De elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i åk 6 kommer fortsatt
erbjudas olika extra anpassningar för att ges förutsättningar att nå så långt som
möjligt i sin kunskapsutveckling. Viktigt att samtidigt utvärdera och följa upp de
stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma om det ger effekt i rätt riktning.
Att fortsätta utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer är
också av stor vikt, oavsett om eleverna är i behov av extra stöd eller ej.
19
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.1.2
Årskurs 5
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Samtliga elever i åk 5 har förbättrat sina förmågor under läsåret. Vi har nyttjat
resurserna på ett bra sätt vilket bidragit till att eleverna fått ett bra stöd.
Eleverna uppvisar en hög motivationsnivå, vill lära och förstå vilket är en
framgångsfaktor.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. De elever som riskerar att inte nå
kunskapskraven i åk 6 kommer fortsatt erbjudas olika extra anpassningar. Viktigt
att samtidigt utvärdera och följa upp de stödinsatser som sätts in för att kunna
bedöma om det ger effekt i rätt riktning.
20
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2
Betyg
9.2.1
Årskurs 6
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Många elever i åk 6 har förbättrat sina förmågor under läsåret. I fjol när dessa
elever gick i åk 5 var det fler elever som riskerade att inte nå målen i åk 6.
Vi har nyttjat resurserna på ett bra sätt vilket bidragit till att eleverna fått ett bra
stöd för att nå kunskapskraven. Eleverna uppvisar en hög motivationsnivå, vill lära
och förstå vilket är en framgångsfaktor. Vi har större betygsspridning i år än
tidigare år. Vilket skall ses som positivt. Tidigare år har elever i åk 6 inte lyckats
komma upp till de allra högsta betygen. Att planera undervisningen på olika nivåer
bidrar så klart till denna spridning.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
21
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. De elever som inte nått kunskapskraven
kommer fortsatt erbjudas extra anpassningar utifrån deras behov. Viktigt att
samtidigt utvärdera och följa upp de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma
om det ger effekt i rätt riktning.
22
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Årskurs 7
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Andelen elever i åk 7 som inte når kunskapskraven i samtliga ämnen har i år
sjunkit vilket är positivt. Flertalet av lektionerna har kunnat parallelläggas vilket
gett förutsättningar för ett mer flexibelt arbete. Allt för att möta eleverna på deras
nivå.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
23
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. De elever som inte nått kunskapskraven
kommer fortsatt erbjudas extra anpassningar utifrån deras behov. Viktigt att
samtidigt utvärdera och följa upp de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma
om det ger effekt i rätt riktning.
24
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2.2
Årskurs 8
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Eleverna har bättre kunskapsresultat i år i jämförelse med deras kunskapsresultat
förra läsåret. Det är större spridning av betygen, vilket skall ses som positivt.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. De elever som inte nått kunskapskraven
kommer fortsatt erbjudas extra anpassningar utifrån deras behov. Viktigt att
samtidigt utvärdera och följa upp de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma
om det ger effekt i rätt riktning.
25
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.2.3
Årskurs 9
Mål enligt styrdokument
Alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Fördelningen av betygen i åk 9 detta läsår har en större spridning över alla
betygstegen än tidigare år. Vi kan samtidigt konstatera att vi detta läsår har fler
elever som inte nått upp till kunskapskraven än tidigare år. Meritvärdet beräknat på
de elever som läst samtliga ämnen enligt timplan har även i år ökat mot föregående
år. Vårt långsiktiga och strategiska arbete att utveckla undervisningen ser vi som en
stor framgångsfaktor.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. Formulera tydliga planeringar, avgränsade
26
KVALITETSRAPPORT 2015-16
arbetsområden, d.v.s. göra korta begripliga planeringar för de elever som har
svårigheter att överblicka helheten är också en framgångsfaktor som skall fortsätta
och utvecklas.
27
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.3
Nationella prov
Ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 är obligatoriska. Proven syftar till att studera
hur bra eleverna når upp till kravnivåerna för respektive årskurs och är tänkt att
vara ett stöd för lärarnas bedömning av elevernas måluppfyllelse. Proven skall
också fungera som underlag för uppföljning och utvärdering på såväl lokal som
nationell nivå.
9.3.1
Årskurs 6
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik och engelska
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Årets nationella provresultat i åk 6 är bättre än fjolåret i samtliga tre ämnen. Vi drar
slutsatsen att undervisningens tydliga struktur i samtliga tre ämnen bidragit till
dessa fina resultat. Lektionerna följer samma typ av mönster, tydlighet i
presentationen av vad som förväntas av eleverna och att ge eleverna mindre
avgränsade arbetsområden, d.v.s. göra korta begripliga planeringar för de elever
som har svårigheter att överblicka helheten är också en framgångsfaktor.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. Specifika åtgärder för respektive ämne är
bland annat i svenska, att träna eleverna att skriva olika typer av texter och att öva
läsning både högläsning och tyst läsning. I engelska handlar det främst om att
eleverna behöver öva sin förmåga att formulera sig i skrift och öva muntlig
framställan.
Inom matematiken handlar det om att träna olika problemlösningsstrategier.
28
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.3.2
Årskurs 9
Mål
Alla elever ska uppnå kunskapsmålen i svenska, matematik, engelska, NO och SO.
Resultat
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Årets nationella prov i åk 9 är bättre än fjolårets resultat i samtliga ämnen. Vi drar
slutsatsen att undervisningens tydliga struktur i samtliga fem ämnen bidragit till
dessa fina resultat. Lektionerna följer samma typ av mönster, tydlighet i
presentationen av vad som förväntas av eleverna och att ge eleverna mindre
avgränsade arbetsområden, d.v.s. göra korta begripliga planeringar för de elever
som har svårigheter att överblicka helheten är också en framgångsfaktor.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att utveckla och anpassa klassrumsundervisningen på olika nivåer ser vi som en
framgångsfaktor som kommer fortsätta. Specifika åtgärder för respektive ämne är
bland annat i svenska, att träna eleverna att skriva olika typer av texter. I engelska
behöver eleverna arbeta med ”skrivarskola” på olika nivåer. Inom matematiken
handlar det om att öka läsförståelsen i matematiska uppgifter. Inom samtliga noämnen behöver man arbeta med studieteknik så eleverna ges möjlighet att söka
fakta ur no-texter och på så sätt kunna ta till sig textinnehållet på ett bra sätt. I soämnena ser man att arbetet med att ge eleverna verktyg för att klara den
kommunikativa förmågan i skrift, d.v.s. visa hur större frågor hänger ihop och
använda ämnesriktiga begrepp, förklara och ha en röd tråd som framgångsrikt och
att det arbetet behöver fortsätta.
29
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.4
Genomsnittligt meritvärde
9.4.1
Årskurs 6
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 6.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs sex.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 jämfört över tid
År
2013
2014
2015
2016
Genomsnittligt
meritvärde
213,3
209,5
208,4
206,8
Källa: InfoMentor
Analys av resultatet
Vi kan konstatera att vi inte lyckats höja meritvärdet från tidigare år. Trots det så
kan vi konstatera att eleverna i åk 6 ökat sin kunskapsnivå jämfört med i fjol. Vi
kan konstatera att de riktade insatser som funnits under året har bidragit till ett
positivt resultat även om inte meritvärdet höjdes.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbeta strategiskt för en hög måluppfyllelse. Detta sker bland annat
genom att utveckla undervisningen på olika nivåer och att analysera elevresultaten
utifrån det systematiska analysarbete över läsåret och kontinuerligt utvärdera och
följa upp de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma om det ger effekt i rätt
riktning.
30
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.4.2
Årskurs 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Har eleven läst moderna språk
räknas även det in som ett 17:e ämne.
Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16/17 bästa betygen i elevens
slutbetyg (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är
320/340 poäng.
Redovisningen avser det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i årskurs nio.
Mål
Höja meritvärdet
Resultat
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 jämfört över tid
År
2011 2012
2013
2014
2015
2016
Genomsnittligt
meritvärde
208,0 213,0
228,6
241,8
244,4
190,9
(251,4)*
* Siffran anger meritvärdet när elever som haft anpassad studiegång i åk 9 under
läsåret är borträknande.
Analys av resultatet
Årets meritvärde är högre än tidigare år om man ser till de elever som läst samtliga
ämnen enligt timplan. Detta läsår har vi haft en stor del elever i åk 9 som haft
anpassad studiegång. Detta påverkar meritvärdet väsentligt. Vi har under senaste
åren haft stort fokus på att utveckla undervisningen. Vi ser en tydlig koppling
mellan det arbetet och elevernas meritvärde som ökat för varje år.
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Fortsätta arbeta för en hög måluppfyllelse på likartat sätt som nu. Att systematiskt
över tid följa upp och analysera elevresultaten i samtliga ämnen och årskurser
koppla det till undervisningens struktur ser som framgång och som vi kommer
fortsätta arbeta med. Att tidigt sätta in stödåtgärder om så behövs. Viktigt att
samtidigt utvärdera och följa upp de stödinsatser som sätts in för att kunna bedöma
om det ger effekt i rätt riktning.
31
KVALITETSRAPPORT 2015-16
9.5
Behörighet till gymnasiet
För att vara behörig till ett nationellt program krävs, lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt för den som väljer
att studera på ett yrkesprogram måste ha betyg E i ytterligare valfria fem ämnen.
För de högskoleförberedande programmen krävs förutom lägst betyg E i ämnena
svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik även betyg E i
ytterligare nio ämnen. För behörighet på Ekonomi-, Humanistiska eller
Samhällsvetenskapsprogrammet måste ämnena geografi, historia, religion och
samhällskunskap ingå i dessa nio ämnen.
För att vara behörig på Naturvetenskaps- eller Teknikprogrammet måste även
ämnena biologi, kemi och fysik ingå i dessa nio ämnen. För de Estetiska
programmen finns inga krav på vilka nio ämnen som ska ingå.
Redovisningen avser andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapsmålen för att
få behörighet till de olika nationella programmen i gymnasieskolan.
Mål
Alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet.
Resultat
Andel (%) elever behöriga till gymnasieprogrammen läsåret 2015/2016
Analys av resultatet
Med anledning av att ovanstående stapeldiagram är beräknade på samtliga elever i
åk 9 oavsett om de deltagit i samtliga ämnen eller om de haft anpassad studiegång
så blir det svårt att göra en analys av resultatet. Om man ser till betygsstatistiken
för de elever som läst samtliga ämnen så kan vi konstatera att vi har en större
spridning av elever mellan de olika betygsstegen. I år har vi fler elever än tidigare
som har F eller -. Tidigare år har det funnits elever med F och -, men de har varit
färre i antal. Därför kan vi konstatera att vi i år har färre elever som kommer in på
ett nationellt program än tidigare år då räknat på elever utan anpassad studiegång.
32
KVALITETSRAPPORT 2015-16
Måluppfyllelse
Målet inte är uppfyllt
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Att fortsätta arbeta systematiskt med elevernas måluppfyllelse. Här är vårt arbete
med BFL en viktig faktor. Att utveckla undervisningen som i sin tur skall gagna
elevens lärande.
33
